Handlingsplan; S2014/1398/FST, S2014/8960/FST Datum: 2015-03-16 Diarienummer: 2014/0186 Handläggare: Handlingsplan för utförande av regeringsuppdrag angående information om digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och hemsjukvård Bakgrund Användning av välfärdsteknologi, som utgår från individens preferenser och behov, har visat sig kunna stödja självständighet och öka livskvalitet hos äldre och personer med funktionsnedsättning. Välfärdsteknologi kan bland annat handla om digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, kognitiva hjälpmedel, ett mobilt arbetssätt och e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. Allt fler börjar förstå välfärdsteknologins möjlighet att bidra till trygghet, oberoende, social aktivitet, delaktighet och självbestämmande och att bidra till ett samhälle där män och kvinnor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Efterfrågan på välfärdsteknologi förväntas öka bland de som tar emot vård och omsorgsinsatser. Socialtjänstens verksamhet präglas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. De som tar emot vårdoch omsorgsinsatser ska ha möjlighet att vara delaktig i och ha inflytande över beslut och planering av den vård och omsorg de får och hur vården och omsorgen utförs enligt Socialtjänstlagen. I detta innefattas att implementering av digital välfärdteknologi alltid måste utgå ifrån respekt för individers önskemål och behov. Implementering av välfärdsteknologi hos kommunerna är ett medel för att uppnå en likvärdig och jämlik äldreomsorg där individen erbjuds och har möjlighet att välja vård- och omsorgstjänster, inklusive digital välfärdteknologi. Detta oavsett var i landet individen bor. Socialstyrelsens uppföljningsrapport från 2014 om utvecklingen av kommunernas arbete med e-hälsa och trygghetslarm visar att många kommuner inte kan visa tydliga resultat i sina verksamheter när det gäller implementering av välfärdsteknologi. Socialstyrelsen påtalar behov av ökad kompetens i kommunerna och stödinsatser inom flera områden för att
2 utvecklingen av e-hälsa och implementering av teknologi ska kunna påskyndas. Målgrupp Projektets målgrupper är kommuner och enskilda utförare som bedriver och ansvarar för socialtjänst och kommunal hemsjukvård. Uppdraget syftar till att skapa mervärde för personer med nedsatt funktionsförmåga i alla åldrar. Målbeskrivning Effektmål: Att fler personer med nedsatt funktionsförmåga får ta del av välfärdsteknologiska tjänster som leder till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och aktivitet Att möjligheten att få ta del av välfärdsteknologiska tjänster ska vara likvärdig oavsett var i landet individen bor Att alla kommuner erbjuder välfärdsteknologiska tjänster som en del av sitt tjänsteutbud Att samtliga kommuner helt har övergått till digitala trygghetslarm vid utgången av 2016. Projektmål: Att ta fram och sprida information samt erbjuda stöd i syfte att öka förutsättningarna för kommunerna att genomföra teknikskiftet från analoga till digitala trygghetslarm. o Uppföljning av antal aktiviteter samt antal kommuner som infört digitala trygghetslarm kommer att användas för att främja det fortsatta arbetet Att via regionala konferenser inspirera och motivera kommuner att påbörja införande av digital välfärdsteknologi. o Följa upp hur många konferenser som anordnas och hur många kommuner som deltar. Att upprätta en nationellt samordnad digital plattform för information, kunskap och komptensstöd som rör implementering och användning av välfärdsteknologi. Plattformen ska innehålla: o Informations- och kunskapsmaterial som avser implementering och användning av välfärdsteknologi. o FAQ (en frågor och svarsfunktion). o Om möjligt ett digitalt forum för erfarenhetsutbyte mellan kommuner.
3 Samtliga kommuner ska kunna ta del av plattformens innehåll. Att analysera och klargöra, om och i sådant fall, i vilken form och av vem plattformen ska drivas och förvaltas efter projektets avslut. Att inrätta och bemanna en funktion med utåtriktat uppdrag som ska stödja kommunerna i implementering och användning av välfärdsteknologi. Funktionen ska utgå ifrån den nationella plattformen. Att via funktionen särskilt stödja minst tio kommuner med implementering och användning av välfärdsteknologi. Erfarenheter och resultat från dessa kommuner ska användas för att främja det fortsatta arbetet. Att via funktionen särskilt stödja minst fem kommuner att implementera och använda välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga. Erfarenheter och resultat från dessa kommuner ska användas för att främja det fortsatta arbetet. Att belysa aktuella juridiska aspekter som gör det möjligt för kommuner att använda välfärdsteknologi utifrån individens behov. Att ta fram ett kunskapsstöd kring etiska frågeställningar. Att inventera och klargöra kommunernas specifika behov som avser kravspecifikationer av välfärdsteknologi inom socialtjänsten. Att inventera och bidra med möjligheter till samordning av kravställning och/eller upphandling regionalt eller nationellt. Projektets arbete och mål ska bidra till att nå effektmålen. Effektmålen kräver insatser av flera slag och berör många aktörers ansvarsområden. Sakområdet är till sin natur mycket komplext och präglas dessutom av den snabba tekniska utvecklingen. Behovet av att skapa en långsiktigt hållbar utveckling är stort. Projektet kommer därför att lägga stor vikt vid att analysera behov och förutsättningar samt att noga planera, avgränsa och prioritera insatser. Detta kommer att ske i nära samverkan med de många aktörer som är berörda. Processen kan leda till behov av att justera och utveckla projektmål och aktiviter. Kommunikationsmål I handlingsplanen ingår även att ta fram en kommunikationsplan med syfte att informera om projektet, projektmål och de aktiviteter och tidpunkter som projektet rymmer. I första hand är målgruppen projektets intressenter (se intressentförteckning). Målet är att berörda personer har kunskap om projektet och vet hur de ska kunna bidra. De ska känna till att de kommer att få information via personliga kontakter, webbplats och e-post. Även
4 kompletterande kanaler och forum kan komma att utvecklas under tiden som projektet pågår. Kommunikationsplanen kommer under projektets gång att utvidgas då en central del av projektets framgångsfaktorer handlar om kännedom om vilken kunskap och vilket stöd som finns tillgängligt och på vilken plats. Dessutom är kommunikation om vilka som agerar och med vilket resultat, dvs. spridande av goda exempel och arbete med ambassadörskap, viktiga ingredienser. Förutsättningar och avgränsningar Förutsättningar Handlingsplanen utgår från regeringsuppdraget till Myndigheten för delaktighet: Uppdrag angående information om digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och hemsjukvård, S2014/1398/FST, S2014/8960/FST. I uppdraget ska myndigheten fortsätta samverka med Socialstyrelsen som bland annat ska bistå med juridisk kompetens när det gäller lagstiftning och övrigt regelverk. Socialstyrelsen ska också bistå med kompetens när det gäller integritet och etik vid implementering och användning av välfärdsteknik. Under arbetet kommer följande pågående regeringsuppdrag att beaktas; Socialstyrelsens uppdrag är att ta fram en vägledning som kan vara till stöd för kommuner och enskilda verksamheter i deras arbete med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete när det gäller tillhandahållande av trygghetslarm samt åtgärdande av larm Socialstyrelsens, Myndigheten för delaktighets och E-hälsomyndighetens uppdrag att i samverkan producera och tillgängliggöra en webbaserad utbildning inom områdena e-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten (S2014/3389) Socialstyrelsens uppdrag om uppföljning av arbetet med ehälsa och trygghetslarm i kommunerna (S2014/1397/FST) Swedish Standards Institutes (SIS) uppdrag för att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna: Trygghetskedjan för trygghetslarm (SIS/TK574). En kommitté inom CEN har startats av SIS: Service Chain for Social Care Alarms (CEN/TC 431) Erfarenheter och resultat kommer att tillvaratas från det föregående uppdraget angående information om digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och
5 hemsjukvård(s2014/1398/fst) samt uppdraget, teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga(s2013/4019fst). Projektet kommer även att använda resultaten av arbetet i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten.(s2013/8804/fst). Att arbeta med digitala lösningar och utveckling är i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artiklarna 4, 9 och 21 finns stöd för att arbeta med digital utveckling. I genomförandet av artiklar 19, 20 och 25 är digitala lösningar numera väsentliga inslag. I uppdraget kommer relevant lagstiftning, relevanta regler, policys samt forskning som berör uppdragets områden att beaktas. Avgränsningar Uppdraget avgränsas till att omfatta digitala tjänster och digital välfärdsteknologi inom socialtjänst och den interkommunala hemsjukvården. Med digitala tjänster och välfärdsteknologi avses här kunskapen om och användandet av digital teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. De kan också bidra till bättre resursutnyttjande och kvalitet inom socialtjänst och hemsjukvård. Intressenter Förutom fortsatt samverkan med Socialstyrelsen kommer projektet att samarbeta och samråda med: Kommuner och enskilda utförare med ansvar för socialtjänst och hemsjukvård, beslutsfattare, ledningsfunktioner, utförare av omsorg samt teknisk support. Intressenter inom välfärdsteknologi såsom användare, anhöriga, leverantörer av produkter, teleoperatörer, tjänsteleverantörer. Pensionärs- och funktionshindersorganisationer. Svenskt Demenscentrum. Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avseende ramverk för standardisering, kravspecifikation, kommunal kommunikation/nätverk/konferenser samt kunskapsmateriel. SKL, Kommentus Inköpscentral AB (SKI) avseende frågor om upphandling.
6 Famna och Vårdföretagarna. Post- och Telestyrelsen (PTS) avseende kompetens i frågor om teknik och täckning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avseende frågor om informations- och driftssäkerhet. Swedish Standards Institute (SIS) avseende frågor om standarder. Datainspektionen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Genomförande av arbetet Projektorganisation Under projektets genomförande kommer projektet att hitta former för att involvera samarbetspartners och intressenter, (se intressentförteckning). Projektet kommer att etablera arbets- och referensgrupper med utgångspunkt från uppdragets behov och utveckling. Projektledare är Anna-Greta Brodin (MFD), ytterligare medarbetare kommer inom kort att rekryteras och utses för att ingå i projektgruppen. Styrgrupp Myndigheten för delaktighet har bildat en styrgrupp tillsammans med representanter från Socialstyrelsen. Ordförande för styrgruppen är projektbeställaren och generaldirektör för MFD, Anne Holm Gulati. Operativ samverkan Samarbete ska även etableras med representanter från MSB, PTS, SKL, SIS samt MFD och Socialstyrelsen i det mer operativa genomförandet. Aktivitets och tidplan Projekttiden är 15 mars 2015 15 mars 2016 Behovsinventering Till grund för planering och inriktning kommer en inledande inventering av kommunernas behov att genomföras genom intervjuer av ett representativt urval (avseende storlek, skede av implementering av välfärdsteknologi med mera) av kommuner, minst 10 stycken. Tidsplan: mars 2015 maj 2015
7 Plattformsuppbyggnad Workshop med kommunrepresentanter samt berörda nationella aktörer/ myndigheter för att identifiera behov av innehåll samt inventera redan befintligt materiel inom området. Tidsplan: mars 2015 - april 2015 Ta fram grundläggande struktur för plattformen och påbörja uppbyggnaden. Plattformen innehåller: o Nationell informations och kunskapsmateriel som avser implementering och användning av välfärdsteknologi o FAQ (en frågor och svarsfunktion) o Om möjlighet finns inrättas ett digitalt forum för erfarenhetsutbyte mellan kommuner Tidsplan: maj 2015 augusti 2015 Vägval görs om, och i sådana fall, var plattformen ska finnas, vilken användning av och relation till befintliga och planerade digitala arenor, öppenhet/slutenhet, licenskostnader, förvaltning, moderering m.m. Tidsplan: april 2015 Under uppbyggnadsfasen får en arbetsgrupp med representanter från 5-10 intresserade kommuner med erfarenhet av arbete med välfärdsteknologi bli pilotanvändare av plattformen. Pilotkommunerna testar och utvärderar plattformen. Tidplan: augusti 2015 Plattformen öppnas för samtliga kommuner och börjar marknadsföras. Tidplan: september 2015 Vägledningar och rekommendationer I samverkan med övriga uppdragstagare, andra myndigheter och adekvata aktörer ta fram vägledningar och rekommendationer. Exempelvis: Marknadsanalys Kostnads/nyttokalkyl Etiska och juridiska aspekter Standards Informationssäkerhet Teknik och täckning
8 Rutiner för införande och drift Tidsplan: mars 2015- februari 2016 Funktionen Utifrån den inledande behovsinventeringen rekryteras och bemannas funktionen. Bemanning och kompetens kan komma att fluktuera beroende på behovet och arten av stödinsats. Köp av konsulttjänster kan bli aktuellt. Den stödjande funktionen kommer att arbeta i samverkan med och utifrån den eller de aktuella kommunernas behov av stöd. För att möjliggöra förändring samt effektivt nyttjande av stödresurserna så är förutsättningen att aktuella kommuner har en förankrad och beslutad handlingsplan samt att nyckelpersoner från kommunen deltar aktivt i processen. Med fördel kan samordning av implementeringsinsatser mellan flera kommuner bli aktuellt. Uppdraget kan omfatta en dialog med forskare/universitet. Tidsplan: april 2015 februari 2016 Regional utbildning I samverkan med SKL erbjuda kommunerna regionala utbildningar riktat till personalgrupper som installerar, inför och förvaltar trygghetslarm/trygghetstjänster. Utbildningsområden: Tekniskt införande av trygghetslarm Drift och förvaltning samt förslag till riktlinjer och rutiner för trygghetslarm Vägledning/checklista för införande av nya trygghetstjänster (t.ex. natttillsyn) Tidsplan: maj 2015 september 2015 Regionala konferenser I samverkan med SKL och Socialstyrelsen genomföra regionala konferenser för att inspirera och motivera kommuner att ta steget att påbörja införande av välfärdsteknologi. Med syfte att bland annat belysa den digitala välfärdsteknologins möjligheter att öka delaktighet för personer med nedsatt beslutsförmåga. Målgrupp är beslutfattare och tjänstemän med ansvar för socialtjänst och hemsjukvård. Tidsplan: augusti 2015 december 2015
9 Kravspecifikationer Inventera kommunernas specifika behov av kravspecifikationer för välfärdsteknologi. Inventera och bidra med möjligheter till samordning av kravställning och/eller upphandling regionalt eller nationellt. Genom att intervjua minst 10 kommuner (representativt urval) ta ställning till om det är möjligt att ta fram kravspecifikation/er, rekommendationer eller nationella riktlinjer. Initiera till dialog av kravställning med leverantörer. Tidsplan: april 2015 juni 2015 Uppföljning av arbetet Resultat kommer att redovisas utifrån mål och mått i enlighet med projektmålen. Som underlag för uppföljningen kommer projektet att använda resultaten i Socialstyrelsens uppdrag om uppföljning av arbetet med ehälsa och trygghetslarm i kommunerna (S2014/1397/FST). För att skapa förutsättningar för ett ökat lärande kommer projektet att utvärderas kontinuerligt genom så kallad följeforskning. Erfarenheter och underlag framtaget under projekttiden kommer att tillgängliggöras i den nationella plattformen. Myndigheten för delaktighet ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 mars 2016. Budget Myndigheten för delaktighet får för uppdragets genomförande använda högst 15 mkr under 2015. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 2 mkr under 2015.