Dnr 053/17 Uppföljning beträffande region- och rikssjukvård vid NUS och vid universitetssjukhusen utanför regionen Kostnadsanalys 2016 Förbundsdirektionen 2017-05-24
Innehåll 1. Sammanfattande kommentarer över utfallet av region- och rikssjukvård... 3 2. Utveckling av vårdens kostnader m.m. på NUS... 5 2.1 Utveckling av den slutna vårdens kostnader m.m. på NUS... 7 2.2 Utveckling av den öppna vårdens kostnader på NUS... 10 3. Regionens sjukvård utanför den norra regionen... 12 3.1 Akademiska sjukhuset... 12 3.2 Karolinska universitetssjukhuset... 13 3.3 Sahlgrenska universitetssjukhuset... 14 3.4 Skåne universitetssjukhus... 15 4. Landstingens kostnader för köp av regionvård 2006-2016... 16 Bilaga 1. Köpmönster i Mkr hos Akademiska och Karolinska Universitetssjukhusen år 2015 och 2016, per region/landsting Bilaga 2. Vårddagar och vårdtillfällen 2014-2016 i sluten vård Bilaga 3. Förklaring av vissa förkortningar, begrepp m.m. 2
1. Sammanfattande kommentarer över utfallet av region- och rikssjukvård Bruttokostnaderna för köpt vård inom och utanför regionen varierar något mellan enskilda år. Trenden för köpt vård har dock varit ökande över tid, både vid NUS och vid övriga universitetssjukhus. Kostnadsökningen har varit större utanför regionen, sett över en tioårsperiod (se avsnitt 4). För 2016 avviker vårdköpen hos NUS med minskade kostnader. Om en jämförelse görs med föregående års fakturerade belopp hos NUS, har kostnaden minskat med ca 3 procent. Föregående år var utvecklingen den motsatta, kostnaderna ökade då med ca 4 procent. Som det framgår i tabell 1 nedan är utvecklingen för de tre köparna hos NUS varierad. orrbotten hade ökade kostnader av köpt vård hos NUS med ca 3 procent under 2016. Landstinget i Västernorrland och Region Jämtland/Härjedalen hade minskade kostnader motsvarande ca 7 procent. Årets förändring beror till stor del på minskade kostnader för komplicerade patientfall i den slutna vården. 1 Den summerade kostnadsandelen för köpt vård, för orrbotten, Region Jämtland/Härjedalen och Landstinget i Västernorrland, vid NUS, står för ca 71 procent av bruttokostnaden för riks- och regionsjukvård (diagram 1) vilket är en minskning med tidigare år då motsvarande andel var 76 procent. Norrlandstingens (exkl. ) köpta vård vid Akademiska-, Sahlgrenska-, Karolinska- och Skånes universitetssjukhus står för ca 29 procent av den totala bruttokostnaden för riks- och regionsjukvård. Sammantaget har kostnaderna (inkl. ), vid dessa fyra sjukhus, ökat med ca 10 procent jämfört med föregående år (43 Mkr). Det är en mindre ökning än föregående år (73 Mkr). Akademiska är det sjukhus där vårdköpen ökat mest i pengar (41 Mkr). Procentuellt har dock kostnaderna ökat mer hos Karolinska sjukhuset (35 mkr, 29 procent). När det gäller vårdköp hos Sahlgrenska sjukhuset har kostnaderna minskat betydligt jämför med föregående år, 38 Mkr. Hur kostnaderna utvecklats mellan år 2015 och 2016 framgår mer i detalj av tabell 1 samt att utvecklingen beskrivs i de följande avsnitten. Diagram 1. Procentuell andel vårdkostnader vid NUS och utom regionen 2016 Källa: Konsumtionsstatistik från respektive Universitetssjukhus samt fast kostnad hos NUS 1 Med kostnad avses bruttokostnaden d.v.s. utan avdrag för rabatter. Med köpt vård hos NUS, avses all köpt vård vid sjukhuset d.v.s. även sådant som inte är högspecialiserad vård. 3
Diagram 2. Procentuell andel vårdkostnader vid NUS och utom regionen 2016 Källa: Konsumtionsstatistik från respektive Universitetssjukhus samt fast kostnad hos NUS Diagram 3. Vårdkostnader vid NUS och utom regionen, kr/inv. per medlemslandsting 2016 Källa: Konsumtionsstatistik från respektive Universitetssjukhus samt fast kostnad hos NUS Tabell 1. Köpt vård i Mkr vid NUS, Akademiska, Karolinska, Sahlgrenska och Skåne Universitetssjukhus, år 2015 och 2016 Källa: Konsumtionsstatistik från respektive sjukhus samt abonnemangskostnad för NUS enligt Avtal om regionvård 2015 och 2016 4
NRFs medlemslandsting har rabatter på gällande prislista enligt avtalen med Akademiska, Sahlgrenska och Karolinska. Rabattbeloppet för de tre sjukhusen uppgick till ca 61 Mkr 2016 (56 Mkr 2015). Om rabatternas exkluderas från det totala Bruttobeloppet (473 Mkr 2016 och 430 Mkr 2015) för köp utanför regionen motsvarar nettokostnaden ca 412 Mkr 2016 och 374 Mkr 2015. Nettokostnadsförändringen motsvarar ca 10 procent jämfört med föregående år. Observera att de belopp som redovisas i denna rapport kan skilja sig från landstingens egna bokförda kostnader beroende på exempelvis periodiseringar, skillnader mellan uppbokade kostnader och slutliga kostnader (beror t.ex. på hur avvikelsen mellan KPP och fakturerat hanterats i de olika landstingen/regionen) samt att en del av den köpta vården inte ingår i konsumtionsstatistiken. 2 2. Utveckling av vårdens kostnader m.m. på NUS Kostnadsförändringen mellan år 2015 och 2016 när det gäller det fakturerade beloppet inkl. abonnemang, för de tre regionerna,, och, hos NUS motsvarade en minskning med ca 3 procent. Det motsvarar ca -27 Mkr (diagram 3). Minskningen har varit störst inom den slutna vården (- 4 procent) och ökat något inom den öppna vården (+ 2 procent). Utvecklingen med minskade kostnader i sluten- och ökade i öppen vård, beror till viss del på en fortsatt poliklinisering d.v.s. en förflyttning av vårdtjänster från sluten- till öppen vård. Den slutna- respektive öppna vårdens utveckling beskrivs mer ingående i de följande avsnitten. Kostnadsförändringen hos NUS 2016 beror till största delen på en minskning när det gäller komplicerade vårdtillfällen/vårddagar i den slutna vården. Ett exempel är att det 2015 fanns 24 vårdtillfällen som fakturerats till ett belopp över 1 Mkr, totalt summerade de till ca 40 Mkr. År 2016 var motsvarande antal vårdtillfällen 21 och det totala beloppet ca 37 Mkr. 3 Utvecklingen är varierad mellan de tre regionerna. orrbotten hade ökade kostnader (ca 3 procent). Norrbottens kostnadsökning motsvarar ungefär indexuppräkning som gjorts av regionavtalets kostnader inför 2016 (uppräkningen sker enligt oktober månads prognos för LPIK exklusive läkemedel och motsvarade 2,6 procent). De två regionerna Västernorrland och Jämtland/Härjedalen hade både minskade vårdkostnader med ca 7 procent jämför med 2015. När det gäller Region Jämtland motsvaras minskningen bl.a. av att vårdtjänster för PCI förflyttats från NUS till Östersunds sjukhus. PCI görs sedan tidigare både i Norrbotten och i Västernorrland. Förflyttningen av PCI påbörjades under 2015 och har nått sin fulla volym vid Östersunds sjukhus under 2016. I Jämtland/Härjedalen fanns även en avvikelse för 2015, med ovanligt höga ytterfallskostnader inom onkologin, vilket inte finns på samma sätt 2016 (se diagram 9). I diagrammet nedan framgår respektive regions köp av vård i miljoner kronor hos NUS år 2014 till 2016. 2 I NUS redovisning ingår t.ex. inte kostnader för IVF-behandlingar, Skandionklinikens behandlingar och PET/CT. 3 Jämförelsen med föregående år är exklusive den fasta kostnaden d.v.s. avser rörlig del samt ytterfallskostnader. 5
Diagram 4. Total kostnad för, och för köp av vård hos NUS i miljoner kr under åren 2014-2016 Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad hos NUS Om kostnaderna hos NUS sätts i relation till invånartalet, förenklas jämförelsen mellan de tre regionerna, har t.ex. färre invånare än de två övriga regionerna. Det blir tydligare att kostnadsbilden per invånare förändrats för Region Jämtland/Härjedalen när det gäller köp av tjänster vid NUS. År 2014 var det t.ex. endast som köpte PCI av NUS och även hade den högsta vårdköpskostnaden per invånare. Under 2016 är kostnadsnivån lägre för dem, ungefär i nivå med Landstinget i Västernorrland. orrbotten har haft den motsatta utvecklingen. År 2014 hade de den lägsta kostnaden per invånare och 2016 har de den högsta. För att se utvecklingen över en längre tidsperiod, se diagram 17 på sid 17. Diagram 5. Kostnad per invånare,, och för köp av vård hos NUS i kr/invånare 2014-2016 Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS samt befolkningsstatistik från SCB I den totala kostnaden för NUS ingår även kostnader för ett antal enheter via abonnemangskostnader, totalt ca 26 Mkr. Dessa kostnader utgår från följande verksamheter: Regionalt Cancercentrum Norr (RCC Norr), Arbets- & beteendemedicin, Miljömedicin, samt specialistkonsultationer via videokonferens/teleradiologi. Kostnader har inte förändrats i förhållande till föregående år utöver att de justerats med aktuella befolkningstal och/eller prisindexet LPIK exkl. läkemedel (mer information kring abonnemangen finns i regionavtalet 2016 kap 4). Kostnaderna för köpt vård vid NUS kommer även att påverkas något av den efterreglering som kommer att ske under hösten 2017 enligt Avtal om regionvård 11. Efterregleringen som sker 2017 avser åren 2014, 2015 och 2016. 6
2.1 Utveckling av den slutna vårdens kostnader m.m. på NUS Som det framgår i den tidigare texten, har regionens kostnader för sluten vård hos NUS minskat. Totalt är minskningen ca 30 Mkr (-4 procent). Västernorrland och har bägge en likartad kostnadsutveckling med en sjuprocentig minskning för 2016 jämfört med 2015 (- 27 respektive -15 Mkr). orrbotten har däremot haft ökade kostnader med ca 11 Mkr. I tabell 2 nedan framgår att antalet vårdtillfällen/vårddagar, har minskat mer än vad kostnaderna har gjort. Det är framförallt de vårdtillfällen/vårddagar som är ytterfallsärenden som minskat. Innerfallsärendena har också minskat något i antal. Utvecklingen varierar även mellan regionerna. Region Jämtland/Härjedalen har haft den tydligaste minskningen när det gäller antal vårdtillfällen/vårddagar (-19 procent). orrbotten har en relativt oförändrad nivå och Landstinget i Västernorrland har en utveckling någonstans mitt emellan (- 9 procent). Tabell 2. Kostnader, vårdtillfällen och vårddagar i sluten vård 2014-2016 Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS Kostnadsminskningen mellan 2015 och 2016 beror framförallt på att det fanns färre komplicerade patientärenden 2016. Det framgår av att det varit färre ärenden/ lägre kostnader för s.k. ytterfallsärenden 2016. År 2015 var kostnaden för ytterfallsärenden ca 206 Mkr, motsvarande kostnad 2016 var 176 Mkr. Det innebär att kostnaden för övriga, innerfallsärenden har motsvarande kostnad 2016 som 2015 (549 Mkr). I diagram 4 nedan framgår den totala, samt inner- och ytterfallskostnaden per medlemslandsting i den slutna vården. Diagram 6. Total kostnad samt inner- och ytterfallskostnad i sluten vård Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS 7
År 2016 var kostnadsandelen för ytterfall av den totala kostnaden, ca 11 procent (12 procent 2015). Dessa ärenden har en högre kostnad än de som prissätts som vanligt s.k. innerfall. Om kostnadsandelen för ytterfallsärenden i endast den slutna vården studeras, har andelen minskat från 27 procent till 24 procent. Det motsvarar en kostnadsminskning med ca 30 Mkr. I tabell 3 nedan framgår mer information om ytterfallsärenden. I och med regionvårdsavtalet 2015 blev fler vårdtjänster än tidigare prissatta med s.k. DRG-pris. För de tjänster som tidigare inte prissatts med DRG-pris, utan enligt en produktprislista fanns inte begreppet ytterfall, även om de hade en hög kostnad. Med anledning av förändringen ska jämförelser mellan år 2014 och 2015 i tabellen tolkas med försiktighet. Tabell 3. Ytterfallskostnader i sluten vård 2014-2016 Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS I diagram 7 presenteras de kliniker där det köpts mest sluten vård i Mkr. De högsta kostnaderna för köpt vård finns på Thorax, Onkologen och Neurokirurgen. Det är fem kliniker där kostnaderna minskat väsentligt sedan 2015. Kostnadsförändringen per klinik är mellan -7 och -10 Mkr. Det är i följande kliniker: Thorax, Onkologen, Kirurgen, Kardiologen och Medicin. Tre kliniker har ökade kostnader under samma period; Barn, Neurologen (5 Mkr per klinik) och Neurokirurgen (2,6 Mkr). För att skapa ett överskådligt diagram har de kliniker som har lägre kostnader än Öron-näsa-hals summerats i gruppen Övriga. Diagram 7. Kostnader per klinik för köpt vård hos NUS 2015 och 2016 (exkl. fast kostnad) Källa: Konsumtionsstatistik från NUS 8
De tre regionerna köper delvis lite olika vårdtyper, samt att det sker en naturlig variation mellan åren p.g.a. vilka typer av patientfall som varit aktuella. I de tre diagrammen 8-10, nedan, presenteras respektive regions köp för de rörliga kostnaderna i Mkr hos NUS per klinik för år 2015 (blå) och 2016 (orange). Det framgår t.ex. att Västernorrland har minskade kostnader hos Thorax, Kirurgen och inom övriga köp (framförallt: Medicin, Neurorehab och Kvinnokliniken). Region Jämtland/Härjedalen hade ett extremt år när det gäller kostnader hos Onkologen år 2015, ca 10 Mkr högre än år 2016 samt att de även köpt mindre vård hos bl.a. Thorax och Kardiologen 2016. Norrbottens diagram visar att de köper vård bredare hos NUS än de två övriga medlemslandstingen, samt att de haft ökade kostnader inom onkologin 2016. Diagram 8 Diagram 9 Diagram 10. Vårdköp i Mkr, per region hos NUS 2015 och 2016 (exkl. fast kostnad) Källa: Konsumtionsstatistik från NUS 9
2.2 Utveckling av den öppna vårdens kostnader på NUS Den öppna vårdens köp hos NUS har ökat med ca 3 Mkr (2 procent) under 2016. Kostnadsökningen motsvarar ungefär 2016 års prisjustering enligt prisindex (2,6 procent). Kostnadsökningen är jämnt fördelad mellan de tre medlemslandstingen (diagram 11). Den öppna vårdens kostnadsandel för regionvårdsköp har ökat över tid hos NUS. För år 2016 var andelen ca 17,5 procent. År 2014 och 2015 var motsvarande andelar ca 14,7 respektive 16,7 procent. Diagram 11. Kostnader i Öppen vård 2014-2016 Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS Drygt hälften av alla besök sker hos Cancercentrum. I övrigt är regionbesök vanliga hos Ögonkliniken, Medicin-Hjärtcentrum och Hand- och plastikkirurgen. Diagram 12. Kostnader i Öppen vård (exkl. fast kostnad) per klinik 2015 och 2016 Källa: Konsumtionsstatistik från NUS De flesta av regionens besök i den öppna vården sker hos läkare eller sjuksköterska (totalt 95 procent). Under 2016 har besöken ökat hos sjuksköterskor (+10 procent) och minskat hos läkare (-4 procent). Andelen återbesök hos läkare var 67 procent 2016. Det är en minskad andel jämfört med 2014 och 2015 då andelsen var 69 procent. Antal akuta nybesök hos läkare var 359 under 2016. Det är något färre än 2015 då antalet var 402. När det gäller antal besök som sker via distansteknik är det är i dagsläget inte möjligt att följa dem via statistik. Det sker i dagsläget inte en systematisk registrering av dessa besök. Det pågår ett arbete både nationellt, hos Socialstyrelsen, samt regionalt när det gäller att skapa förutsättningar för registrering av vårdbesök som sker via distansteknik. Regionalt sker 10
arbetet via NRF. Ett projekt har initierats när det gäller struktur för utveckling och förvaltning av lösningar för vård på distans. Registrering och kodning av besök kommer att vara en del av det arbetet. 2.3 Strålbehandling Strålbehandling sker i Umeå och Sundsvall. Det finns fem acceleratorer på NUS och två i Sundsvall. Ungefär en fjärdedel av strålpoängen utförs i Sundsvall och resterande vid NUS. Huvudparten av strålningen sker i den öppna vården, ca 85 procent. Region Jämtland/ Härjedalen och orrbotten skiljer sig från Landstinget i Västernorrland genom att de inte utför strålningsbehandling. Deras patienter behandlas i Sundsvall eller i Umeå. Antalet strålbehandlingspoäng framgår i diagrammet nedan, antalet poäng har summerats vid de två strålenheterna. Jämfört med föregående år har antalet strålpoäng ökat. Ökningen har framförallt varit för Västernorrlands läns patienter. För Västerbottningar har utvecklingen varit motsatt, antal strålpoäng har minskat för andra året i rad. Diagram 13. Antal strålbehandlingspoäng, 2014-2016. Källa: Uppgifter från respektive sjukhus som skickats till NRF 2.3.1 Skandionkliniken Protonbehandling utförs av den nationella resursen vid Skandionkliniken i Uppsala. Regionerna/landstingen betalar dels ett årligt abonnemang till Skandion samt en rörlig kostnad per behandlingstillfälle ( hanterar efterfakturering av dessa kostnader inom regionen, de ingår inte i de kostnader som redovisats i rapporten). I tabell 4 framgår en sammanställning av antal utförda behandlingar och den rörlig kostnaden 2016. Tabell 4. Antal patienter och rörlig kostnad Mkr, Skandionkliniken Källa: Skandionkliniken 11
2.3.2 PET-CT I dagsläget finns en Positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi (PET-CT) vid NUS. Dessa kostnader/omfattning ingår inte s verksamhetsredovisning till NRF. Frågan om framtida kapacitet i regionen för PET-CT har tidigare aktualiserats. Vid Förbundsdirektionens möte 2016-06-01 beslöts om ett uppdrag att utreda behovet av PET-CTkapacitet för framtiden i Norra sjukvårdsregionen (Dnr 085/16). Uppdraget/ rapporten redovisas vid Förbundsdirektionens möte 2017-05-24. I rapporten framgår bl.a. aktuell utveckling när det gäller antal PET-CT vid NUS. Antalet PET-CT har ökat över tid. År 2011 utfördes 982 st. Motsvarande antal år 2015 och 2016 var 2 016 respektive 2 168 st. Mer information om utvecklingen när det gäller PET-CT framgår av rapporten. 3. Regionens sjukvård utanför den norra regionen Kostnader för vård vid universitetssjukhusen utanför regionen uppgick 2016 till ca 473 Mkr jämfört med ca 430 Mkr under 2015. Ökningen motsvarar 43 Mkr eller 10 procent. Den största delen av kostnadsökningen, 41 Mkr (25 procent) avser Akademiska sjukhuset. Procentuellt har dock kostnaderna ökat mer hos Karolinska sjukhuset, 35 Mkr (29 procent). När det gäller vårdköp hos Sahlgrenska sjukhuset har kostnaderna minskat betydligt jämför med föregående år, 38 Mkr (-28 procent). I de följande avsnitten beskrivs köpt vård vid de tre sjukhus som norrlandstingen har avtal med (Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset), samt Skånes universitetssjukhus. Avtalen med de tre universitetssjukhusen är generellt utformade, men avtalen är avsedda för den vård som inte utförs på NUS. 3.1 Akademiska sjukhuset De områden där många patienter från norra Sverige brukar remitteras till Akademiska är barnkirurgi, plastik- och käkkirurgi, neurokirurgi och kirurgi. Vid Akademiska sjukhuset har vården fakturerats till 202 Mkr 2016 jämfört med 161 Mkr under 2015 (+41 Mkr, +25 procent). Att kostnaderna ökat under 2016 beror på flera faktorer; ett ökat antal patientärenden med hög kostnad d.v.s. fler komplicerade ärenden som även bidragit till en totalt ökad vårdtyngd, köp av fler vårdtjänster samt en ökad bruttokostnadsnivå i Akademiska sjukhusets nya prislista som gäller från och med år 2016. Antal patientärenden som kostade mer än 1 miljon kr var fler jämfört med det föregående året. År 2016 var det 25 miljonpatienter (total kostnad 37 Mkr) samma antal 2015 var 12 (total kostnad 20 Mkr). Antal vårddagar har ökat med 1 procent samtidigt som vårdtyngden, mätt i DRG-poäng, i den slutna vården ökat mer (6 procent). De områden där flest miljonpatienter förekommit är neonatologi och brännskadevård. De tre kliniker där landstingen/regionen köpt mest vård hos Akademiska är, i nämnd ordning, barnkirurgi, kirurgi och brännskadevård. Området barnkirurgi (38 Mkr) motsvarar ungefär en femtedel av medlemslandstingens vårdkostnad hos Akademiska. Kostnaderna för området har även ökat med ca 9 Mkr jämfört med 2015. Om jämförelsen görs procentuellt, är det öronnäs- och halssjukdomar som ökat mest (+78 procent, + 6 Mkr). Ett av få områden som har minskade kostnader jämfört med föregående år är brännskadevården (- 3,5 Mkr). 12
Miljoner kr 80 70 Bruttokostnad UAS miljoner kr, 2016 74 60 50 40 30 20 10 0 38 30 22 19 19 16 13 14 15 16 13 10 9 10 9 10 6 7 4 5 4 5 5 3 4 4 5 4 4 1 2 2 2 0 Barnkirurgi Kirurgi Brännskadevård Neonatologi Neurokirurgi Öron- näs- och halssjukdomar Diagram 14. Kostnad Mkr på Akademiska sjukhuset i Uppsala år 2016 Källa: Bruttokostnader enligt UAS konsumtionsstatistik för år 2016 Övriga NRFs fyra medlemslandsting har en delvis varierad vårdkonsumtion hos Akademiska sjukhuset (se bilaga1). köper t.ex. mer inom hjärtsjukvård, ortopedi, gastroenterologi samt onkologisk endokrinologi (inkluderat i gruppen övrigt) än övriga. I jämförelse med 2015 har har haft den största ökningen av vårdkostnaderna hos Akademiska och främst inom Brännskadevård och Öron-Näsa-Hals (gäller framförallt cancerpatienter inom ÖNH). har haft minskad kostnader inom Brännskadevården och samtidigt ökande kostnader inom Neonatologin. orrbotten har framförallt haft ökade kostnader inom gruppen övrigt (Onkologisk endokrinologi, Beroende- och neuropsykiatri). 3.2 Karolinska universitetssjukhuset Norrlandstingen och Karolinska har sedan 2012 utvecklat samarbetsformerna inom barnsjukvården. Det finns också ett specifikt samarbete när det gäller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) ibland kallad Skellefteåsjukan och barnnjurtransplantation. Under 2016 behandlades inga patienter med FAP hos Karolinska. Att få patienter opererats kan eventuellt bero på att sjukdomen även kan behandlas medicinskt i hemregionen. Vid Karolinska universitetssjukhuset uppgick bruttokostnaderna för den köpta vården 2016 till 157 Mkr jämfört med 121 Mkr 2015. Totala antalet vårddagar vid Karolinska har ökat till 4 032 år 2016, jämfört med 3 441 år 2015. Kostnaderna har ökat med ca 35 Mkr. Kostnadsökningen förklaras till stor del av ett antal komplicerade patientfall som rör barn och som har höga kostnader p.g.a. dyr behandling och långa vårdtider. År 2015 och 2016 var det ungefär 20 patienter som hade kostnader över 1 Mkr. Dessa 20 patienter var dock ca 20 Mkr dyrare under 2016 bl.a. beroende på kostnader kring ECMO. ECMO, står för Extra Corporeal Membran Oxygenering, vilket innebär syresättning utanför kroppen genom ett membran. Behandlingen är kostsam. Under både 2015 och 2016 erhöll nio patienter från Norra sjukvårdsregionen ECMO-behandling på Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdtiden var dock betydligt längre för patienterna år 2016 vilket ledde till höga kostnader, ca 30 Mkr. Föregående år var kostnaden ca 12 Mkr, det vill säga ca 18 Mkr lägre. De flesta ECMO-patienterna, fem personer, härrör från Norrbotten (ca 19 Mkr). hade en patient år 2016 som motsvarade en kostnad på ca 5 Mkr. Av de tre 13
Miljoner kr resterande ECMO-patienterna, kom två från Västerbotten (ca 2 Mkr) och en från Västernorrland (ca 3 Mkr) De kliniker där det köps mest vård är barnanestesi/kirurgi, barnmedicin, gastroenterologi (sjukdomar i mag- och tarmkanalen samt gallvägar, lever och bukspottkörtel). Jämfört med föregående år har kostnadsökningen inom respektive vårdområde även varit störst vid dessa områden och då framförallt barnanestesi/kirurgi och barnmedicin (totalt + 32 Mkr). Respektive medlemslandstings förändring jämfört med föregående år rör framförallt områden kring barnsjukvård. har minskade kostnader inom det området och övriga har ökande jämfört med föregående år. har haft den största kostnadsökningen inom barn (se bilaga1). 45 Bruttokostnad Karolinska, miljoner kr 2016 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Barnanestesi/Barnkir Barnmed inkl neonatologi Gastro Öron-näsa-hals Neurokir/neur.klinik CAST (stamscellstransplant) Diagram 15. Kostnad Mkr på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm 2016 Källa: Bruttokostnader enligt Sahlgrenskas konsumtionsstatistik för år 2016 Övrigt 3.3 Sahlgrenska universitetssjukhuset Norrlandstingens avtalade vårdköp vid Sahlgrenska avser i första hand organtransplantationer och barnsjukvård. Det finns ett speciellt samarbete när det gäller barnhjärtkirurgi samt njuroch levertransplantationer (exkl. FAP-levrar). Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har den köpta vården kostat 100 Mkr år 2016 jämfört med 138 Mkr år 2015. Det motsvarar en kostnadsminskning med 38 Mkr (-28 procent). När det gäller det totala antalet vårddagar i Göteborg, har de minskat, till 5 104, från 6 933 år 2015. Den norra sjukvårdsregionens minskning beror på att antal vårdtillfällen/vårddagar minskat samt mindre antal komplicerad patientfall jämfört med föregående år. Det var 33 patienter med en vårdkostnad över 1 Mkr 2015 (totalt 61 Mkr). Motsvarande antal patienter för 2016 var 19 (34 Mkr). Kostnaderna för de dyra patienterna är relativt jämt fördelade mellan landstingen. Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland har kostnader för ca 10 Mkr för dessa patienter. I är kostnaderna lägre ca 3,5 Mkr. 14
Utöver det minskade patientflödet till Sahlgrenska har de justerat sin generella vårdkostnadsnivå nedåt (rabatterna har därför minskats för att kompensera kostnadsjusteringen). På samma sätt som tidigare år är större delen av den vård som köps från Sahlgrenska transplantationskirurgi, barnkardiologisk och kardiologisk vård. Kostnaden har minskat inom alla dessa tre områden, mest inom barn och ungdomskardiologi och kardiologi (ca 22 Mkr respektive - 11 Mkr). har oförändrade kostnader jämfört med föregående år, övriga medlemslandsting har minskade kostnader och då framförallt ( minskar ca 25 Mkr, varav barn- och ungdomskardiologi står för den största delen. och Region Norrbotten minskning motsvarar ca 6-7 Mkr vardera). Diagram 16. Kostnad milj. kr på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, år 2016 Källa: Bruttokostnader enligt Sahlgrenskas konsumtionsstatistik för år 2016 3.4 Skåne universitetssjukhus Norrlandstingen har inget specifikt avtal med Skåne universitetssjukhus. Vård köps i liten omfattning efter det att regionen valt Sahlgrenska universitetssjukhuset för sin barnhjärtsjukvård. Kostnaderna för vård vid Skånes universitetssjukhus uppgick till 14,4 Mkr år 2016. En ökning med ca 4 Mkr från 2015 då kostnaden var 10,1 Mkr. På samma sätt som föregående år står barnkirurgi för den största delen av kostnaderna, drygt en tredjedel. Kostnaderna har ökat till följd av att antalet vårddagar har ökat, från 358 år 2015 till 526 år 2016. 15
4. Landstingens kostnader för köp av regionvård 2006-2016 Kostnaderna vid NUS kan variera mellan enskilda år. Enstaka patientärenden kan t.ex. generera höga kostnader vissa år. Kostnadsbilden påverkas också om vården centraliseras/ decentraliseras. Region Jämtland/Härjedalen hade en kraftig kostnadsökning på NUS 2014. 2015 startades PCI- verksamhet i Östersund. Norrbotten investerade i två nya laboratorier (bl.a. hematologi) samt ökade kapaciteten PCI 2012. Västernorrland startade egen PCIverksamhet 2008 och har egen strålbehandling sedan många år vid Sundsvalls sjukhus. Diagram 17. Landstingens kostnader för köp från NUS 2006-2016, kr/inv. Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS Om kostnaderna för de tre köpande landstingen vid NUS summeras, framgår att de haft en konstant ökande kostnadstrend över tid vid NUS och även vid övriga universitetssjukhus (Akademiska, Karolinska, Sahlgrenska och Skåne). Vid NUS avviker dock det senaste året med en kostnadsminskning. Diagram 18. De tre köparnas kostnader för köp från NUS och övriga 2006-2016, kr/inv. Källa: Konsumtionsstatistik från universitetssjukhusen inkl. fast kostnad från NUS 16
Kostnaderna för köp av vård från övriga universitetssjukhus uppvisar en större spridning än kostnaderna vid NUS, både i nivå och också i utveckling (diagram 19). Region Jämtland/Härjedalens kostnadsutveckling varierar mest över tid och är den som har de högsta kostnaderna per invånare 2016. är annars den region som med undantag för åren 2009,2013 och 2016 haft den högsta kostnaden för köp från övriga universitetssjukhus. orrbotten och har generellt haft en lägre kostnadsnivå (med undantag för år 2015) än de två övriga regionerna över tid. Diagram 19. Landstingens kostnader för köp, övriga universitetssjukhus 2006-2016, kr/inv. När materialet bryts ned till de tre enskilda universitetssjukhusen blir variationen per år större. På den här nivån kan ett fåtal dyra patienter, påverka bilden ett enskilt år för enskilda köpare. Det är därför helt naturligt att kostnaderna kan variera relativt mycket över tiden. Nedan, i diagram 20 till 22, framgår bruttokostnad per invånare för respektive sjukhus. Diagram 20. Landstingens kostnader för köp från Akademiska 2006-2016, kr/inv. År 2009 hade en tydlig ökning p.g.a. att de köpte ortopedtjänster hos Karolinska för att förkorta sina kötider. 17
Diagram 21. Landstingens kostnader för köp från Karolinska 2006-2016, kr/inv. Diagram 22. Landstingens kostnader för köp från Sahlgrenska 2006-2016, kr/inv. 18
Bilaga 1. Köpmönster i Mkr hos Akademiska och Karolinska Universitetssjukhusen år 2015 och 2016, per region/landsting Akademiska, Mkr 2015 (blå) och 2016 (orange) Karolinska, Mkr 2015 (blå) och 2016 (orange) 19
Bilaga 2. vårddagar och vårdtillfällen 2014-2016, sluten vård (SV) NUS Akademiska 20
Karolinska Sahlgrenska 21
Bilaga 3. Förklaring av förkortningar, begrepp m.m. PCI SV ÖV Vtf Besök Ballongvidgning är en metod för att vidga kranskärl på hjärtat. Sluten vård. Vården sker dygnet runt och kräver inskrivning (vårdtillfälle). Öppen vård. Vårdinsatsen förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar (besök). Öppen vård bedrivs i allmänhet under dagtid. Vid behov av övernattning leder det i regel till inskrivning i sluten vård. Vårdtillfälle, när en patient vårdas inom den slutna vården. När en patient besöker den öppna vården. DRG DRG står för diagnosrelaterade grupper och är en metod som grupperar vårdkontakter efter medicinska kriterier och resursåtgång. Genom att vårdtillfällena på sjukhuset delas in i ett grupper får man i DRG ett verktyg för mer överskådlig verksamhetsbeskrivning. Principen för indelningen i grupper är för det första att vårdkontakterna i en viss DRG ska ha samma eller näraliggande huvuddiagnos eller att samma eller näraliggande kirurgiska åtgärd ska ha utförts. För det andra ska vårdkontakterna i en DRG ha kostnader som ligger så väl samlade som möjligt kring genomsnittskostnaden för gruppen. KPP Kostnad Per Patient är benämningen på system för beräkning av sjukvårdssystemets kostnad för varje enskild vårdkontakt. I KPP knyts dessutom den enskilde patientens resursförbrukning samman med information om patienten och med patientadministrativa data samt med uppgifter om diagnoser och åtgärder. Innerfall och ytterfall Inom varje DRG är vårdkontakterna uppdelade i innerfall och ytterfall. Uppdelningen ger möjligheter till fördjupade kostnadsjämförelser. Ytterfall är vårdkontakter som kostar betydligt mer än genomsnittet för gruppen. Gränsen som avgör om en vårdkontakt är innerfall eller ytterfall, kostnadsgränsen, beräknas för varje DRG av Socialstyrelsen. Ytterfallen kan även avgränsas med hänsyn till vårdtiden. Man kan även kombinera vårdtids- och kostnadsuppgifter i ytterfallsberäkningen. Socialstyrelsens beräkning av ytterfallsgränsen baseras på kostnadsuppgifter. Andelen ytterfall ska uppgå till 5 procent av antalet vårdtillfällen i SKLs databas. Innebörden av Norra regionens ersättningsmodell 2015 Ersättningen består av en rörlig- och en fast ersättningsdel (50 procent vardera). - Fast del 2015-2017, fördelades mellan NLL, RJH och enligt 2013 års köpta vård uppräknat med LPIK exkl. läkemedel. Ett nytt DRG-pris räknades fram 2015. Det innebar en Prisökning med 4,8 procent jämfört med 2014 års DRG-pris (inkl. LPIK 2,3 procent). Produktpriserna justerades även så att fler produkter ersattes med DRG-pris. Det har i sin tur inneburit att fler produkter definieras som ytterfall från och med 2015. G:\NRF\Statistik\Årsstatistik\2016\Uppföljning region o rikssjukvård2016_fd_20170524.doc 22