Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 1 (15) Tid Måndag 2014-11-24 kl.08:30 Plats Tingsön Plangatan 5 Tid för justering Tisdag 2014-12-02 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2014/23 Lotta Holmström 2014 2. Rapport om genomförd internkontroll IFO2014/107 Lotta Holmström 3. Drogpolitiskt program IFO2014/108 Ann-Sofie Karlstedt 4. Återrapportering av Individ- och IFO2014/22 Per Åsbrink familjeomsorgsnämndens öppenvård av barn och unga 5. Avtal Pangea IFO2014/97 Anna Danielsson 6. Personärende Anna Danielsson 7. Personärende Anna Danielsson 8. Personärende Anna Danielsson 9. Delegationsbeslut Renate Almén 10. Ordförandebeslut Renate Almén 11. Individ- och familjeomsorgsnämndens Renate Almén utskott 12. Rapporter och information Renate Almén 13. Övriga frågor Renate Almén Ordförande Anna-Lena Birgersson Persson Sekreterare
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 2 (15) Turordning justerare: 1. Hatim Aburweileh 2. Zaradesht Bekir 3. Majvor Lisselg 4. Johan Hillborg
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 3 (15) IFO2014/23 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober 2014 Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden lägger med godkännande den ekonomiska rapporten till handlingarna. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Ekonomiskt resultat för oktober 2014 redovisas vid sammanträdet. Beslutsunderlag Ekonomisk uppföljning t om september 2014, Dnr: IFO 2014/23
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 4 (15) IFO2014/107 2. Rapport om genomförd internkontroll Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna genomförd granskning och vidaresända uppföljningen till Kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattade 2007-12-17, 162, beslut om internt kontrollreglemente för Sandvikens Kommun. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska enligt reglementet upprätta en plan för detta arbete. Individ- och familjeomsorgsnämnden fattade beslut om detta 2008-12-09, 120. Rapportering och uppföljning skall ske kontinuerligt till nämnden under året och en gång per år från nämnden till Kommunstyrelsen. Granskning och rapportering till nämnd har skett månadsvis enligt den interna kontrollplanen. Personalen som genomfört kontrollerna har inte granskat den egna enhetens material. Resultat av genomförda granskningar har lämnats till enhetschef för kommentar och åtgärd av avvikelser/brister. Den granskning som genomförts avser: Förmedlingsmedel sept 2013 okt 2014 Försörjningsstöd nov 2013 okt 2014 Återkravsärenden juli 2013 dec 2013 Granskning av ifo-logg tom augusti 2014 Vårdfakturor okt 2013 sept 2014 Uppdragstagarlöner dec 2013 okt 2014 Beslutsuppföljning nämndens protokoll tom oktober 2014 Kostnader i samband med förtäring, gåvor och representation jan-okt 2014 Beslutsunderlag Internkontroll 2014, Dnr: IFO 2014/107
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 5 (15) IFO2014/108 3. Drogpolitiskt program Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att besluta att föreslå Kommunfullmäktige att 1.Anta föreliggande förslag till nytt Drogpolitiskt program i Sandvikens kommun. 2.Upphäva gällande Alkohol- och drogpolitiskt program med Dnr KS 2006/421 antagna 19 juni 2006. 3. Revidering av riktlinjerna ska ske vid varje ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Det drogpolitiska programmet syftar till att verka för att förbättra folkhälsan för Sandvikens kommuns invånare. Programmet utgår från de nationella folkhälsomålen och den nationella ANDT-strategin (Alkohol, narkotika, dopning och Tobak) samt kommunens folkhälsopolicy och de kommunala riktlinjerna för serveringstillstånd. Det drogpolitiska programmet ska ange den politiska viljeinriktningen för Sandvikens kommuns förebyggandearbete inom ANDT-området. Programmet ska vara vägledande för nämnder, kontor och styrelser i deras verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Det innehåller prioriterade mål, genomförande och ansvarsfördelning. Rådet för folkhälsa och trygghet har arbetat fram och ansvarar för programmets innehåll. Sandvikens kommun har Alkohol- och drogpolitiskt program antaget vid kommunfullmäktige 19 juni 2006. Dessa är inaktuella och omfattar inte den nationella ANDT strategin och bör därför upphävas. Beslutsunderlag Drogpolitiskt program, Dnr: IFO 2014/108
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 6 (15) IFO2014/22 4. Återrapportering av Individ- och familjeomsorgsnämndens öppenvård av barn och unga Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna återrapportering gällande förbättringsområden rörande öppenvården för barn och unga. Sammanfattning av ärendet Individ och familjeomsorgsnämnden gav 2013 i uppdrag till förvaltningen att följa upp individ och familjeomsorgens barn och ungdomsvård med speciellt fokus på öppenvården. Som öppenvård räknas insatser på hemmaplan som förvaltningen kan erbjuda inom den egna organisationen. Syftet med uppföljningen var att erhålla en ökad kunskap om de barn som erhåller öppenvårdsinsatser inom individ och familjeomsorgen. Förvaltningen presenterade resultatet av uppföljningen för nämnden (Nämndrapport febr. 2014). I nämndrapporten presenterades ett antal förslag på förbättringsområden inom individ och familjeomsorgens barn och ungdomsvård med fokus på öppenvården. Följande rapport är en återrapportering till nämnden rörande framtida aktiviteter inom ramen för individ och familjeomsorgens förbättringsarbete kring öppenvårdsinsatser för barn och unga. Beslutsunderlag Nämndrapport november 2014 - Återrapportering av Individ- och familjeomsorgsnämndens öppenvård av barn och unga, Dnr: IFO 2014/22
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 7 (15) IFO2014/97 5. Avtal Pangea Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att 1. godkänna föreslagen överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn. Överenskommelsen omfattar 16 platser avseende asylsökande barn och 22 platser avseende barn med uppehållstillstånd, och ska gälla fr o m 2015-01-01 2. delegera till förvaltningschef att teckna överenskommelse med Migrationsverket gällande platser för barn med uppehållstillstånd. Sammanfattning av ärendet Det omfattande mottagandet av ensamkommande barn som söker asyl i Sverige innebär ett ökat behov av avtalade kommunplatser. Nämnden fattade i oktober beslut om ett utökat mottagande. Kort därefter förändrades det s k fördelningstalet från Länsstyrelsen vilket innebär ytterligare en ökning av antalet asylplatser till sexton. Antalet platser för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT-platser) ska vara 22. Den nya överenskommelsen ska gälla från 2015-01-01. Överenskommelsen gällande s k PUT-platser kommer sannolikt att behöva revideras kontinuerligt varför den delen föreslås delegeras till förvaltningschef för att handläggningen ska kunna ske skyndsamt. Beslutsunderlag Utökat mottagande av ensamkommande barn, Dnr: IFO 2014/97
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 8 (15) 6. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att hos Tingsrätten ansöka om att vårdnaden, enligt 6 kap 8a Föräldrabalken, om LA-04 överflyttas till föreslagen särskilt förordnad vårdnadshavare GH-81. Beslutsunderlag Familjerättssekreterare Anna Janglund har inkommit med utredning daterad 2014-10-28.
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 9 (15) 7. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås att enligt 2 kap 7 Föräldrabalken lägga ned faderskapsutredning gällande MJ-14. Beslutsunderlag Familjerättssekreterare Viveka Forsberg har inkommit med utredning daterad 2014-10-28.
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 10 (15) 8. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandviken föreslås besluta att i sitt yttrande till Gävle Tingsrätt tillstyrka adoptionen av EA-13, då det anses vara till barnets bästa. Sammanfattning av ärendet Familjerättssekreterare Anna Janglund har inkommit med utredning daterad 2014-11-06.
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 11 (15) 9. Delegationsbeslut Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämndens delegationsbeslut läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Delegationsbeslut tagna till och med oktober 2014, inkomna från Individoch familjeomsorgsnämndens enheter och från Integrationsenheten inom Arbetsmarknads- och Trafiknämnden.
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 12 (15) 10. Ordförandebeslut Förslag till beslut Ordförandebesluten läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Muntlig redovisning av ordförande.
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 13 (15) 11. Individ- och familjeomsorgsnämndens utskott Förslag till beslut Protokollen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Protokollen delges vid sammanträdet.
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 14 (15) 12. Rapporter och information Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att lägga samtliga rapporter till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Nedanstående skrivelser och informationer delges Individ- och familjeomsorgsnämnden: - Nämndrapport Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd - Per Åsbrink - Polisens medborgardialoger - Ann-Sofie Karlstedt - Minnesanteckningar från Rådet för Folkhälsa och Trygghet (140318 samt 140603) - SVG-protokoll - Internkontroll
Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/15 2014-11-24 15 (15) 13. Övriga frågor
Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(2) Lotta Holmström 2014-11-10 Rapportering av genomförd internkontroll 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige fattade 2007-12-17, 162, beslut om internt kontrollreglemente för Sandvikens kommun. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska enligt reglementet upprätta en plan för detta arbete. Individ- och familjeomsorgsnämnden fattade beslut om detta 2008-12-09, 120. Rapportering och uppföljning skall ske kontinuerligt till nämnden under året, och en gång per år från nämnden till kommunstyrelsen. Sammanfattning Granskning och rapportering till nämnd har skett månadsvis enligt den interna kontrollplanen. Personalen som genomfört kontrollerna har inte granskat den egna enhetens material. Resultat av genomförda granskningar har lämnats till enhetschef för kommentar och åtgärd av avvikelser/brister. Den granskning som genomförts avser: Förmedlingsmedel sept 2013 okt 2014 Försörjningsstöd nov 2013 okt 2014 Återkravsärenden juli 2013 dec 2013 Granskning av ifo-logg tom augusti 2014 Vårdfakturor okt 2013 sept 2014 Uppdragstagarlöner dec 2013 okt 2014 Beslutsuppföljning nämndens protokoll tom september 2014 Kostnader i samband med förtäring, gåvor och representation janokt 2014 Handläggningen av förmedlingsmedel visar inget att anmärka på i handläggningen. Avstämningen av saldo, förmedlingsmedel, i ekonomisystemet Raindance och verksamhetssystemet Procapita har skett löpande under året. Eventuella bokföringsmässiga differenser åtgärdas omgående genom omföringar/rättelser i bokföringen alternativt i verksamhetssystemet. Granskning av försörjningsstöd har genomförts under året. Den återkommande anmärkningen är att kopia på id-kontroll saknas eller är otydlig samt att kontoförteckning saknas eller är svår att hitta i den fysiska akten. Med anledning av det har en särskild pappersmapp tillförts den fysiska akten där aktuell kopia på giltig id-handling samt kontoförteckning skall förvaras.
Datum Sidan 2(2) 2014-11-10 Granskning av återkravsärenden gällande år 2014 har inte skett under året. Den granskning som gjorts avser 2013 och visar på att uppföljning av avtalen rörande återbetalning bör ske mer kontinuerligt. Granskning av IFO-logg har gjorts i tio slumpvis utvalda pågående individärenden per enhet, inom Vuxenenheten, Familjerättsenheten, Barnoch familjeenheten samt Ungdomsenheten. Granskningen har skett med avseende på vem som läst, registrerat eller gjort förändringar i ärendet. I de granskade akterna har handläggande socialsekreterare gjort ändringar samt skapat, läst och sparat utredningar och aktanteckningar. Assistent har gjort betalningar av t ex rekvisitioner, fakturor och liknande. Alla moment överensstämmer med aktuell delegationsordning. Granskningen av vårdfakturor visar ett fåtal brister i form av felkonteringar. Under kommande år kommer en ny rutin att framarbetas inom området. Kontroll av uppdragstagarlöner har genomförts regelbundet varje månad. Under 2014 har en ny internkontrolls manual utformats vilken medfört att en mer helhetstäckande kontroll av uppdragstagarlönerna kan göras. Totalt har nästan 100 ärenden granskats. Ett moment som tillkommit är kontroll av adressuppgifterna i lönesystemet jämfört med i verksamhetssystemet Procapita, där har 11 uppdragstagares adresser rättats samt tre olika namnuppgifter rättats. Ett flertal anmärkningar har gjorts i form av avsaknad av fysiska akter. Alla anmärkningar har rapporterats till enhetschef samt korrigerats. Vid granskning av Individ- och familjeomsorgsnämndens protokoll gällande beslutsuppföljning finns två beslut som återrapporterats under året. Kontroll av syfte och deltagare i samband med förtäring, gåvor och representation. Kontroll har gjorts av samtliga, cirka 50 stycken, fakturor vilka betalats på konton för förtäring, gåvor och representation. Av dessa saknades syfte och deltagare på 7 stycken fakturor, fyra av fakturorna var felkonterade och avsåg ej representation. Alla avvikande fakturor har rättats och anteckning om syfte samt deltagare har kompletterats. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGSFÖRVALTNINGEN Anna Danielsson Förvaltningschef Lotta Holmström Förvaltningsekonom 2
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Ekonomienheten Rutin/Process: Förmedlingsmedel/Egna medel Kontrollmoment: Saldo förmedlingsmedel Raindance / verksamhetssystem ProCapita Rapportering till: Ifo-nämnd Resultat/iakttagelser: Vissa bokföringsmässiga differenser har förekommit dock inget otillbörligt i handläggningen 1. Aktuell dokumenterad ja rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder: Alla bokföringsmässiga differenser har åtgärdats omgående genom omföringar/rättningar i bokföringen alternativt verksamhetssystemet Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll oktober 2014 Kontrollansvarig Förvaltningsekonom
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Ekonomienheten Rutin/Process: Förmedlingsmedel/Egna medel Kontrollmoment: Handläggning av förmedlingsmedel Rapportering till: Ifo-nämnd Resultat/iakttagelser: Inget att anmärka på i handläggningen 1. Aktuell dokumenterad rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder: Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll juli 2014 Kontrollansvarig Assistent inom ifo
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Ekonomienheten Rutin/Process: Försörjningsstöd Kontrollmoment: Handläggning av försörjningsstöd Rapportering till: Ifo-nämnd kvartalsvis Resultat/iakttagelser: Den återkommande anmärkningen är att kopia på id-handling och kontoförteckning saknas 1. Aktuell dokumenterad ja nej rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: ja nej Förslag till åtgärder: Fortsatt arbete kring att införa särskild mapp i klientakterna där kopia på aktuell id-handling samt kontoförteckning skall förvaras. Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll okt 2014 Kontrollansvarig Assistent inom ifo
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Ifo nämnden Rutin/Process: Nämndens protokoll Kontrollmoment: Beslutsuppföljning nämndens protokoll Rapportering till: Ifo-nämnd kvartalsvis Resultat/iakttagelser: Två beslut har återrapporterats. 1. Aktuell dokumenterad rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder: Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll sept 2014 Kontrollansvarig Assistent inom ifo
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Ekonomienheten Rutin/Process: Återkravsärenden Kontrollmoment: Handläggning av återkravsärenden Rapportering till: Ifo-nämnd kvartalsvis Resultat/iakttagelser: Den återkommande anmärkningen är att avtalen rörande återbetalning bör ske mer kontinuerligt, annars finns inget att anmärka på i handläggningen 1. Aktuell dokumenterad ja nej rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: ja nej Förslag till åtgärder: Kontrollen måste göras inom innevarande år samt tätare för att kontrollen skall ha någon funktion Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll december 2013 Kontrollansvarig Assistent inom ifo
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Rutin/Process: Ifo-logg Kontrollmoment: Behörighet och aktivitet i systemet Rapportering till: Ifo-nämnd kvartalsvis Resultat/iakttagelser: Inget otillbörligt har framkommit vid granskningen 1. Aktuell dokumenterad rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder:. Kontroll utförd: (datum) augusti 2014 Kontrollansvarig Systemansvarig i förening med förvaltningsekonom
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Individ- och familjeomsorgsförvaltningens enheter Rutin/Process: Representation Kontrollmoment: Kontroll av syfte och deltagare i samband med förtäring, gåvor och representation Rapportering till: Ifo-nämnd Resultat/iakttagelser: Granskningen visar ett fåtal brister i form av avsaknad av anteckningar av syfte och deltagare 1. Aktuell dokumenterad ja rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder: Alla avvikande fakturor har rättats och anteckning om syfte samt deltagare har kompletterats Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll okt 2014 Kontrollansvarig Förvaltningsekonom ifo
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Barn-och familjeenheten Rutin/Process: Uppdragstagarlöner Kontrollmoment: Handläggning av uppdragstagarlöner Rapportering till: Ifo-nämnd kvartalsvis Resultat/iakttagelser: Granskningen har visat på olika adressuppgifter i lönesystemet kontra verksamhetssystemet 1. Aktuell dokumenterad ja nej rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: ja nej Förslag till åtgärder: En ny rutin gällende kontroll av uppdragstagarlöner har framarbetats under året bland annat har uppdragstagarnas adresser kontrollerats på ett bättre sätt än tidigare år. Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll okt 2014 Kontrollansvarig Assistent inom ifo/ekonomienheten samt förvaltningsekonom
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Vuxenenheten, Ungdomsenheten samt Barn-och familjeenheten Rutin/Process: Vårdfakturor Kontrollmoment: Id-kontroll, rätt delegat, avtal, förfallodatum Rapportering till: Ifo-nämnd Resultat/iakttagelser: Granskningen visar ett fåtal brister i form av felkonteringar. 1. Aktuell dokumenterad ja rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder: Internkontrollen av vårdfakturor kommer att ses över under kommande år då handläggningen idag kan anses vara av god kvalitet. Kontroll utförd: (datum) Senaste kontroll sept 2014 Kontrollansvarig Assistent inom Ifo
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(1) Rapportering av genomförd kontroll Nämnd: Individ-och familjeomsorgsnämnden Enhet: Individ- och familjeomsorgsförvaltningens enheter Rutin/Process: Avregistrering av behörigheter Kontrollmoment: Kontroll av rutiner för avregistrering av behörigheter till it-system och låssystem när anställda slutat Rapportering till: Ifo-nämnd Resultat/iakttagelser: 1. Aktuell dokumenterad rutin/processbeskrivning finns 2. Rutinen/processen fungerar enligt beskrivning ja ja nej nej 3. Rutinen/processen behöver utvecklas ja nej Följande avvikelser mot rutiner har konstaterats: Förslag till åtgärder: Ingen hållbar internkontrollsrutin har utarbetats under året Kontroll utförd: (datum) Kontrollansvarig Förvaltningsekonom ifo
Datum Sidan 1(7) 2014-10-16 Drogpolitiskt program INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol, narkotika, dopningspreparat, läkemedel som missbrukats samt preparat som sniffats. I Sandvikens kommuns Vision 2025 är livsmiljön i fokus för att medborgarna ska kunna leva i ett öppet, jämlikt och demokratiskt Sandviken. Vi ska må bra till kropp och själ. Kommunfullmäktige har i balanserad styrning under hållbar samhällsutveckling som mål för 2014 Medborgarna i Sandviken upplever att de har en god fysisk, psykisk och social hälsa. Hälsa och trygghet hör till de viktigaste grundstenarna i vårt samhälle. Tobak, alkohol och droger orsakar många problem, både för enskilda individer och för samhället i stort. Att begränsa skadorna av ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) är en viktig faktor för att öka folkhälsan och välfärden i vårt samhälle. Ett arbete som kräver långsiktighet, uthållighet och samverkan mellan olika aktörer. Det drogförebyggande arbetet i Sandvikens kommun syftar till att ge befolkningen möjlighet till en god livskvalitet. Detta ska ske genom såväl hälsofrämjande som förebyggande och behandlande insatser. Arbetet ska ha fokus på att både minska efterfrågan och begränsa tillgången/utbudet på tobak, alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande preparat. Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ha stöd i vetenskaplig forskning och/eller väl beprövad erfarenhet. Särskilt viktigt är det att barn och unga får en trygg uppväxtmiljö och mår bra av att bo i Sandviken. Sandvikens kommuns drogpolitiska program ska verka för att förbättra folkhälsan för kommunens invånare. Programmet utgår från de nationella folkhälsomålen och den nationella ANDT-strategin samt kommunens folkhälsopolicy och de kommunala riktlinjerna för serveringstillstånd. Det drogpolitiska programmet anger den politiska viljeinriktningen för Sandvikens kommuns förebyggandearbete inom ANDT. Programmet ska vara vägledande för nämnder, kontor och styrelser i deras verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Programmets innehåll har arbetats fram av Rådet för folkhälsa och trygghet. Programmet innehåller prioriterade mål, genomförande och ansvarsfördelning.
Datum Sidan 2(7) Styrande dokument och lagstiftningar i frågan är; Alkohollagen (2010:1622), Tobakslagen (1993:581), Lag om detaljhandel med nikotinläkemedel (2007:1455), Narkotikastrafflagen (1968:64), Socialtjänstlagen (2001:453) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken (prop 2010/11:47) Strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Gävleborgs län t.o.m. 2015 Riktlinjer för serveringstillstånd, Sandvikens kommun Läroplaner 2
Datum Sidan 3(7) MÅL Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige uppgick till 9,9 liter ren alkohol 2013. En ökning med cirka 30 procent sedan 1995 1. Cirka 13 procent av svenskarna anses ha riskabla alkoholvanor. Med detta menas en alkoholkonsumtion som ökar risken för att skador uppstår till följd av denna 2. Bland Sandvikens niondeklassare uppger 40 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna att de dricker alkohol 2011. Det är färre än genomsnittet för länet och riket. Däremot är andelen högkonsumenter bland flickor högre i Sandviken än i länet och riket. I årskurs 2 på gymnasiet uppger drygt 80 procent av pojkar och flickor att de dricker alkohol 2013 3. Den vuxna befolkningen i Sandviken visar att andel män och kvinnor med riskabla alkoholvanor har ökat från 2004. Sandviken ligger högre än både länet och riket. Över 20 procent av män i Sandviken och 13 procent av kvinnorna 2010 4 har riskabla alkoholvanor. Prioriterade mål: Genomsnittsåldern för alkoholdebuten ska höjas i jämförelse med CAN 2011 Den totala alkoholkonsumtionen bland ungdomar ska minska i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Berusningsdrickandet bland ungdomar ska minska i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Riskkonsumtion av alkohol bland vuxna ska minska i jämförelse med HLV 2010 Vuxnas förhållningssätt till ungdomars alkoholkonsumtion ska bli mer restriktiv i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Detta ska bland annat nås genom att: Kommunens verksamheter, i samverkan med samhällets aktörer, aktivt ska arbeta för att minska tillgängligheten av alkohol, såväl legalt som illegal alkohol Kommunen, i samverkan med krögare, polisen och ordningsvakter, genomför utbildning i Ansvarsfull alkoholservering i syfte att minska alkoholrelaterade skador och brottslighet samt servering till minderåriga Kommunens rekommendation är att alla som har eller söker serveringstillstånd i kommunen, ska delta i utbildningen Ansvarsfull alkoholservering Erbjuda ungdomar drogfria miljöer Föreningar som erhåller kommunala bidrag ska ha en alkohol- och drogpolicy 1 CAN, Alkoholkonsumtion i Sverige 2013 2 Statens folkhälsoinstitut, Statistiska centralbyrån (2011). Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2010 3 CAN, drogvaneundersökning bland skolungdomar 2011 och 2013 4 HLV, Nationella folkhälsoenkäten 2010 3
Datum Sidan 4(7) Arbeta för förändrade attityder gentemot alkohol hos både ungdomar och vuxna 4
Datum Sidan 5(7) Narkotika och läkemedel De vanligast narkotiska preparaten som används i kommunen är cannabis (hasch och marijuana) och spice. I Sandviken har en minskning skett av andelen ungdomar som uppger att de provat narkotika. I årskurs 9 är det drygt 4 procent 2011 som provat narkotika och i årskurs 2 på gymnasiet är det 11 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna 2013. Detta är lägre jämfört med både läns- och riksgenomsnitt 5. Prioriterade mål: Andelen ungdomar som provat narkotika ska minska i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Tillåtande attityder mot narkotika ska motverkas i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Detta ska bland annat nås genom att: Kommunen i samverkan med andra berörda myndigheter och samhällsaktörer, bedriver utåtriktad, förebyggande och störande verksamhet Fördjupad utbildning om narkotika på krogen (Krogar mot knark) i syfte att förhindra och försvåra användning av narkotika och relaterad brottslighet på krogen Dopning Andelen pojkar i årskurs 2 på gymnasiet som provat anabola steroider ligger runt 2 procent och 0 procent för flickorna 2013 6. Det är dock rimligt att anta att dopning är ett dolt problem och att det sannolikt finns ett mörkertal som inte framkommer i befintlig statistik. Prioriterade mål: minska antalet dopningsanvändare i jämförelse med 2011 och 2013 motverka dopningsanvändande på träningsanläggningar i kommunen Detta ska bland annat nås genom att: Öka kunskapen kring dopning på träningsanläggningar i kommunen 5 CAN, drogvaneundersökning bland skolungdomar 2011 och 2013 6 CAN, drogvaneundersökning bland skolungdomar 2011 och 2013 5
Datum Sidan 6(7) Tobak Trots att rökningen minskar i vårt land förblir tobaksbruket en av de största hälsoriskerna. Under åren 2010-2012 uppskattas tobaksrökning ha dödat 12 000 personer per år i Sverige. Under samma period insjuknade 100 000 personer i rökrelaterade sjukdomar. Cirka 16 000 ungdomar börjar röka varje år 7. I Sandviken uppger 21 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna i årskurs 9 2011 att de röker. Andelen snusande flickor i årskurs 2 på gymnasiet har ökat till 11 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet för såväl länet som riket. Motsvarande siffra för pojkar är 29 procent vilket är högre jämfört med riket 8. Prioriterade mål: Andelen ungdomar som röker eller snusar ska minska i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Andelen vuxna som röker eller snusar ska minska i jämförelse med HLV 2010 Vuxnas förhållningssätt till ungdomars tobakskonsumtion ska bli mer restriktiv i jämförelse med CAN 2011 och 2013 Detta ska bland annat nås genom att: Kommunens verksamheter, i samverkan med samhällets aktörer, aktivt ska arbeta för att minska tillgänglighet och användandet av tobak Särskilt uppmärksamma förbudet mot rökning i rökfria miljöer, förskolor, skolor, fritidsgårdar, idrottsanläggningar m.m Arbeta för förändrade attityder gentemot tobak hos både ungdomar och vuxna Arbeta tobaksförebyggande i de kommunala skolorna 7 Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 8 CAN, drogvaneundersökning bland skolungdomar 2011 och 2013 6
Datum Sidan 7(7) UPPFÖLJNING OCH ANSVAR Uppföljningen av arbetet utifrån det drogpolitiska programmet sker dels i nämndernas årsredovisningar, dels i en årlig redovisning till Rådet för folkhälsa och trygghet. Kommunens samordnare för det drogförebyggande arbetet är en resursperson i planerings-, genomförande- och uppföljningsprocessen. Nämnder Varje nämnd har i uppdrag att bryta ner målen utifrån det drogpolitiska programmet. Arbetet redovisas sedan till Rådet för folkhälsa och trygghet. Rådet för folkhälsa och trygghets arbete Rådet för folkhälsa och trygghet ansvarar för en årlig redovisning av nämndernas arbete under året utifrån de prioriterade målen. Arbetet redovisas till Individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Revidering av programmet och kartläggning Det drogpolitiska programmet ska revideras vid varje ny mandat period. Revideringen ska föregås av en kartläggning av drogsituationen i kommunen. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen ansvarar för att revidering av programmet utförs. 7
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Per Åsbrink 2014-10-09 Nämndrapport november 2014 Återrapportering till nämnd uppföljning Individ- och familjeomsorgens öppenvård för barn och unga. Bakgrund Individ och familjeomsorgsnämnden gav 2013 i uppdrag till förvaltningen att följa upp individ och familjeomsorgens barn och ungdomsvård med speciellt fokus på öppenvården. Som öppenvård räknas insatser på hemmaplan som förvaltningen kan erbjuda inom den egna organisationen. Syftet med uppföljningen var att erhålla en större kunskap om de barn som aktualiseras till individ och familjeomsorgen och erhåller öppenvårdsinsatser. Vilka var orsakerna till insatserna och vilka insatser aktualiseras inom öppenvården för barn och unga? Uppföljningen omfattade en aktstudie av barn och unga som aktualiserades till individ och familjeomsorgens öppenvård under helåret 2012. Förvaltningen presenterade resultatet av uppföljningen för nämnden (Nämndrapport februari 2014). I nämndrapporten presenterades ett antal förslag på förbättringsområden inom individ och familjeomsorgens barn och ungdomsvård med fokus på öppenvården. Följande nämndrapport är en återrapportering till nämnden rörande framtida aktiviteter inom ramen för individ och familjeomsorgens förbättringsarbete kring öppenvårdsinsatser för barn och unga. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen POSTADRESS Sandvikens Kommun, 811 80 Sandviken. TELEFON: 026 24 00 00. INTERNET www.sandviken.se
Datum Sidan 2(7) Sammanfattning av nämndrapport feb.2014 Uppföljningen av individ och familjeomsorgens öppenvård visade att en stor andel av de barn och unga som erhöll insatser enligt SoL (Socialtjänstlagen) erhöll öppenvårdsinsatser inom Sandvikens familjecenter. Av alla insatser totalt för barn och unga inom individ och familjeomsorgen är 69 % öppenvårdsinsatser inom Sandvikens familjecenter. I jämförelse med riket och länet, som har 61 % i andelen öppenvårdsinsatser, visar detta att individ och familjeomsorgens öppenvård i Sandviken nyttjas mycket väl. 1 En hög nyttjandegrad av öppenvården inom individ och familjeomsorgen medför att Sandvikens familjecenter i sin verksamhet möter en variation av olika behov hos brukarna (barnen och deras familjer). Komplexiteten i behov (svårighetsgraden) varierar kraftigt mellan olika grupper av barn och unga. För att kunna möta brukarnas behov behöver öppenvården anpassa sin verksamhet utifrån en bred målgrupps behov. Man kan betrakta de anställda inom öppenvården som generalister inom socialt arbete. En effektiv öppenvård för barn och unga med hög nyttjandegrad bör präglas av: a) Mångfald av insatser till breda målgrupper, att kunna lite om mycket. b) Spetskunskap, insatser för barn och unga med specifika behov, att kunna mycket om litet. c) Flexibilitet, att med kort varsel kunna styra om resurser till mer akuta insatser, en organisation med snabba fötter. Ovanstående kriterier medför krav på flexibilitet och bredd på en organisation. En komplicerad balansgång som öppenvården i Sandviken inte är ensam om. Liknande utmaningar finns inom socialtjänstens öppenvård nationellt. 2 Uppföljningen visade vidare att över hälften av barnen som har varit aktuella för insatser inom Sandvikens Familjecenter tidigare, någon i livet, har haft insatser inom individ och familjeomsorgen (i Sandviken). Över hälften av barnen/ungdomarna och deras familjer har alltså återaktualiserats för nya insatser. Forskningen visar att det är förhållandevis vanligt att barn och unga som är föremål för insatser inom socialtjänsten återaktualiseras för nya insatser. En studie av en grupp stockholmsbarn som följdes från födseln till 17 års ålder visar att av de barn, som blev föremål för insatser inom socialtjänsten, återaktualiserades 30 % av barnen inom ett år för en ny insats och efter fem år var andelen återaktualiserade drygt hälften (51 %). Därefter sjönk andelen återaktualiserade kraftigt. 3 Eftersom vi inte har tillgång till aktuella regionala eller nationella data om andelen återaktualiseringar till socialtjänsten så vet vi inte om individ och familjeomsorgen i Sandviken lyckas bättre eller sämre än andra kommuner. 4 1 Öppna jämförelser barn och unga, 2013. Socialstyrelsen 2 Öppenvårdens former en nationell kartläggning, 2006, Socialstyrelsen. Torbjörn Forkby. 3 Socialtjänstens barn - Hur många är de, vilka är insatserna, hur ofta återaktualiseras de och vad händer dem i vuxen ålder. 2004. Socialstyrelsen. 4 Det föreligger brister inom forskningen vad gäller uppföljning av insatser inom socialtjänsten. Se, Betänkande av Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst (SOU 2008:18). 2
Datum Sidan 3(7) Det är viktigt att påpeka att barn och unga som har kontakt med individ och familjeomsorgen utgör en begränsad grupp i Sandvikens kommun. Gruppen barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten (2012) utgjorde sju procent av andelen barn och unga i kommunen, fyra procent utreddes inom socialtjänsten och två procent blev föremål för insatser inom socialtjänsten. Andelen återaktualiserade barn och familjer väcker naturligtvis frågor om effektiviteten i individ och familjeomsorgens insatser och öppenvårdens insatser i synnerhet. Samtidigt vet vi att öppenvården dagligen ställs inför svåra utmaningar, framför allt i familjer där det föreligger stor oro för barn. Öppenvårdens insatser aktualiseras framför allt pga. brister i föräldraförmåga. Insatserna har alltså sitt fokus på att förändra förälders beteende gentemot barnet. Alla insatser är frivilliga, vilket ställer speciella krav på öppenvården att kunna motivera föräldrar att stanna kvar i insatserna och delta i ett förändringsarbete. I 20 % av fallen tackar familjen nej till en föreslagen insats enligt SoL. 67 % av insatserna inom Sandvikens familjecenter avslutade enligt planering och 33 % pga. avbrott i behandlingen (familjerna avbröt insatserna i förtid). Förbättringsområden individ och familjeomsorgens öppenvård för barn och unga En effektiv öppenvård, som vänder sig till en bred målgrupp av barn och unga, medför krav på att öppenvårdens insatser ges till de barn som har mest behov, dvs. att resurser riktas dit de gör mest nytta. Detta kräver: 1) Samverkan mellan myndighetsutövning och öppenvård. Samordning och planering, övergripande samt kring enskilda barn och deras familjer. 2) En samsyn i organisationen på prioriterade grupper. Vilka grupper skall ha förtur till öppenvårdens resurser? 3) Struktur i insatser (effektivitet). Detta förutsätter tydliga uppdrag till öppenvården och att mål i genomförandeplaner 5 riktas mot de behov eller problem hos barnet och familjen som insatsen skall omfatta. 5 En plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras (SOSFS 2006:5) 3
Datum Sidan 4(7) Målet för ett kortsiktigt förbättringsarbete handlar till stor del om att: a) att bli bättre på att identifiera risk och skyddsfaktorer 6 hos barn och familjer, för att lösa ett problem måste man först identifiera det. Att de barn som har mest behov prioriteras. b) att insatserna inom öppenvården, så långt det är möjligt, skall bygga på bästa tillgängliga kunskap samt att insatser har fokus på att reducera/avhjälpa riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna. Målet för ett långsiktigt förbättringsarbete i att förbättra individ och familjeomsorgens insatser, att minska andelen återaktualiserade barn, ligger i att socialtjänsten tar till sig kunskap om ett evidensbaserat socialt arbete. 7 För att, så långt det är möjligt, förbättra resursfördelning och effektiviteten i insatser bör individ och familjeomsorgens framtida barn- och ungdomsvård i högre grad utgå ifrån Risk Behov Responsivitetsprinciperna: Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk. Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna?) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna. Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen. Att anpassa insatsernas innehåll och genomförande efter individernas behov och förutsättningar. 8 6 En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. 7 Oscarsson, L. (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. SKL. www.skl.se/publikationer. 8 Henrik Andershed, professor i psykologi, Örebro universitet. Föreläsning 2011. 4
Datum Sidan 5(7) Förbättringsområden individ och familjeomsorgens öppenvård barn och unga Mot bakgrund av nämndrapport (feb. 2014) rörande uppföljning och analys av individ och familjeomsorgens öppenvård för barn och unga föreslår förvaltningen att det framtida förbättringsarbetet skall formeras utifrån tre förbättringsområden: Riskprincipen, Behovsprincipen och Responsivitetsprincipen. Målet för framtiden är att individ och familjeomsorgens arbete för barn och unga skall ha sin bas i evidensbaserad praktik (EBP). Förbättringsområde 1 Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk. Mål: att bli bättre på att identifiera risk och skyddsfaktorer hos barn och familjer. Att de barn som har mest behov prioriteras. Delmål 1: utbildning i standardiserade bedömningsinstrument (bilaga 1) och andra metoder för att bedöma risk och skyddsfaktorer. Typ av instrument* Målgrupp Tidpunkt ESTER - screening Socialsekreterare 2015/2016 ESTER bedömning Socialsekreterare, behandlingspersonal 2015/2016 SAVRY Socialsekreterare 2015/2016 Sign of safety Socialsekreterare 2015/2016 *Se bilaga 1 Delmål 2: utveckla systematik för prioritering inom ramen för mottagningsgruppens 9 arbete. Prioritering av ärenden till Sandvikens familjecenter ska utgå ifrån de mest centrala risk och skyddsfaktorerna hos barn och familjer. 9 Mottagningsgruppen är ett forum där socialsekreterare och personal från familjecenter träffas för att diskutera och prioritera ärenden som kan bli aktuella för öppenvårdsinsatser inom Sandvikens familjecenter. 5
Datum Sidan 6(7) Förbättringsområde 2 Behovsprincipen (Vad ska fokuseras på insatserna?) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov, dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna. Mål: att insatserna inom öppenvården ska bygga på bästa tillgängliga kunskap samt att insatser har fokus på att reducera/avhjälpa riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna. Delmål 1: Tydligt fokus i öppenvårdsinsatser. Tydliga uppdrag från myndighetsutövningen (Barn och familj/ungdomsenheten) till öppenvården, uppdrag som har i grund i de mest centrala risk och skyddsfaktorerna. Sociala utredningar ska ange vilka unika behov hos barnet och familjen som öppenvårdsinsatserna ska fokusera. Delmål 2: Öppenvårdens genomförandeplaner 10 skall utgå ifrån de mest centrala risk och skyddsfaktorerna. Barnet och familjen ska delta i utformandet av genomförandeplanen. Delmål 3: Systematik och struktur kring uppföljning av öppenvårdsinsatser. Barnet/familjen, personal inom öppenvården samt socialsekreterare deltar i löpande uppföljning av genomförandeplanen. Uppföljning av genomförandeplanen har som syfte att säkerställa insatsens genomförande samt att vid behov ändra fokus i insatsen. Förbättringsområde 3 Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen. Att anpassa insatsernas innehåll och genomförande efter individernas behov och förutsättningar. T.ex. en förälder eller ett barn som har en begränsad kognitiv och problemlösningsförmåga måste få en mer strukturerad och konkret behandling. Mål: att minska andelen familjer som tackar nej till föreslagen insats enligt SoL. att minska andelen familjer som avbryter en öppenvårdsinsats inom Familjecenter Delmål 1: Att utveckla arbetssätt och metoder inom myndighetsutövningen att öka motivation och förändringsbenägenhet hos barn och familjer i utredning (social utredning). Delmål 2: Att utveckla arbetssätt och metoder inom öppenvården att öka motivation och förändringsbenägenhet hos barn och familjer i öppenvårdsinsats. 10 En plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras (SOSFS 2006:5) 6
Bilaga 1 Datum Sidan 7(7) Ordlista Standardiserade bedömningsinstrument Ett standardiserat bedömningsinstrument är ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ i form av numerär eller verbal skala. Vid alla typer av bedömningar bör man ställa sig frågorna: Vad ska bedömas? Varför behövs en bedömning just nu? Hur skall denna bedömning gå till? Vilken metod skall jag välja för att få ett så bra underlag som möjligt för min bedömning? ESTER ESTER står för Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Är uppdelad i två delar: ESTER screening och ESTER bedömning. a) ESTER-screening innebär att man genom ett mycket kortfattat frågeformulär till förälder, professionell eller den unge själv får en uppfattning (en hjälp i sitt beslut) som professionell om huruvida behov av en mer detaljerad bedömning verkar föreligga eller ej. Detta gör att de fall man lägger ner mer tid på är de som har det största behovet. ESTER-screening kan också användas som ett av flera sätt att insamla information om den unge inför en mer detaljerad ESTER-bedömning. b) ESTER-bedömning syftar till att underlätta, systematisera och strukturera bedömning och dokumentation av risker, skydd, och insatser till unga i risk för eller med ett normbrytande beteende. ESTER-bedömning är ett mer detaljerat instrument jämfört med ESTERscreening. Med hjälp av ESTER-bedömning görs en strukturerad professionell bedömning av risker och skydd, samt en risk- och skyddsanknuten dokumentation av vilka insatser som sätts in och i vilken omfattning. ESTER-bedömning är fokuserat på några av de mest betydelsefulla och praktikrelevanta forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorerna för normbrytande beteende bland unga. SAVRY SAVRY - Structured Assessment of Violence Risk in Youth är ett beslutsstöd i utredningar gällande risker och behov hos ungdomar med känt antisocialt beteende. SAVRYS målgrupp är pojkar och flickor 12-18 år.savry består av en manual med 24 riskfaktorer och 6 skyddsfaktorer som forskning har påvisat har betydelse för ungas återfall i allvarlig brottslighet. Manualen innehåller anvisningar för bedömning av varje enskild faktor. Signs of safety (tecken på säkerhet i barnskyddsarbetet) Metoden hjälper socialarbetare att utreda tecken både på säkerhet och på fara i familjen, likväl ur barnets som föräldrarnas synvinkel. Tillsammans med familjen arbetar man så att familjens egna värderingar, föreställningar och åsikter, samt goda sidor avvägs mot de risker som hotar barnets välbefinnande. EBP (Evidensbaserad praktik) innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser, den bästa tillgängliga kunskapen, den professionelles expertis, berörda personens situation erfarenhet och önskemål. 7
Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(1) Anna Danielsson IFO2014/97 2014-11-16 Utökat mottagande av ensamkommande barn FÖRSLAG TILL BESLUT: Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att 1. godkänna föreslagen överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn. Överenskommelsen omfattar 16 platser avseende asylsökande barn och 22 platser avseende barn med uppehållstillstånd, och ska gälla fr o m 2015-01-01 2. delegera till förvaltningschef att teckna överenskommelse med Migrationsverket gällande platser för barn med uppehållstillstånd. Sammanfattning: Det omfattande mottagandet av ensamkommande barn som söker asyl i Sverige innebär ett ökat behov av avtalade kommunplatser. Nämnden fattade i oktober beslut om ett utökat mottagande. Kort därefter förändrades det s k fördelningstalet från Länsstyrelsen vilket innebär ytterligare en ökning av antalet asylplatser till sexton. Antalet platser för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT-platser) ska vara 22. Den nya överenskommelsen ska gälla från 2015-01-01. Överenskommelsen gällande s k PUT-platser kommer sannolikt att behöva revideras kontinuerligt varför den delen föreslås delegeras till förvaltningschef för att handläggningen ska kunna ske skyndsamt. Anna Danielsson Förvaltningschef Camilla Nässbjer Enhetschef Pangea Bilaga; skrivelse till nämnd i oktober 2014
Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(4) Camilla Nässbjer IFO2014/97 2014-10-16 Utökat mottagande av ensamkommande barn FÖRSLAG TILL BESLUT: Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att 1. godkänna föreslagen överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande barn. Överenskommelsen omfattar 11 platser avseende asylsökande barn och 25 platser avseende barn med uppehållstillstånd, och ska gälla fr o m 2015-01-01 2. godkänna föreslagen utökning av verksamheten avseende start av ytterligare ett boende 3. godkänna utökad bemanning med totalt nio behandlingsassistenter samt förändringar avseende tjänsten som biträdande föreståndare. Sammanfattning: Det omfattande mottagandet av ensamkommande barn som söker asyl i Sverige innebär ett ökat behov av avtalade kommunplatser. Länsstyrelsens nya fördelningstal innebär en ökning från sju till elva platser för asylsökande. För att få en rimlig proportion mellan asylplatser och platser för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT-platser) behöver PUT-platserna utökas till 25. För att kunna möta de nya förutsättningarna behöver kommunen öppna ytterligare ett hem för vård eller boende (hvb) för mottagande av ensamkommande barn samt rekrytera nio behandlingsassistenter. Vidare föreslås tjänsten som biträdande föreståndare på Pangea omvandlas till en föreståndartjänst som ska förestå den nya verksamheten.