RISKBEDÖMNING OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN. Workshop. Nils Rahm Namn och ID (ppt-2007 krävs för red av sidfot)

Relevanta dokument

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Platsspecifika riktvärden

Marksanering Librobäck inom Börjetull

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

1. Allmänt om generella och platsspecifika riktvärden

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Antal sidor: 5 Helsingborg

Kurs i riktvärdesmodellen

Grundläggande om riskbedömning

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

BILAGA 10. UTTAGSRAPPORT INKLUSIVE INDATABLANKETT- PARK OCH BYGGNADER

Provtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115

TERMISK IN-SITU BEHANDLING Fd RENO KEMOMAT KEMTVÄTT NILS RAHM

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Beräkningsprogram, riktvärden.

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDSUT- REDNING FÖR KV. KILEN I RONNEBY KOMMUN Upprättad av: Per Sander Granskad av:

GODISFABRIKEN UPPDATERING AV PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Strandstaden i Fagersanna

Huvudstudie Vinterviken

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

Förorenad mark. Undersökning och bedömning

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

Checklista vid granskning och bemötande av

Provtagning planterings- och trädgårdsjord 2014

PM Markföroreningar inom Forsåker

Nedläggning av bilskrot Västerås

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kompletterande provtagning Futuraskolan Danderyd

Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Riktvärden för förorenad mark

PM - Brandvakten 7, Kalmar

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Hälsoriskbedömning av parkmark

Underlag till schaktplan

PM FÖRSLAG RIKTVÄRDE OCH FÖRORENINGSMÄNGDER

NV:s utgångspunkter för efterbehandling Praktikfall Banverkets f d impregneringsanläggning i Nässjö

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening

STRÄNGNÄS KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET GRIPSHOLM 1:9 & DEL AV GRIPSHOLM SLOTT 1:1 STRÄNGNÄS

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Principer för miljöriskbedömning

PM RISKBEDÖMNING FÖR SLAGSTA STRAND, ETAPP 1

BILAGA 11. Känslighetsanalys av riktvärden

Riskbedömning, kv Enen

KALMAR ARV Riskbedömning av markföroreningar inför ombyggnad av reningsverk Framställd för: RAPPO Uppdragsnummer: Distributionslista:

Förorenad mark och sanering

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Stora Sköndal - Platsspecifika riktvärden för mark

Riktvärden för förorenad mark

Bilaga 4 Handledning för beräkningsprogram

RAPPORT. Miljöteknisk markundersökning inom kv. Brödet 1, Karlstads kommun. Lantmännen Novare AB. Sweco Environment AB. Örebro.

BILAGA 1a Provpunktskarta Område sydväst om Lidingö sjukhus. Lidingö stad. Elin Andersson. David Engdahl. Se figur. Nov GS03 15GS04 15GS02

Acceptabel belastning

ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKPROVTAGNING

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning

Fd varvsområde, Norrtälje Tälje 3:75, 3:76, 3:77 och Tälje S 30, Norrtälje

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Utökad undersökning av klorerade etener inom Hägersten 2:6 och 2:7

RAPPORT Haninge kommun Jordbromalm 6:2, Haninge kommun; Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Lägesrapport KVVP etapp 1

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Transkript:

RISKBEDÖMNING OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Workshop Nils Rahm 1

RISKBEDÖMNING - Allmänt Uppskatta risk i dagsläget och i framtiden Besvara hur mycket risker och belastning som ska reduceras för acceptabla effekter Uppfylla övergripande åtgärdsmålen Grunden för dimensionering av åtgärder Förorening NV anser att området är förorenat om halterna > bakgrund Bakgrund = naturlig halt + antropogent diffust tillskott Belastning Massflöde - förorening X sprids med Y kg/år Spridning bör inte leda till höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som försämrar yt- och grundvatten 2

RISKBEDÖMNING Allmänt FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Uppmätta halter jämförs mot riktvärden eller miljökvalitetsnormer Riktvärden KM, MKM, SLV, RfC Miljökvalitesnormer Klass 1 5, (ingen punktkälla, punktkälla, etc,) eller mindre allvarligt, mer allvarligt eller låg, medel, hög. Vid behov beräknas platsspecifika riktvärden (PRV) för mark Belastningen på omgivningen bedöms FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING Platsspecifika förutsättningar skiljer sig från generella riktvärden Fokus på att kvantifiera risk genom mätningar, modeller eller annat OSÄKERHETER Ska bedömas för båda fallen 3

RISKBEDÖMNING Allmänt UTGÅNGSPUNKT Skydda människa, miljö och naturresurser Naturvårdsverkets utgångspunkt Efterbehandlingsarbetet utgår från Miljöbalken och av riksdagen fastställda miljömål Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Levande kust och skärgård God bebyggd miljö Ett rikt- växt- och djurtliv 4

RISKBEDÖMNING Risk? När uppstår en risk? 1. Förorening 2. Spridningsväg 3. Skyddsobjekt FÖRORENING SKYDDSOBJEKT RISK SPRIDNINGSVÄG FÖRORENING finns i vatten, luft, jord, byggmaterial, sediment SPRIDNING i mark, vatten, luft, växter, djur, SKYDDSOBJEKT människa, växt, djur, akvifär, bäck, sjö, brunn 5

RISKBEDÖMNING Vad gör man TA REDA PÅ: 1. Förorening Vilka? Förorenade medier? Var finns den? I vilken form? 2. Spridning Frigörelsemekanism? Transportvägar inom och mellan medier Nedbrytning, omvandling - var? 3. Skyddsobjekt Vad påverkas av människa, miljö, resurs? Finns känsliga grupper? Vilka exponeringsvägar är aktuella? Finns skyddsvärda biotoper/arter? Risk för akuta skador på människa/miljö? Vilka negativa hälso- och miljöeffekter kan uppstå? 6

RISKBEDÖMNING Hur börjar man? KORT OCH LÅNGT TIDSPERSPEKTIV, INOM OMRÅDE OCH I OMGIVNING TA REDA PÅ: Föroreningsmängd och belastning Hur stor mängd i olika medier? Hur stor är belastningen (totalt eller /m 2 sk massflux) Finns andra källor som påverkar belastningen? Påverkas naturresursens kvalitet Framtiden Ökar eller minskar risker och belastning? Kan episodiska händelser förändra riskbilden? Riskreduktion Hur stor riskreduktion för att nå acceptabel risk? Vilken form av riskreduktion? Reduktion av förorening Minska spridning? Minska exponering? 7

RISKBEDÖMNING Definiera! Markanvändning - Vad ska området användas till Bostäder - KM Industri MKM Branscher (SPI Drivmedelsstationer) mer detaljerad Strövområde, Vägmark, Stationer i drift Exempel: Markanvändning: grustäkt ska omvandlas till bostadsområde - KM Föroreningar: tidigare lokal soptipp Metaller, Olja, Pah Spridning: diffus, möjligen en hotspot centralt Övrigt: marken ska fyllas upp till omgivande nivå Övergripande åtgärdsmål Området ska kunna användas till bostadsändamål Spridning av föroreningar till grundvattnet ska reduceras Vattentäkter ska skyddas 8

RISKBEDÖMNING KOLLA RISK HÄLSORISKER 9

RISKBEDÖMNING KOLLA RISK EXPONERINGSANALYS KM - 6 exponeringsvägar Intag jord Hudkontakt Inandning damm Inandning ångor Intag dricksvatten Intag växter MKM 4 exponeringsvägar Intag jord Hudkontakt Inandning damm Inandning ångor I NVs Rapport Riktvärden för förorenad mark Nr 5976 finns ekvationer för de 6 exponeringsvägarna, sid 32-44. KM Heltid 24 timmars exponering 365 dagar om året 74 år Högt Miljöskydd Dricksvatten inom området Skydd av ytvatten och organismer MKM Deltid - 8 timmars exponering 200 dagar 59 år Begränsat miljöskydd Skydd av ytvatten och organismer Skydd av brunn 200 m nedströms 10

RISKBEDÖMNING HÄLSORISKER Vilken halt i ett media ger upphov till en oacceptabel exponering? Ämnen kan ha C=TRV/(EXPxDFxCF) Halt C i jord fördelas till luft och vatten enligt fördelningen CF, späds ut med en faktor DF innan det når människan med en viktbaserad exponering EXP i mg/kg kroppsvikt/dygn. EXP jämförs mot det toxikologiska referensvärdet TRV. 1/ tröskeleffekter dvs risk inträder endast om en viss halt överskrids eller 2/ ger en ökad risk oavsett halt ex. cancerogena ämnen. Ämnets fördelning CF mellan olika medier finns beskrivet med ekvationer, sid 51 65. 11

RISKBEDÖMNING HÄLSORISKER Ämnen med - Kroniska effekter Dos anges ofta som TDI (tolerabelt dagligt intag mg/kg kroppsvikt/dag), intag via mun RfC (reference concentration - mg/m 3 ), inandning Generellt gäller att endast 50% av TDI och RfC får intecknas av en förorening resten är andra exponeringar (mat, luftföroreningar, mm). För ämnen med generellt hög bakgrundsbelastning får endast en mindre andel intecknas: 20% - bly, kadmium, kvicksilver 10% - PCB, dioxiner 12

RISKBEDÖMNING HÄLSORISKER Ämnen med - Cancerogena (mutagena) effekter Risken att få cancer är proportionell mot dosen I Sverige accepteras 1 extra cancerfall på 100 000 individer För cancerogena ämnen som kan andas in ges ofta en enhetsrisk för ämnet som tex för trikloreten (TCE) uttrycks risken till 4,3 x 10-7 dvs en halt av 1 µg/m 3 ger ett extra cancerfall på 1/ 4,3 X 10-7 dvs 1 på 2 300 000 individer. För Sverige accepteras 1:100 000 då blir riktvärdet RISK inh = 2 300 000/100 000 = 23 ug/l (se tabell A3.4) 13

RISKBEDÖMNING FÖRDELNING, TRANSPORT, UTSPÄDNING TRANSPORTER SKER FRÅN JORD TILL: ånga till inomhusluft ånga till utomhusluft grundvatten ytvatten växter Transportmodellen gäller strikt endast för förorening i omättad zon FÖRDELNING BERÄKNAS MELLAN: porvatten och jord porluft och jord växter och jord UTSPÄDNING SKER VIA TRANSPORTEN OCH BERÄKNAS FRÅN porvatten till grundvatten KM 1/14; MKM 1/47 porvatten till ytvatten 1/ 4 000 porluft till inomhusluft 1/10 000 porluft till utomhusluft 1/600 000 Ämnets fördelning CF mellan olika medier finns beskrivet med ekvationer, sid 51 65. 14

RISKBEDÖMNING FÖRDELNING, TRANSPORT, UTSPÄDNING NÅGRA VIKTIGA PARAMETRAR ATT HÅLLA I MINNET Halten kol i jorden och ph är viktigt för att bedöma ämnens fastläggningsförmåga. Kol analyseras som TOC från 1/glödrest eller 2/specifikt TOC antas i jorden vara 2% ovan grundvattnet och 0,5% under grundvattnet Är kolhalten högre kan riktvärdet justeras uppåt och vice versa. Förhållandet är nästan linjärt för de flesta organiska ämnen. Vid beräkningar av PRV ska man alltså ta reda på TOC-halten. Med kännedom om kolhalten kan K d beräknas som ofta finns med i ekvationerna via sambandet K d = K oc x f oc (kolhalten) K oc finns tabellerat för organiska ämnen 2% kol ger ett f oc på 0,02 K d kan också tas fram med : laktester mätningar direkt av halter i jord och grundvatten 15

RISKBEDÖMNING FÖRDELNING, TRANSPORT, UTSPÄDNING NÅGRA VIKTIGA PARAMETRAR ATT HÅLLA I MINNET Henrys konstant H är viktig att känna till för beräkning av halten av ett flyktigt ämne i porluften från mätningar av grundvattenhalter där halten i porgasen C a är lika med halten i vattnet C w x Henrys konstant: C a = H x C w Fukten är också viktig att veta för ämnen som är flyktiga då fukt hämmar transporten från jorden till porluften Som standard anges att jordens por upptar 0,4 andelar av provet varav 32% är vattenfylld och 8% luftfylld. Jorden under byggnader är ofta mycket torrare och ger potentiellt högre halter under plattan. Andelen vatten i poren kan tas fram genom att använda TS halten i jordprovet. Geosigma använder fördelningen 15,6% vatten och 24,4 % luft (por=0,4) baserat på 77 prover mellan 0-1 m under industribyggnad. 16

RISKBEDÖMNING MILJÖ Generella riktvärden för KM och MKM ger ett högt och ett begränsat skydd för markmiljön i området KM 75% skydd MKM - 50% skydd Man kan t ex djupindela marken och säga att miljön under t ex 0,7 eller 1,0 m är mindre skyddsvärd på grund av t ex grov fyllning som inte ger de naturliga förutsättningarna som biologiskt liv kräver och därför sänka miljöskyddet till t ex 25%. KM- hälsa, spridning med MKM miljö under 1 m djup är inte ovanligt. För storstadsspecifika förhållanden ges också exempel på 25% och 10% skydd. Fyllningsjordar 25% Jord under asfalt, i vägkropp 10% Fördjupade studier för att beräkna riktvärden för miljöskyddet kräver en hel del ekotoxikologiska data som oftast är kostsamt att ta fram. Man kan jobba med LOEL-värden (lowest effect level) och PEL-värden (possible effect level) genom att exponera extrakt från jordar som späds ut i olika koncentrationer och exponera känsliga arter. Finns specialiserade labb! 17

RISKBEDÖMNING YT/GRUNDVATTEN För att skydda grundvattnet nedströms får halten i jorden C GW inte vara högre än (oftast) halva riktvärdet för dricksvattenkriteriet C crit-gw delat med utspädningsfaktorn DF gw-protect x fördelningsfaktorn CF water-mob mellan porvatten och och grundvatten. C GW = C crit-gw /(DF gw-protect x CF water-mob ) C GW (mg/kg TS) och för Ytvatten gäller analogt E off-site = C crit-sw /(DF swt x CF water-mob ) E off-site (mg/kg TS) Skydd av grundvatten för dricksvattenändamål är inte alltid motiverat, tex i i områden där inga förutsättningar för vattentäkt finns eller där infiltrationsområdet inte bedöms vara av någon större betydelse Hänsyn ska tas till: Omgivande bakgrundshalter Grundvattenmagasinets storlek och skyddsvärde 18

RISKBEDÖMNING PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Beräkning av platsspecifikt riktvärde PRV Riktvärdet är det lägsta av tre separata riktvärden hälsorisker miljörisker spridningsrisker 19

RISKBEDÖMNING PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN HÄLSORISKBASERAT RIKTVÄRDE 20

RISKBEDÖMNING Dimensionerande exponeringsvägar 21

RISKBEDÖMNING Dimensionerande exponeringsvägar Petroleumkolväten och additiv Drivmedelsstationer, SPI 22

RISKBEDÖMNING JORDPARAMETRAR Utomhus. Under hus är det torrare 16/24 kan användas 23

RISKBEDÖMNING INDATA EXCELLMODELL GENERELLA INDATA ÄR: Storlek på förorenat område 50 x 50 m = 2500 m2 Grundvattenbildning: 100 mm/år Avstånd till brunn (MKM) 200 m Hydraulisk konduktivitet 1 x 10-5 m/s Gradient 0,03 Akvifärens mäktighet 10 m Ytvattenrecipient 1 M m 3 Omsättningstid 1 år Vattendrag 30 L/s Husgrund 100 m 2 Luftvolym 240 m 3 Luftomsättning 12 ggr/dag Markluftintag 2,4 m 3 /dag 24

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL 1. Definiera markanvändningen 2. Identifiera skyddsobjekt 3. Ge exempel på Övergripande åtgärdsmål 4. Utför en exponeringsanalys, sammanfatta med tabell 5. Bedöm Hälsorisker, Miljörisker och Spridningsrisker 6. Gå igenom platsspecifika förhållanden, vad skiljer mot generellt scenario 7. Fundera på om nivårelaterade PRV är rimligt att ha 8. Beräkna PRV med NV excellblad 9. Ange dimensionerande exponeringsvägar 10. Ange dimensionerande föroreningar 11. Redovisa PRV 12. Beskriv behov av riskreduktion och vilka åtgärder som är nödvändiga 25

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Definiera markanvändningen KM Skyddsobjekt människor som bor och arbetar nära området, i framtiden boende på fastigheten, kringströvande människor, X-ån, brunnar Ge exempel på Övergripande åtgärdsmål Marken ska kunna användas för bostadsändamål utan negativa hälsorisker Markmiljön i området ska kunna utvecklas på ett normalt sätt Ytvattnet X-ån ska inte påverkas negativt från spridning av föroreningar från området Grundvattnet på fastigheten ska inte påverkas negativt från spridning av föroreningar från området Dricksvattenbrunnar i omgivningen ska kunna användas utan negativa hälsoeffekter. Utför en exponeringsanalys Hudkontakt, förtäring, damning eller odling av grödor på förorenad ytlig mark kan inte helt uteslutas vid en exploatering, För djupare liggande mark som övertäcks bedöms ovanstående exponeringssituationer inte uppstå För mark under 1 m bedöms ingen odling ske och exponering avseende intag jord, damning och hudkontakt justeras ned till 10 dagar som kan vara motiverat för tillfälliga markarbeten. Exponering via ångor är dock relevant oberoende av djup. Exponering via dricksvatten är en relevant exponeringsväg. 26

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Markmiljöskydd KM föreslås för den ytliga jorden 0-1 m Markmiljön är i dagsläget förmodligen störd på grund av ett visst innehåll av industriavfall och ett högre skydd motsvarande MKM i jord 1-X m är inte motiverat. För djupare liggande jord än 8 m föreslås halva MKM skyddet då det inte bedöms finnas några betydande biologiska funktioner på de djupen. Spridning av föroreningar sker till grundvattnet, men zonen ovanför grundvattnet är betydligt mäktigare än normalt vilket ger större utspädnings- och nedbrytningsförhållanden. Spridning med grundvattnet till närmaste ytvatten Lärjeån är därmed starkt begränsad. Fundera på om nivårelaterade PRV är rimligt att ha Verkar rimligt! Sammanfatta exponering i tabell Ytliga massor 0-1 m Djupa massor 1 X m 8 - X m område G4 Inandning damm Inandning ångor Odling grödor Intag dricksvatten - - - - (MKM) (MKM/ 2) EXPONERINGSVÄGAR Massor Hudkontakt Förtäring Markmiljö Grundvatten Ytvatten 27

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Gå igenom platsspecifika förhållanden, vad skiljer mot generellt scenario 28

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beräkna PRV med NV excellblad 0-1 m Riktvärden HÄLSORISK MILJÖ SPRIDNING RIKTVÄRDE Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- PRV Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt 0-1m KM jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik 4,8 33 360 ej aktuell 2,5 0,9 0,57 0,57 100 0,57 20 ej aktuell 64 1400 0,57 10 10 10 Barium 2500 91000 53000 ej aktuell 15000 1700 940 470 DS 470 200 ej aktuell 18000 190000 300 80 200 200 Kadmium 25 9100 270 ej aktuell 26 3,9 2,9 0,59 DS 0,59 4 ej aktuell 21 63 0,59 0,2 0,6 0,6 Kobolt 180 6400 5300 ej aktuell 270 60 38 19 DS 19 20 ej aktuell 64 950 19 10 18 18 Krom tot 190000 ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. 5E+05 120000 59000 DS 59000 80 ej aktuell 1600 7100 150 30 80 80 Koppar 63000 ej begr. 53000 ej aktuell 190000 5600 4600 2300 DS 2300 80 ej aktuell 1300 9500 200 30 80 80 Kvicksilver 29 1000 11000 2,2 44 5,3 1,4 0,29 DS 0,29 5 ej aktuell 6,4 24 0,29 0,1 0,3 0,3 Nickel 1500 55000 1300 ej aktuell 2300 1300 380 190 DS 190 70 ej aktuell 130 4700 120 25 70 70 Bly 440 16000 27000 ej aktuell 4000 1300 300 59 DS 59 200 ej aktuell 380 14000 59 15 60 60 Vanadin 1100 41000 53000 ej aktuell 5800 7100 800 400 DS 400 100 ej aktuell 1300 7900 200 40 100 100 Zink 38000 ej begr. ej begr. ej aktuell 120000 6800 5500 2700 DS 2700 250 ej aktuell 2600 38000 500 70 250 250 Al>C8-C10 13000 9100 ej begr. 43 32000 1100 41 20 DS 20 100 700 2100 12000 20 DS 20 20 Al>C10-C12 13000 9100 ej begr. 430 370000 1900 330 160 DS 160 100 1000 24000 270000 160 DS 100 100 Al>C12-C16 13000 9100 ej begr. 2100 860000 3500 1100 530 DS 530 100 1000 57000 ej begr. 500 DS 100 100 A>C16-C35 250000 910000 ej begr. ej begr. ej begr. 1E+05 69000 35000 DS 35000 100 2500 110000 ej begr. 1000 DS 100 100 PAH M 330 530 290 3,2 290 30 2,8 2,8 DS 2,8 10 250 44 400 2,8 DS 3 3 PAH H 6,6 11 29 680 75 1,5 1 1 DS 1 2,5 50 14 520 1 DS 1 1 Ange dimensionerande exponeringsvägar Ange dimensionerande föroreningar Redovisa PRV 29

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beräkna PRV med NV excellblad 1 - X m Riktvärden HÄLSORISK MILJÖ SPRIDNING RIKTVÄRDE Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- PRV Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt 1-Xm KM jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik 170 400 13000 ej aktuell 2,5 ej aktuell 2,4 2,4 100 2,4 40 ej aktuell 64 1400 2,5 10 10 10 Barium 91000 ej begr. ej begr. ej aktuell 15000 ej aktuell 13000 6500 DS 7700 300 ej aktuell 18000 190000 7700 80 300 200 Kadmium 910 110000 9700 ej aktuell 26 ej aktuell 25 5 DS 5 20 ej aktuell 21 63 5,1 0,2 5 0,6 Kobolt 6400 77000 190000 ej aktuell 270 ej aktuell 260 130 DS 130 35 ej aktuell 64 950 64 10 35 18 Krom tot ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. ej aktuell ej begr. 580000 DS 720000 150 ej aktuell 1600 7100 1600 30 150 80 Koppar ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell 190000 ej aktuell 160000 81000 DS 96000 200 ej aktuell 1300 9500 1300 30 200 80 Kvicksilver 1000 13000 390000 6 44 ej aktuell 5,2 1 DS 1 10 ej aktuell 6,4 24 1,1 0,1 1 0,3 Nickel 55000 660000 49000 ej aktuell 2300 ej aktuell 2100 1100 DS 1200 120 ej aktuell 130 4700 130 25 120 70 Bly 16000 190000 970000 ej aktuell 4000 ej aktuell 3200 630 DS 810 400 ej aktuell 380 14000 380 15 400 60 Vanadin 41000 490000 ej begr. ej aktuell 5800 ej aktuell 5000 2500 DS 2900 200 ej aktuell 1300 7900 1300 40 200 100 Zink ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell 120000 ej aktuell 110000 53000 DS 58000 500 ej aktuell 2600 38000 2600 70 500 250 Al>C8-C10 460000 110000 ej begr. 110 32000 ej aktuell 110 56 DS 56 500 700 2100 12000 57 DS 60 20 Al>C10-C12 460000 110000 ej begr. 1100 370000 ej aktuell 1100 560 DS 560 500 1000 24000 270000 570 DS 500 100 Al>C12-C16 460000 110000 ej begr. 5600 860000 ej aktuell 5200 2600 DS 2800 500 1000 57000 ej begr. 1000 DS 500 100 Al>C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. 920000 DS ej begr. 1000 2500 110000 ej begr. 2500 DS 1 000 100 PAH M 12000 6400 11000 6,8 290 ej aktuell 6,7 6,7 DS 6,7 40 250 44 400 6,7 DS 7 3 PAH H 240 130 1100 690 75 ej aktuell 36 36 DS 67 10 50 14 520 14 DS 10 1 DS-data saknas 1 Antaget 2xMKM Ange dimensionerande exponeringsvägar Ange dimensionerande föroreningar Redovisa PRV 30

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beräkna PRV med NV excellblad 8 - X m Riktvärden HÄLSORISK MILJÖ SPRIDNING RIKTVÄRDE Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde KM jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 2,5 ej aktuell 2,5 2,5 100 2,5 50 ej aktuell 64 5700 2,5 10 10 10 Barium ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 15000 ej aktuell 15000 7700 DS 7700 870 ej aktuell 18000 760000 7700 80 900 200 Kadmium ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 26 ej aktuell 26 5,1 DS 5,1 35 ej aktuell 21 250 5,1 0,2 5 0,6 Kobolt ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 270 ej aktuell 270 130 DS 130 65 ej aktuell 64 3800 64 10 60 18 Krom tot ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej begr. ej aktuell ej begr. 720000 DS 720000 440 ej aktuell 1600 28000 1600 30 1 500 80 Koppar ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 190000 ej aktuell 190000 96000 DS 96000 430 ej aktuell 1300 38000 1300 30 1 200 80 Nickel ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 2300 ej aktuell 2300 1200 DS 1200 260 ej aktuell 130 19000 130 25 120 70 Bly ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 4000 ej aktuell 4000 810 DS 810 1100 ej aktuell 380 57000 380 15 400 60 Vanadin ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 5800 ej aktuell 5800 2900 DS 2900 400 1 ej aktuell 1300 32000 1300 40 400 100 Zink ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 120000 ej aktuell 120000 58000 DS 58000 690 ej aktuell 2600 150000 2600 70 700 250 Al >C16-C35 ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. ej begr. DS ej begr. 1000 2500 110000 ej begr. 2500 DS 1 000 100 Ar >C10-C16 ej aktuell ej aktuell ej aktuell 120000 2500 ej aktuell 2500 1200 DS 1200 60 500 42 7500 42 DS 40 100 Ar >C16-C35 ej aktuell ej aktuell ej aktuell 160000 5800 ej aktuell 5600 2800 DS 2800 40 250 26 950 26 DS 25 10 PAH L ej aktuell ej aktuell ej aktuell 1400 630 ej aktuell 430 220 DS 220 60 500 14 2500 14 DS 15 3 PAH M ej aktuell ej aktuell ej aktuell 46 290 ej aktuell 40 40 DS 40 110 250 44 1600 40 DS 40 3 PAH H ej aktuell ej aktuell ej aktuell 770 75 ej aktuell 68 68 DS 68 15 50 14 2100 14 DS 15 1 DS-data saknas 1 Antaget 2x MKM Ange dimensionerande exponeringsvägar Ange dimensionerande föroreningar Redovisa PRV 31

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beskriv behov av riskreduktion och vilka åtgärder som är nödvändiga Ytlig jord 0-1 m Tillgängligheten av ytliga befintliga massor är som störst i norra delarna. Platsspecifika riktvärden för ytlig jord 0-1 m är därför endast relevanta i fastighetens norra del. Föroreningshalter som överskrider platsspecifika riktvärden för ytlig jord utgörs av PAH-H och styrande för riktvärdet är odling direkt på ytjorden. Planeras odlingar i det norra området föreslås skyddsåtgärder som medför att översta 30 cm påförs matjord för egenodling. Djup jord 1 - X m (ej vid G4) Djupt liggande jord förekommer i övriga delar av fastigheten efter uppfyllnad Platsspecifika riktvärden för djup jord (PRV 1-X m) bedöms kunna användas för hela området utom vid G4 där särskilda PRV föreslås Samtliga uppmätta föroreningshalter underskrider PRV 1- X m och det föreligger därmed inget åtgärdsbehov 32

RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beskriv behov av riskreduktion och vilka åtgärder som är nödvändiga Djup jord 8 X m vid G4 Området vid G4 planeras fyllas upp med ca 8 m ren jord Halterna av PAH-H i schaktbotten vid G4 efter en lokal sanering överskrider det platsspecifika riktvärdet (PRV 8-X m) Dimensionerande för PAH-H riktvärdet är spridning till grundvatten Exponeringstrycket för området ges dock av en yta eller volym förorenad jord och inte enstaka punkter varför medelhalten i området är mer relevant för bedömningen om riskreducering är nödvändig eller inte Medelhalten kan användas om det inte föreligger extremvärden, vilket inte bedöms vara fallet Maxhalten för PAH-H ligger nära riktvärdet och medelhalten för ämnet underskrider de platsspecifika riktvärdet, sammantaget bedöms riskerna med kvarvarande föroreningar obetydligt och eventuella åtgärder är inte motiverade ur risksynpunkt därmed föreligger inget åtgärdsbehov i detta område. 33

RISKBEDÖMNING SLUT Eventuella frågor, se nedan! Nils Rahm 010-482 88 21 nils.rahm@geosigma.se 34