OE 30 SM 1201 Kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut 2011 Financial statements from local government sector I korta drag Fortsatt kostnadsökning för kommuner och landsting Den sammanlagda kostnaden för kommunernas verksamhet år 2011 var 516,8 miljarder kronor, vilket jämfört med 2010 är en ökning med 16,7 miljarder kronor (3,4 procent) i löpande priser. Motsvarande kostnadsökning 2009-2010 var 14,1 miljarder kronor eller 2,9 procent. Den sammanlagda nettokostnaden för landstingens verksamhet år 2011 (inkl. den del av Region Gotland som bedriver landstingsverksamhet) uppgick till 229,6 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 7,7 miljarder kronor eller 3,5 procent jämfört med år 2010. Förskoleverksamhet och specialiserad somatisk vård ökade mest Likson förra året var det förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som stått för den procentuellt största förändringen mellan 2010 och 2011. Kostnaderna ökade från 68,6 miljarder till 72,5 miljarder, vilket är en ökning med 5,7 procent. Inom landstingens hälso- och sjukvård ökade nettokostnaderna med 3,5 procent jämfört med året innan. Den delverksamheten inom hälso- och sjukvård som ökat mest är den specialiserade somatiska vården. Nettokostnaderna ökade från 106,7 miljarder kronor till 110,9 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 3,9 procent. Landstingen köper mer verksamhet Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet (exkl. tandvård) ökade från 35,3 miljarder kronor år 2010 till 37,5 miljarder kronor år 2011. I förhållande till nettokostnaderna uppgick landstingens köp av verksamhet till 20,7 procent. Kaisa Ahola, SCB, tfn 019-17 61 14 - Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn 019-17 61 69 - Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5818 Serie Offentlig ekonomi OE 30 SM 1201. Utkom den 28 juni 2012. URN:NBN:SE:SCB-2012-OE30SM1201_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
SCB 2 OE 30 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Kommunernas kostnader ökade med 3,4 procent 5 Personalkostnaderna fortsätter att vara den enskilt största kostnadsposten 5 Olika kostnadsutveckling för verksamheterna 5 Kostnaderna inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest 5 Kostnader för vissa verksamheter 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser 5 Kostnader för äldre 6 Kostnader för vissa verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser 6 Kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning 6 Kommunalverksamhet köps från externa utförare 7 Finansiering av verksamheternas kostnader 7 Kommunernas bidragsinkomster 9 Verksamheternas avgiftsfinansiering 10 Kommunernas investeringsutgifter ökar 10 Minskade överskott för kommunerna 11 Kommunernas tillgångar ökar 11 Kommunalförbundens ekonomi 11 Kommunalförbunden vanligast inom pedagogisk verksamhet och räddningstjänst 12 Intäkter, kostnader och resultat för 2011 12 Fortsatt ökade nettokostnader inom landstingen 12 Nettokostnadsökningen inom hälso- och sjukvården uppgick till 3,5 procent 13 Måttligt ökade nettokostnader inom regional utveckling 13 Närmare hälften av landstingens kostnader avser personal 13 Fortsatt ökning av köp av verksamhet 14 Underskott för landstingen 2011 14 Tabeller 15 Teckenförklaring 15 1A. Kostnader för kommunernas verksamhet 2011. Miljoner kronor 15 1B. Kostnader för kommunernas verksamhet 2008 2011. Löpande priser 18 2. Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet 2011. Miljoner kronor 19 3. Nettokostnad för vissa verksamheter inom pedagogisk verksamhet 2008-2011. Miljoner kronor 21 4. Nettokostnad för verksamheter inom vård och omsorg 2008-2011. Miljoner kronor 21
SCB 3 OE 30 SM 1201 5. Köp av verksamhet, entreprenader efter verksamhetsområde och säljare 2011. Miljoner kronor 22 6. Bidrag och transfereringar efter verksamhetsområde och bidragsmottagare 2011. Miljoner kronor 23 7A. Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 2011. Miljoner kronor 24 7B. Verksamhetens kostnader enlig resultaträkningen 2011. Miljoner kronor 24 8. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt finansiella poster 2011. Miljoner kronor 25 9A. Investeringsutgifter och investeringsinkomster efter verksamhetsområde 2011. Miljoner kronor 26 9B. Exploateringsverksamhet 2011. Miljoner kronor 27 10A. Resultaträkning för kommun 2008-2011. Miljoner kronor 27 10B. Resultaträkning för kommunkoncernen 2008 2011. Miljoner kronor 27 11. Balansräkning för kommun och kommunkoncern 2011. Miljoner kronor 28 12. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser 2008 2011. Miljoner kronor 28 13. Kostnader för landstingens verksamhet 2011 1,2). Miljoner kronor 29 14. Intäkter och nettokostnader för landstingens verksamhet 2011 1). Miljoner kronor 30 15. Resultaträkning för landsting 1) 2008 2011. Miljoner kronor 30 16. Balansräkning för landsting 2008-2011. Miljoner kronor 31 17. Nettokostnader för primärvård 1) 2008-2011. Miljoner kronor 31 18. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård 1) 2008-2011. Miljoner kronor 31 19. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård 1) 2008-2011. Miljoner kronor 32 20. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård 1) 2008-2011. Miljoner kronor 32 21. Nettokostnader för regional utveckling 2008-2011. Miljoner kronor 32 22. Kostnader och intäkter för kommunalförbundens verksamhet 2011. Miljoner kronor 33 23. Resultaträkning för kommunalförbunden 2008 2011. Miljoner kronor 33 24. Balansräkning för kommunalförbund 2008 2011. Miljoner kronor 34 Fakta om statistiken 35 Detta omfattar statistiken 35 Blankettavdelningar 35 Definitioner och förklaringar 35 Så görs statistiken 36 Statistikens tillförlitlighet 36 Bra att veta 37 Annan statistik 37
SCB 4 OE 30 SM 1201 In English 38 Summary 38 Pre-school activities and Primary care rise most 38 Purchase of services continues to increase 38 Surplus for municipalities and deficit for county councils in 2011 38 List of tables 39 List of terms 40
SCB 5 OE 30 SM 1201 Statistiken med kommentarer Kommunernas kostnader ökade med 3,4 procent Kommunernas sammanlagda kostnader för verksamheten var 516,8 miljarder kronor (tabell 1), vilket jämfört med år 2010 är en ökning med 14,1 miljarder (3,4 procent) i löpande priser. Motsvarande kostnadsökning för åren 2009-2010 var 14,1 miljarder kronor (2,9 procent). Hur kommunernas kostnader för att bedriva verksamheten utvecklas över åren kan bero på förändringar i omfattning och kvalitet på verksamheten, prisförändringar för de varor och tjänster kommunerna köper eller på sammansättningen och löneutvecklingen för personal. Personalkostnaderna fortsätter att vara den enskilt största kostnadsposten Liksom tidigare är kommunernas kostnader för den anställda personalen den enskilt största kostnadsposten. År 2011 uppgick personalkostnaderna till 275,3 miljarder kronor (tabell 1), detta är en ökning med 6,8 miljarder. Personalkostnaden utgjorde 53 procent av kommunernas totala kostnader, vilket har varit ungefär samma andel de senaste åren. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning var kommunernas kostnad för anställd personal omkring två tredjedelar av verksamhetskostnaden och drygt hälften av utbildningsverksamhetens kostnader. För verksamheterna inom området infrastruktur, skydd m.m. var personalkostnadernas andel en tredjedel av de totala kostnaderna. För den del av kommunernas verksamhet som avser affärsverksamhet utgjorde personalkostnaderna endast en tiondel av kostnaderna. Olika kostnadsutveckling för verksamheterna Kostnaderna inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är, med likhet med förra året, den verksamhet som stått för den procentuellt största förändringen mellan 2010 och 2011. Kostnaderna ökade från 68,6 miljarder till 72,5 miljarder, en ökning med 5,7 procent. Inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är det förskola och fritidshem som stått för de största kostnadsförändringarna. Dessa verksamheter har ökat med 2,7 respektive 0,5 miljarder. Kostnader för vissa verksamheter 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser Verksamhet / År 2008 2009 2010 2011 Förändring 2010-2011, % Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 62,5 65,4 68,6 72,5 5,7 Grundskola, förskoleklass, särskola 87,1 87,5 89,0 91,0 2,3 Gymnasieskola, Komvux, gymn.särskola 43,9 45,2 46,1 46,6 1,1 Vård och omsorg om äldre 91,7 93,2 95,9 98,9 3,1 Insatser till personer med funktionsnedsättning 51,6 53,5 55,0 57,9 5,2 Individ- och familjeomsorg 30,2 32,5 33,9 35,3 4,1 Övrigt 107,8 108,7 111,6 114,6 2,7 Summa verksamhet 474,8 486,0 500,1 516,8 3,4
SCB 6 OE 30 SM 1201 Kostnader för äldre Kommunernas sammanlagda kostnad för vård och omsorg om äldre var 98,9 miljarder kronor år 2011. Den största delen av kostnaden, 59,3 miljarder kronor, avsåg kostnader för äldre i särskilt boende. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre i ordinärt boende uppgick till 38,0 miljarder och har ökat med 4,3 procent jämfört med år 2010. Kostnaderna i ordinärt boende utgörs av hemtjänst, korttidsboende, dagverksamhet och övriga insatser, hemtjänsten står för största delen av kostnaderna med 29,1 miljarder kronor. För år 2011 har en del ändringar gjorts i insamlingen av uppgifter, vilket gör att vissa kostnader inte är jämförbara med tidigare år. I kostnaderna för hemtjänst har tidigare boendestödet inkluderats. För äldre redovisas nu de kostnaderna tillsammans med andra kostnader och ingår inte längre i det som redovisas på raden för hemtjänst. För både äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i samband med hemtjänst på raden hemtjänst från och med år 2011, vilket gör att det blir en kraftig ökning av kostnaderna. Kostnaden för öppen verksamhet för äldre var 1,6 miljarder kronor, vilket är i linje med de föregående åren. Kostnader för vissa verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser Verksamhet/År 2008 2009 2010 2011 Förändring 2010-2011 % Äldre Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 1) 90,3 91,7 94,3 97,3 3,1 därav i ordinärt boende 34,6 34,6 36,4 38,0 4,3 varav hemtjänst 2) 22,2 23,2 25,1 29,1 15,9 i särskilt boende 55,7 57,1 57,9 59,3 2,4 Öppen verksamhet 1,4 1,5 1,6 1,6 0,0 Summa 91,7 93,2 95,9 98,9 3,1 Personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 7,9 8,2 8,4 9,4 11,5 därav i ordinärt boende 4,5 4,7 4,9 5,8 18,7 varav hemtjänst 3) 2,8 2,9 3,1 4,2 34,1 i särskilt boende 3,4 3,5 3,5 3,6 1,4 Insatser enligt LSS/ SFB 4) 43,0 44,6 46,0 47,8 3,9 därav boende enligt LSS 17,8 18,7 19,6 20,6 5,2 personlig assistans enligt LSS/SFB 15,7 16,2 16,2 16,4 1,2 andra insatser enl. LSS 9,5 9,7 10,2 10,8 6,0 Öppen verksamhet 0,7 0,7 0,6 0,7 16,7 Summa 51,6 53,5 55,0 57,9 5,2 1) Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen 2) Från år 2011 ingår kostnader för boendestöd inte längre i hemtjänst för äldre. Hälso- och sjukvårdsinsatser har tillkommit. 3) Från år 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser. 4) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Socialförsäkringsbalken Kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning Kostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning ökade från 55,0 miljarder till 57,9 miljarder, en ökning med 5,2 procent, vilket motsvarar 2,9 miljarder. Mellan år 2009 och 2010 var motsvarande ökning 3 procent. Den största delen av kostnadsökningen, 1,8 miljarder, finns inom LSSverksamheten. Kommunernas kostnader för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och HSL var 9,4 miljarder kronor, en ökning med 11,5 procent jämfört med föregående år. Inom det ordinära boendet ökade kostnaderna för hemtjänst med 34,1%. Kostnaderna för hemtjänst är dock inte direkt jämför-
SCB 7 OE 30 SM 1201 bara med föregående års kostnader, då en del ändringar gjorts i insamlingen av uppgifter. För både äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i samband med hemtjänst på raden hemtjänst från och med år 2011, vilket gör att det blir en kraftig ökning av kostnaderna. Kostnaderna för insatser enligt LSS och LASS uppgick sammanlagt till 47,8 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder (3,9 procent) mer än 2010. Kommunernas kostnad för boende enligt LSS ökade mest, från 19,6 till 20,6 miljarder kronor. Kommunalverksamhet köps från externa utförare Kommunerna kan välja att, i stället för att själva utföra en verksamhet de ansvarar för, köpa verksamheten från andra organisationer eller företag som utför verksamheten, det vill säga kommunen lägger ut verksamhet på entreprenad. Kostnaden för den personal som utför arbetet räknas då inte in bland kostnaden för anställd personal utan är en del av kommunernas kostnad för köp av verksamhet. Insamlingen av statistik över köp av verksamhet har förändrats för verksamhetsår 2011. Tidigare ingick även köp av stödverksamhet (t.ex. städning eller fastighetsskötsel) i kostnaden för köp av verksamhet. Från och med 2011 efterfrågas enbart köp av huvudverksamhet (t.ex. grundskola eller vård och omsorg om äldre). Kommunernas köp av verksamhet 2011 Köp av verksamhet i Kostnad för köp, mdr procent av driftkostnaden Verksamheter 2011 År 2011 Driftverksamhet totalt 16 83,6 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 17 12,2 Grundskola 11 9,6 Gymnasieskola 27 11,4 Kommunal vuxenutbildning 28 1,2 Äldreomsorg 15 15,1 Funktionshinderomsorg 16 9,3 Missbrukarvård för vuxna 35 2,1 Barn- och ungdomsvård 32 4,8 Infrastruktur 15 5,5 Affärsverksamhet 21 5,6 Störst kostnad inom verksamhet för vård och omsorg om äldre De största kostnaderna för köp av verksamhet finns inom verksamheten för vård och omsorg om äldre. Kostnaden uppgick till 15,1 miljarder. Äldreomsorgens köp av verksamhet i procent av driftkostnaden var 15 procent. Finansiering av verksamheternas kostnader De olika kommunala verksamheterna finansieras i olika grad av kommunernas intäkter från skatter, bidrag av skilda slag, taxor och avgifter, hyresintäkter och övriga externa intäkter. Den största delen av de verksamheter som alla kommuninvånare har tillgång till finansieras av skatter, utjämningssystemen och generella statliga bidrag (tabell 8). Kommunerna fördelar dessa resurser till olika verksamhetsområden efter behoven i kommunen. En mindre del av kommunens kostnader för verksamheterna täcks av avgifter och taxor som brukarna betalar och av riktade statsbidrag till verksamheten.
SCB 8 OE 30 SM 1201 Nästan alla verksamheter som räknas som affärsverksamheter, det vill säga inom områdena näringsliv och bostäder, kommunikationer och energi, vatten och avfallsförsörjning, finansieras av brukarna själva (tabell 2). Kostnader för kommunernas verksamheter efter finansieringssätt 2011. Miljarder kronor Politisk verksamhet Flyktingmottagn. o arbetsmarknadsåtgärder Kultur o fritid Affärsverksamhet Individ- o familjeomsorg Infrastruktur Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg Utbildning Äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Skatter o generella statsbidrag Avgifter och övriga verksamhetsintäkter Högst andel finansiering av verksamheten via skatter och generella statsbidrag hade politisk verksamhet, utbildning samt individ- och familjeomsorg. Dessa verksamheter hade en skattefinansieringsgrad på över 90 procent. En hundralapp av kommunalskatten gick till.. Hur den samlade intäkten från skatter och generella statsbidrag fördelades på de olika verksamheterna kan beskrivas genom en bild av hur mycket av en hundralapp i kommunalskatt som gick till respektive verksamhet (tabell 2).
SCB 9 OE 30 SM 1201 Kommunalskattens fördelning på kommunala verksamheter 2011. Kronor per hundralapp 5 kr: Kultur o fritid 3 kr: Övrig verksamhet 7 kr: Infrastruktur 32 kr: Utbildning 8 kr: Individ o familjeomsorg 15 kr: Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg 30 kr: Vård och omsorg äldre o personer m. funktionsnedsättning Fördelningen av kommunalskattemedel på olika verksamheter har varit ungefär densamma de senaste åren. Utbildningsverksamheterna tilldelades 32 kronor av en hundralapp i kommunalskatt medan vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fick 30 kronor. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fick 15 kronor per hundralapp. Endast en liten del av kommunalskatten användes till politisk verksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och affärsverksamhet samt viss verksamhet inom hälsooch sjukvårdsområdet som i diagrammet sammanförts till övrig verksamhet. Sammanlagt var det 3 kronor per hundralapp i kommunalskatt som gick till dessa verksamheter. Kommunernas bidragsinkomster Kommunernas verksamheter finansieras förutom av skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag även av driftbidrag av olika slag. Sammanlagt erhöll kommunerna 38,2 miljarder kronor i bidragsinkomster 2011. De riktade bidragen (driftbidrag) från staten och statliga myndigheter uppgick till drygt 20,3 miljarder kronor. Kommunernas bidragsinkomster 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Förändring 2010-2011 Driftbidrag från staten och statliga myndigheter 14,2 15,4 16,9 16,9 0,0 Driftbidrag från AF 3,7 2,7 3,1 3,4 0,1 Driftbidrag från kommuner och landsting 1,9 2,0 2,0 2,2 0,1 Ersättning från Försäkringskassan 8,8 9,0 8,8 8,5 0,0 Momsbidrag för köp av ej skattepliktig verksamhet 3,7 4,0 4,3 4,7 0,1 EU-bidrag 0,4 0,7 1,0 1,0 0,0 Övriga bidrag 1,6 1,9 1,9 1,5-0,2 Summa 34,3 35,7 38,0 38,2 0,0 Av de riktade bidragen från staten och Arbetsförmedlingen samt ersättningen från Försäkringskassan gick den största delen, 10,9 miljarder kronor, till verk-
SCB 10 OE 30 SM 1201 samhetsområdet omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gick 3,9 miljarder kronor, vilket är i samma nivåer som föregående år. Driftbidrag från staten, Arbetsförmedlingen samt ersättning från Försäkringskassan 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser. Verksamhet / År År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Förändring 2010-2011 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 3,8 3,8 3,9 3,9 0,0% Utbildning 2,4 2,9 3,7 4,0 8,1% Äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning 10,5 10,6 10,6 10,9 2,8% Flyktingmottagande 4,6 4,9 5,2 5,0-3,8% Arbetsmarknadsåtgärder 2,6 1,7 2,2 2,2 0,0% Infrastruktur 1,1 1,1 1,1 1,4 27,3% Övrig verksamhet 1,7 2,1 2,1 1,5-28,6% Totalt 26,7 27,1 28,8 28,9 0,3% Verksamheternas avgiftsfinansiering Kommunernas egentliga verksamheter finansieras i allmänhet till en liten del med intäkter från taxor och avgifter. Inom de skattefinansierade kommunala verksamheterna är det främst inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som taxor och avgifter förekommer. Intäkterna från taxor och avgifter i omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning är svåra att särskilja från intäkter för de bostadshyror som de boende betalar och därför redovisas dessa intäkter sammanslagna i tabellen nedan. Inom affärsverksamheten kommer de största intäkterna från taxor och avgifter inom vattenförsörjning och avloppshantering (tabell 2). Intäkter från taxor och avgifter för vissa verksamheter 2008-2011. Verksamhet / År Avgiftsintäkt, Mdr Andel avgiftsfinansiering i procent av kostnaden 2008 2009 2010 2011 Förskola 3,7 7 7 7 7 Fritidshem 2,1 15 15 16 16 Idrotts- och fritidsanläggning 1,1 10 10 12 12 Musik- och kulturskola 0,3 11 11 11 11 Äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning 9,0 6 3 6 6 Gator, vägar och parkering 2,2 15 14 15 15 Vattenförsörjning och avloppshantering 7,8 91 91 93 93 Avfallshantering 4,6 91 94 93 93 Kommunernas investeringsutgifter ökar De sammanlagda investeringsutgifterna för kommunerna var år 2011 drygt 39 miljarder kronor, detta är en ökning jämfört med föregående år då utgifterna var ca 36 miljarder. Kostnaden för entreprenader och konsulttjänster ökade med 14,9 procent till 30,0 miljarder kronor (tabell 9A). Kommunerna redovisade investeringsinkomster på sammanlagt 3,4 miljarder kronor, vilket betyder att kommunernas nettoinvesteringar uppgick till 35,8 miljarder kronor. Liksom tidigare år ingår inte försäljning av anläggningstillgångar i investeringsinkomsterna.
SCB 11 OE 30 SM 1201 Minskade överskott för kommunerna Kommunernas resultaträkning visade ett överskott före extraordinära poster 1 på 9,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 4,2 miljarder jämfört med föregående år då överskottet var 13,6 miljarder kronor (tabell 10A). Årets resultat både före och efter extraordinära poster, stämmer väl överens med det preliminära resultat för kommunerna som redovisades den 31 mars i publikationen OE 24 SM 1201. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 422,0 miljarder kronor för kommunen och till 401,8 miljarder kronor för koncernen. Detta är 12,8 miljarder respektive 18,2 miljarder högre än året innan. Kommunkoncernen som helhet visade ett överskott före extraordinära poster på 15,5 miljarder kronor, vilket var 11,2 miljarder kronor lägre än 2011. Koncernens resultat före extraordinära poster var 6,1 miljarder kronor högre än kommunens resultat före de extraordinära posterna. Årets resultat, som också innehåller extraordinära poster, var 4,7 miljarder kronor högre för koncernen än för kommunen. Kommunernas tillgångar ökar Kommunernas sammanlagda balansräkning visade en ökning av summa tillgångar med 44,9 miljarder kronor till 676,9 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 16,9 miljarder (5,5 procent) och de finansiella anläggningstillgångarna med 15,7 miljarder (8,0 procent). På skuldsidan fortsätter avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser att öka. Dessa avsättningar ökade med 3,8 miljarder kronor (22 procent). Summa borgens- och ansvarsförbindelser var 195,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,8 miljarder jämfört med föregående år. Summa pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgick till 215,9 miljarder, vilket är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med 2010. Kommunalförbundens ekonomi Ett kommunalförbund 2 kan bildas av två eller flera kommuner/landsting för att dela på en verksamhet, t.ex. driften av räddningstjänst, gymnasieskola etc. De producerar inte varor och tjänster för marknaden och motsvarar därmed i princip primärkommunerna. Begreppet kommunalförbund innefattar förutom vanliga kommunalförbund även regionala och finansiella former av samverkan, totalt finns det 28 olika sorters verksamheter som kommunalförbunden kan indelas i. Regionala samverkansorgan består av ett landsting/region och länets samtliga kommuner och har till uppgift att arbeta för länets utveckling. En ny lag om finansiell samordning trädde i kraft den 1 januari 2005, och ger försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting möjlighet att bilda finansiella samordningsförbund. Syftet är att samordna och prioritera rehabiliteringsinsatser så att den enskilde individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 1 Extraordinära poster avser sådana intäkter och utgifter som tillfälligt förekommer ett visst år. Resultatet före de extraordinära posterna är därför ett bättre mått på den löpande verksamhetens ekonomi. 2 Kommunalförbund är ett offentligrättsligt reglerat samverkansorgan enligt regler i kommunallagen. Medlemmarna överlämnar beslutanderätten i den eller de frågor för vilka kommunalförbundet bildats samt skjuter till nödvändiga medel. Ett kommunalförbund kan även ha myndighetsuppgifter.
SCB 12 OE 30 SM 1201 Kommunalförbunden vanligast inom pedagogisk verksamhet och räddningstjänst Det fanns 186 kommunalförbund 2011 vilket var 3 fler än 2010. Den sammanlagda kostnaden för kommunalförbundens verksamhet var 12,8 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor mer än 2010. De största verksamheterna är gymnasieskolan och räddningstjänsten. Driftkostnaderna för den pedagogiska verksamheter (2,9 miljarder kronor) och räddningstjänsten (3,8 miljarder kronor) svarade tillsammans för mer än hälften av kommunalförbundens totala driftkostnad, 12,8 miljarder (tabell 22). Kommunalförbundens största kostnad är, i likhet med kommunerna, personalkostnader. Särskilt inom räddningstjänsten utgör personalkostnaden två tredjedelar av den totala driftkostnaden, medans personalkostnaden för utbildningsverksamheterna är hälften av den totala driftkostnaden. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 Kommunalförbunden hade 2011 totala intäkter på 13,4 miljarder kronor. De största intäkterna, 9,0 miljarder, kommer från förbundens medlemskommuner/landsting. Kommunens kostnad för den verksamhet kommunalförbunden bedriver för kommunens räkning redovisas i kommunernas bokslut som köp av verksamhet och motsvaras i kommunalförbundens redovisning av intäkter från medlemmarna. Årets resultat för kommunalförbunden visade ett överskott på 100 miljoner kronor för 2011, en minskning från föregående års resultat med 41 miljoner kronor. Kommunalförbundens samlade tillgångar var 11,0 miljarder kronor 2011, vilket kan jämföras med 10,1 miljarder kronor året innan. Skulderna uppgick till 7,4 miljarder kronor 2011 vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor sedan 2010. Avsättningar och eget kapital har ökat med 0,4 miljarder kronor och uppgick till 3,6 miljarder kronor 2011. Fortsatt ökade nettokostnader inom landstingen Den sammanlagda nettokostnaden för landstingens verksamheter uppgick under 2011 till 229,6 miljarder kronor. Jämfört med året innan är det en ökning med 7,7 miljarder kronor, eller 3,5 procent. Sedan 2008 har nettokostnaderna ökat med 21,0 miljarder kronor (10,1 procent). Nettokostnader för vissa verksamheter 2008-2011. Miljarder kronor, löpande priser 1) Verksamhet 2008 2009 2010 2011 Primärvård 32,1 33,4 34,5 35,5 Specialiserad somatisk vård 99,5 103,7 106,7 110,9 Specialiserad psykiatrisk vård 17,6 17,9 18,1 18,8 Övrig hälso- och sjukvård 14,8 14,8 15,2 16,0 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,2 1,2 1,1 1,2 Läkemedel inom läkemedelsförmånen 20,9 21,1 21,1 21,3 Summa hälso- och sjukvård exkl. tandvård 186,0 192,1 196,7 203,6 Tandvård, exklusive moms 5,0 4,9 5,0 5,1 Regional utveckling 15,8 16,2 17,9 18,1 Utanför verksamheten 2 1,7 2,2 2,3 2,7 Nettokostnad, totalt 208,6 215,5 221,9 229,6 1) Tabellinnehållet baseras på uppgifter om samtliga landsting och regioner samt den del av Region Gotland som bedriver landstingsverksamhet. 2 ) Inkluderar interna ränteintäkter och pensionsavsättningar.
SCB 13 OE 30 SM 1201 Nettokostnadsökningen inom hälso- och sjukvården uppgick till 3,5 procent Hälso- och sjukvårdens sammanlagda nettokostnader ökade med 6,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 procent, mellan åren 2010 och 2011. De två största verksamhetsområdena inom hälso- och sjukvård är specialiserad somatisk vård samt primärvård. Sett i antal kronor var det också dessa områden som utvecklades starkast under 2011. År 2011 kunde drygt 60 procent av nettokostnaderna inom hälso- och sjukvården (exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen) härledas till den specialiserade somatiska vården. Nettokostnaderna inom denna delverksamhet uppgick till 110,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,2 miljarder kronor (3,9 procent) jämfört med året innan. 3,1 miljarder kronor av ökningen kom från somatisk slutenvård och ca 0,6 miljarder kronor från somatisk mottagningsverksamhet. Sedan år 2008 har kostnaderna inom den specialiserade somatiska vården ökat med 11,4 miljarder kronor. Primärvårdens nettokostnadsökning under 2011 uppgick till 1,0 miljarder kronor, eller 3,0 procent, jämfört med året innan. Bland primärvårdens delverksamheter var det främst kostnaderna för allmänläkarvård, inkl. jourverksamhet, som ökade mest i jämförelse med föregående år. Ökningen uppgick till 0,7 miljarder kronor. Även delverksamheterna sjuksköterskevård samt övrig primärvård ökade, ökningen för dessa två delverksamheter tillsammans uppgick till 0,5 miljarder kronor. Primärvården utgjorde cirka 20 procent av hälso- och sjukvårdens totala nettokostnader (exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen) under år 2011. Specialiserad psykiatrisk vård utgjorde drygt tio procent av hälso- och sjukvårdens totala nettokostnader (exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen). Nettokostnaderna för specialiserad psykiatrisk vård ökade med knappt 0,7 miljarder kronor (3,6 procent) jämfört med 2010. Övrig hälso- och sjukvård består bland annat av ambulans- och sjuktransporter, handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt forskning och utveckling. Inom övrig hälso- och sjukvård var nettokostnadsökningen cirka 0,8 miljarder kronor eller 5,2 procent. Tandvårdens nettokostnader ökade endast med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning med 1,7 procent. Måttligt ökade nettokostnader inom regional utveckling Landstingens nettokostnader för regional utveckling består av kostnader för verksamheter som utbildning, kultur samt trafik och infrastruktur. Nettokostnaderna för regional utveckling ökade med knappt 0,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,4 procent jämfört med föregående år. Den största delen av ökningen kommer från trafik och infrastruktur. Närmare hälften av landstingens kostnader avser personal Landstingens kostnader för verksamhet, räknat som samtliga kostnader men med avdrag för verksamhet som landstingen säljer till andra landsting och kommuner samt för interna intäkter, uppgick till 256,5 miljarder kronor under 2011. Den största kostnaden för landstingen var kostnaden för den anställda personalen. Löner utgjorde 31,7 procent och övriga personalkostnader (inkl. pensioner) knappt 14,3 procent av kostnaderna. Löner tillsammans med övriga personalkostnader ökade med 4,1 miljarder kronor mellan 2010 och 2011.
SCB 14 OE 30 SM 1201 En annan stor kostnadspost för landstingen är material och tjänster som utgjorde 29,7 procent av kostnaderna för år 2011. Kostnaderna för material och tjänster uppgick till 76,1 miljarder kronor och ökade därmed med 2,0 miljarder kronor från året innan. Bland materialkostnaderna ingår också de kostnader som landstingen har för läkemedel inom läkemedelsförmånen. Fortsatt ökning av köp av verksamhet Landstingens totala köp av verksamhet uppgick år 2011 till 44,1 miljarder kronor vilket innebär en ökning med 2,8 miljarder kronor jämfört med året innan. Mellan 2009 och 2010 ökade landstingens köp av verksamhet med 3,4 miljarder kronor. Kostnaderna för köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården (exkl. tandvård) ökade med 2,2 miljarder kronor från året innan och uppgick till 37,5 miljarder kronor. Köp av verksamhet från privata företag stod för 73 procent av ökningen, vilket motsvarar 1,6 miljarder kronor. Liksom tidigare år fanns de största kostnaderna för köpt verksamhet inom primärvården och inom specialiserad somatisk vård. Inom primärvården ökade kostnaden för köp av verksamhet med 1,1 miljarder kronor och inom specialiserad somatisk vård med 0,8 miljarder kronor. I förhållande till nettokostnaderna uppgick andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvård till 20,7 procent, vilket jämfört med 2010 är en ökning då andelen köpt verksamhet uppgick till 20,3. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård 2008-2011 1) Verksamhet Köp av verksamhet i procent av nettokostnaderna 2) Kostnad för köp, miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2011 Primärvård 26,1 28,1 32,1 34,3 12,1 Specialiserad somatisk vård 17,8 18,7 19,6 19,6 21,6 Specialiserad psykiatrisk vård 10,2 11,2 12,3 13,1 2,5 Övrig hälso- och sjukvård 8,0 8,8 8,1 8,4 1,3 Hälso- och sjukvård exkl. tandvård 17,6 18,8 20,3 20,7 37,5 Tandvård, exklusive moms 28,0 32,0 33,1 36,3 1,8 1) Exklusive Region Gotland 2) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Underskott för landstingen 2011 Landstingens och regionernas resultaträkning visade ett underskott på 2,5 miljarder kronor år 2011. Det kan jämföras med 2010 års resultat som visade ett överskott på 4,7 miljarder kronor. Anledningen till det försämrade resultatet under 2011 beror på att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden har sänkts. Det innebär att räntedelen i 2011 års pensionskostnader ökat som en engångseffekt av sänkningen. Landstingen har 5,7 miljarder kronor i finansiella engångskostnader på grund av pensionsräntesänkningen. Detta bidrar till ett negativt finansnetto på cirka 7,0 miljarder kronor. Summan av landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag ökade med 7,2 miljarder kronor (3,2 procent) och uppgick till 232,6 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 3,7 procent. Generella statsbidrag tillsammans med intäkter från utjämningssystemet ökade med 1,0 procent jämfört med år 2010.
SCB 15 OE 30 SM 1201 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1A. Kostnader för kommunernas verksamhet 2011. Miljoner kronor 1A. Expenditure for municipal activities 2011. SEK millions Kostnader totalt Därav Personal- Externa Köp av Övriga Bidrag o Externa Fördelade Kalkylekostnader varor verksam- tjänster transfere- lokal- kostna- rade kapihet ringar hyror der 1 talkost- (externa) nader Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet 2 980 2 211 63 0 339 49 16 105 197 Stöd till politiska partier 437 22 1-2 6 407 0 2 1 Revision 375 134 4 8 207 0 2 5 15 Övrig politisk verksamhet 2 204 1 158 26 43 607 115 11 114 130 Summa 5 997 3 525 94 49 1 159 571 29 226 344 Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o.teknisk planering, bostadsförbättr. 5 755 3 330 656 131 1 234 73 195 493-357 Näringslivsfrämjande åtgärder 1 951 493 61 127 597 494 30 55 94 Konsument- och energirådgivning 227 144 4 13 34 11 3 9 9 Turistverksamhet 944 227 88 80 210 209 14 35 81 Gator, vägar och parkering 14 215 2 109 4 570 1 982 1 502 202 80 1 199 2 570 Parker 3 676 1 017 657 529 336 13 25 543 556 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 1 716 1 247 90 60 202 28 21 85-18 Miljö- hälsa och hållbar utveckling 1 150 463 156 43 264 64 15 62 83 Alkoholtillstånd m.m. 155 110 3 5 26 0 1 6 4 Räddningstjänst 6 727 1 957 202 2 519 344 1 108 77 226 294 Totalförsvar och samhällsskydd 295 118 19 14 90 7 5 22 20 Summa 36 809 11 215 6 506 5 503 4 839 2 209 466 2 735 3 336 Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer 505 18 2 1 11 470 4 1-2 Allmän kulturverksamhet, övrigt 4 124 1 221 197 153 604 989 237 373 349 Bibliotek 4 155 2 116 536 8 371 4 283 446 391 Musikskola / kulturskola 2 279 1 777 63 31 133 8 73 149 45 Summa 11 062 5 132 798 193 1 119 1 471 597 969 783 Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet 2 429 400 72 27 107 1 396 86 178 163 Idrotts- och fritidsanläggningar 9 171 1 904 1 180 441 642 247 726 2 135 1 896 Fritidsgårdar 2 161 1 279 135 115 168 60 100 221 83 Summa 13 762 3 583 1 387 584 917 1 703 912 2 534 2 143
SCB 16 OE 30 SM 1201 1A. (forts.) Kostnader totalt Därav Personal- Externa Köp av Övriga Bidrag o Externa Fördelade Kalkylekostnader varor verksam- tjänster transfere- lokal- kostna- rade kapihet ringar hyror der 1 talkost- (externa) nader Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola 305 198 10 10 13 1 21 41 11 Förskola 56 518 33 727 1 916 10 149 1 517 101 1 561 5 262 2 285 Familjedaghem 0-12 år 2 121 1 249 16 526 118 105 11 97-1 Öppen fritidsverksamhet 211 148 10 44 10 1 6 19-27 Fritidshem 13 334 8 377 364 1 424 323 3 468 1 667 708 Summa 72 489 43 699 2 316 12 153 1 981 211 2 067 7 086 2 975 Utbildning Förskoleklass 5 078 2 963 155 536 238 2 230 665 289 Grundskola 81 578 45 693 3 605 9 304 5 791 60 2 428 9 864 4 833 Obligatorisk särskola 4 296 2 883 88 253 466 4 90 389 122 Gymnasieskola 39 302 16 069 1 688 10 946 3 191 356 1 143 3 343 2 566 Gymnasiesärskola 2 902 1 619 78 451 280 4 59 244 167 Grundläggande vuxenutbildning 751 437 19 122 35 1 24 63 50 Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb. 3 602 1 574 112 1 095 212 6 90 319 194 Särvux 232 161 6 16 11 1 7 18 13 Högskoleutbildning 879 316 39 108 175 31 61 65 84 Svenska för invandrare 1 903 1 046 42 617 76 18 54 115-65 Uppdragsutbildning 348 198 30 60 58 1 11 22-32 Summa 140 872 72 959 5 862 23 508 10 533 484 4 197 15 107 8 222 Primärvård 436 113 9 263 25 0 1 43-18 Hälso- och sjukvård Gotland 2 330 606 392 941 150 0 2 107 133 Färdtjänst/riksfärdtjänst 1 983 118 3 1 375 395 98 2 25-33 Omsorg om äldre och insatser till personer med funktionsnedsättning Vård och omsorg om äldre 98 818 60 900 3 308 15 091 3 407 1 017 4 020 8 096 2 979 Insatser till personer med funktionsnedsättning 10 056 5 475 295 2 055 444 430 350 721 286 Insatser enligt LSS/FSB totalt 47 815 29 032 749 7 197 1 380 4 611 1 155 2 583 1 109 Summa 156 689 95 407 4 352 24 343 5 231 6 058 5 525 11 400 4 374 Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård för vuxna 5 865 2 337 121 2 054 403 157 373 278 142 Barn och ungdomsvård 14 992 7 272 143 4 808 1 473 207 210 500 379 Övriga insatser till vuxna 1 489 639 32 264 126 169 128 99 31 Ekonomiskt bistånd 13 002 2 124 42-7 232 10 146 103 164 197 Summa Individ- och familjeomsorg 35 346 12 372 338 7 117 2 234 10 679 814 1 042 749 Familjerätt 684 461 7 74 64 4 10 26 38 Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande 5 111 1 733 117 808 372 1 418 124 222 539 Arbetsmarknadsåtgärder 6 326 4 936 297 121 408 170 142 335-82 Summa 11 437 6 669 414 929 780 1 588 266 557 235 Summa egentlig verksamhet 489 899 255 859 22 478 77 034 29 427 25 076 14 888 41 857 23 280 Näringsliv och bostäder Arbetsområden och lokaler 1 577 243 610 13 375 18 154 153 11 Hamnverksamhet 580 56 111 39 45 2 2 23 302 Kommersiell verksamhet 875 346 375 67 138 20 63 91-225 Bostadsverksamhet 2 427 319 329 56 266 5 301 98 1 060 Summa 5 459 964 1 548 146 772 45 404 364 1 216
SCB 17 OE 30 SM 1201 1A. (forts.) Kostnader totalt Därav Personal- Externa Köp av Övriga Bidrag o Externa Fördelade Kalkylekostnader varor verksam- tjänster transfere- lokal- kostna- rade kapihet ringar hyror der 1 talkost- (externa) nader Kommunikationer Flygtrafik 204 32 14 28 7 82 0 4 38 Buss, bil och spårbunden trafik 6 944 108 43 2 072 557 3 955 19 37 153 Sjötrafik 103 36 14 12 10 9 0 2 19 Summa 7 250 176 71 2 112 574 4 046 19 43 210 Energi, vatten och avfall Elförsörjning + gasförsörjning 646 33 338 15 181 2 1 17 58 Fjärrvärmeförsörjning 268 11 178 13 14 12 1 11 28 Vattenförsörjning och avloppshantering 8 429 1 480 2 313 945 1 059 3 30 783 1 817 Avfallshantering 4 883 617 440 2 410 947 7 12 249 200 Summa 14 226 2 141 3 269 3 383 2 201 24 44 1 060 2 104 Summa affärsverksamhet 26 935 3 281 4 888 5 640 3 547 4 115 467 1 467 3 529 Summa driftverksamhet 516 834 259 140 27 366 82 675 33 124 29 191 15 471 43 324 26 543 Externa kostnader för gemensamma verksamheter och lokaler 1 16 177 9 613 883 9 862 432 6 356
SCB 18 OE 30 SM 1201 1B. Kostnader för kommunernas verksamhet 2008 2011. Löpande priser 1B. Expenditure for municipal activities, 2008 2011. Current prices Kostnader, miljoner kronor Förändring kostnader, % År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 2008-2009 2009-2010 2010-2011 Politisk verksamhet 5 305 5 579 5 722 5 997 5,2 2,6 4,8 Infrastruktur, skydd m.m. 33 058 35 043 35 516 36 809 6,0 1,4 3,6 Kulturverksamhet 10 730 10 660 10 884 11 062-0,7 2,1 1,6 Fritidsverksamhet 12 141 12 331 13 068 13 762 1,6 6,0 5,3 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 62 472 65 442 68 552 72 489 4,8 4,8 5,7 Förskoleklass 4 521 4 814 4 946 5 078 6,5 2,7 2,7 Grundskola inkl. obligatorisk särskola 82 610 82 714 84 020 85 873 0,1 1,6 2,2 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola 40 074 41 257 41 813 42 204 3,0 1,3 0,9 Kommunal vuxenutbildning 3 873 3 975 4 294 4 352 2,6 8,0 1,4 Övrig utbildning 2 862 3 028 3 263 3 363 5,8 7,8 3,1 Primärvård och Hälso- och sjukvård Gotland 2 509 2 615 2 745 2 767 4,2 5,0 0,8 Färdtjänst/riksfärdtjänst 1 839 1 836 1 964 1 983-0,2 7,0 1,0 Vård och omsorg om äldre 91 773 93 255 95 926 98 818 1,6 2,9 3,0 Insatser till personer med funktionsnedsättning 51 683 53 468 55 032 57 871 3,5 2,9 5,2 Missbrukarvård för vuxna 5 651 5 536 5 807 5 865-2,0 4,9 1,0 Barn och ungdomsvård 13 198 13 688 13 905 14 992 3,7 1,6 7,8 Övrig vuxenvård 1 332 1 664 1 654 1 489 24,9-0,6-10,0 Ekonomiskt bistånd 10 037 11 620 12 564 13 002 15,8 8,1 3,5 Familjerätt 597 611 631 684 2,3 3,3 8,4 Flyktingmottagande 4 278 4 801 5 232 5 111 12,2 9,0-2,3 Arbetsmarknadsåtgärder 6 573 5 403 6 165 6 326-17,8 14,1 2,6 Summa egentlig verksamhet 447 115 459 338 473 704 489 899 2,7 3,1 3,4 Näringsliv och bostäder 6 858 6 506 5 703 5 459-5,1-12,3-4,3 Kommunikationer 5 616 5 714 6 031 7 250 1,7 5,5 20,2 Energi, vatten och avfall 15 177 14 482 14 640 14 226-4,6 1,1-2,8 Summa affärsverksamhet 27 652 26 701 26 374 26 935-3,4-1,2 2,1 Summa driftverksamhet 474 767 486 039 500 078 516 834 2,4 2,9 3,4
SCB 19 OE 30 SM 1201 2. Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet 2011. Miljoner kronor 2. Revenues and net expenditure for municipal activities 2011. SEK millions Intäkter Därav Netto- totalt Taxor Externa Övriga kostnad och bostads o externa Varav avgifter lokalhyror intäkter Driftbidrag fr. staten och AF Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet 29 8 2 19.. 2 951 Stöd till politiska partier -1 0 0-1.. 438 Revision 11 6 0 5.. 364 Övrig politisk verksamhet 189 30 2 157.. 2 016 Summa 228 44 4 180 97 5 769 Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o.teknisk planering, bostadsförbättr. 2 795 1 530 243 1 022.. 2 960 Näringslivsfrämjande åtgärder 500 53 19 428.. 1 451 Konsument- och energirådgivning 88 4 0 84.. 139 Turistverksamhet 242 73 26 143.. 702 Gator, vägar och parkering 3 610 2 146 20 1 444.. 10 604 Parker 530 34 5 491.. 3 146 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 786 611 0 175.. 930 Miljö- hälsa och hållbar utveckling 518 56 1 461.. 632 Alkoholtillstånd m.m. 129 103 0 26.. 25 Räddningstjänst 459 151 44 264.. 6 269 Totalförsvar och samhällsskydd 250 12 2 236.. 44 Summa 9 907 4 773 360 4 774 1 384 26 902 Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer 3 1 0 2.. 502 Allmän kulturverksamhet, övrigt 821 122 76 623.. 3 302 Bibliotek 244 68 9 167.. 3 911 Musikskola / kulturskola 328 257 2 69.. 1 951 Summa 1 396 448 87 861 264 9 666 Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet 139 21 34 84.. 2 290 Idrotts- och fritidsanläggningar 1 757 792 288 677.. 7 413 Fritidsgårdar 138 32 9 97.. 2 023 Summa 2 035 845 331 859 87 11 726 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Öppen förskola 9 1 1 7.. 296 Förskola 7 852 3 634 45 4 173 3 408 48 666 Pedagogisk omsorg 279 156 0 123 47 1 842 Öppen fritidsverksamhet 33 20 0 13.. 178 Fritidshem 2 739 2 072 1 666 468 10 595 Summa 10 912 5 883 47 4 982 3 927 61 577 Utbildning Förskoleklass 84 3 0 81 27 4 994 Grundskola 2 840 109 54 2 677 1 484 78 738 Grundsärskola 83 11 0 72 26 4 213 Gymnasieskola 2 049 134 67 1 848 597 37 253 Gymnasiesärskola 96 12 4 80 33 2 806 Grundläggande vuxenutbildning 39 0 2 37 19 712 Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb. 1 300 21 5 1 274 1 048 2 302 Särvux 9 0 0 9 1 223 Högskoleutbildning 525 11 14 500.. 354 Svenska för invandrare 269 6 0 263.. 1 634 Uppdragsutbildning 316 13 1 302.. 33 Utbildning 7 610 320 147 7 143 3 993 133 262
SCB 20 OE 30 SM 1201 2. (forts.) Intäkter Därav Netto- totalt Taxor Externa Övriga kostnad och bostads o externa Varav avgifter lokalhyror intäkter Driftbidrag fr. staten och AF Primärvård 253 14 0 239.. 183 Hälso- och sjukvård Gotland 1 146 68 2 1 076.. 1 184 Färdtjänst/riksfärdtjänst 153 98 0 55 4 1 830 Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Vård och omsorg om äldre 12 745 3 706 3 845 5 194 897 Insatser till personer med funktionsnedsättning 1 103 225 269 609 467 86 073 Insatser enligt LSS/FSB 10 784 146 841 9 797 8 506 37 031 Summa 24 632 4 077 4 955 15 600 9 870 123 104 Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård för vuxna 630 55 287 288 77 5 235 Barn och ungdomsvård 1 243 42 33 1 168 762 13 749 Övriga insatser till vuxna 322 10 127 185.. 1 167 Ekonomiskt bistånd 442 36 28 378.. 12 560 Summa Individ- och familjeomsorg 2 635 143 475 2 017 1 087 32 711 Familjerätt 61 10 1 50.. 623 Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande 5 193 24 28 5 141 4 970-82 Arbetsmarknadsåtgärder 2 814 37 6 2 771 2 191 3 512 Summa 8 007 61 34 7 912 7 161 3 430 Näringsliv och bostäder Arbetsområden och lokaler 2 694 101 1 153 1 440.. -1 117 Hamnverksamhet 575 210 20 345.. 5 Kommersiell verksamhet 1 148 121 122 905.. -273 Bostadsverksamhet 2 488 11 593 1 884.. -61 Summa 6 905 443 1 888 4 574.. -1 446 Kommunikationer Flygtrafik 70 10 7 53.. 134 Buss, bil och spårbunden trafik 1 016 177 13 826.. 5 928 Sjötrafik 71 24 0 47.. 31 Summa 1 157 211 20 926.. 6 093 Energi, vatten och avfall Elförsörjning + gasförsörjning 1 182 557 15 610.. -537 Fjärrvärmeförsörjning 232 211 10 11.. 36 Vattenförsörjning och avloppshantering 8 230 7 813 10 407.. 200 Avfallshantering 4 840 4 557 4 279.. 42 Summa 14 484 13 138 39 1 307.. -258 Summa affärsverksamhet 22 546 13 792 1 947 6 807 516 4 389 Summa driftverksamhet 91 524 30 576 8 390 52558 28 069 425 310
SCB 21 OE 30 SM 1201 3. Nettokostnad för vissa verksamheter inom pedagogisk verksamhet 2008-2011. Miljoner kronor 3. Net expenditure for activities within education 2008-2011. SEK millions Verksamhet /År 2008 2009 2010 2011 Förskola 40 899 42 966 45 403 48 666 Pedagogisk omsorg 2 178 2 111 1 813 1 842 Fritidshem 9 042 9 449 9 904 10 595 Förskoleklass 4 464 4 737 4 863 4 994 Grundskola 76 005 75 801 76 886 78 738 Därav Undervisning 35 411 34 743 34 558 35 487 Därav Läromedel 2 411 2 346 2 567 2 658 Därav Skolmåltider 4 121 4 150 4 203 4 294 Grundsärskola 4 285 4 290 4 221 4 213 Gymnasieskola 35 671 36 577 36 959 37 253 Därav Undervisning 12 476 12 524 12 302 12 641 Därav Läromedel 2 008 1 995 1 983 2 015 Därav Skolmåltider 1 080 1 115 1 087 1 119 Gymnasiesärskola 2 431 2 642 2 721 2 806 Grundläggande vuxenutbildning 745 729 738 712 Gymvux 2 714 2 622 2 388 2 302 Särvux 197 214 216 223 SFI 1 281 1 412 1507 1634 1) Nettokostnad dvs bruttokostnad minus bruttointäkt för hemkommunen. För undervisning, läromedel och skolmåltider är det den kommunala nettokostnaden som redovisas. 4. Nettokostnad för verksamheter inom vård och omsorg 2008-2011. Miljoner kronor 4. Net expenditure for activities within elderly care and disabled persons 2008-2011. SEK millions Verksamhet/År År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Äldre Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 1) 79 172 79 967 82 353 84 860 Därav i ordinärt boende 31 520 31 402 33 095 34 327 varav hemtjänst 2) 20 115 21 040 22 751 26 253 Därav i särskilt boende 47 652 48 565 49 258 50 533 Öppen verksamhet 1 142 1 146 1 152 1 213 Summa 80 314 81 113 83 505 86 073 Personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 7 089 7 314 7 496 8 366 Därav i ordinärt boende 4 181 4 299 4 468 5 349 varav hemtjänst 3) 2 663 2 717 2 854 3 861 Därav i särskilt boende 2 908 3 015 3 028 3 017 Insatser enligt LSS/SFB 4) 32 482 33 688 35 159 37 031 Därav boende enligt LSS 16 762 17 455 18 319 19 136 Därav personlig assistans enligt LSS/SFB 6 756 6 942 7 173 7 714 Därav andra insatser enligt LSS 8 964 9 291 9 667 10 181 Öppen verksamhet 558 591 562 587 Summa 40 129 41 593 43 217 45 984 1) Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. 2) Från år 2011 ingår kostnader för boendestöd inte längre i hemtjänst för äldre. Hälso- och sjukvårdsinsatser har tillkommit. 3) Från år 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser. 4) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Socialförsäkringsbalken.
SCB 22 OE 30 SM 1201 5. Köp av verksamhet, entreprenader efter verksamhetsområde och säljare 2011. Miljoner kronor 5. Purchases and contracted work, by area of activity and seller, 2011. SEK millions Totalt Före- Kom- Övriga Kommu- Lands- Staten Enskilda Utlandet ningar mun- företag nal för- ting och ägda bund stiftel- företag m.m. 1 ser Politisk verksamhet 49 1 1 21 16 2 0 8 0 Infrastruktur, skydd m.m. 5 503 43 663 2 239 2 496 1 38 23 0 Kulturverksamhet 193 60 37 80 7 2 1 6 0 Fritidsverksamhet 583 146 140 268 25 0 0 4 0 Förskolev. och skolbarnsomsorg 12 153 5 531 17 6 483-12 2 34 98 0 Förskoleklass 536 232 1 291 3 1 2 6 0 Grundskola 9 304 3 577 25 5 482-29 20 98 130 1 Obligatorisk särskola 253 61 0 179 3 2 8 0 0 Gymnasieskola 10 946 1 022 62 7 256 1 941 485 26 145 9 Gymnasiesärskola 451 67 1 168 149 62 2 2 0 Kommunal vuxenutbildning 1 217 38 34 935 186 17 3 4 0 Övrig utbildning 801 39 12 689 32 14 8 7 0 Färdtjänst 1 375 2 110 1 161 54 24 5 19 0 Hälso- o sjukvård, primärvård 1 204 0 682 176-103 448 0 0 0 Vård och omsorg om äldre 15 091 1 557 385 13 069-205 226 33 22 4 Insatser till personer m. funktionsneds. totalt inkl. LSS 9 252 1 188 194 7 482 99 90 32 163 4 Missbrukarvård för vuxna 2 054 310 3 1 274 6 42 273 146 0 därav institutionsvård 1 354 155 2 814 2 26 243 112 0 Barn och ungdomsvård 4 808 217 32 3 325 27 51 668 488 0 därav institutionsvård 2 987 113 22 1 980 27 29 560 256 0 Övrig IFO inkl. familjerätt 332 48 5 252 5 5 5 12 0 Flyktingmottagande 808 51 32 683 9 2 12 19 0 Arbetsmarknadsåtgärder 121 24 22 67-6 0 8 6 0 Affärsverksamhet 5 641 6 2 121 3 231 255 14 11 1 2 Summa 82 675 14 220 4 579 54 811 4 958 1 512 1 267 1 309 20 Gemensamma verksamheter 883 35 382 267 84 2 16 2 0 Totalsumma 83 558 14 255 4 961 55 078 5 042 1 512 1 283 1 311 20 1) Köp och försäljning av verksamhet är nettoredovisade.
SCB 23 OE 30 SM 1201 6. Bidrag och transfereringar efter verksamhetsområde och bidragsmottagare 2011. Miljoner kronor 6. Grants and transfer payments by area of activity and grant recipient, 2011. SEK millions Totalt Före- Kom- Övriga Andra Lands- Staten, Enskild 1) Utlandet ningar mun- företag kom- ting försäkoch ägda o organi- muner ringsstiftel- företag sationer och kom- kassan ser munalförbund Politisk verksamhet 571 401 4 111 40 1 6 8 0 Infrastruktur, skydd m.m. 2 209 426 363 293 990 8 52 74 2 Kulturverksamhet 1 471 963 298 139 4 29 20 18 0 Fritidsverksamhet 1 703 1 466 62 154 8 0 6 7 0 Förskolev. och skolbarnsomsorg 211 19 0 55-5 0 1 142 0 Utbildning 484 32 33 76 19 2 17 303 1 Hälso- o sjukvård, primärvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Färdtjänst 98 0 41 12 25 18 0 3 0 Vård och omsorg om äldre 1 017 85 5 99 5 3 15 805 0 Insatser till personer m. funktionsneds. totalt inkl. LSS 5 041 127 1 132 5 1 4 422 353 0 Missbrukarvård för vuxna 157 94 1 11 0 1 2 48 0 Barn och ungdomsvård 207 56 0 11 2 5 6 127 0 Övrig IFO inkl. familjerätt 10 319 149 5 24 6 1 155 9 979 0 Flyktingmottagande 1 418 8 0 3 2 1 10 1 393 1 Arbetsmarknadsåtgärder 170 93 9 23 15 8 3 18 1 Affärsverksamhet 4 115 34 1 559 1 791 23 3 699 5 0 Summa 29 191 3 953 2 381 2 934 1 139 81 5 414 13 283 5 Gemensamma verksamheter 432 113 125 73 80 5 27 8 0 Totalsumma 29 623 4 066 2 506 3 007 1 219 86 5 441 13 291 5 1) Bidrag till enskilda och bostadssociala bidrag.