Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009

Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande åtgärder?... 3 Försurning?... 3 Övergödning?... 3 Miljögifter?... 3 Vattenuttag?... 3 Fysiska förändringar?... 3 Övriga vattenkvalitetsproblem?... 4 Klimatförändringar?... 4 Var har Kristianstadsslätten för status?... 5 Åtgärdsförslag för Helgeåns avrinningsområde... 7 Vad omfattas?... 7 Hur ser bedömningen ut?... 7 Hur klaras god status med avseende på näringsämnen?... 7 Hur ser det ut för kemisk status?... 7 Var har Kristianstadsslätten för status?... 7 Övergödning?... 7 Miljögifter?... 8 Vattentäkter?... 8 Vattenuttag?... 9 Åtgärdsanalys?... 9 Åtgärdsförslag för Skräbeåns avrinningsområde... 10 Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområde... 12 Åtgärdsförslag för Hanöbuktens kustvatten... 14 Förorenaren betalar vad menas?... 16 2

Ur Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Sammanställning av miljöproblem Följande är en sammanfattning av vilka som är miljöproblemen som vattenmyndigheten belyser i sitt åtgärdsprogram. För varje miljöproblem anges ansvariga instanser. Vad varje statlig myndighet och kommuner ansvarar över kan läsas på sid 20-24 i samrådsmaterialet. För mer information om det övergripande inom vårt vattendistrikt se samrådsmaterialet. Vad omfattas? Svar: Åtgärdsprogrammet omfattar följande sju miljöproblem: försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, fysiska förändringar och övriga vattenkvalitetsproblem. Övergripande åtgärder? Svar: För att vattenförvaltningsarbetet ska fungera bättre och effektivare krävs mer och bättre kunskapsunderlag. Ansvar för detta har: Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sjöfartsverket, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelserna och kommunerna. Se lista över Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Försurning? Svar: Vattenmyndigheten gör bedömningen att den huvudsakliga åtgärden för miljöproblemet försurning är att fortsätta med det befintliga kalkningsprogrammet men att också omfatta vattenförekomster som behöver ytterligare kalkningsåtgärder. Kalkningens omfattning kan behöva utredas och revideras under arbetets gång. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning Övergödning? Svar: Det anses vara det mest allvarliga miljöproblemet. Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet övergödning behövs flera och mer omfattade åtgärder. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Boverket, Jordbruksverket, Sjöfartsverket, Skogsstyreksen, Länsstyrelserna och Kommunerna. Miljögifter? Svar: Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. Ansvariga myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska undersökning, Banverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skogsstyrelsen, Vägverket, Länsstyrelserna och kommunerna. Vattenuttag? Svar: För miljöproblemet vattenuttag behövs åtgärder för att minska problemet. Ansvariga myndigheter är Sveriges Geologiska undersökning, Länsstyrelser och kommuner. Fysiska förändringar? Svar: Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet fysiska förändringar behövs mer kunskapsunderlag, planeringsunderlag och förebyggande åtgärder för att minska problemet. Ansvariga myndigheter är Banverket, Boverket, Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen Vägverket, Länsstyrelser och Kommuner. 3

Ur Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Övriga vattenkvalitetsproblem? Svar: För miljöproblemet övriga vattenkvalitetsproblem bedöms att inga undantag från miljökvalitetsnormen god ekologisk, kemisk eller kvantitativ status till 2015 är nödvändiga. Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet övriga vattenkvalitetsproblem behövs åtgärder. Ansvariga myndigheter är Vägverket, Länsstyrelserna och Kommunerna. Klimatförändringar? Svar: För att bedöma hur klimatförändringar kommer att påverka ekologisk status behövs analyser på avrinningsområdesnivå. Vattenmyndigheten gör bedömningen att för miljöproblemet klimatförändringar är den huvudsakliga åtgärden att ta fram kunskapsunderlag och ansvarig myndighet är SMHI. 4

Var har Kristianstadsslätten för status? Svar: Kristianstadsslätten har fått bedömningen God status både kemiskt och kvantitativt men större delen av slätten ligger i riskzon för att inte uppnå god kemisk status 2015. Risk för att några av grusåsarna inte uppnår kvantitativ status till 2015. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Påverkan från punktkällor och diffusa utsläpp är inte klassad för sedimentär berggrund. Det finns insamlat information om dess omfattning och antal. Vattenmyndigheten ställer följande fråga till sina remissinstanser och önskar särskilt ha svar på: Finns det någon/några åtgärder du anser behöver ändras och i så fall till vad och varför? Inför mötet den 24 april följer nedan ett par frågor att fundera på: Som förberedelse inför mötet önskar jag skicka med ett par frågor och påståenden som vi kan diskutera vidare under mötet. Övergödning? De flesta och största åtgärderna (mest pengar?) riktas till ytvatten. För kväveläckage till grundvatten föreslås till exempel ingen egentlig åtgärd. Som exempel anser Vattenmyndigheten det inte vara motiverat att kräva att samtliga reningsverk ska ha hög reningsgrad (pga för hög kostnad). Men man föreslår att Naturvårdsverket ändrar föreskrifterna om rening av avloppsvatten så att krav fastställs i de områden där ytvattenförekomster inte uppnår/riskerar att ej uppnå god ekologisk status pga övergödning. T ex för Helgeå- området bedöms ca 1/3 av sjöarna och 2/3 av vattendragen inte uppnå god status, denna åtgärd blir definitiv och omfattande i området. Denna stora kostnaden läggs på anslutna abonnenter men åtgärden kommer inte att ge någon större effekt på grundvattnets status. Bör det inte finnas med åtgärder som kommer grundvattnet till godo mer direkt? Varför föreslår Vattenmyndigheten inte åtgärder som avses förbättra grundvatten, det var ju nu helhetsgreppet skulle tas? Enskilda avlopp står bara för knappa 1 % av kväveutsläppen inom avrinningsområdena och runt 10-12 % av fosforbelastningen. Det anges för alla områden vara den mest kostnadseffektiva åtgärden mot övergödning att åtgärda enskilda avlopp. Är åtgärden verkligen effektiv för grundvatten och är åtgärden lika kostnadseffektiv överallt? Miljögifter? Exempelvis för Helgeåns avrinningsområde bedöms samtliga ytvattenförekomster inte klara god kemisk status till år 2015 och endast 8 grundvattenförekomster (ca 14 %) har fått samma bedömning. Är det rimliga proportioner för den bedömningen vad avser yt- och grundvattenförekomster? Är grundvatten då en ganska så skyddad naturresurs enligt Vattenmyndigheten? 5

Där man har hittat miljögifter eller där risk finns att inte uppnå god kemisk status 2015 föreslås att vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken neutraliseras. Menar de att hela Kristianstadsslätten ska utgöra ett vattenskyddsområde eller hur ska man åtgärda de miljögifter som hittats i området om ingen annan åtgärd föreslås? Vilka åtgärder anses vara nödvändiga för att grundvattnet på Kristianstadsslätten ska uppnå god status till år 2015? Kan kartläggning av föroreningskällor vara en åtgärd att föreslå till Vattenmyndigheten? Kan kartläggning av spridningsvägar för föroreningar vara en åtgärd att föreslå till Vattenmyndigheten? Finns det risk för mer problem i framtiden om man inte sätter in verkliga åtgärder redan nu eller är den föreslagna åtgärden om mer miljöövervakning den bästa åtgärden i dagsläget? Är dagens tillståndsprövning tillräcklig för att minska spridning av miljögifter? Ska insatser från myndigheter riktas till särskilda områden, ex inströmningsområden? Kan man utöka bidragen för ekologisk odling? Kan ökad information och attitydförändring om ekologisk odling vara till hjälp? Hur kan vi öka kunskapen om vattenkvaliteten? Ska vissa områden på Kristianstadsslätten prioriteras och där insatserna för övervakning kan koncentreras? Ska grundvattenrådet sammanställa eller utgöra kontakt med länsstyrelsen för att samla ihop analysresultat? Vattentäkter? Kommer alla som har egen vattentäkt att fastställa/revidera ett skyddsområde? Får vattentäkten då automatiskt den status den behöver? Innebär ett vattenskyddsområde att risken neutraliseras vad avser miljögifter som Vattenmyndigheten skriver? Hur kan vi annars skydda vattentäkter? Vem ska ta ansvar för och hur ska man skydda samfälligheter/vattenföreningar? Vattenuttag? Hur kan vi öka kunskapen om vattenuttag? Är tillståndsgivna uttag den korrekta vägen för att få ett helhetsgrepp? Vem tar helhetsansvaret för ett område där konkurrens råder och tar hänsyn till inte enbart påverkan på grannarnas brunnar utan hela naturresursen i sig? Ska tillsynen utökas? I så fall på vem? Åtgärdsanalys? Ska vattenråden genomföra åtgärdsanalyserna? Hur kan det/kan det inte genomföras? Vem ska betala för en sådan analys? 6

Åtgärdsförslag för Helgeåns avrinningsområde Nedan följer en förkortad version av de åtgärdsförslag som anges för respektive avrinningsområde som Kristianstadsslätten hamnar inom. Det är ett försök att plocka ut det viktigaste för grundvattenrådet men ändå ge möjlighet till en helhets bild av respektive avrinningsområde och miljöproblemen som beskrivs. För mer information se samrådsmaterialet. Vad omfattas? Svar: För grundvattenrådets del omfattas Hässleholms kommun samt större delen av Kristianstads kommun med begränsning söderut i höjd med Degeberga och i öster ungefär vid Everöd/Rinkaby/Fjälkinge. Nästan hela Kristianstadsslätten omfattas av Helgeåns avrinningsområde. Hur ser bedömningen ut? Svar: De 59 grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet har idag god status men 8 st riskerar statusförsämring om inte åtgärder vidtas (Kristianstadsslätten en av dessa). Ca 1/3 av sjöarna och 2/3 av vattendragen bedöms inte nå god ekologisk vattenstatus till 2015 om inte åtgärder vidtas. Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara att minska läckaget av fosfor med ca 4294 kg totalfosfor per år. år Den totala förväntade effekten av åtgärderna som föreslås är ca 1464 kg totalfosfor per år. Det innebär att fler åtgärder behövs för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvatten och den första åtgärden är att utreda mer om var och hur åtgärder bör planeras. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med 10 284 kg totalkväve per år. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: 8 av grundvattenförekomsterna och samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status. Orsaken till detta är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Idag är kunskapen om användning, utsläpp och förekomst av miljögifter i naturen mycket begränsad. Den viktigaste åtgärden är därför att förbättra kunskapsläget genom bättre rapportering av kemikalieanvändning och utsläpp, och en utökad miljöövervakning, så att målinriktade åtgärder kan genomföras. Var har Kristianstadsslätten för status? Svar: Kristianstadsslätten har god status både kemiskt och kvantitativt men ligger i riskzon för att inte uppnå god kemisk status 2015. Risk finns att några av grusåsarna inte uppnår kvantitativ status till 2015. Påverkan från punktkällor och diffusa utsläpp är inte klassad för sedimentär berggrund. Det finns insamlat information om dess omfattning och antal. Övergödning? Svar: Minskning av kväve och fosfor behövs från landbaserade källor och från utsjön för att minska övergödningen längs kusten. De två största källorna till belastning av fosfor orsakas av jordbruk (23,3 %) och enskilda avlopp (10, 6 %). Av kväveutsläppen orsakar jordbruket (41,5 %) och reningsverk (9 %). 7

Åtgärden om förbud mot fosfor i tvättmedel (kom 2008) kommer att ge effekt först de kommande åren. Förslag till åtgärder är bräddning- och spillvattenhantering samt effektivare rening för avloppsreningsverk, rening av dagvatten, normalskyddsnivå 1 av enskilda avlopp som ej uppnår krav samt hög skyddsnivå vid en grundvattenförekomst, anläggning av våtmarker, sedimentationsdammar och trädbevuxna zoner för jordbruket. Den mest kostnadseffektiva åtgärden anges vara att åtgärda enskilda avlopp. Inga av åtgärderna riktade till jordbruk kan klassas som en åtgärd för grundvatten. Åtgärderna riktade till reningsverk berör främst ytvatten. Miljögifter? Svar: Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är allmänt sett mycket bristfällig. Även kunskapen om deras effekter i vattenmiljöerna är starkt begränsad. Vattenförvaltningsarbetet delar in miljögifter i två grupper dels, särskilt förorenade ämnen och dels, prioriterade ämnen. Prioriterade ämnen innefattas i begreppet kemisk status (alltså för grundvatten). Merparten av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status 2015. Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärder. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark (ex vid gamla kemtvätten och Gasverkstomten i Kristianstad). Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken neutraliseras. Vattentäkter? Svar: Vattenmyndigheten utgår från att det ska finans vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken för alla allmänna vattentäkter för att kunna uppfylla kraven på erfoderligt skydd av dricksvatten. Endast i undantagsfall när föroreningsrisken är liten eller antalet försörjda är få kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kapitlet miljöbalken. Man anger de flesta kommunala vattentäkterna i Hässleholm samt Kristianstads kommun är behov av översyn av vattenskyddsområde samt vattenföreningar och täkter kopplade till livsmedelsindustrin. 1 Normal- respektive hög skyddsnivå motsvarar funktionskraven enligt Naturvårdsverkets (AR 2006:7). 8

Vattenuttag? Svar: Den kvantitativa statusen bedöms som god på Kristianstadsslätten men anmärkning om vissa perioder då konkurrens råder. Man önskar mer kunskap om vattenbalansen. Möjliga åtgärder som föreslås är att uttagen regleras genom ett tillståndsgivet uttag, ökad vattentillsyn, rådgivning eller anläggande av bevattningsdammar. Åtgärdsanalys? Svar: Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Enligt vattenmyndigheten bör då framtida planerade åtgärder åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser kan sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser och för att sammanställa effekter av åtgärdsprogrammet på distriktsnivå eller för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden. 9

Åtgärdsförslag för Skräbeåns avrinningsområde Vad omfattas? Svar: För vår del är det Bromölla kommun och Kristianstads kommun från Fjälkinge, Bäckaskog, Ivö samt norrut (ej Kristianstadsslätten). Hur ser bedömningen ut? Svar: 11 vattendrag och en sjö bedöms inte nå god ekologisk vattenstatus till 2015 om inte åtgärder vidtas. De 8 grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet har idag god status men hälften riskerar statusförsämring om inte åtgärder vidtas (Kristianstadsslätten en av dessa). Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara, att minska läckaget av fosfor med ca 355 kg totalfosfor per år. år Den totala förväntade effekten av åtgärderna är ca 134 kg totalfosfor per år. Det innebär att fler åtgärder behövs för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvatten och den första åtgärden är att utreda mer om var och hur åtgärder bör planeras. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med 1805 kg totalkväve per år. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: Hälften grundvattenförekomsterna och samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status. Orsaken till detta är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Idag är kunskapen om användning, utsläpp och förekomst av miljögifter i naturen mycket begränsad. Den viktigaste åtgärden är därför att förbättra kunskapsläget genom bättre rapportering av kemikalieanvändning och utsläpp, och en utökad miljöövervakning, så att målinriktade åtgärder kan genomföras. Vad har Kristianstadsslätten för status? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. Övergödning? Svar: De två största källorna till belastning av fosfor orsakas av jordbruk (19,9 %) och enskilda avlopp (12, 6 %). Av kväveutsläppen orsakar jordbruket (27,8 %) och reningsverk (12,2 %). Man önskar utökad miljöövervakning och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Förslag till åtgärder är samma som för Helgeåns avrinningsområde. Den mest kostnadseffektiva åtgärden anges vara att åtgärda enskilda avlopp. Inga av åtgärderna riktade till jordbruk kan klassas som en åtgärd för grundvatten. Åtgärderna riktade till reningsverk berör främst ytvatten. Miljögifter? Svar: Samtliga vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status 2015. Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela 10

huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärder. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Vattenmyndigheten finansierar och utför en screening av miljögifter i distriktet 2009 för att förbättra kunskapsunderlaget. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark. Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken upphör. Vattentäkter? Svar: Samma resonemang som för Helgeåns avrinningsområde. Man anger de kommunala vattentäkterna i Bromölla samt Kristianstads kommun (del inom avrinningsområdet) är behov av översyn av vattenskyddsområde samt vattenföreningar. Vattenuttag? Svar: Se bedömning om Kristianstadsslätten under Helgeåns avrinningsområde. Inga åtgärder föreslås. Åtgärdsanalys? Svar: Samma resonemang som för Helgeåns avrinningsområde. 11

Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområde Vad omfattas? Svar: För vår del är det Kristianstads kommuns östra delar (området kallas även för Graften Vanneberga kanalen). Avrinningsområdet ligger mellan Skräbeåns mynning i Nymölla (som alltså också är med) och Helge ås utlopp i Yngsjö. Även området söder om Degeberga och kring Maglehem (tillhör Österlenåar) Hur ser bedömningen ut? Svar: Graften Vannebergakanalen har god status och tros kunna uppnå kraven till 2015. Övergödning och vattennyttjandet bedöms vara områdets främsta problem. Den del som tillhör Österlen anges ha betydande miljöproblem som närsaltsbelastning från jordbruk, avloppsreningsverk och bristfälliga enskilda avlopp. Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara, att minska läckaget av fosfor med ca 1600 kg fosfor per år. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med 2700 kg totalkväve per år. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: Samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status och 8 av 15 grundvattenförekomster (ej Vanneberga Graften området). För grundvatten är orsaken till detta tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Vad har Kristianstadsslätten för status? Svar: Se bedömningar ovan om Kristianstadsslätten. Hit tillhör grundvattenförekomsten som benämns Graften Vannebergakanalen (sand- grus förekomst) och området söder om Degeberga (två isälvsavlagringar). Alla bedöms ha god status nu och kunna nå målet 2015. Övergödning? Svar: De två största källorna till belastning av fosfor orsakas av jordbruk (37,9 %) och enskilda avlopp (10, 4 %). Av kväveutsläppen orsakar jordbruket (74,8 %) och reningsverk (1 %). Detta gäller alltså för hela östra kustområdet, till vilken Österlen också tilhör. Man önskar utökad miljöövervakning och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Förslag till åtgärder är normalskyddsnivå av enskilda avlopp som ej uppnår krav samt hög skyddsnivå vid en grundvattenförekomst, anläggning av våtmarker, sedimentationsdammar och trädbevuxna zoner för jordbruket. Den mest kostnadseffektiva åtgärden anges vara att åtgärda enskilda avlopp. Inga av åtgärderna riktade till jordbruk kan klassas som en åtgärd för grundvatten. Inga åtgärder föreslås till reningsverk. Miljögifter? Svar: Det anges att samtliga vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status 2015. Det motsägs av att åtminstone Vanneberga Graften har grundvattenförekomster som inte anges vara i riskzon för att uppnå målen även 12

2015. Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärder. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Vattenmyndigheten finansierar och utför en screening av miljögifter i distriktet 2009 för att förbättra kunskapsunderlaget. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark (ex vid gamla kemtvätten och Gasverkstomten i Kristianstad). Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken upphör. Vattentäkter? Svar: Samma som för övriga avrinningsområden. Man anger att de kommunala vattentäkterna Kristianstads kommun (Degeberga och Vanneberga), liksom Nymölla i Bromölla kommun är behov av översyn av vattenskyddsområde samt vattenföreningar. Hit tillhör även Absoluts fabrik i Åhus. Vattenuttag? Svar: Se bedömning om Kristianstadsslätten under Helgeåns avrinningsområde. Möjliga åtgärder är reglering genom tillståndsgivet uttag, ökad vattentillsyn eller anläggande av bevattningsdammar. Åtgärdsanalys? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. 13

Åtgärdsförslag för Hanöbuktens kustvatten Vad omfattas? Svar: Kustområdet. Hur ser bedömningen ut? Svar: Problem finns med övergödning, miljögifter och främmande arter (gäller förstås ej grundvatten). Hur klaras god status med avseende på näringsämnen? Svar: Inte så bra, anges vara det största problemet. Hur ser det ut för kemisk status? Svar: Risk finns att vattenförekomsterna inte uppnår god status 2015. Det beror på tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Var har Kristianstadsslätten för status? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. Övergödning? Svar: Svårt att beräkna beting på hur mycket utsläppen måste minska. Mycket beror på hur inlandet minskar sina utsläpp. Miljögifter? Svar: Samtliga vattenförekomsterna inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status 2015. Den bedömningen grundar sig på en expertbedömning grundat på enstaka mätdata från fåtal platser och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. Varje enskild vattenförekomst måste ha mer detaljerat dataunderlag för en tillförlitlig statusbedömning. Kristianstadsslätten har som enda grundvattenförekomst överskridigt gränsvärdet för miljögifter (bekämpningsmedel). Vattenmyndigheten önskar bättre kunskapsunderlag för att kunna genomföra bredare åtgärdsinsatser. Tillsynsmyndighet föreslås använda miljöbalken för redan kända källor. Vattenmyndigheten finansierar och utför en screening av miljögifter i distriktet 2009 för att förbättra kunskapsunderlaget. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter anser man genomförs genom tillståndsprövningar och länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenad mark (finns inga riskklassade förorenade områden inom avrinningsområdet). Även bidragen till lantbrukare för ekologisk odling klassas som befintlig åtgärd. Där man har hittat miljögifter eller fallit ut som en risk för att inte uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att risken upphör. Vattentäkter? Svar: Rubriken finns inte med i underlaget. 14

Vattenuttag? Svar: Rubriken finns inte med i underlaget. Åtgärdsanalys? Svar: Se ovan om Helgeåns avrinningsområde. 15

Förorenaren betalar vad menas? Åtgärderna som föreslås av Vattenmyndigheten ska vara kostnadseffektiva men de ska även följa principen om förorenaren betalar. Nedan följer några exempel på vad som menas med förorenaren betalar. Exemplen är tagna ur Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt (sid 72-84). Enskilda avlopp: Kostnaden för att åtgärda enskilda avlopp betalas av hushållen och är då förenlig med principen om förorenaren betalar. Åtgärden ska genomföras. Kostnaden drabbar även kommunen pga ökat antal miljöinspektörer för ökad tillsyn. Om alla enskilda avlopp uppnår normal skyddsnivå minskar fosfor läckaget med 12 000 kg/år och kväveläckaget med 84 ton/år. Kostanden för åtgärden är 4730 9725 kr/kg reducerat fosfor. Det innebär en kostnad på 56,8 116,7 Mkr. Reningsverk: Kostnaden för reningsverken drabbar anslutna hushåll genom VA-avgiften vilket är förenligt med principen om förorenaren betalar. Skyddszoner: En del av kostnaden för att utöka arealen skyddszoner betalas som stöd och resterande del drabbar lantbrukaren. Kostnaden ökar både för berörd myndighet och lantbrukaren. Principen om förorenaren betalar uppfylls delvis av åtgärden. Sanering av förorenade områden: Inventering och sanering av förorenade områden finansieras idag till stor del av staten. Vem eller vad som orsakat föroreningen saknas ibland och här är det svårt eller omöjligt att tillämpa principen om förorenaren betalar. Rådgivning till exempel till lantbruket: Här uppfylls inte principen om förorenaren betalar då rådgivningen ofta är kostnadsfri. 16