Kommunernas hushållning med resurser Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005

Transkript

1 OE 25 SM 0601 Kommunernas hushållning med resurser 2005 Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005 Municipal use of resources, 2005; data from municipal financial statements I korta drag Kommunernas verksamheter kostade 410,5 miljarder Den sammanlagda kostnaden för kommunernas verksamhet var 410,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 12,4 miljarder i löpande priser (3,1 procent) jämfört med Motsvarande kostnadsökning var 8,9 miljarder kronor (2,3 procent). Kostnaden för den anställda personalen utgjorde 57 procent av kommunernas totala kostnad. Personalkostnaden uppgick till 234,9 miljarder kronor, en ökning med 2,3 procent jämfört med Detta innebär att kostnaden för kommunernas personal ökade procentuellt mindre än totalkostnaden. Kostnaderna för förskolan ökade med 9 procent Inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade kostnaderna med 3,1 miljarder till 51,2 miljarder, en ökning med 6,3 procent jämfört med Det var förskolan (dagis) som stod för hela ökningen, kostnaden uppgick till 37,5 miljarder, vilket är 9 procent mer än året innan. Däremot minskade kostnaderna för familjedaghem och öppen förskola. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen totalt var den kommunala verksamhet som procentuellt visade den största kostnadsökningen. Ökningstakten för kostnaderna avseende verksamheten stöd och service till funktionshindrade var 5,7 procent och fortsatte även 2005 att vara större än kommunernas genomsnittliga kostnadsökning. Kostnaden uppgick till 42,4 miljarder kronor. Kostnaden för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ökade med 5,8 procent till 32,6 miljarder medan kostnaderna för Komvux minskade från 4,9 till 4,7 miljarder. Stort plus både för kommuner och kommunkoncerner Årets resultat 2005 visade ett stort överskottet för kommun och kommunkoncern. För kommunerna var årets resultat 11,4 miljarder, en ökning med 6,2 miljarder kronor. Årets resultat för koncernerna ökade med 7,4 miljarder och uppgick till 14 miljarder kronor. Alf Petterson SCB, tfn Elisabeth Siegrist SCB, tfn Jessica Kühne SCB, tfn Offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 25 SM Utkom den 14 sept URN:NBN:SE:SCB-2006-OE25SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 OE 25 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Kommunernas kostnader ökade med 3,1 procent 4 57 procent av kostnaden var personalkostnader 4 Olika kostnadsutveckling för verksamheterna 4 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest 5 Gymnasieskolan ökade, vuxenutbildning minskade 5 Kostnadsökningen för äldreomsorgen låg under snittet 5 Kostnadsökning för ordinärt boende, minskning för särskilt boende 5 Stöd och service till funktionshindrade fortsatt att öka 6 Kostnaderna för stöd och service enligt LSS och LASS var 35,3 miljarder kronor 6 Affärsverksamhetens kostnader i stort oförändrade 6 Fortsatt ökning av entreprenadkostnader Köp av verksamhet ökade även Mindre än hälften av bidrag gick till enskilda 9 Finansiering av verksamheternas kostnader 9 63 procent av kommunernas intäkter kom från kommunalskatten 10 Ökning av intäkter från utjämningssystemen och generella statliga bidrag 10 Övriga bidragsinkomster minskade något 11 Minskad intäkt från taxor och avgifter 12 Både externa utgifter och inkomster ökade med över 4 procent 12 Ökning av kommunernas investeringar 13 Kommunkoncernens överskott var 14 miljarder 13 Ökad balansomslutning 14 Kommunalförbundens ekonomi 14 Tabeller 16 Teckenförklaring Kostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor 16 1B. Kostnader för kommunernas verksamhet Löpande priser Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor Köp av verksamhet, entreprenader efter verksamhetsområde och säljare Miljoner kronor Bidrag och transfereringar efter verksamhetsområde och bidragsmottagare Miljoner kronor Externa utgifter Miljoner kronor Externa inkomster Miljoner kronor 24 7A. Investeringsutgifter och investeringsinkomster efter verksamhetsområde Miljoner kronor 25 7B. Exploateringsverksamhet Miljoner kronor 25 8A. Resultaträkning för kommun Miljoner kronor 26

3 SCB 3 OE 25 SM B. Resultaträkning för kommunkoncernen Miljoner kronor Balansräkning för kommun och kommunkoncern Miljoner kronor Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor Kostnader och intäkter för kommunalförbundens verksamhet Miljoner kronor Resultaträkning för kommunalförbunden Miljoner kronor Balansräkning för kommunalförbund Miljoner kronor 29 Fakta om statistiken 30 Detta omfattar statistiken 30 Definitioner och förklaringar 30 Lagar som reglerar äldre- och handikappomsorgen 34 Skolverkets definitioner avseende förskoleverksamhet 35 Skolverkets definitioner avseende skolbarnsomsorg 35 Så görs statistiken 36 Statistikens tillförlitlighet 36 Bra att veta 36 Annan statistik 36 In English 37 Summary 37 Municipalities concentrate on schools and elderly care 37 Personnel is the greatest resource of the municipalities 37 The purchase of services is increasing 37 List of tables 37 List of terms 38

4 SCB 4 OE 25 SM 0601 Statistiken med kommentarer Kommunernas kostnader ökade med 3,1 procent År 2005 var den sammanlagda kostnaden för kommunernas verksamhet 410,5 miljarder kronor, (tabell 1) en ökning med 12,4 miljarder (3,1 procent) i löpande priser jämfört med Motsvarande kostnadsökning från var 8,9 miljarder kronor (2,3 procent). 57 procent av kostnaden var personalkostnader Den största kostnaden för kommunerna var för den anställda personalen. År 2005 utgjorde den 234,9 miljarder kronor, en ökning med 5,4 miljarder (2,3 procent) från 2004, vilket är procentuellt lika mycket som året innan. Personalkostnaden utgjorde i genomsnitt 57 procent av kommunernas totala kostnader, vilket är en procentenhet lägre än året före. Ökningen av kommunernas kostnader för sin personal 2005 kan jämföras med ökningen av den genomsnittliga månadslönen för anställda i kommunerna som uppgick till 2,4 procent från den 1 november 2004 till den 1 november Ökningens storlek beror både på nominella löneökningar och strukturella förändringar i sammansättningen av personalstyrkan med personal i olika befattningar med skilda löner. Den 1 november 2005 var antalet sysselsatta i kommunerna cirka , en ökning med (0,9 procent) jämfört med 1 november (Medlingsinstitutet och SCB, AM 52 SM 0601). Kostnadsandelen för den egna personalen av den totala kostnaden varierar mellan olika verksamheter. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vård- och omsorg om äldre och funktionshindrade var kommunernas kostnad för anställd personal omkring två tredjedelar av verksamhetskostnaden och för utbildningsverksamheten 56 procent. För verksamheterna inom området infrastruktur, skydd m.m. var personalkostnadernas andel i genomsnitt en tredjedel av de totala kostnaderna. För den del av kommunernas verksamhet som avser näringsliv och bostäder, kommunikationer och energi, vatten och avfall var personalkostnaden inte mer än omkring procent. Personalkostnader och kostnader för övriga tjänster ökade procentuellt mindre (2,3 respektive 2,0 procent) än övriga kostnadsslag (tabell 1). Kostnaderna för externa varor ökade med 5,1 procent, köp av verksamhet med 4,9 procent, bidrag och transfereringar med 3,4 procent och externa lokalhyror med 5,7 procent. Olika kostnadsutveckling för verksamheterna Hur kommunernas kostnader för att bedriva verksamheten utvecklas över åren beror dels på förändringar i omfattning och kvalitet på verksamheten, dels på prisförändringar för de varor och tjänster kommunerna köper dels på sammansättningen och löneutvecklingen, för personalen.

5 SCB 5 OE 25 SM 0601 Kostnader för vissa verksamheter Miljarder kronor. Löpande priser Verksamhet / År Förändr , % Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 39,9 41,1 44,0 46,5 48,1 51,2 6,3 Stöd och service till funktionshindrade 27,8 30,3 34,6 38,0 40,1 42,4 5,7 Gymnasieskola, Komvux, gymn.särskola 30,7 33,1 33,8 34,7 35,7 37,3 4,4 Grundskola, förskoleklass, särskola 66,2 71,6 75,7 79,0 80,5 82,4 2,4 Individ- och familjeomsorg 23,7 23,9 25,1 26,2 26,8 27,3 2,0 Äldreomsorg 67,3 71,4 75,7 78,3 79,5 80,3 1,0 Övrigt 77,5 78,9 82,3 86,4 87,2 89,5 2,6 Summa verksamhet 333,1 350,3 371,2 389,1 398,0 410,5 3,1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest Kostnaden för verksamhetsområdena förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg uppgick 2005 till 51,2 miljarder jämfört med 48,1 miljarder 2004, en ökning som med 6,3 procent som är dubbelt så stor som året innan. Kostnaderna för förskolan ( dagis ) ökade med 3,1 miljarder (9,0 procent) till 37,5 miljarder, fritidshem och öppen fritidsverksamhet ökade med 0,1 miljarder (1,0 procent) till 10,6 miljarder medan kostnader för familjedaghem och öppen förskola minskade med 0,2 miljarder (-6,3 procent) till 3,0 miljarder. Gymnasieskolan ökade, vuxenutbildning minskade Den sammanlagda ökningen av kostnaderna för verksamheterna gymnasieskola, Komvux och gymnasiesärskola var 4,4 procent. Kostnaderna för gymnasieskola och gymnasiesärskola var 32,6 miljarder kronor 2005 och hade därmed ökat med 1,8 miljarder kronor (5,8 procent) från året före. Kostnaderna för den kommunala vuxenutbildning minskade däremot med 0,2 miljarder (-4,6 procent) från 4,9 till 4,7 miljarder kronor. Kommunernas kostnader för den obligatoriska skolan (grundskola och särskola) samt förskoleklass var 82,4 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor (2,4 procent) från För verksamhetsområden individ och familjeomsorg ökade kostnaderna från 26,8 miljarder till 27,3 miljarder (2,0 procent) vilket är lägre än den genomsnittliga ökningen för samtliga kommunala verksamheter Kostnadsökningen för äldreomsorgen låg under snittet Kostnaderna för vård och omsorg om de äldre som var 80,3 miljarder kronor 2005 ökade med 0,8 miljarder kronor (1,0 procent) och kostnadsökningen låg därmed under genomsnittet. (tabell 1 B) Kostnadsökning för ordinärt boende, minskning för särskilt boende Kommunernas sammanlagda kostnad för vård och omsorg om äldre enligt SoL och HSL var 78,9 miljarder kronor år 2005 och kostnaden för öppen verksamhet 1,4 miljarder kronor. Den största delen av kostnaden, 51,8 miljarder kronor, avsåg kostnader för de äldre i särskilt boende, det vill säga i gruppboende och övriga bostäder med särskild service och liknande. Denna kostnad hade dock minskat med 0,7 miljarder (-1,3 procent) jämfört med året innan. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre som avser tjänster till personer i ordinärt boende uppgick till 27,1 miljarder, vilket är en ökning med 1,6 miljarder (6,3 procent) jämfört med året innan. Hemtjänsten utgjorde omkring två tredjedelar (18,7 miljarder kronor) av dessa kostnaderna och ökade därmed med 2,1 miljarder kronor (12,7 procent) mot 2004.

6 SCB 6 OE 25 SM 0601 Kostnader för vissa verksamheter för äldre och funktionshindrade Miljarder kronor. Löpande priser. Verksamhet/år Äldre Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 65,3 69,5 74,4 76,8 78,0 78,9 därav i ordinärt boende 18,1 20,3 22,8 24,0 25,5 27,1 varav hemtjänst ,6 18,7 i särskilt boende 47,2 49,2 51,6 52,8 52,5 51,8 Öppen verksamhet.... 1,3 1,5 1,5 1,4 Summa 67,3 71,4 75,7 78,2 79,5 80,3 Funktionshindrade Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 4,6 5,0 5,7 5,8 5,8 6,4 därav i ordinärt boende 2,2 2,5 2,9 3,0 3,0 3,6 varav hemtjänst ,1 2,3 i särskilt boende 2,4 2,5 2,8 2,8 2,8 2,8 Insatser enligt LSS och LASS 23,2 25,4 28,3 31,5 33,5 35,3 därav boende enligt LSS 10,4 11,1 12,0 13,3 13,8 14,3 personlig assistans enligt LSS och LASS 7,3 8,2 9,8 11,0 12,1 12,9 andra insatser enl. LSS 5,4 6,0 6,5 7,2 7,5 8,1 Öppen verksamhet.... 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 27,8 30,3 34,6 38,0 40,1 42,4 Stöd och service till funktionshindrade fortsatt att öka Ökningstakten för kostnader avseende verksamheten stöd och service till funktionshindrade fortsatte att vara större än kommunernas genomsnittliga kostnadsökning på 3,1 procent var kommunernas kostnad för stöd och service till funktionshindrade personer 42,4 miljarder kronor, 2,3 miljarder kronor (5,7 procent) mer än Kostnaderna för stöd och service enligt LSS och LASS var 35,3 miljarder kronor Kommunernas kostnader för stöd och service till funktionshindrade personer enligt SoL och HSL var 6,4 miljarder kronor 2005, en ökning med 0,6 miljarder (10,3 procent) jämfört med året innan. Denna kostnad ökade därmed för första gången på fyra år. Det var vård och omsorg i ordinärt boende som stod för denna ökning, från 3,0 miljarder till 3,6 miljarder. Däremot var kostnaden för särskilt boende med 2,8 miljarder i stort sett oförändrad sedan år Kostnaderna för insatser enligt LSS och LASS uppgick sammanlagt till 35,3 miljarder kronor 2005, vilket är 1,8 miljarder (5,4 procent) mer än Kostnaden för funktionshindrade personers boende enligt LSS var 14,3 miljarder kronor, medan kostnaderna för personlig assistans enligt LSS och LASS var 12,9 miljarder kronor. Kostnaderna för andra insatser enligt LASS, till exempel daglig verksamhet, personligt stöd, rådgivning med mera var 8,1 miljarder kronor mot 7,5 miljarder året innan. Affärsverksamhetens kostnader i stort oförändrade Verksamheter som huvudsakligen finansieras med taxor och avgifter redovisas som affärsverksamhet var den totala kostnaden för dessa verksamheter 23,8 miljarder kronor vilket är cirka en tjugondel av kommunens totala verksamhetskostnader var kostnaderna för affärsverksamheterna tre procent högre än år De största kostnaderna redovisades för vattenförsörjning och avloppshantering med 8,3 miljarder kronor och för avfallshantering med 4,7 miljarder kronor år Dessa verksamheter ombesörjs av kommunerna för invånarnas räkning och kostnadsredovisningen ingår därför i driftredovisningen (tabell 1) men verksamheterna ligger utanför kommunernas egentliga verksamhet som huvudsakligen finansieras via skatter. Ser man till kommunens nettokostnad (samtliga kostnader minus samtliga intäkter) för affärsverksamheten är det i princip endast kollektivtrafiken som belastar kommunernas ekonomi. Övrig affärsmässig verksamhet finansieras genom avgifter.

7 SCB 7 OE 25 SM 0601 Kostnaderna för kommunikationer var 4,5 miljarder kronor Den största delen av dessa kostnader utgjordes av kollektivtrafiken (d.v.s. buss, bil och spårbunden trafik) med 4,3 miljarder kronor. Kostnaden för verksamheter inom näringsliv och bostäder var sammanlagt 5,2 miljarder kronor Fortsatt ökning av entreprenadkostnader 2005 Kostnaderna för köp av verksamhet 2 var 52,2 miljarder kronor (tabell 3). Kommunerna kan välja att, i stället för att själva utföra en verksamhet de ansvarar för, köpa verksamheten från andra organisationer eller företag som utför verksamheten, det vill säga kommunen lägger ut verksamhet på entreprenad. Kostnaden för den personal som utför arbetet räknas då inte in bland kostnaden för anställd personal utan är en del av kommunernas kostnad för köp av verksamhet. Köp av verksamhet kan dels avse sådan verksamhet som huvudsakligen skattefinansieras som skola och omsorg, dels sådan verksamhet som brukarna till största delen själva finansierar som vattenförsörjning och avfallshantering. Av de sammanlagda kostnaderna för köp av verksamhet gick 2005 nästan en tiondel, cirka 4,5 miljarder kronor, till köp av stödverksamheter som till exempel städning. Köp av verksamhet ökade även 2005 Kostnaderna för köp av verksamhet ökade 2005 med 2,4 miljarder kronor (5 procent) från 2004 vilket kan jämföras med ökningen från 2003 till 2004 som var 2 miljarder kronor (4 procent). De största kostnaderna för köp av verksamhet, 8,6 miljarder kronor, fanns inom verksamhetsområdet vård- och omsorg om äldre. Kommunernas kostnader för köp av verksamhet utgjorde 13 procent av kommunernas totala driftkostnad. Detta är samma andel som året före. Kommunernas köp av verksamhet Kostnad för köp, mdr Köp av verksamhet i procent av driftkostnaden Verksamheter/år År 2005 Driftverksamhet totalt ,2 Äldreomsorg ,6 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg ,0 Grundskola ,5 Gymnasieskola ,8 Stöd och service till funktionshindrade ,6 Barn- och ungdomsvård ,8 Affärsverksamhet ,4 Infrastruktur ,6 Missbrukarvård för vuxna ,6 Kommunal vuxenutbildning ,9 2 Kostnaderna för köp från andra kommuner är exkluderade

8 SCB 8 OE 25 SM 0601 Ökning av köp av verksamhet inom Förskoleverksamhet Den största delen av köp av verksamhet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen på sammanlagt 7,0 miljarder kronor gjordes från föreningar och stiftelser, till exempel föräldrakooperativ (3,6 miljarder kronor). Köp av verksamhet från privat ägda företag, gjordes för 3,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder (14 procent). Kostnaderna för köp av verksamhet inom barnomsorgen ökade med 0,6 miljarder kronor (8,6 procent) från Betydande ökning av köp av verksamhet inom gymnasieskolan Inom utbildningsområdet gällde de största kostnaderna för köp av verksamhet grundskoleverksamheten och gymnasieskolan. Kommunernas kostnader för köp av grundskoleutbildning (förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola) var 8,4 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor (10 procent) mer än Köp av verksamhet för förskoleklass och obligatorisk särskola minskade något vilket innebär att ökningen enbart beror på grundskolans köp av verksamhet. Kostnaderna för köp av verksamhet för gymnasieutbildning var 6,8 miljarder kronor, 0,9 miljarder kronor (15 procent) mer än Kostnadsandelen för köp av verksamhet av den totala driftkostnaden för skolan fortsatte därmed att öka, framför allt gymnasieskolans andel. Grundskolans köp skedde främst från privat ägda företag men också en stor del från föreningar och stiftelser. För gymnasieskolans del var det vanligast med köp av utbildning från företag (47 procent), men även köp från kommunalförbund utgjorde en betydande del. Inom vuxenutbildningsområdet köpte kommunerna kommunal vuxenutbildning från andra utförare för 0,9 miljarder kronor 2005, vilket är en minskning av kostnader för köp av verksamhet med 0,3 miljarder mot föregående år. Kostnadsandelen för köp av verksamhet inom kommunal vuxenutbildning minskade därmed från 24 procent till 19 procent år Den största delen, 0,7 miljarder kronor, utgjordes av köp från privat ägda företag. Minskat köp av verksamhet inom individ- och familjeomsorgen Köp av verksamhet var vanligast inom individ- och familjeomsorg. 35 procent av kostnaden för verksamheten gick 2005 till köp av verksamhet av missbrukarvård för vuxna och 34 procent av kostnaden för barn- och ungdomsvård. I första hand gällde köpen platser i institutionsvård, främst från privatägda företag. Jämfört med förra året minskade köp av verksamheten. Detta gällde missbrukarvård för vuxna som sjönk med 4,7 procent till 1,6 miljarder, barn och ungdomsvård som gick ner med 2,8 procent till 3,8 miljarder och övrig individ- och familjeomsorgen där minskningen var 6 procent. Det var huvudsakligen köp av institutionsvård, främst inom barn och ungdomsvård, som stod för största delen av minskningen. Inom affärsverksamheten köptes verksamhet mest från företag Affärsverksamheten, det vill säga den kommunala verksamhet som huvudsakligen finansieras via taxor och avgifter avseende näringsliv och bostäder, kommunikationer, energi, vatten och avlopp, svarade för 3,4 miljarder kronor av kommunernas kostnader för köp av verksamhet vilket är lika mycket som Inom affärsverksamheten förekom huvudsakligen köp av verksamhet från privat ägda företag men en del av köpen avsåg också köp från de kommunägda företagen.

9 SCB 9 OE 25 SM 0601 Mindre än hälften av bidrag gick till enskilda 25,0 miljarder kronor betalade kommunerna ut som bidrag och transfereringar. (tabell 4). Försörjningsstöd och bostadssociala bidrag var de huvudsakliga poster som betalats till enskilda och som uppgick till 10,5 miljarder. Förutom bidrag i vanlig bemärkelse redovisades här också kostnader för räddningstjänsten (cirka 2 miljarder kronor) under verksamhetsområdet infrastruktur, skydd mm., för kollektivtrafiken (cirka 3,5 miljarder) under affärsverksamheten och ersättning till försäkringskassan för personlig assistens (2,7 miljarder kronor). Dessa tre poster utgjorde omkring en tredjedel av bidrag och transferering totalt. Finansiering av verksamheternas kostnader De olika kommunala verksamheterna finansieras i olika grad av kommunernas intäkter från skatter, bidrag av skilda slag, taxor och avgifter, hyresintäkter och övriga externa intäkter. Den största delen av de verksamheter som alla kommuninvånare har tillgång till finansieras av skatter, utjämningssystemen och generella statliga bidrag. Kommunerna fördelar själva dessa resurser till olika verksamhetsområden efter behoven i kommunen. En mindre del av kommunens kostnader för verksamheterna täcks av avgifter och taxor som brukarna betalar och av riktade bidrag till verksamheten. Nästan alla verksamheter som räknas som affärsverksamheter, det vill säga inom områdena näringsliv och bostäder, kommunikationer och energi, vatten och avfallsförsörjning finansieras av brukarna själva. (tabell 2) Kostnader för kommunernas verksamheter efter finansieringssätt Miljarder kronor Politisk verksamhet Flyktingmottagn. o arbetsmarknadsåtgärder Kultur o fritid Affärsverksamhet Individ- o familjeomsorg Infrastruktur Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Utbildning Omsorg om äldre, funktionshindrade Skatter o generella statsbidrag Avgifter och övriga verksamhetsintäkter Högst andel finansiering av verksamheten via skatter och generella statsbidrag hade utbildning, individ- och familjeomsorgen och politisk verksamhet. Dessa verksamheter hade en skattefinansieringsgrad på över 90 procent. Flyktingmottagning finansierades till 89 procent av riktade bidrag från staten, liksom kommunernas arbetsmarknadsåtgärder som finansierades med riktade statsbidrag till 42 procent.

10 SCB 10 OE 25 SM procent av kommunernas intäkter kom från kommunalskatten Kommunernas slutliga skatteintäkter på 285,3 miljarder kronor utgjorde 63,2 procent av kommunernas totala intäkter på 451,1 miljarder kronor (tabell 6). Detta är en ökning med 8,3 miljarder från året före. Näst största inkomstkälla med 10,7 procent var bidrag från utjämningssystemen inkl. generella statliga bidrag. Riktade bidrag, där t.ex. specialdestinerade driftbidrag från staten och ersättning för LASS från försäkringskassan ingår, uppgick till 6,9 procent av intäkterna. Drygt 80 procent var alltså intäkter från skatt och bidrag från staten. Taxor och avgifter från hushållen uppgick till 6,4 procent av kommunernas intäkter. Ökning av intäkter från utjämningssystemen och generella statliga bidrag Mellan 2004 och 2005 har en ändring av utjämningssystemen och generella statliga bidrag genomförts, vilket gör det svårt att jämföra mot tidigare år. Det nya systemet för inkomstutjämning motsvarar inkomstutjämning och generellt statsbidrag i tidigare system. Det innebär i huvudsak att staten finansierar utjämningen. Kommunerna garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av en uppräknad medelskattekraft. Förutom rena tillskott från staten har även förts riktade statsbidrag samt intäkter som tidigare redovisades bland skatteintäkterna (200 kronan). I kommunernas resultaträkning (tabell 8A), liksom i tabellerna för externa inkomster och utgifter, redovisas posten utjämningssystem och generella statliga bidrag netto. Brutto uppgick bidragen till 59,9 miljarder kronor, exkluderas kommunernas avgifter till utjämningssystemen blir nettobeloppet 48,3 miljarder kronor. En hundralapp av kommunalskatten gick till.. Hur den samlade intäkten från skatter och generella statsbidrag fördelades på de olika verksamheterna kan beskrivas genom en bild av hur mycket av en hundralapp i kommunalskatt som gick till respektive verksamhet. (tabell 2). Kommunalskattens fördelning på kommunala verksamheter Kronor per hundralapp. 5 kr: Kultur o fritid 4 kr: Öv rig verksamhet 6 kr: Infrastruktur 8 kr: Indiv id o familjeomsorg 34 kr: Utbildning 12 kr: Förskolev erksamhet o skolbarnomsorg 31 kr: Omsorg: äldre, funktionshindrade Fördelningen av kommunalskattemedel på olika verksamheter har varit densamma de tre senaste åren. Utbildningsverksamheterna tilldelades 34 kronor av en hundralapp i kommunalskatt medan vård och omsorg om äldre och funk-

11 SCB 11 OE 25 SM 0601 tionshindrade fick 31 kronor. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg fick 12 kronor per hundralapp. Endast en liten del av kommunalskatten användes till politisk verksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och affärsverksamheten samt viss verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet som i diagrammet sammanförts till övrig verksamhet. Sammanlagt var det 4 kronor per hundralapp i kommunalskatt som gick till dessa verksamheter. Övriga bidragsinkomster minskade något Kommunernas verksamheter finansieras förutom av skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag även av driftbidrag av olika slag. Sammanlagt för både drift- och investeringsverksamhet erhöll kommunerna 31,3 miljarder kronor i bidragsinkomster 2005, vilket är 0,3 miljarder kronor mindre än De riktade statsbidragen från staten och statliga myndigheter var på 16,4 miljarder kronor och driftbidragen från kommuner och landsting på 1,0 miljarder kronor. Dessutom erhöll kommunerna ersättning från försäkringskassan för personlig assistans enligt LASS på 7,7 miljarder kronor Andra bidragsinkomster härrörde från momsbidrag för köp av ej skattepliktig verksamhet på 2,8 miljarder kronor, statliga investeringsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag t.ex. från företag och enskilda. Kommunernas bidragsinkomster Miljoner kronor, löpande priser År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Driftbidrag från staten och statliga myndigheter Driftbidrag från AMS Driftbidrag från kommuner och landsting Ersättning från försäkringskassan enl. LASS Momsbidrag för köp av ej skattepliktig verksamhet Statliga investeringsbidrag EU-bidrag Övriga bidrag Summa Av de riktade bidragen från staten och AMS samt ersättningen från försäkringskassan gick den största delen, 8,1 miljarder kronor, till verksamhetsområdet omsorg om äldre och funktionshindrade. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildning fick 4,5 miljarder kronor var. Driftbidrag från staten och AMS och ersättning från försäkringskassan Miljoner kronor. Löpande priser Verksamhet / År År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Infrastruktur Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildning Omsorg om äldre och funktionshindrade Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Övrig verksamhet Totalt

12 SCB 12 OE 25 SM 0601 Minskad intäkt från taxor och avgifter Kommunernas externa intäkter från taxor och avgifter, inkl. anslutningsavgifter, var 29,1 miljarder kronor 2005 vilket kan jämföras med 29,8 miljarder kronor 2004 (tabell 6). Hälften av intäkterna i affärsverksamheten kom från taxor och avgifter. Kommunernas egentliga verksamheter finansieras i allmänhet till en liten del med intäkter från taxor och avgifter. Det är främst inom omsorgen om äldre och funktionshindrade samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen som taxor och avgifter förekommer. Intäkterna från taxor och avgifter i omsorgen om äldre och funktionshindrade är svåra att särskilja från intäkter för de bostadshyror som de boende betalar och därför redovisas dessa intäkter sammanslagna i tabellen nedan. Inom affärsverksamheten kommer de största intäkterna från taxor och avgifter inom vattenförsörjning och avgiftshanteringen och inom avfallshanteringen. (tabell 2) Intäkter från taxor och avgifter för vissa verksamheter Avgiftsintäkt, Mdr Andel avgiftsfinansiering i procent av kostnaden Verksamhet / År Vattenförsörjning och avloppshantering 7, Vård och omsorg, äldre o. funktionshindrade 7, Avfallshantering 4, Förskola 2, Gator, vägar och parkering 1, Fritidshem 1, Idrotts- och fritidsanläggning 0, Musik- och kulturskola 0, För nästan alla de verksamheter där avgiftsfinansiering är vanligt förekommande, svarade taxor och avgifter för lika stor andel av kommunernas kostnader för verksamheten 2005 som året före. Avgiftsfinansieringsgraden för gator, vägar och parkering fortsatte dock att öka, medan den för vattenförsörjning och avloppshantering och för avfallshantering hade minskat sedan Införandet av maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorgen medförde en kraftig minskning av kommunernas intäkter från taxor och avgifter för dessa verksamheter 2002, vilket förklarar den minskade andelen avgiftsfinansiering jämfört med tidigare år. Både externa utgifter och inkomster ökade med över 4 procent I externa utgifter (tabell 5) och externa inkomster (tabell 6) ingår kommunernas samtliga externa utgifter och inkomster. Utöver verksamhetens kostnader och intäkter ingår här även investerings- och exploateringsutgifter och inkomster samt realiserade finansiella poster och vissa extraordinära poster. De externa utgifterna ökade med 18,6 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med föregående år. Utgifter för personalen var med 244,4 miljarder den största posten och utgjorde 54,7 procent av kommunens externa utgifter. Förutom löner och sociala avgifter ingår här även utgifter för pensioner. Ökningen av de externa inkomster jämfört med förra året är 19,9 miljarder kronor (4,6 procent). Skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag var 333,6 miljarder vilket är 73,9 procent av externa inkomster. Diverse bidrag, där även riktade driftbidrag från staten ingår, är 31,3 miljarder kronor vilket var 0,3 miljarder lägre än 2004.

13 SCB 13 OE 25 SM 0601 Ökning av kommunernas investeringar Kommunernas sammanlagda investeringsutgifter 2005 var 26,6 miljarder kronor vilket är 2,1 miljarder kronor (8,6 procent) mer än Entreprenader och konsulttjänster på 16,6 miljarder kronor var den största delen av investeringsutgifterna. Kommunernas investeringar avseende inköp av maskiner och inventarier ökade med 10 procent och var 3,0 miljarder kronor. Utgifterna för inköp av mark, byggnader och anläggningar uppgick till 2,0 miljarder kronor 2005 något mindre än (tabell 7) De största investeringar 2005 gällde gemensamma lokaler och verksamheter på tillsammans 5,2 miljarder kronor, följda av investeringar i gator, vägar och parkering (3,9 miljarder kronor) samt vattenförsörjning och avloppshantering (2,7 miljarder kronor). Kommunerna redovisade investeringsinkomster på sammanlagt 4,7 miljarder kronor, vilket betyder att kommunernas nettoinvesteringarna uppgick till 21,9 miljarder kronor. Den största delen av investeringsinkomsterna, 2,7 miljarder kronor, härrörde från försäljning av anläggningstillgångar. Statliga investeringsbidrag uppgick till 0,6 miljarder kronor. Nettoinvesteringarna ökade därmed med 1,3 miljarder (6 procent) mot I förhållande till Investeringsredovisningen utgjorde exploateringsverksamheten bara en liten del. Det totala exploateringsutgifter uppgick till 1 miljard kronor, nästan hälften var entreprenader. Försäljningen av exploateringsfastigheter uppgick till 1,5 miljarder kronor. (se fakta om statistiken) Kommunkoncernens överskott var 14 miljarder Verksamhetens nettokostnader uppgick 2005 till 328,2 miljarder kronor för kommunen och till 309,2 miljarder kronor för koncernen. Detta är 11,9 miljarder respektive 12,1 miljarder högre än året innan. Kommunernas resultaträkning visade dock ett överskott före extraordinära poster 3 på 9,0 miljarder kronor 2005, en ökning med 6,6 miljarder mot 2004, då överskottet var 2,4 miljarder kronor. En del av överskotten berodde på finansnettot, som var 3,7 miljarder kronor 2005, att jämföra med 3,1 miljarder kronor Största orsak till överskottet var de högre skatteintäkter (+8,3 miljarder) och de förändrade och högre bidragen för utjämning och generella statsbidrag (+9,7 miljarder). Koncernerna som helhet hade ett överskott före extraordinära poster på 15,5 miljarder kronor 2005 vilket var 7,0 miljarder kronor mer än Ser man till årets resultat 2005 var kommunens överskott 11,4 miljarder kronor och kommunkoncernens överskott 14,0 miljarder kronor. Både kommunens och koncernens överskott var mycket större än året före. (tabell 8) Kommunkoncernen omfattar dels den verksamhet kommunerna driver i förvaltningsform dels den verksamhet kommunen lagt i kommunala bolag. 4 Kommunerna kan organisera sin verksamhet på olika sätt, och bland annat bedriva sin affärsmässiga verksamhet i bolagsform i stället för förvaltning. De kommunala bolagens ekonomi påverkar kommunernas ekonomi och verksamhet. En kommun som äger företag som ger ett överskott kan dra nytta av det medan en kommun med företag som går med underskott kan tvingas ge ägartillskott till detta bolag. 3 Extraordinära poster avser sådana intäkter och utgifter som tillfälligt förekommer ett visst år. Resultatet före de extraordinära posterna är därför ett bättre mått på den löpande verksamhetens ekonomi. 4 För att ett kommunalt bolag ska räknas som kommunägt ska minst 50 procent av röstetalet innehas av kommuner.

14 SCB 14 OE 25 SM 0601 Resultat före extraordinära poster för kommuner och kommunkoncerner Miljarder kronor Kommun Kommunkoncern Koncernens resultat före extraordinära poster var 6,5 miljarder kronor mer än kommunens resultat före de extraordinära posterna. Skillnaden av årets resultat, som också innehåller extraordinära poster, var däremot mindre, 2,5 miljarder kronor. Förklaringen är att nettot av de extraordinära poster gav ett tillskott på 2,4 miljarder kronor till kommunerna, medan koncernens tillskott från extraordinära poster endast var 0,2 miljarder kronor. Koncernen hade dessutom skattekostnader på 1,8 miljarder kronor som belastade årets resultat. Ökad balansomslutning Kommunernas sammanlagda balansräkning visade en ökning av summa tillgångar med 30,1 miljarder kronor till 490,9 miljarder. Den största ökningen avser de finansiella tillgångarna som ökade med 14,4 procent från 138,0 miljarder till 157,9 miljarder. På skuldsidan minskade avsättningarna med 2,6 miljarder till 16,5 miljarder. Avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser (inklusive löneskatt) minskade med 0,4 miljarder vilket innebär att huvuddelen av minskningen kan hänföras till andra avsättningar. Både långfristiga och kortfristiga skulder ökade mot året innan, de långfristiga med 8,9 miljarder till 112,6 miljarder och de kortfristiga 6,9 miljarder till 103,6 miljarder. Summa borgens- och ansvarsförbindelser var 166,5 miljarder kronor, vilket är en liten ökning med 1,3 miljarder (0,8 procent) mot år Ökningen av pensionsförpliktelser inklusive löneskatt har nästan avstannat, den var 1,1 miljarder vilket är 0,7 procent mer än förra året. Kommunalförbundens ekonomi Många kommuner ser fördelar med att samverka och samverkan mellan kommuner finns oavsett storlek på kommun. Ett kommunalförbund 5 kan bildas av två eller flera kommuner/landsting och det sköter driften av vissa verksamheter åt de samverkande kommunerna. Kommunalförbunden producerar inte varor och tjänster för marknaden och motsvarar därmed i princip primärkommunerna. Begreppet kommunalförbund innefattar förutom vanliga kommunalförbund även regionala och finansiella former av samverkan. Regionala samverkansorgan består av ett landsting/region och länets samtliga kommuner och har till uppgift att arbeta för länets utveckling. Den nya lagen om finansiell samordning trädde i kraft den 1 januari 2004, och ger försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting möjlighet att 5 Kommunalförbund är ett offentligrättsligt reglerat samverkansorgan enligt regler i kommunallagen. Medlemmarna överlämnar beslutanderätten i den eller de frågor för vilka kommunalförbundet bildats samt skjuter till nödvändiga medel. Ett kommunalförbund kan även ha myndighetsuppgifter.

15 SCB 15 OE 25 SM 0601 bilda finansiella samordningsförbund. Syftet är att samordna och prioritera rehabiliteringsinsatser så att den enskilde individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Kommunalförbunden vanligast inom utbildningsverksamhet och räddningstjänst Det fanns 110 kommunalförbund 2005 vilket var 19 fler än Ökningen beror främst på de nya finansiella samordningsförbunden som startade under Den sammanlagda kostnaden för kommunalförbundens verksamhet var 7,5 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor mer än De finns flest kommunalförbund inom gymnasieskolan och räddningstjänsten. Driftkostnaderna för utbildningsverksamheter (2,3 miljarder kronor) och räddningstjänsten (2,3 miljarder kronor) tillsammans svarade för nästan två tredjedelar av kommunalförbundens totala driftkostnad. (tabell 11). Kommunalförbundens största kostnad är, i likhet med kommunerna, kostnader för personalen. Särskilt inom räddningstjänsten utgör personalkostnaden en stor del med tre fjärdedelar av den totala driftkostnaden, medan personalkostnaden för utbildningsverksamheterna är hälften av den totala driftkostnaden. Ökat överskott för kommunalförbunden Kommunalförbunden hade 2005 totala intäkter på 8 miljarder. De största intäkterna, 5,6 miljarder, kommer från förbundens medlemskommuner/ -landsting. Kommunens kostnad för den verksamhet kommunalförbunden bedriver för kommunens räkning redovisas i kommunernas bokslut som köp av verksamhet och motsvaras i kommunalförbundens redovisning av intäkter från medlemmarna. Årets resultat för kommunalförbunden visade ett överskott på 145 miljoner kronor för 2005, vilket var en förbättring från föregående års resultat på 105 miljoner med 40 miljoner. Kommunalförbundens samlade tillgångar var 5,1 miljarder kronor 2005, vilket kan jämföras med 4,6 miljarder kronor året före. Skulderna, som var 3,5 miljarder kronor 2005, har minskat med 0,3 miljarder sedan 2004, medan avsättningar och eget kapital på tillsammans 1,6 miljarder kronor 2005 ökat med 0,2 miljarder kronor.

16 SCB 16 OE 25 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Kostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor 1. Costs for municipal activities 2005, SEK millions Kostnader totalt Personalkostnader Externa varor Köp av verksamhet (externa) Övriga tjänster Därav Bidrag o transfereringar Externa lokalhyror Fördelade kostnader 1 Kalkylerade kapital kostnader Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Revision Övrig politisk verksamhet Summa Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o teknisk planering, bostadsförb Näringslivsfrämjande åtgärder Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator, vägar och parkering Parker Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövn Miljö, hälsa och hållbar utveckling Alkoholtillstånd m.m Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Summa Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek Musikskola / kulturskola Summa Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Fritidsgårdar Summa

17 SCB 17 OE 25 SM (forts) Kostnader totalt Personalkostnader Externa varor Köp av verksamhet (externa) Övriga tjänster Därav Bidrag o transfereringar Externa lokalhyror Fördelade kostnader 1 Kalkylerade kapital kostnader Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola Förskola Familjedaghem 0-12 år Öppen fritidsverksamhet Fritidshem Summa Utbildning Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb Särvux Högskoleutbildning Svenska för invandrare Uppdragsutbildning Summa Primärvård Hälso- och sjukvård Gotland Färdtjänst/riksfärdtjänst Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Vård och omsorg enligt SoL och HSL Insatser enligt LSS och LASS Förebyggande verksamhet Summa Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård för vuxna Institutionsvård för vuxna missbrukare Familjehemsvård för vuxna missbrukare Öppna insatser för vuxna missbrukare Summa Barn och ungdomsvård Institutionsvård för barn och unga Familjehemsvård för barn och unga Öppna insatser för barn och unga Summa Övrig individ- och familjeomsorg Övrig vuxenvård Ekonomiskt bistånd Summa Individ- och familjeomsorg Familjerätt Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Summa egentlig verksamhet

18 SCB 18 OE 25 SM (forts) Kostnader totalt Personalkostnader Externa varor Köp av verksamhet (externa) Övriga tjänster Därav Bidrag o transfereringar Externa lokalhyror Fördelade kostnader 1 Kalkylerade kapital kostnader Näringsliv och bostäder Arbetsområden och lokaler Hamnverksamhet Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Summa Kommunikationer Flygtrafik Buss, bil och spårbunden trafik Sjötrafik Summa Energi, vatten och avfall Elförsörjning + gasförsörjning Fjärrvärmeförsörjning Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Summa Summa affärsverksamhet Summa driftverksamhet ) Externa kostnader för gemensamma verksamheter och lokaler B. Kostnader för kommunernas verksamhet Löpande priser 1B. Costs for municipal activities, Current prices Kostnader, miljoner kronor Förändring kostnader, % År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År Politisk verksamhet ,9-1,1-0,4 Infrastruktur, skydd m.m ,1 4,2 2,6 Kulturverksamhet ,2 0,7 3,4 Fritidsverksamhet ,8 1,8 4,3 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ,8 3,4 6,3 Förskoleklass ,9-2,3 4,5 Grundskola inkl. obligatorisk särs ,3 2,1 2,3 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärs ,6 4,4 5,8 Kommunal vuxenutbildning ,8-6,3-4,6 Övrig utbildning ,0-0,1 0,4 Primärvård och Hälso- och sjukvård Gotland ,4-15,1 15,2 Färdtjänst / riksfärdtjänst ,5-1,4 4,1 Äldreomsorg ,5 1,5 1,0 Funktionshindrade ,7 5,7 5,7 Missbrukarvård för vuxna ,7 0,9 1,6 Barn och ungdomsvård ,4 3,1 3,0 Övrig vuxenvård ,8-8,0 11,4 Ekonomiskt bistånd ,3 3,7 0,1 Familjerätt ,1 5,0 7,0 Flyktingmottagande ,1-11,0-22,8 Arbetsmarknadsåtgärder ,4-1,2 4,8 Summa egentlig verksamhet ,8 2,4 3,1 Näringsliv och bostäder ,2-1,8-0,1 Kommunikationer ,9 5,6 5,3 Energi, vatten och avfall ,0-0,9 3,4 Summa affärsverksamhet ,3 0,0 3,0 Summa driftverksamhet ,8 2,3 3,1

19 SCB 19 OE 25 SM Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor 2. Revenues and net costs for municipal activities, SEK millions Intäkter totalt Taxor och avgifter Därav Externa bostads o lokalhyror Övriga Varav externa intäkter Driftbidrag fr. staten och AMS Nettokostnad Förändring av nettokostnaden , procent Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet ,8 Stöd till politiska partier ,6 Revision ,9 Övrig politisk verksamhet ,2 Summa ,2 Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o.teknisk planering, bostadsförbättr ,2 Näringslivsfrämjande åtgärder ,9 Konsument- och energirådgivning ,7 Turistverksamhet ,6 Gator, vägar och parkering ,9 Parker ,7 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning ,1 Miljö, hälsa och hållbar utveckling ,2 Alkoholtillstånd m.m ,4 Räddningstjänst ,5 Totalförsvar och samhällsskydd ,2 Summa ,0 Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer ,6 Allmän kulturverksamhet, övrigt ,8 Bibliotek ,9 Musikskola / kulturskola ,2 Summa ,5 Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet ,0 Idrotts- och fritidsanläggningar ,8 Fritidsgårdar ,9 Summa ,8 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola ,3 Förskola ,0 Familjedaghem 0-12 år ,2 Öppen fritidsverksamhet ,4 Fritidshem ,2 Summa ,9 Utbildning Förskoleklass ,5 Grundskola ,8 Obligatorisk särskola ,0 Gymnasieskola ,7 Gymnasiesärskola ,0 Grundläggande vuxenutbildning ,8 Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb ,0 Särvux ,5 Högskoleutbildning ,0 Svenska för invandrare ,9 Uppdragsutbildning ,8 Summa ,0 Primärvård ,0 Hälso- och sjukvård Gotland ,8 Färdtjänst/riksfärdtjänst ,3