BESLUT 2009-02-24 A 10 5719/08 Arbets-, besluts- och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten I Göteborgs universitets beslutsordning (2006-06-08) och delegationsordning (2006-12-07) beskrivs gällande föreskrifter för beslut, ansvar och delegation. Enligt denna beslutsordning beslutar fakultetsnämnden om institutionsorganisation och övriga arbetsenheter inom nämndens ansvarsområde. I det följande beskrivs samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens arbets- och beslutsordning, liksom beslutsordningen för institutionsledning. Beslutsordningen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-08-28 och reviderad 2009-02-24. Universitetets linjeorganisation innebär att visst ansvar och vissa befogenheter, särskilt gällande arbetsgivarfrågor är knutna till dekan/prefekt. Utgångspunkter Fakultetsnämndens viktigaste uppgift är att skapa goda förutsättningar för utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället samt upprätthållandet av ett väl fungerande kvalitetssystem i enlighet med GUs verksamhetsmål och strategiska mål. Fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret för att upprätthålla kvalitet i forskning och utbildning genom fördelning av resurser, lärarrekrytering och strategiska satsningar samt uppföljning av kvalitet och kvalitetsarbete. Fakultetsnämnden liksom i sin tur institutionsstyrelsen fattar beslut i strategiska frågor av principiell karaktär Beslutsfattandet i fakultetsnämnden skall vara grundat i delaktighet, demokratiska processer och ett grundligt förankringsarbete innefattande institutioner, personal, fackliga organisationer och studenter liksom möjligheter till insyn och information. Den decentralisering som kännetecknar Göteborgs universitet innebär för fakultetsnämndens del att besluten skall ligga så nära verksamheten som möjligt. Detta innebär i sin tur att institutionerna utgör beslutande enhet i vissa verksamhetsnära frågor. Dekan liksom i sin tur prefekt fattar beslut i löpande, operativa frågor Dekan liksom i sin tur prefekt är ytterst ansvarig för verkställandet av beslut fattat i fakultetsnämnd liksom i institutionsstyrelse
Arbetsordning Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens (SFN) arbete skall vara fokuserat på strategiska och principiella frågor rörande kärnverksamheterna. SFN sammanträder en gång per månad och består av sex lärarrepresentanter och tre studeranderepresentanter. Dekanen är ordförande. Föredragande är mestadels fakultetskansliets handläggare, eller ledamot av SFN. Sammanträden i SFN föregås av ett arbetsutskott, och beroende på ärendets beskaffenhet även av bland andra lärarförslagsnämndens sammanträde, av sammanträden med nämnden för utbildning på grundoch avancerad nivå (GAN) och nämnden för forskning och utbildning på forskarnivå (FUN), av möten med prefekter, studierektorer och studeranderepresentanter och/eller information/förhandling enligt Medbestämmandelagen (MBL). Därutöver bildas vid behov särskilda arbetsgrupper. Studenternas representanter utses av studentkårerna. Studenterna har möjlighet att utse ersättare som kan träda in när ordinarie studentrepresentant inte kan närvara. I de fall flera ordinarie studentrepresentanter utses till ett organ rekommenderas att gruppsuppleanter utses. Organ, kommittéer mm Arbetsutskottet (AU) består av dekan, prodekan, vicedekan och en studeranderepresentant. AU utgör beredande organ till SFN. Fakultetsnämndens sekreterare samt av ärendena berörda handläggare från fakultetskansliet medverkar i mötena. Lärarförslagsnämnden (LFN) består av fyra lärarrepresentanter och en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekanen är ordförande för LFN. LFN behandlar och förbereder inför SFN frågor om läraranställningar, befordran till lektor respektive professor, docentkompetens samt andra ärenden rörande anställningsvillkor för lärare. Nämnden för forskning och utbildning på forskarnivå (FUN) består av fem lärarrepresentanter och två studeranderepresentanter. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Vicedekan är ordförande för FUN. FUN behandlar och förbereder inför SFN frågor rörande forskningsstrategier, forskningens förutsättningar, organisation och innehåll av utbildning på forskarnivå, samt enskilda ärenden från doktorander. Nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå (GAN) består av fem lärarrepresentanter och en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Prodekan är ordförande för GAN. GAN behandlar och förbereder inför SFN frågor rörande organisation, kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling på grund- och avancerad nivå. Prefektrådet syftar till att skapa en dialog mellan fakultetsledning och företrädare för institutioner och enheter: rådets funktion är dels att i enlighet med linjeorganisationen informera prefekter och föreståndare om händelser och förändringar på central nivå liksom på fakultetsnivå, dels att inhämta information och synpunkter från rådets ledamöter. Studierektorsmöten. Möten med studierektorer för utbildning på grund- och avancerad nivå, samt möten med studierektorer för utbildning på forskarnivå syftar till skapa ett utbyte av information, synpunkter och idéer. Student- och doktorandmöten. Möten med företrädare för student- och doktorandorganisationer vid fakulteten syftar till att skapa ett utbyte av information, synpunkter och idéer. 2 (11)
Lokalkommittén består av en prefekt från Campus Linné, en prefekt från Campus Haga, en studeranderepresentant, fastighetsintendenten samt en observatör från lokala arbetsmiljökommittén. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Prodekan är ordförande. Lokalkommittén behandlar och förbereder inför SFN frågor rörande lokalförsörjning och infrastruktur samt principiella frågor rörande disponering av lokaler. Pedagogiska utvecklingskommittén består av fem lärare och två studenter. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Utbildningsledarna är adjungerade. Ordförande utses av dekan bland lärarrepresentanterna i kommittén. Likabehandlingskommittén består av likabehandlingsombuden vid institutioner/motsvarande samt en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Prodekan är ordförande. Internationaliseringsgruppen består av vicedekan, två representanter från verksamheten och en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekan är ordförande. Internationaliseringskommittén består av internationella samordnare vid institutioner/motsvarande. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekan är ordförande. IT-beställarrådet består av representanter från institutioner/motsvarande samt en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Ordförande utses av fakultetsnämnden. Miljörepresentantgruppen består av fakultetens miljösamordnare och miljörepresentanterna vid institutioner/motsvarnde samt två studeranderepresentanter. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekan är ordförande. Lokala arbetsmiljökommittén II a är ett partssammansatt organ vars uppgifter regleras i det lokala arbetsmiljöavtalet. Sekreterare utses av arbetsgivaren efter samråd med den lokala arbetsmiljökommittén. Dekan är ordförande. MBL. Arbetsgivaren informerar och förhandlar med personalorganisationerna i enlighet med medbestämmandelagen (MBL). Mötena äger rum reguljärt samt vid behov beredande inför fakultetsnämndens sammanträden. Dekanbeslut Dekanbeslut innebär att dekan enligt delegation/beslutsordning, eller i särskilt brådskande ärenden, fattar beslut efter beredning av en handläggare vid fakultetskansliet. Besluten dokumenteras skriftligt, diarieförs och delges fakultetsnämnden vid följande möte. Dekanbeslut fattas vanligen en gång per vecka, på i förhand fastställd tid. Vid dekanbeslut har studeranderepresentant rätt att delta. I särskilt brådskande fall kan dekan fatta beslut utan närvarande studenter. 3 (11)
Fakultetsledningen Dekan, prodekan, vicedekan och kanslichef utgör ett ledningsråd. Dekanens ansvarsområden och beslutsområden framgår av besluts- och delegationsordning (se Göteborgs universitets beslutsordning 2006-06-08 samt delegationsordning 2006-12-07). Dekan, prodekan och vicedekan har att representera fakulteten internt såväl som externt. Arbetsfördelning under perioden 2009-01-01 2011-12-31 Dekan Prodekan Vicedekan Ekonomi, budget, personalfrågor, ordförande för lärarförslagsnämnd, arbetsmiljö, miljö, internationalisering, kvalitet Utbildning på grund och avancerad nivå, ordförande för nämnd för utbildning på grund- och avancerad nivå; likabehandlingsfrågor; lokalfrågor, infrastruktur Forskning och utbildning på forskarnivå, ordförande för nämnd för forskning och utbildning på forskarnivå 4 (11)
Regler för institutionsledning Bilaga 1 Allmänt Alla institutioner skall ledas av styrelse och prefekt. Fristående centrumbildningar kan ha föreståndare med arbetsgivaransvar. Dessa enheter kan ha särskilda styrelser med delvis andra arbetsuppgifter än en institutionsstyrelse. Inom en institution kan finnas flera ämnen/ämnesinriktningar eller kunskapsområden. För enheten för biblioteks- och informationsvetenskap gäller särskilt avtal mellan Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Utgångspunkt för ansvarsfördelningen mellan institutionsstyrelse och prefekt är att styrelsens arbete skall kunna koncentreras till frågor av strategisk karaktär samt principiella frågeställningar. Institutionsstyrelse 1. Institutionsstyrelsen fattar beslut i strategiska, principiella frågor som rör institutionen. Institutionsstyrelsen har möjlighet att inrätta beredande organ/nämnder för exempelvis utbildningsfrågor. 2. Institutionsstyrelsen skall innehålla företrädare för lärare/forskare, studenter och teknisk/administrativ personal. Lärare/forskare skall vara i majoritet. Studenterna har rätt att ha minst tre ledamöter. Studenterna har också rätt att vara representerade i beredande organ vid institutionen vilka hanterar frågor av relevans för studenterna. De fackliga organisationerna skall ges möjlighet till närvaro- och yttranderätt. Företrädare för lärare/forskare och teknisk/administrativ personal kan ha ersättare. Studenterna har rätt att för sina företrädare ha personliga ersättare eller gruppersättare. En externrekryterad prefekt ingår i styrelsen på samma sätt som om han/hon vore kollegialt rekryterad, d v s han/hon besätter en av platserna i lärar-/forskarkorporationen och är styrelsens ordförande. 3. Institutionsstyrelsens mandatperiod skall vara tre år. 4. Rösträtt vid val av lärare/forskare respektive teknisk/administrativ personal har den som vid valtillfället har ett förordnande som avser minst 40 % av heltid i minst sex månader. Fakultetsnämnden kan i särskilda fall bevilja undantag från denna regel. 5. Beslut om institutionsstyrelsens sammansättning fattas av fakultetsnämnden för varje institution särskilt och inför varje ny mandatperiod. Sådant beslut skall påkallas hos nämnden av institutionsstyrelsen. 6. Minst tre veckor före institutionsstyrelseval skall den avgående styrelsen fastställa och anslå sammansättningen av valkorporationerna för lärare/forskare respektive teknisk/administrativ personal. 7. Vid val av representanter för lärare/forskare respektive övrig personal skall en valberedning per korporation förbereda valet. I valberedningen skall både kvinnor och män vara representerade. Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter skall både män och kvinnor vara representerade Valberedningarna skall utses av institutionsstyrelsen, om inte minst hälften av de röstberättigade i någon av valkorporationerna till prefekten anmäler vilken sammansättning valkorporationens valberedning skall ha. 5 (11)
Institutionsstyrelsens beslutsområden Ekonomi Fastställande av budget Bokslut Styrdokument Personal Verksamhetsplan Likabehandlingsplaner Plan för kvalitetsarbete Ramar och riktlinjer för bemanning och rekrytering. Förslag till SFN om utlysning av tillsvidareanställningar som kräver sakkunnigförfarande Redovisningar Kvalitetsuppföljning Utvärderingar och andra större verksamhetsuppföljningar Utbildningsfrågor Förslag till SFN avseende examensbeskrivningar nya kursplaner nya utbildningsplaner allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå Antagning av doktorander Övriga frågor Fullgörande av uppdrag som likabehandlingsombud Frågor som prefekten väljer att hänskjuta till institutionsstyrelsen Frågor som fakultetsnämnden hänskjuter till institutionsstyrelsen 6 (11)
Prefekt Allmänt om uppdraget Prefekt är verksamhetschef och ansvarar för institutionens ekonomi, förvaltning och personal. Prefekten har arbetsgivaransvar. Prefekten är också företrädare för institutionens utbildning och forskning. Prefekten är ordförande i institutionsstyrelsen. Som chef i linjeorganisationen utses prefekt av dekan. Prefekten har också ansvaret för den direkta, dagliga ledningen och har beslutanderätten i alla löpande, operativa frågor. För innehav av prefektuppdrag förutsätts förmåga till beslutsfattande och förmåga att leda. Prefektuppdraget förutsätter också att innehavaren har stark förankring i utbildning och forskning. I normalfallet utses prefekten bland lärare/forskare vid institutionen och är professor eller docent. Prefektskapet kan även utgöra en chefsanställning efter rekryteringsförfarande. Vid institutionen skall utses åtminstone en biträdande prefekt som har rollen som prefektens ställföreträdare som arbetsgivare och ordförande i institutionsstyrelsen. Ytterligare en biträdande prefekt kan utses vid behov. Biträdande prefekt kan ges särskilda ansvarsområden och då företräda institutionen inom sitt område. Prefekten har möjlighet att inrätta ledningsgrupper för samordning av ledningsfunktioner. Prefektuppdragets omfattning Prefekt utsedd bland lärare arvoderas enligt av fakultetsnämnden fastställda riktlinjer och gällande avtal. Nämnden förutsätter att institutionsstyrelsen beviljar innehavaren tillräcklig omfattning i tjänstgöringen för att han/hon på ett kompetent sätt skall kunna fullgöra uppdraget. Riktmärken kan avgöras av institutionens storlek, omsättning och utbildningsvolym. Dock skall prefektuppdraget omfatta minst 50 % av tjänst. Utseende av prefekt och biträdande prefekter Prefekt och biträdande prefekt/er utses av dekanen på förslag från institutionsstyrelsen med möjlighet till undantag enligt nedan. De utses vid varje tillfälle för normalt tre år. Fakulteten rekommenderar starkt att en prefekt, för kontinuitetens skull, kvarstår två perioder. I fråga om utseende av föreståndare gäller särskilda föreskrifter för respektive enhet. Institutionsstyrelsens förslag till prefekt och biträdande prefekt skall bygga på ett förfarande där en beredningsgrupp förankrar hos korporationerna lärare/forskare, teknisk/administrativ personal och studenter. Dokumentation av tillvägagångssättet skall bifogas institutionsstyrelsens förslag till prefekt och biträdande prefekt/er. I den process som föregår institutionsstyrelsens förslag skall valberedningen eller den grupp som bereder ärendet samråda med dekanen om det eller de förslag som föreligger. Alternativt tillämpas extern rekrytering genom att utlysa prefektuppdraget som en anställning. Verksamhetskännedom skall alltid föreligga i form av erfarenhet av utbildning och forskning. Även extern rekrytering skall beredas i samråd med dekan. Förslaget skall förankras hos personal och studenter. 7 (11)
Allmänt prefektansvar och beslutanderätt Prefekten ansvarar för den dagliga ledningen av institutionen och har beslutanderätten i alla löpande och operativa ärenden. Prefekten har det samlade ansvaret för institutionens verksamhet, förvaltning, ekonomi, personal och arbetsmiljö. Prefekten har även ansvaret för institutionens utåtriktade verksamhet och har att företräda institutionen när så är påkallat. Detta gäller såväl inom universitets- och fakultetsorganisationen som externt i förhållande till samverkanspartners. Prefekten skall sträva efter att skapa och upprätthålla goda betingelser för institutionens utveckling inom utbildning och forskning, bland annat genom informationsansvar gentemot personal och studenter har att fullgöra de uppdrag som tilldelas av dekanus och/eller fakultetsnämnd, skall planera institutionens verksamhet, följa upp att planerna följs samt följa upp verksamheten och analysera resultatet, skall också tillse att institutionen har en sådan organisationsstruktur att alla delar av verksamheten blir företrädda inför viktiga beslut och att ett demokratiskt likväl som transparent förhållningssätt präglar beslutsfattandeprocessen har ansvar för institutionens kvalitetsarbete enligt vad som stadgas i de särskilda planer som gäller för universitet och fakultet. Förvaltningsansvar Prefekten ansvarar för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Utöver vad som regleras i lagar, förordningar och föreskrifter har prefekten ansvar för att universitetets interna styrdokument följs. Ekonomiskt ansvar Prefektens ansvar för institutionens ekonomi inkluderar samtliga ekonomiska åtaganden som görs vid institutionen, oavsett finansieringsform. Inom ramen för de av institutionsstyrelsen föreslagna och SFN fastställda budgetramarna, beslutar prefekten om fördelning av medel och åtaganden. Prefekten har ett övergripande ansvar för de beslut som fattas om medel som anvisats till forskningsprojekt ledda av enskilda forskare. Detta ansvar omfattar främst en tillsyn över att inga viktiga åtaganden sker inom ekonomi- och personalområdet som inte godkänts av prefekten. Prefekten ansvarar för att den ekonomiska styrningen tydliggörs i verksamhetsplaneringen samt att budget upprättas för samtliga medel vid institutionen, ekonomisk uppföljning sker månadsvis varvid väsentliga avvikelser motiveras och rapporteras till fakultetskansliet, attestordning upprättas och efterlevs, beslutade rutiner för intern kontroll efterlevs att budgeten är i balans för att medel disponeras på det sätt som är motiverat av verksamheten och att medel finns tillgängliga för ändamålet 8 (11)
Personalansvar Prefekten ansvarar för institutionens personal, vilket bland annat innebär en bemanning och kompetens som är optimal med hänsyn till verksamheten. Viktiga uppgifter i sammanhanget är bl. a. att utveckla ett gott ledarskap som gynnar arbetstillfredsställelse och engagemang, att lägga stor vikt vid rekrytering av nya medarbetare, att ge de anställda möjligheter till den utveckling och de resurser de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter väl och att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö vid institutionen. Prefekten ansvarar för att individuella utvecklingssamtal erbjuds alla anställda för att stimulera personlig och yrkesmässig utveckling. Prefekten lägger förslag till löneinplacering för nyanställda samt ansvarar för institutionens samlade lönebud inför varje ny löneförhandling. Prefekten ansvarar för att lönesamtal erbjuds samtliga anställda; lönekriterierna skall därvid vara kända. Prefekten fattar beslut om tjänstgöringsplaner och arbetsfördelning utifrån beslutade budgetramar visstidsförordnanden, vikariat och projektanställningar befattningsbeskrivningar Utbildningsfrågor Prefekten fattar beslut om förslag till SFN avseende examinatorer förslag till SFN avseende justeringar i kursplaner individuella studieplaner för doktorander förlängning av studietid och anställning som doktorand i enlighet med HF 5 kap 7 och HF 6 kap 36 Särskilda ansvarsområden Arbetsmiljö Prefekten har ansvaret för institutionens arbetsmiljö och att de regler som anges i arbetsmiljölagen efterföljs. Dessa avser bl. a. ansvar för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att på olika sätt stimulera utvecklingen av en god arbetsmiljö. Prefekten skall som arbetsgivare även ansvara för att de mål som anges i det lokala arbetsmiljöavtalet samt i Göteborgs universitets arbetsmiljöpolicy efterlevs och genomförs. Detta gäller bl. a. att det finns utarbetade rutiner för att kartlägga och analysera institutionens arbetsmiljörisker samt att det finns en handlingsplan och att det fortlöpande vidtas åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i syfte att förebygga skador. Arbetsmiljöansvaret innebär också att verka för en arbetsmiljö som präglas av ett gott samarbetsklimat, delaktighet, öppenhet för nya idéer och åsikter, frihet från trakasserier av alla slag och ett konstruktivt hanterande av konflikter. Den interna beslutsstrukturen skall vara väl känd hos de anställda. Information kan överföras exempelvis genom regelbundna arbetsplatsträffar. Det bör särskilt uppmärksammas att frågor av detta slag inte ligger på institutionens arbetsmiljöombud. Arbetsmiljöombudet är de anställdas företrädare inom arbetsmiljöområdet, 9 (11)
medan prefekten fullgör arbetsgivarens arbetsmiljöansvar i enlighet med rektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Likabehandling Prefekten har även ansvar för institutionens likabehandlingsarbete enligt vad som stadgas i lagar och styrdokument samt i de särskilda planer som gäller för universitet och fakultet. Det åligger prefekten att tillse att det finns en plan för likabehandlingsområdet för institutionen samt att i övrigt tillse att det inte förekommer diskriminering med hänsyn till kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller i övrigt. Miljö och hållbar utveckling Prefekten ansvarar för institutionens arbete med miljö och hållbar utveckling. Prefekten skall bl. a. tillse att rutiner i miljöhandboken följs. Det innebär även att medverka i återrapportering av nyckeltal och indikatorer samt genomförande av uppdrag i enlighet med universitetets och fakultetens handlingsplaner för miljö och hållbar utveckling. Prefekten skall utse en miljörepresentant. Arbetsformer Prefekten får delegera befogenhet (men inte ansvar) till annan befattningshavare inom institutionen, om inte rektor, fakultetsnämnd eller dekan beslutat annat (se av fakultetsnämnden fastställd delegationsordning). Delegationsbeslut ska vara skriftliga och tidsbegränsade och skall förvaras vid samhällsvetenskapliga fakultetskansliet. Samhällsvetenskapliga fakulteten betonar starkt vikten av att det rekryteras kvalificerad administrativ personal för institutionens administration. Studierektor För utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå skall finnas en eller flera studierektorer. Studierektor/er utses av prefekten. Uppdraget som studierektor innefattar ett pedagogiskt ledarskap och studieadministrativt ansvar, inkluderande pedagogiskt utvecklingsarbete, kvalitetsutveckling, planering av innehåll i och organisation av utbildningar. Uppdraget innebär även planering av utbildningsuppdraget, fördelning av helårsstudieplatser, undervisningsbemanning samt uppföljning av studieprestationer. Inom ramen för uppdraget ingår viss ekonomisk planering och uppföljning i relation till fördelning av helårsstudieplatser och uppföljning av prestationer. Studierektor för utbildning på forskarnivå ansvarar även för kontakter med doktorander, allmänna och individuella studieplaner samt frågor relaterade till handledningen av doktorander. Studierektor/er kan företräda institutionen vid de tillfällen där så är påkallat. Studierektor/er ansvarar för att informera om institutionens utbildningar. För innehav av studierektorstuppdrag förutsätts förmåga till pedagogisk ledning. Uppdraget förutsätter också att innehavaren har stark förankring i utbildnings- och pedagogiska frågor samt i frågor om utbildningens forskningsanknytning. Endast lärare med tillsvidareanställning kan komma ifråga som studierektor. För innehav av uppdrag som studierektor för utbildning på forskarnivå krävs att innehavaren är docentkompetent. 10 (11)
Studierektor arvoderas enligt av fakultetsnämnden fastställda riktlinjer och gällande avtal. Nämnden förutsätter att institutionsstyrelsen beviljar innehavaren tillräcklig omfattning i tjänstgöringen för att han/hon på ett kompetent sätt skall kunna fullgöra uppdraget. Riktmärken kan avgöras av institutionens storlek, utbildningens volym och karaktär. Studierektorsfunktionen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå förutsätter ett uppdrag om minst 30 procent av tjänst. Studierektorsfunktionen för utbildning på forskarnivå förutsätter minst 10 procent av tjänst. Ombud för likabehandling Ombud skall finnas för likabehandlingsområdet, inkluderande jämställdhet och jämlikhet. Institutioner och övriga enheter ska vardera utse ett likabehandlingsombud som är ordinarie ledamot i institutionsstyrelse/motsvarande. Uppdraget kan innehas av en eller flera personer, varav åtminstone en skall vara ordinarie ledamot i institutionsstyrelsen. För uppdraget krävs minst 5 % av tjänst. Kompetenskrav För kunna fullgöra uppdrag som prefekt, ställföreträdande prefekt och studierektor krävs utbildning i frågor rörande ekonomi, personal, arbetsledning och motsvarande. Sådan utbildning skall erbjudas i universitetets eller fakultetens regi och det krävs att innehavaren på ett tidigt stadium tar del av sådana eller motsvarande ledarskapsutbildningar. Ombud för likabehandling skall genomgå utbildning anordnad av likabehandlingskommittén. 11 (11)