Makeriet Lärarhandledning 5. Enkla maskiner

Relevanta dokument
Makeriet Lärarhandledning 4. Robotar

Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer

Makeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

Makeriet Lärarhandledning 8. Innovation

Makeriet Lärarhandledning 1. Programmering

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Haja läget inspirationslåda om enkel teknik

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Krypande kaninen Karin

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Mål att sträva mot: Arbetets utförande: Praktiskt arbete att bygga en robot. Skriva loggbok över vad ni gör.

Göteborg 5 december Teknik

Smidiga stegsnurraren Sonja

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Kasta loss! inspirationslåda om mekaniska rörelser

Lilla lyckohjulet Lina

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lyft vagnen upp på stolen utan att använda någon ramp. Mät hur mycket kraft som används vid lyftet.

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.

Pneumatik/hydrauliksats

Programmering, dans och loopar

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517

Vrid och vänd en rörande historia

Flaxande fjärilen Frida

Programmera och hitta buggarna. Se video

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Kort om kursplanen i teknik

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

HJÄLTERUMMET Ett rum där allt är möjligt.

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd.

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Undersök vad som är programmerat

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Monteringsanvisning för träkomposittrall

Monteringsanvisning för träkomposittrall

De mäktiga fem - inspirationslåda om enkla maskiner. Förskola / F-klass

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

Mekaniska majblomman Maja

Häftiga hästskolampan Hanna

Tutorial - Adventskalender Lastbil av Bi för Skrotboken <

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Hjul och snurrande upptäckter

Teknik Granbergsskolan 7-

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

Veviga vindsnurran Vilma

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Diviga diodtavlan Diana

Arbete Energi Effekt

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Programmering, dans och loopar

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Härliga hörselskydden Hilma

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Spännande Skuggfiguren Sofia

Påskpyssel! sid 1 av5. Till en påskhare behöver du: En sax Lim En toarulle Lite bomull Färgade papper Vitt papper En penna, svart/blyerts

Engelholm Audio Dämpvägg

Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

*** Bygg ett vindkraftverk

Kursplanen i ämnet slöjd

Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon

Pedagogisk planering

Transkript:

Makeriet Lärarhandledning 5. Enkla maskiner

Makeriet Om programserien Makeriet är en programserie med åtta program där respektive avsnitt är femton minuter långt. I serien besöker barn programledarna Arantxa Álvares och Erik Rosales i Makeriets eget Makerspace. Tillsammans blir de ett gäng makers som testar nya saker och har roligt tillsammans när de skapar påhittiga prylar med hjälp av olika verktyg och material, huvudsakligen återanvänt sådant. I programmet möter eleverna både teknik och slöjdande. Syftet med programmen är att eleverna ska lära sig om programmering, hydraulik, dimensioner, robotar, enkla maskiner, sensorer, elektricitet och innovationer, samtidigt som de ser och lär av kreativt skapande. Förhoppningsvis fortsätter också lärandet genom att skapa själva på skolan. Kopplingar till läroplanen Undervisningen i teknik för årskurs 1-3 ska bidra till att eleverna får kunskaper om teknik och utvecklar ett intresse för teknik. Eleverna ska också själva kunna ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förutsättningar att utveckla både digital kompetens och ett synsätt som främjar entreprenörskap. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna därför bland annat ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, samt använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Även undervisningen i fritidshemmet ska bidra till att utveckla elevernas intresse för teknik. Därför ska eleverna få möjlighet att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, samt skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. 2

Centralt innehåll i programmen TEKNIKÄMNETS CENTRALA INNEHÅLL, ÅRSKURSERNA 1-3 UNDERVISNINGEN I TEKNIK SKA... ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET TEKNISKA LÖSNINGAR, BEHANDLA Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET ARBETSSÄTT FÖR UTVECKLING AV TEKNISKA LÖSNINGAR, BEHANDLA Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Att styra föremål med programmering. FRITIDSHEMMETS CENTRALA INNEHÅLL UNDERVISNINGEN I FRITIDSHEMMET SKA ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET SKAPANDE OCH ESTETISKA UTTRYCKSFORMER BEHANDLA Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. Tolka och samtala om olika estetiska uttryck. Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck. UNDERVISNINGEN I FRITIDSHEMMET SKA ENLIGT DET CENTRALA INNEHÅLLET NATUR OCH SAMHÄLLE BEHANDLA Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. 3

Avsnitt 5 - Enkla maskiner Detta avsnitt handlar om de enkla maskinerna lutande planet, hjulet, skruven, blocket, kilen och hävstången som förstorar kraften och hjälper till att lyfta, flytta eller fästa. Med hjälp av att bygga enkla maskiner förklaras begreppen lutande planet, hjulet, skruven, blocket, kilen och hävstången. Man får lära sig olika sätt att bygga enkla maskiner som i detta fall används till ett husdjurstivoli. I programmet byggs en gunga, en rutschkana och ett hamsterhjul av återvunnet material. I programmet visas också hävstångseffekten och lutande planet på en gungbräda respektive en rutschkana. Innan programmet Som förberedelse kan eleverna behöva information om ämnesområdet innan ni tittar på programmen. Det finns också frågor och diskussionsämnen till dig som lärare att ställa till eleverna, vilket kan bidra till ytterligare förförståelse, och även nyfikenhet och engagemang. På så sätt kan även du som lärare få en bild av elevernas förkunskaper inför arbetet. ENKLA MASKINER En enkel maskin behöver en enkel kraft för att utföra ett mekaniskt arbete. Maskinen arbetar utefter mekanikens gyllene regel det man vinner i kraft förlorar man i väg. Enkla maskiner hjälper till att överflytta kraft så att saker blir lättare att lyfta, flytta eller fästa. Den förstorar kraften på olika sätt. De sex vanligaste enkla maskinerna är lutande planet, hjulet, skruven, blocket, kilen och hävstången. Frågor och diskussionsämnen: 1. Vilka enkla maskiner har vi i skolan? (På skolgården finns gungbrädan som är den enkla maskinen hävstången, rutschkanan som är ett lutande plan och det mesta är monterat med den enkla maskinen skruven. Cyklarna i cykelstället står på den enkla maskinen hjulet och vissa cykelställ bygger på kilens konstruktion där däcket kilas in i cykelstället. I idrottssalen finns flera exempel på enkla maskiner. Blocket används för olika hissanordningar för mattor och bommar. Hjulet transporterar plinten och andra tunga redskap i salen.) 4

Begrepp inom arbetsområdet Med begreppsförståelse får eleverna goda förutsättningar att ta till sig nya kunskaper. Beroende på hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling kan man arbeta på olika sätt med ordförståelse. enkel maskin kraft lutande plan hjul skruv block kil hävstång HÄR FÖLJER ETT ARBETSFÖRSLAG: 1. Välj ut de ord som du tror att dina elever behöver förbereda sig med. 2. Gå igenom orden. Vilka ord är nya? Vad betyder orden? Eller vad skulle orden kunna betyda? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. 3. Kom tillsammans på meningar där orden ingår, för att ge orden ett passande sammanhang. 4. Försök att hitta synonymer till orden. Du kan även arbeta med orden efter tittandet genom att sammanfatta ämnet muntligt eller skriftligt med hjälp av begreppen. Efter programmet Förslag på hur du kan arbeta med eleverna efter att ni har tittat på avsnittet: SKAPA HAMSTERTIVOLIT FRÅN PROGRAMMET Se separat steg för steg-beskrivning i slutet av handledningen. UNDERSÖK OLIKA ENKLA MASKINER Här finns tre förslag på hur man kan demonstrera enkla maskiner och mekanikens gyllene regel. Man kan jobba med lutande planet där man tar sin grupp till en rullstolsramp. Där får eleverna prova att dra upp en vagn för rampen eller lyfta samma vagn upp vid sidan av rampen. Man kan tillsammans sedan göra beräkningar eller föra diskussioner som visar mekanikens gyllene regel - det som vinns i kraft förloras i väg. 5

Man kan också göra en annan variant av detta med hjälp av en spik, en skruv och en spånskiva. Ge eleverna uppdraget att hamra in spiken i spånskivan respektive skruva in skruven. Även här kan man enkelt förklara mekanikens gyllene regel. Spiken kräver mycket kraft men tar en kort väg ner i brädan medan skruven kräver mindre kraft men vägen in i brädan är längre. Man kan även undersöka hävstången och ta eleverna till en gungbräda om en sådan finns i närheten. Där väljer man ut en vuxen och en elev som sedan får prova att gunga. När det inte blir jämvikt kan eleverna få lösa problemet genom att sätta personerna på olika avstånd från mitten. Även här kan man visa och göra enkla beräkningar. Det handlar om personernas vikt och avståndet till mitten, dvs arbetet på båda sidor om gungbrädan måste vara lika stort. FRÅGOR ATT STÄLLA EFTERÅT: Var i din vardag använder du mekanikens gyllene regel? Var ute i världen använder man mekanikens gyllene regel i vardagen. Serpentinvägar i bergiga områden. Det blir en längre väg att åka men lättare för bilen. Kan du förklara med egna ord hur mekanikens gyllene regel fungerar? Hur skulle man begränsas om inte mekanikens gyllene regel fanns? BYGGA ENKLA MASKINER Efter programmet kan eleverna bygga en nöjespark där varje elevpar /grupp skapar en attraktion på nöjesparken som består av en eller flera enkla maskiner i varje attraktion. Eleverna får börja med att planera sitt bygge genom att ta fram en ritning över hur den ska se ut och vilka delar som behöver byggas för att skapa det slutgiltiga föremålet. Eleverna kan utgå från det återvunna materialet som finns på skolan eller som man tar med hemifrån. 6

Vi skapar ett hamstertivoli av enkla maskiner Material GUNGBRÄDA Bräda (tex spånskiva eller MDF) Glasspinnar Maskinskruv med mutter Skumgummipapper RUTSCHKANA Glasspinnar (gärna breda) KARUSELL Skumgummipapper Sugrör (böjbara) Skruvkork Pärla eller liknande Blompinne ÖVRIGT Limpistol Borr Sax/avbitartång Pynt 7

Gör så här: Gungbräda BRÄDAN: 1. Brädan görs av korta glasspinnar på tvären som hålls ihop av längsgående glasspinnar i full längd. Klipp alltså till cirka 15 lika långa bitar och limma ihop dem med långsidorna mot varandra. Limma sedan fast hela glasspinnar på tvären som håller ihop de korta. 2. Vi limmade också dit smala bitar av skumgummipapper på ovansidan som halkskydd. STÄLLNINGEN 3. Såga ut två likadana trianglar från en träskiva med hjälp av en vuxen (t ex spånskiva eller MDF). 4. Borra hål för maskinskruven i toppen på trianglarna. Ta gärna hjälp av en vuxen. 5. Fäst maskinskruven genom de båda trianglarna, försegla med en mutter. Tänk på att brädan ska få plats att ligga på maskinskruven, mellan trianglarna. Tänk också på att inte skruva åt får hårt eftersom skruven ska kunna vippa med brädan. 6. Lägg brädan över maskinskruven så att den hamnar precis i mitten. Limma fast den med limpistol. 7. Pynta! Klart! 8

9

Rutschkana Vi har gjort vår rutschkana helt och hållet av hoplimmade glasspinnar i olika längd. KANAN 1. Klipp bort kanten på tre breda glasspinnar så att de blir lika långa. Om du bara har smala glasspinnar går det lika bra att ta flera av dem. 2. Limma ihop dem med långsidorna mot varandra. 3. Fäst på baksidan genom att klippa till några korta bitar som limmas på tvären, jämt utspritt över kanan. 4. Kanten på kanan består av en glasspinne på varje sida som klippts av till rätt längd och limmats fast. TRAPPAN 5. Börja med trappstegen: Klipp till cirka 10 exakt lika långa bitar av glasspinnar. De ska vara lika breda som kanan. 6. Limma ihop dem i trappformation. Tio bitar blir fem trappsteg. 7. Gör sedan sidorna: Klipp till ytterligare 10 glasspinnar för att göra kanten på trappan. Om du vill att den ska slutta som på bilden klipper du helt enkelt bitarna i växande storleksordning. 8. Limma ihop bitarna med långsidorna mot varandra. Var noga med att de avklippta sidorna hamnar helt jämt, eftersom de ska kunna stå stadigt mot golvet 9. Limma fast trappan och sidorna med limpistol. 10. Limma ihop trappan och kanan. 11. Pynta! Klart! 10

11

Karusell PLAT TAN 1. Klipp ut två cirklar, cirka 8 cm i diameter av skumgummipappret och limma ihop. Pynta med trianglar olika färger om så önskas. 2. Gör ett litet hål i mitten av plattan för blompinnen. 3. Handtagen görs av böjbara sugrör. Varje handtag består av två sugrör, som klippts till med cirka 2 cm på var sida om böjen och trätts ihop. Gör fyra stycken sådana och limma fast på plattan. FOTEN Foten består av en basplatta med en kork ovanpå som fästs i karusellplattan med en blompinne. 4. Klipp ut två cirklar av skumgummipappret, cirka 5 cm i diameter. Detta ska bli basplattan. Gör ett litet hål i mitten för blompinnen. 5. Borra ett hål för blompinnen i mitten av skruvkorken 6. Klipp av blompinnen så att den blir cirka 2 3 cm lång. 7. Trä delarna på blompinnen i följande ordning: a. Basplatta underst b. Kork i mitten c. Karusellplatta överst För att karusellen ska kunna snurra ska blompinnen sitta fast i basplattan och karusellplattan, men snurra fritt inuti korken. 8. Försegla blompinnen ovanpå karusellplattan genom att limma fast en pärla på pinnen. Klart! 12

13