Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2014

Transkript

1 OE 29 SM 1601 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 Financiers and providers within health care, education and social services 2014 I korta drag Privata företag har sedan 2010 ökat sin verksamhet inom välfärden med 32 procent Enligt resultatet av sammanställningen i denna rapport producerades under 2014 verksamhet inom vård, skola och omsorg för nästan 960 miljarder kronor. Av detta så stod privata företag för 166 miljarder. Det innebär att drygt 17 procent av verksamheten inom välfärdssektorn utförs av privata företag. Sedan 2010 har den totala verksamheten inom välfärdssektorn ökat med 15 procent. Ökningen har varit snabbare för de privata företagen som ökat med 32 procent under samma tidsperiod. Stora regionala skillnader av köp av verksamhet I genomsnitt för hela riket köpte kommuner och landsting under 2014 verksamhet för 12 procent av bruttokostnaden, vilket är en procentenhet högre än föregående år. Det är dock fortsatt stora skillnader regionalt, det län där det förekommer mest köp av verksamhet är Stockholms län. Andelen köp av verksamhet uppgick där till 23 procent av den totala bruttokostnaden. I Norrbottens län uppgick motsvarande andel endast till 4 procent. Nästan tusen nya utbildningsföretag Under 2014 har det tillkommit ungefär nya företag inom välfärdssektorn, varav nästan tusen inom utbildningsområdet. Totalt antal företag inom välfärdssektorn uppgick till ungefär Antalet som är förvärvsarbetande i dessa företag uppgick till drygt 1,2 miljoner, vilket innebär att var fjärde förvärvsarbetande arbetar inom välfärdssektorn. Monica Leonardsson, SCB, tfn monica.leonardsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi. Utkom den 22 september URN:NBN:SE:SCB-2014-OE29SM1601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 OE 29 SM 1501 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Privata företag har ökat sin verksamhet i välfärdssektorn med 32 procent sedan Totala produktionen av utbildningstjänster ökade med 15 miljarder 4 Privata företag står för all större del av utbildningsområdet 5 Ideella organisationer ökar sin verksamhet inom utbildningsområdet 5 Sedan 2010 har verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet ökat med 14 procent 6 Privata företag producerade tjänster för 63 miljarder inom hälsooch sjukvård 6 Inom omsorgsområdet producerades tjänster till ett värde av 252 miljarder 7 Regionala skillnader på andelen köpt verksamhet 9 Antalet privata utförare fortsätter att öka 10 Var fjärde arbetar i välfärdssektorn 11 Ökningstakten snabbast för privatägda företag 11 Utbildningsnivån varierar inom välfärdssektorn 12 Fortsatt bra avkastning för välfärdsföretagen 13 Tabeller 17 Teckenförklaring Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2014, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårds-området 2014, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2014, miljoner kronor Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014, miljoner kronor Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2014, miljoner kronor Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2014, miljoner kronor Landstingens köp av verksamhet från privata företag och föreningar och stiftelser , miljoner kronor Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län Andel av bruttokostnad i procent Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform 2014, miljoner kronor a. Nyckeltal för företag inom utbildningsområdet b. Nyckeltal för företag inom hälso- och sjukvård c. Nyckeltal för företag inom omsorgsområdet

3 SCB 3 OE 29 SM d. Nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg e. Nyckeltal för företag inom tjänstesektorn Antal förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg Antal förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg 2000, Antal förvärvsarbetande fördelat på verksamhet och utbildningsnivå Antal utförare inom kommunerna per län fördelat på verksamhetsområde Antal utförare inom landsting fördelat på verksamhetsområde Fakta om statistiken 38 Detta omfattar statistiken 38 Objekt och population 38 Redovisningsgrupper 38 Definitioner och förklaringar 39 Så görs statistiken 43 Datainsamling 43 Statistikens tillförlitlighet 43 Bra att veta 44 Ekonomisk statistik 44 Utförarregistret 44 In English 46 Summary 46 Financiers and providers in health care, education and social services 2014: 46 Private enterprises have increased operations by 32 percent since Large regional differences of purchased activities 46 Almost one thousand new education enterprises 46 List of tables 47 List of terms 48

4 SCB 4 OE 29 SM 1501 Statistiken med kommentarer Privata företag har ökat sin verksamhet i välfärdssektorn med 32 procent sedan 2010 Välfärdssektorn är en samlad benämning på skattefinansierade tjänster som stat, landsting och kommun har ansvar för att de tillhandhålls för invånarna. Det är främst tjänster inom barnomsorg, utbildning och sjukvård. Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom välfärden. Under de senaste två decennierna har det dock skett en förändring genom att sektorn öppnats upp för privata aktörer. Detta har resulterat i att kommuner och landsting i allt större utsträckning köper verksamhet från andra utförare, istället för att utföra tjänsten själv. Det är upp till invånarna att själva välja vem som ska utföra tjänsten. Oavsett vem som utför tjänsten så är den fortfarande offentligt finansierad. Det är också kommun, landsting eller stat som är ansvarig för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. Enligt sammanställningen av denna rapport producerades under år 2014 verksamhet inom vård, skola och omsorg till ett värde av 960 miljarder. Av detta så utförde privata företag verksamhet för 166 miljarder. Detta innebär att 17 procent av verksamheten inom välfärdssektorn utförs av privata företag. Sedan 2010 har den totala produktionen inom vård, skola och omsorg ökat med 15 procent. Ökningen av de privata företagens verksamhet har gått snabbare, under samma tidsperiod har de ökat sin verksamhet inom välfärdssektorn med 32 procent. Totala produktionen av utbildningstjänster ökade med 15 miljarder Inom utbildningsområdet utfördes verksamhet för 357 miljarder under Jämfört med året innan har verksamheten ökat med 4 procent, eller 15 miljarder. Sedan 2010 har verksamheten ökat med ungefär 14 procent. Kommunerna, som ansvarar bland annat för förskola, grundskola och gymnasieskola, är inte oväntat den största utföraren inom området. Kommunerna producerade tjänster till ett värde av 222 miljarder år Sedan året innan innebär det en ökning med 5 procent. Utförd verksamhet inom utbildningsområdet totalt, samt varav kommun och privata företag, , miljarder kr. Totalt varav kommuner varav privata företag

5 SCB 5 OE 29 SM 1501 Kommunernas verksamhet finansierades till 91 procent genom kommunernas egna medel, främst i form av kommunalskatter och generella statsbidrag. Övriga finansiärer av kommunens verksamhet var staten som lämnat ett driftbidrag på 9 miljarder, samt hushållen som betalat taxor och avgifter till förskola och skolbarnomsorg för 7 miljarder. Efter kommunerna är det staten som är den största utföraren inom utbildningsområdet. Staten, som är ansvarig för universitets- och högskoleutbildning, utförde verksamhet för 60 miljarder. Detta finansierades till 81 procent av staten själv genom främst anslag. Privata företag står för all större del av utbildningsområdet De privata företagen står för en allt större del av verksamheten. De utförde verksamhet för 47 miljarder under 2014, vilket innebär en ökning med 5 procent sedan året innan. Sedan år 2010 har deras verksamhet inom detta område ökat med 27 procent. Kommunerna finansierade 27 miljarder av de privata företagens verksamhet år Statens finansiering av de privata företagen uppgick till 3 miljarder. Sammanlagt stod offentlig sektor för 67 procent av finansieringen, vilket innebär en minskning med en procentenhet sedan året innan. Andra privata företag finansierade de privata företagens verksamhet med 5 miljarder. Detta kan till exempel röra sig om personalutbildningsföretag. Hushållen stod för 10 miljarder av finansieringen av de privata företagen och avser bland annat avgifter till trafikskolor och liknande. De tre områden där det förekommer mest köp av verksamhet från privata aktörer är inom gymnasieskolan och inom förskolan, samt även inom grundskolan. De privata utbildningsföretagens finansiärer 2014, procent 11,3 21,3 7,3 0,6 58,8 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Ideella organisationer ökar sin verksamhet inom utbildningsområdet Ytterligare en stor utförare inom utbildningsområdet är de ideella organisationerna som utförde verksamhet för nästan 21 miljarder under 2014, vilket innebär en ökning med 6 procent sedan året innan. Jämfört med 2010 har värdet av deras utförda verksamhet ökat med 22 procent.

6 SCB 6 OE 29 SM 1501 Övriga utförare inom utbildningsområdet är kommunalförbund, landsting och offentligt ägda företag som tillsammans utförde verksamhet för ungefär 8 miljarder. Sedan 2010 har verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet ökat med 14 procent Under 2014 producerades tjänster till ett värde av 347 miljarder inom hälso-och sjukvård. Sedan år 2010 innebär det en ökning med 14 procent, eller motsvarande 42 miljarder. Jämför man med 2013 ser det dock ut som att verksamheten inom detta område minskat. Det beror på att ett landsting förändrat redovisningen av de interna kostnader kraftigt, vilket får ett genomslag på denna sammanställning. Landstingen, som är den utförare som dominerar verksamheten inom detta område producerade tjänster till ett värde av 264 miljarder. Sedan 2010 har deras verksamhet ökat med 12 procent. Utförd verksamhet inom hälso- och sjukvård totalt, samt varav landsting och privata företag, , miljarder kr. Totalt varav landsting varav privata företag Landstingens verksamhet finansierades till 91 procent genom landstingsskatt och generella statsbidrag. Staten lämnade bidrag och köpte verksamhet för 12 miljarder. Genom patientavgifter finansierade hushållen landstingens verksamheten med 6 miljarder. Privata företag producerade tjänster för 63 miljarder inom hälso- och sjukvård Efter landstingen är det privatägda företag som är de största utförarna inom hälso- och sjukvårdsområdet. De producerade tjänster till ett värde av drygt 63 miljarder. Jämfört med året innan motsvarar den en ökning med 6 procent och sedan 2010 en ökning med 23 procent. Det är till största delen inom den öppna vården som det förekommer ett stort antal privata utförare. De privata företagens verksamhet finansierades till hälften av landstingen. Ungefär 5 miljarder finansierades av staten och kommunerna. Totalt sett stod offentlig sektor för 64 procent av de privata företagens finansiering, vilket ligger två procentenheter högre än föregående år. Genom patientavgifter från hushållen finansierades de privata företagen med 18 miljarder. Vidare stod privata företag för 5 miljarder av finansieringen genom exempelvis företagshälsovård.

7 SCB 7 OE 29 SM 1501 De privata hälso- och sjukvårdsföretagens finansiärer 2014, procent 6,4 1,6 7,2 28,3 56,4 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer En annan stor utförare inom hälso- och sjukvård är de offentligt ägda företagen som utförde verksamhet för 13 miljarder. Deras verksamhet finansierades av landstingen och hushållen med 10 respektive 2 miljarder. Ideella organisationer utförde verksamhet inom hälso- och sjukvård till ett värde av 3 miljarder. Inom omsorgsområdet producerades tjänster till ett värde av 252 miljarder Under år 2014 utfördes verksamhet inom omsorgsområdet för totalt 252 miljarder. Det innebär en ökning med nästan 13 miljarder, eller drygt 5 procent. Jämfört med år 2010 uppgår ökningen till 19 procent. Det är kommunerna som har huvudansvaret av detta område och här ingår bland annat vård- och omsorg om äldre och funktionshindrade, samt individ och familjeomsorg. Inom detta verksamhetsområde ingår även flyktingmottagande, vilket kommunerna fått ökat kostnader för. Kommunerna producerade tjänster till ett värde av 181 miljarder. Sedan föregående år har det ökat med 3 procent, och under tidsperioden har kommunernas verksamhet ökat med 11 procent. Utförd verksamhet inom omsorgsområdet, totalt samt varav kommuner och privata företag, , miljarder kr. Totalt varav kommuner varav privata företag

8 SCB 8 OE 29 SM 1501 Finansieringen av kommunernas verksamhet sker till största delen främst genom kommunalskatter och generella statsbidrag. Under år 2014 uppgick denna finansiering till 149 miljarder. Staten finansierade kommunens verksamhet med 13 miljarder genom driftbidrag och exempelvis ersättningar för personlig assistens. Hushållen bidrog med 11 miljarder, vilket avser olika typer av taxor och avgifter samt hyreskostnader. Privata omsorgsföretag finansierades till 91 procent av offentlig sektor Även inom omsorgsområdet står de privatägda företagen för en stor del av verksamheten. Under år 2014 utförde privata utförare verksamhet för 56 miljarder. Det innebär en ökning med 8 procent sedan året innan. Sedan 2010 har de ökat sin verksamhet inom detta område med 45 procent. Kommunerna är de som står för den största delen av de privata företagens finansiering och finansierade dem med 32 miljarder. Därefter kommer staten som svarade för 15 miljarder av finansieringen, samt landstingen med 4 miljarder. Sammanlagt finansierade offentlig sektor de privatägda företagens verksamhet med 91 procent. Det motsvarar en ökning med 4 procentenheter sedan året innan. Hushållen och privata företag stod för totalt 5 miljarder av finansieringen av de privata företagens verksamhet. De privata omsorgsföretagens finansiärer 2014, procent 2,1 6,6 57,3 26,7 7,3 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Övriga utförare inom omsorgsområdet är staten som utförde verksamhet genom Statens institutionsstyrelse och Migrationsverket för 7 miljarder. Detta finansierades med 5 miljarder av staten själva. Även de ideella föreningarna utförde en stor del av verksamheten inom omsorgsområdet, deras verksamhet uppgick till nästan 7 miljarder. Offentligt ägda företag utförde verksamhet för nästan 2 miljarder. Vilket finanserades till övervägande del av kommunerna.

9 SCB 9 OE 29 SM 1501 Regionala skillnader på andelen köpt verksamhet Statistiken visar att det alltjämt är stor regional variation på hur mycket verksamhet som köps från privata aktörer. Det län där det är vanligast förekommande med köp av verksamhet är i Stockholms län. Där uppgick köp av verksamhet från privata företag och föreningar till 23 procent av den totala bruttokostnaden. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 3 procentenheter. Det län där det förekommer minst köp av verksamhet är, precis som föregående år, Norrbottens län där andelen uppgick till 4 procent. Efter Stockholms län är det i Skåne och i Halland där det förekommer mest köp av verksamhet i förhållande till bruttokostnaden, andelen uppgick till 13 procent i dessa län. I genomsnitt för hela riket köpte kommuner och landsting verksamhet för 12 procent av bruttokostnaden, vilket innebär en procentenhet högre än året innan. Köp av verksamhet från privata företag och föreningar fördelat på län, andel av bruttokostnaden, Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

10 SCB 10 OE 29 SM 1501 Antalet privata utförare fortsätter att öka I undersökningen Utförarregistret redovisas de privata utförare som kommuner och landsting köpt verksamhet från inom branscherna vård, skola och omsorg. I registret förekommer dock även företag inom en del andra branscher utanför vård, skola och omsorg. Att andra branscher förekommer kan ha olika förklaringar. En förklaring är att företag kan ha flera branscher och dess huvudbransch kan ligga utanför vård, skola och omsorg. Det kan även vara så att företagen kan vara organiserad i flera olika bolag och administrationen som kommunen/landstinget betalar till ligger i en annan bransch. Resultatet för 2015 visar att kommuner och landsting tillsammans gjort drygt köp från privata utförare 1. Sedan året innan innebär det en ökning med 15 procent. En kommun eller ett landsting kan köpa verksamhet från samma utförare inom flera olika verksamhetsområden. Dessutom kan flera kommuner och landsting köpa verksamhet från samma utförare. Bland de köpen har unika utförare identifierats, vilket är ungefär 800 fler än föregående år. Stor ökning av köp av verksamhet inom flyktingmottagande Antalet köp från privata utförare som kommunerna gjort under 2015 var drygt Kommunerna i Stockholms län gjorde drygt köp från privata utförare. Motsvarande för kommunerna i Västra Götaland var och för Region Skåne På Gotland köptes det minst verksamhet från privata utförare, antalet köp uppgick till knappt 200. Det verksamhetsområde där det förekom flest köp från privata utförare var, precis som förra året, inom kategorin Individ och familjeomsorg, följt av Gymnasieskola. Statistiken visar att i verksamhetsområdet Flyktingmottagande har kommunerna gjort köp från privata utförare, vilket är ungefär fler än föregående år. Nästan hälften av landstingens köp av verksamhet avser primärvård Landstingen har tillsammans genomfört köp från privata utförare. Stockholms läns landsting har redovisat nästan köp från privata utförare. Men endast 900 av dessa har kunnat identifierats i företagsdatabasen, därför är det bara dessa 900 som ingår i denna statistik. Region Skåne har gjort närmare 900 köp från privata utförare. Det landsting med minst antal köp var Blekinge med drygt 60 köp. Det är mest vanligt att landstingen köper verksamhet från privata utförare inom Primärvården. Nästan hälften av landstingens köp från privata utförare avser köp inom primärvården. Orsaken till att landstingen köper mest verksamhet inom primärvården är införandet av vårdval som startade 2007 och blev obligatoriskt i Hälso- och sjukvårdslagen Minst antal utförare finns det inom området Övrig hälso- och sjukvård där exempelvis ambulans- och sjuktransporter och funktionshinder-/hjälpmedelsverksamhet ingår. Nästan tusen nya utbildningsföretag År 2014 bestod det totala näringslivet av nästan 1,1 miljoner företag. Av dessa var det ungefär företag inom branscherna vård, skola eller omsorg, eller vad som brukar kallas välfärdssektorn. Sedan föregående år har antalet företag inom välfärdssektorn ökat med ungefär företag. Över hälften av de nya företagen är utbildningsföretag. Flest antal företag fanns dock inom hälso- och sjukvårdsområdet med drygt företag. Inom utbildningsområdet fanns ungefär företag. Minst antal företag fanns inom omsorgsområdet där antalet uppgick till ungefär Med privata utförare avses privata företag och organisationer, samt även kommun och landstingsägda företag.

11 SCB 11 OE 29 SM 1501 Förädlingsvärdet, det vill säga bidraget till bruttonationalprodukten (BNP), uppgick för företagen inom vård, skola och omsorg till 130 miljarder. Detta motsvarar 6 procent av det totala förädlingsvärdet för näringslivet som uppgick till miljarder. Var fjärde arbetar i välfärdssektorn År 2014 var totala antalet förvärvsarbetande i Sverige drygt 4,6 miljoner. Av dessa var ungefär 1,2 miljoner förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg. Det innebär att drygt en fjärdedel av totala antalet förvärvsarbetande har sin sysselsättning inom välfärdssektorn. Sedan år 2000 har förvärvsarbetande inom dessa områden ökat med 21 procent. Detta är sex procentandelar högre jämfört med ökningen för totala antalet förvärvsarbetande. Antal förvärvsarbetande 2000, Verksamhet Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, skola, omsorg Totalt antal förvärvsarbetande i Sverige Sedan år 2000 har antalet förvärvsarbetande inom utbildningsområdet ökat med 60 procent. Även inom omsorgsområdet har antalet förvärvsarbetande ökat, dock inte lika mycket utan ökningen uppgår till ungefär 9 procent. Inom hälsooch sjukvårdsområdet däremot har antalet förvärvsarbetande minskat med 8 procent under samma tidsperiod. Men antalet har dock ökat de senaste tre åren. Kvinnodominans i välfärdssektorn Bland de som arbetar inom välfärdssektorn är kvinnodominansen stor, under 2014 var andelen kvinnor 78 procent. Statistiken visar dock att kvinnodominansen är lägre för de som arbetar med välfärdstjänster inom privat sektor än de som arbetar med välfärdstjänster i offentlig sektor. I privat sektor är andelen kvinnor 73 procent jämfört med i offentlig sektor där andelen är 80 procent. Ser man till de olika delbranscherna är det inom omsorgsverksamheten som kvinnodominansen är störst och uppgår till 82 procent. Inom utbildningsområdet uppgår andelen kvinnor till 74 procent. Ökningstakten snabbast för privatägda företag Sedan 2000 har antalet förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg ökat med 21 procent. Men det är bland de privatägda företagen där ökningstakten varit snabbast. Det fanns drygt förvärvsarbetanden inom vård, skola och omsorg i privatägda företag under Jämfört med år 2000, då antalet förvärvsarbetande inom den sektorn var drygt , så har antalet mer än fördubblats.

12 SCB 12 OE 29 SM 1501 Antal förvärvsarbetande i privata företag inom vård, skola och omsorg Omsorgsföretagen mest personalintensiva Trots att det inom omsorgsområdet endast fanns ungefär företag var antalet förvärvsarbetande nästan personer. Det innebär ungefär 80 förvärvsarbetande per företag. Motsvarande inom utbildningsområdet var 19 förvärvsarbetande, och inom hälso- och sjukvårdsområdet ungefär 11 förvärvsarbetande. Utbildningsnivån varierar inom välfärdssektorn Utbildningsnivån på de förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg varierar mycket. Drygt hälften av de förvärvsarbetande har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Ungefär 39 procent har genomgått gymnasial utbildning. Andelen som endast har grundskoleutbildning som sin högsta utbildningsnivå är 5 procent. Av de som arbetar inom skolan hade ungefär 70 procent eftergymnasial utbildning. Beroende på om de var anställda inom offentlig sektor eller inom privat sektor är det dock skillnad på utbildningsnivå. Av de inom skolan som arbetar inom offentlig sektor hade 71 procent eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med de som arbetar inom privat sektor där andelen endast var 61 procent. Inom hälso- och sjukvården var det ungefär 71 procent som genomgått eftergymnasial utbildning. Om man jämför olika sektorer så hade 71 procent av de som var förvärvsarbetande inom offentlig sektor eftergymnasial utbildning, vilket var något lägre än de anställda inom privat sektor. Omsorgsområdet är det verksamhetsområde med lägst utbildningsnivå. Av totala antalet förvärvsarbetande så hade endast 29 procent eftergymnasial utbildning. Förvärvsarbetande inom privat sektor hade något högre utbildningsnivå jämfört med förvärvsarbetande inom offentlig sektor. När man jämför utbildningsnivåer mellan olika sektorer så bör man dock tänka på att olika verksamheter ställer olika krav på formell utbildning.

13 SCB 13 OE 29 SM 1501 Andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning fördelat på offentlig och privata företag, Offentlig sektor Privata företag Utbildning Hälso- o sjukvård Omsorg Fortsatt bra avkastning för välfärdsföretagen Tabellerna 11a-11e längre fram i rapporten redovisar ett antal utvalda nyckeltal. De redovisas både uttryckt i medelvärde och i median. Nyckeltalen redovisas per de olika verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Dessutom redovisas motsvarande för hela tjänstesektorn 2. Både medelvärde och median är mått som används för att visa det genomsnittliga värdet för den grupp som studeras. Medelvärdet är summan av värdena i den aktuella redovisningsgruppen dividerat med antalet i gruppen. Medianen är det mittersta värdet i redovisningsgruppen då de observerade värdena sorterats i stigande ordning efter värdet. I vissa fall är medelvärde att föredra och i andra fall medianvärdet. Är det få företag inom en grupp 3 eller om mätvärdena avviker mycket från övriga kan ett företag få stor påverkan på medelvärdet, därför är det då bättre att använda medianvärdet. Medianvärdet är även mer användbart i ett mikroperspektiv, exempelvis för att jämföra ett företag med hela branschen. Medelvärdet däremot är mer användbart i ett makroperspektiv, därför har vi i denna rapport valt att fokusera på medelvärdet. Avkastning på totalt kapital Avkastningen på totalt kapital för företag inom vård, skola och omsorg visar på starkare nyckeltal jämfört med den totala tjänstesektorn. En av anledningarna kan vara att företagen inom vård, skola och omsorg inte lika kapitalintensiva som övriga företag inom tjänstesektorn, exempelvis transport och fastighetsbolag. Medelvärdet för vård, skola och omsorg totalt uppgår till 13,4 procent jämfört med 7,4 för totala tjänstesektorn. Avkastningen varierar dock något mellan de tre delbranscherna. Den delbransch som visar på starkast avkastning är omsorgsbranschen som har en avkastning på 15,8 procent. 2 Med tjänstesektorn avses samtliga företag inom tjänstesektorn, exkl. handelsföretag, finansiella företag, offentlig förvaltning och religiös verksamhet. 3 Hur många företag som ingår i respektive verksamhetsområde och storleksklass redovisas i avsnittet Fakta om statistiken.

14 SCB 14 OE 29 SM 1501 Avkastning på totalt kapital, ,8 13, ,3 7, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Avkastning på eget kapital Även avkastningen på det egna kapitalet visar på starkare nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg, jämfört med totala tjänstesektorn. Detta gäller speciellt inom omsorgsbranschen där värdet var 36,9. Jämfört med totala tjänstesektorn där värdet uppgick till 14,3 procent. Avkastning på eget kapital, , , , , Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Soliditet Soliditeten, vilken mäter företagets finansiella styrka, ligger på 44 procent för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med 33 procent för totala tjänstesektorn. Den bransch med starkast soliditet är hälso- och sjukvård som visar på 50 procent.

15 SCB 15 OE 29 SM 1501 Soliditet, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Likviditet Likviditeten mäter ett företags tillgång på likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Även detta nyckeltal är starkare för företagen inom vård, skola och omsorg totalt än jämfört med totala tjänstesektorn, 151 jämfört med 106 procent. Precis som för nyckeltalet soliditet är likviditeten starkast för företag i hälso- och sjukvårdsbranschen och uppgår till 188 procent. Likviditet, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Rörelsemarginal och vinstmarginal Rörelsemarginalen är ett nyckeltal som anger hur stor del av företagets vinst som blir kvar till räntor, skatt och vinst efter att kostnaderna täckts. Resultatet visar att andelen är högre för den totala tjänstesektorn jämfört med företagen inom vård, skola och omsorg totalt. Det är dock inte så stor skillnad på den totala tjänstesektorn jämfört med företag inom hälso- och sjukvården. Även vinstmarginalen, vilket visar hur mycket som blir kvar av varje omsatt hundralapp för att täcka räntekostnader och göra vinst, visar på högre värde för totala tjänstesektorn. Värdet för totala tjänstesektorn uppgick till 15,5 procent jämfört med vård, skola och omsorg totalt som uppgick till 7,5.

16 SCB 16 OE 29 SM 1501 Rörelsemarginal och vinstmarginal, 2014 Rörelsemarginal Vinstmarginal 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 5,0 6,0 Utbildning 8,2 9,4 Hälso- och sjukvård 7,5 6,4 6,7 6,7 Omsorg 8,3 15,5 Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Nettoomsättning/anställd Eftersom företagen inom vård, skola och omsorg är personalintensiva så är lönerna en stor del av deras kostnader. Detta leder till att nyckeltalet nettoomsättning/anställd blir betydligt lägre för personalintensiva företag än för företagen i den totala tjänstesektorn. Nettoomsättning per anställd för totala tjänstesektorn uppgick till tkr jämfört med 775 tkr för vård, skola och omsorg totalt. Variationen inom branscherna vård, skola och omsorg är dock ganska stor. Lägst omsättning per anställd var det inom omsorgsbranschen med 554 tkr, och högst inom hälso- och sjukvård där omsättningen per anställd är det dubbla med tkr. Nettoomsättning per anställd, Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Precis som de närmast föregående åren så visar nyckeltalen att företag inom välfärdssektorn har starkare avkastningsmått, samt soliditet- och likviditetsmått än den totala tjänstesektorn. Däremot är rörelsemarginal, vinstmarginal samt framförallt nettoomsättning per anställd starkare för den totala tjänstesektorn än för delbranscherna vård, skola och omsorg.

17 SCB 17 OE 29 SM 1501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

18 SCB 18 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2014, miljoner kronor 1. Financial flows between financiers and providers within education 2014, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 4 Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund, Företagens ekonomi, Organisationers ekonomi etc. 4 Uppgifter fördelat på finansiärer kan endast göras i tabell 4. Anledningen till detta är att uppgifterna är för osäkra för att redovisas uppdelat på delområdena vård, skola och omsorg.

19 SCB 19 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 2014, miljoner kronor 2. Financial flows between financiers and providers within health care 2014, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Komförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 5 Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner, Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi etc. 5 Uppgifter fördelat på finansiärer kan endast göras i tabell 4. Anledningen till detta är att uppgifterna är för osäkra för att redovisas uppdelat på delområdena vård, skola och omsorg.

20 SCB 20 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2014, miljoner kronor 3. Financial flows between financiers and providers within social services 2014, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisa tioner 6 Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund. Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi etc. 6 Uppgifter fördelat på finansiärer kan endast göras i tabell 4. Anledningen till detta är att uppgifterna är för osäkra för att redovisas uppdelat på delområdena vård, skola och omsorg.

21 SCB 21 OE 29 SM Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014, miljoner kronor 4. Financial flows between financiers and providers within education, health care and social services 2014, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisa tioner Hushåll och individer Utland Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Utland Okänt Totalt Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund. Företagens ekonomi, Organisationers ekonomi etc.

22 SCB 22 OE 29 SM Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2014, miljoner kronor 5. Purchases of activities by municipalities 2014, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Kommun Kommunägda företag Privata företag Landsting Kommunalförbund Föreningar/ stiftelser Enskilda Utland Totalt UTBILDNING Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särvux Övrig utbildning Totalt VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvård, primärvård Vård och omsorg, äldre och funktionshindrade Missbrukarvård för vuxna Barn- och ungdomsvård Övrig IFO inkl. familjerätt Flyktingmottagande Totalt Andel av bruttokostnad % UTBILDNING VÅRD OCH OMSORG Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner. 7 Med IFO avses individ- och familjeomsorg.

23 SCB 23 OE 29 SM Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser , miljoner kronor 6. Purchase of activities by municipalities from private enterprises and from non-profit associations and foundations , SEK millions UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt VÅRD OCH OMSORG Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser VÅRD OCH OMSORG Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner.

24 SCB 24 OE 29 SM Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2014, miljoner kronor 7. Purchase of activities by county councils 2014, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Landsting Kommun inkl. kom. förbund Landstingsägda företag Privata företag Föreningar/ stiftelser Hushåll och individer Utland Totalt HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Totalt UTBILDNING Totalt Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UTBILDNING Källa: Räkenskapssammandrag för landsting.

25 SCB 25 OE 29 SM Landstingens köp av verksamhet från privata företag och föreningar och stiftelser , miljoner kronor 8. Purchase of activities by county councils from private enterprises and non-profit associations and foundations , SEK millions HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag Föreningar och stiftelser Totalt UTBILDNING Privata företag: Föreningar och stiftelser Totalt Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag Föreningar och stiftelser UTBILDNING Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: Räkenskapssammandrag för landsting.

26 SCB 26 OE 29 SM Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län Andel av bruttokostnad i procent 9. County councils and municipalities purchase of activities by county Percent of total cost LÄN Privata företag och föreningar/stiftelser Utbildning Vård och omsorg Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt riket Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner.

27 SCB 27 OE 29 SM Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform , miljoner kronor 10. Number of enterprises, output, intermediate consumptions and value added 2014, SEK millions Verksamhet Antal företag Produktionsvärde Förbrukningsvärde Förädlingsvärde UTBILDNING Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 2,3 1,0 0,7 1,5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 2,6 1,4 0,9 2,2 OMSORG Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 0,5 1,1 0,3 2,2 TOTALT VÅRD, SKOLA, OMSORG Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Andel av näringslivet, % 5,5 3,5 1,9 5,9 TOTALA NÄRINGSLIVET Aktiebolag etc Enskilda näringsidkare Källa: Företagens ekonomi. 8 I kategorin Aktiebolag etc. ingår aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag, samt även utländska filialer och statliga affärsverk. Kategorin Enskilda näringsidkare avser hushåll med företagarinkomst från rörelse.

28 SCB 28 OE 29 SM a. Nyckeltal för företag inom utbildningsområdet a. Key ratios for enterprises within education 2014 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,4 9,3 26,9 8,2 0,0 16,9 50,8 15, ,0 10,2 22,9 11,1 2,3 31,1 63,2 28, ,1 8,7 22,2 7,9 3,9 26,4 68,4 19, ,0 16,1 27,2 15,5 1,6 63,0 82,1 48, ,0 10,4 25,3 15,0 12,8 46,5 74,6 53,0 Totalt -1,1 9,4 26,7 10,3 0,0 17,9 52,3 23,9 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinstmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 4,4 17,5 6,0-0,7 4,9 19,6 7, ,4 3,0 6,8 3,9 0,5 3,2 7,1 4, ,3 3,0 6,2 3,4 0,3 3,0 6,8 3, ,0 4,5 7,0 4,5 0,4 4,5 7,0 4, ,4 4,4 7,4 5,4 1,6 4,4 7,4 6,1 Totalt -1,0 4,3 16,0 5,0-0,5 4,7 17,6 6,0 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,8 1,8 3,3 1, ,3 3,4 5,0 2, ,1 3,5 5,3 2, ,6 4,4 5,3 3, ,9 2,6 4,2 2, Totalt 0,9 1,9 3,4 1, Källa: Företagens ekonomi.

29 SCB 29 OE 29 SM b. Nyckeltal för företag inom hälso- och sjukvård b. Key ratios for enterprises within health care 2014 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,8 24,1 44,5 19,5 11,3 36,7 68,9 28, ,2 16,9 35,2 16,8 6,0 43,4 89,2 34, ,0 13,6 28,7 6,5 16,7 58,4 125,5 10, ,8 10,4 28,6 10,2 6,7 39,3 84,7 23, ,3 9,8 17,6 7,2-11,5 23,1 53,2 15,6 Totalt 7,6 23,9 44,1 14,0 11,2 37,8 69,2 25,0 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,8 18,9 42,1 16,9 5,8 20,3 45,6 19, ,9 4,6 10,6 6,3 0,9 4,9 11,0 6, ,7 4,8 8,8 4,1 1,8 6,6 9,5 4, ,6 4,3 9,6 5,1 0,6 4,7 9,9 5, ,1 2,9 6,2 2,9-1,1 3,0 6,9 3,6 Totalt 4,5 18,2 40,9 8,2 5,4 19,6 44,7 9,4 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,6 1,2 2,3 1, ,3 3,1 4,4 2, ,9 2,8 4,4 1, ,5 2,9 3,9 2, ,0 3,1 4,1 2, Totalt 0,6 1,2 2,3 1, Källa: Företagens ekonomi.

30 SCB 30 OE 29 SM c. Nyckeltal för företag inom omsorgsområdet c. Key ratios for enterprises within social services 2014 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,5 14,6 33,9 16,4 0,0 31,5 69,5 34, ,4 17,7 33,1 21,0 16,3 47,6 86,9 47, ,2 18,8 31,2 21,6 25,9 57,0 90,5 51, ,5 15,5 26,0 18,0 14,5 59,2 82,1 46, ,2 16,6 28,9 13,0 19,0 53,9 93,9 31,1 Totalt 2,6 15,8 33,1 15,8 2,9 37,6 74,7 36,9 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,0 6,1 17,3 9,0 0,2 6,4 18,4 10, ,1 5,7 12,4 8,8 2,2 5,8 12,8 9, ,8 5,9 10,3 8,4 2,7 6,2 10,8 8, ,4 3,8 7,2 5,1 1,3 3,6 7,0 5, ,9 4,4 8,3 5,0 2,3 5,6 8,7 5,4 Totalt 0,7 5,8 14,6 6,4 1,0 6,1 15,5 6,7 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 2,4 3,8 1, ,0 3,1 4,4 2, ,5 3,5 4,6 2, ,0 4,1 5,4 3, ,9 3,8 4,9 2, Totalt 1,6 2,7 4,1 2, Källa: Företagens ekonomi.

31 SCB 31 OE 29 SM d. Nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg d. Key ratios for enterprises within health care, education and social 2014 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,6 17,7 37,8 15,0 2,6 29,6 63,7 25, ,7 14,3 29,9 16,1 7,9 40,8 79,3 37, ,0 16,3 27,4 11,8 15,9 47,2 84,7 30, ,6 15,2 27,6 13,7 11,6 58,2 83,8 35, ,4 13,6 26,0 10,9 15,2 47,5 85,2 27,4 Totalt 2,8 17,3 36,9 13,4 3,2 30,6 65,0 27,5 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,9 11,3 31,3 11,8 1,4 12,2 34,4 13, ,1 4,5 9,8 6,2 1,3 4,6 10,1 6, ,3 4,6 8,8 5,5 1,5 4,8 9,1 5, ,9 3,8 7,6 4,9 1,0 3,8 7,5 5, ,4 3,8 7,4 4,3 1,7 4,5 7,6 4,9 Totalt 0,9 10,0 29,0 6,7 1,4 10,8 31,8 7,5 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,7 1,5 2,8 1, ,2 3,2 4,6 2, ,2 3,4 4,8 2, ,6 3,9 5,0 2, ,3 3,2 4,6 2, Totalt 0,7 1,6 3,0 1, Källa: Företagens ekonomi.

32 SCB 32 OE 29 SM e. Nyckeltal för företag inom tjänstesektorn e. Key ratios for enterprises within service industry 2014 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,5 9,2 27,6 6,3 0,0 20,1 55,5 10, ,6 9,5 22,6 10,0 2,0 29,2 67,1 19, ,4 9,4 20,1 6,9 4,3 28,0 68,9 10, ,1 9,1 21,1 7,0 4,3 27,0 69,0 16, ,6 9,6 18,5 10,0 4,6 27,3 63,4 23,1 Totalt 0,6 9,2 27,3 7,4 0,0 20,4 56,1 14,3 Soliditet Likviditet Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde Totalt Rörelsemarginal Vinsmarginal Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,4 9,2 30,5 12,7 0,4 11,0 35,5 21, ,4 4,2 9,9 6,4 0,7 4,6 10,7 16, ,6 4,5 9,1 5,8 1,0 4,9 10,2 12, ,6 4,2 9,2 7,5 0,9 4,8 10,6 12, ,9 4,1 8,0 5,4 1,4 4,8 8,9 10,4 Totalt -0,3 8,7 29,2 8,3 0,5 10,4 34,0 15,5 Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/anställd tkr Antal anställda q1 Median q3 Medelvärde q1 Median q3 Medelvärde ,3 1,1 2,3 0, ,5 2,4 3,5 0, ,4 2,4 3,5 0, ,4 2,5 3,6 0, ,5 2,4 3,4 1, Totalt 0,3 1,1 2,3 0, Källa: Företagens ekonomi.

33 SCB 33 OE 29 SM Antal förvärvsarbetande inom vård, skola och omsorg Employment within education, health care and social services 2014 Totalt Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Totalt Kvinnor Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Totalt Män Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Totalt