1 Inledning. 1.1 Syfte. 1.2 Mål. 2.1 Scenario. 2.2 Roller. 1.3 Genomförande. Byggledning VBEN15

Relevanta dokument
1 Inledning. 1.1 Syfte. 1.2 Mål. 2.1 Scenario. 2.2 Roller. 1.3 Genomförande. Byggledning VBEN15

Byggledning introduktion

Kursprogram. 1 Inledning. 2 Projekteringsprocessen rollspel. Byggledning VBEN15 9 poäng HT Syfte. 1.2 Mål. 2.1 Scenario. 1.

Kursprogram. 1 Inledning. 2 Projekteringsprocessen rollspel. Byggledning VBE041 9 poäng Läsperiod 3, VT Syfte. 2.1 Scenario. 1.

Kursprogram. 2 Projekteringsprocessen rollspel. 1 Inledning. Byggledning VBEN15 7,5 poäng Läsperiod 2, HT Syfte. 2.1 Scenario. 1.

Kursprogram. Byggledning VBE041 9 högskolepoäng Läsperiod 2, VT Inledning. 2 Byggledning i byggprocessen ett rollspel. 1.1 Syfte. 2.

2 Byggledning i byggprocessen ett rollspel

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Kursprogram. Facilities Management VBEN05, 7,5 poäng, HT2011. Kunskap och förståelse. Färdighet och förmåga. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Byggproduktion Lunds universitet - Lunds tekniska högskola

ESSF05 Elektronikprojekt och hållbar utveckling

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

Kursprogram. Fastighetsföretagande och facilities management. VFR081, 15 poäng, VT2009. Kunskap och förståelse. Färdighet och förmåga

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 12: Verksamhets- och affärskompetens, 25 YH-poäng

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod LED100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

KVMI Kvalitets- och miljöstyrning, 10 YH-poäng APPL Affärskompetens, ledarskap, ekonomi och lagar/regelverk, 30 YH-poäng

Projektarbete i byggprocessen H2013 (Kurser: VBE675, VBE680, VBE685 och VBE690)

EH2030 (7,5p) Verksamhetsutveckling & kvalitet

Infomet / Datateknik KursPM

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng

Kursansvarig: Margareta Kesselberg, Rum: B320, Tel: , E-post:

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod PEK101. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Slutbetyg. Kursmål. Kursinnehåll. Välkommen till Institutionen för byggvetenskaper - byggproduktion! Construction Management

Dagens agenda. Intro kurs Genomgång av FSR (kursens mål) Genomgång av projekt Genomgång av Bidcon och Plancon. 3 december 2015.

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

BIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Förstudie Förekomsten ändrings

Kursplanen är fastställd av Akademin Valand att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursinformation - TEIO 61, Industriell organisation grundkurs

Umeå Universitet Kursplan Dnr: Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Undervisningsspråk: Svenska Undervisningen sker på svenska, men engelskspråkigt textmaterial kan förekomma.

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Ekonomihögskolan

Grundläggningsteknik VGTN01

1 (6) Studieguide. Handledningsmetodik för handledare till socionomstudenter i VFU, 7,5 högskolepoäng

FEKG21, Företagsekonomi: Strategisk marknadsföring, 6 högskolepoäng Business Administration: Strategic Marketing, 6 credits Grundnivå / First Cycle

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Fördjupningsarbete i maskinkonstruktion

TDDD39-Perspektiv på informationsteknologi

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

Institutionen för ingenjörsvetenskap Kurskod ABL100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Kursprogram: Programarbete, samhällsplanering och gestaltning projektarbete i byggprocessen 7,5 hp VBE680 Byggteknik med arkitektur Ht 2010

Organisation och förändring, 7,5 hp

Fastighetsförvaltning

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

Kursvärdering UM2201 HT18

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

KURSPLAN. Dnr J 2010/

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

UPPDRAGSBESKRIVNING, UB

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OVA100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. För godkänd examination på kursen skall studenten kunna visa

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

Projektuppgift i Anläggning

VEAF Verksamhets- och affärskompetens 4 KY-poäng

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

Kursvärdering UMK702 Del 3 NV-didaktik HT17

Kursplan. Kalkylering och internredovisning. Cost Accounting, Basic Course. Företagsekonomi. Målet för kursen är att ge de studerande:

VFU 2, ämnesstudier, Förskollärare, 7,5 hp

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

VBEA01 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggproduktion

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Maskinteknik M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2014

Programutvecklingsmetodik, teori

Familjerätt i ett komparativt och EU-rättsligt perspektiv är en fördjupningskurs i juristutbildningen.

Grundläggningsteknik VGTN01

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OVA100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Kurs i tre delar. Betong-Regelverk vid produktion. Projektuppgift-anbudskalkyl, samt teori,

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

TSEA29-Konstruktion med Mikrodatorer

TSKS10 - Signaler, information och kommunikation

Inkontinens och inkontinensvård

Golfbanemanagement hp

Medie- och kommunikationsvetenskap

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

TGTU43- Kommunikation på arbetsplatsen

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för masterutbildningar att gälla från och med , vårterminen 2017.

Transkript:

Byggledning VBEN15 HT-2017 1 Inledning 1.1 Syfte Kursens syfte är att belysa helhetsbilden av byggprocessen och kopplingen mellan dess olika skeden, samt ge kunskaper om det arbete som utförs av en byggledare. Kursen syftar även till att träna studenterna i att leda och arbeta i byggprojekt med målformulering, ledarskap, mötesteknik samt kvalitetssäkring av det egna arbetet. Studenterna ska i kursen utveckla sitt personliga förhållningssätt till byggledning och efter kursen känna trygghet i sin egen kompetens. 1.2 Mål Kunskap och förståelse Kunna hantera det administrativa arbete som krävs i ett byggprojekts tidiga skede. Kunna genomföra nödvändiga analyser i inom kalkylering, planering och upphandling. Färdighet och förmåga Kunna organisera, upphandla, leda och planera ett normalt byggprojekt. Kunna upprätta en produktionskalkyl i ett tidigt skede och bedöma osäkerhetsfaktorer. Kunna utvärdera ett normalt byggprojekts ekonomiska förutsättningar. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kunna genomför en upphandling med entreprenörer och upprätta ett upphandlingsprotokoll. Kunna samla in relevanta fakta och skriftligt och muntligt avrapportera beslutsunderlag. I en given situation kunna bedöma vilka myndighetskontakter som behöver upprättas. 1.3 Genomförande Kursen genomförs med fokus på tre delar: byggprojektledningsprocessen utbildningsprocessen, och utvärderingsprocessen. Byggprojektledningsprocessen behandlas i ett rollspel där studenterna agerar som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Utbildningsprocessen, som pågår parallellt med rollspelet, består av att studenterna utbildas i de olika moment och färdigheter som är relevanta vid genomförandet av ett byggprojekt i dess tidiga skeden. Utbildningsprocessen kan betraktas som byggledarnas vidareutbildning vilken utgör en del i rollspelet. Byggledarna kan här även boka tid hos experter vid avdelningen för konsultation angående olika kursmoment. Utvärderingsprocessen är det moment där det egna arbetet följs upp genom kontinuerliga utvärderingsmoment. Avseende bland annat att följa upp lednings- och utvecklingsfrågor utifrån arbetet i den egna gruppen. 2 Byggprojektledningsprocessen rollspel Kursen kommer till stor del att bedrivas i form av ett rollspel där studenterna delas in i konsultgrupper om ca fem studenter. Gruppernas uppgift är att agera byggprojektledare på uppdrag av en beställare. Varje grupp tilldelas en handledare/beställare från avdelningen. Konsultuppdraget leds och drivs självständigt av grupperna och följs upp i dialog med beställaren under planerade projektmöten. 2.1 Scenario Arbetet startar med att byggledarna har kontaktats av en beställare för att leda ett nybyggnadsprojekt. Projektet är ett flerbostadshus som skall uppföras i Lund. En detaljplan finns och denna tillhandahålls av beställaren. Uppdraget går ut på att ta fram ett beslutsunderlag för beställarens styrelse för beslut om huruvida projektet skall genomföras eller inte. 2.2 Roller Konsulter Studenterna bildar byggledningsföretag, i grupper om ca fem studenter. Varje grupp kommer under kursen att fungera som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Beställare Som beställare agerar personal från avdelningen. Varje konsultgrupp tilldelas en egen beställare som, utanför rollspelet, dessutom fungerar som handledare åt gruppen. Observera att även beställaren spelar en roll. Detta kan innebära att beställaren i rollspelet kan verka okunnig om sådant som denne har goda kunskaper om i funktionen som handledare.

Beställare Bengt Hansson Henrik Szentes Urban Persson Experter Det finns möjlighet för konsultgrupperna att boka tid för konsultation hos experter. Experterna är: Anne Landin miljö- och kvalitetssystem Stefan Olander entreprenadjuridik Stefan Olander kalkylering & investeringsbedömningar 2.3 Projektmöten Möten mellan beställare och konsulter hålls kontinuerligt under kursen. Det är upp till grupperna själva att kontakta och avtala tidpunkt med beställaren. Inför projektmötena skall grupperna vara väl förberedda och beställaren skall ha fått dagordning, föregående mötesprotokoll och andra aktuella dokument senast 24 timmar före mötet. Observera att det är konsulterna (det vill säga studenterna) som kallar till och leder mötena. Funktionen som mötesordförande och sekreterare roterar inom konsultgruppen. En av gruppmedlemmarna (olika vid varje tillfälle) tilldelas rollen som observatör. Som observatör deltar man inte i själva mötet, utan skall iaktta och notera hur mötet genomförs och hur deltagarna agerar i sina roller. Efter själva mötet framför observatören sina synpunkter, vilka sedan diskuteras i gruppen. För att följa upp gruppens utveckling skrivs, vid varje projektmöte, ett speciellt observatörsprotokoll, som skall bifogas slutrapporten. Delredovisning av resultat Gruppernas arbete kommer kontinuerligt att redovisas till beställarna/handledarna under kursen. Detta sker genom att beställaren, vid projektmötena, efterfrågar material och uppgifter som gruppen skall presentera vid nästa möte. I slutet av kursen sammanställs allt material i en slutrapport. Handledning Under projektmötet behandlas inte sakfrågor till handledaren, däremot finns möjlighet för gruppen att ställa frågor till handledaren i direkt anslutning till mötet. 2.4 Anbudsprövning För att genomföra en anbudsprövning skall konsultgrupperna lämna ett förfrågningsunderlag till två potentiella byggentreprenörer (dessa representeras av kursledningen). Detta underlag består av en inbjudan att lämna anbud, administrativa föreskrifter, ritningar (skisser) samt rambeskrivning (här redogörs för tekniska funktions-, miljö- och kvalitetskrav). Entreprenörerna kommer sedan att lämna anbud som noga granskas av konsultgruppen. Efter mottaget anbud skall ett förslag till beställning skrivas för byggnadsentreprenaden. Detta förslag skall även bifogas till projektrapporten. 2.5 Förhandling Under kursen kommer det att genomföras ett förhandlingsspel som ligger utanför projektuppgiften. Detta tar sin form av ett praktikfall där studenterna spelar olika roller. 2.6 Styrelsemöte slutredovisning Vid slutredovisningen ska alla grupper närvara. Varje grupp presenterar sina förslag för sin beställare och dennes styrelse (övriga lärare som är närvarande vid redovisningen). Vid respektive presentation agerar en grupp observatör. Observatörsgruppen ska iaktta redovisningen och reflektera över denna under en gemensam diskussion. Som observatörsgrupp agerar byggledningsföretagen växelvis enligt ett separat redovisningsschema som utdelas i slutet av kursen. Redovisningen skall genomföras på ett professionellt sätt, vilket kräver att alla i gruppen är pålästa och att presentationsmaterialet är tydligt och säljande. Vid bedömningen läggs stor vikt vid trovärdigheten och presentationsteknik. 3 Utbildningsprocessen 3.1 Utbildningsmoment Under kursen kommer ett antal föreläsningar och seminarier att hållas. Föreläsningar, seminarier som är markerade med fet stil är obligatoriska. Eventuella förhinder anmäls till kursledningen innan det aktuella föreläsningstillfället. Föreläsningarna behandlar sådana ämnesområden som är relevanta för grupperna i deras projektarbete. Det finns två typer av föreläsningar. Teoretiska föreläsningar i syfte att stödja projektarbetet samt gästföreläsningar i syfte att inspirera ge lite annorlunda perspektiv. I anknytning till rollspelet kan föreläsningen betraktas som konsulternas vidareutbildning parallellt med projektarbetet.

3.2 Informationssökning Grupperna ansvarar för att själva efterfråga och söka relevant information som inte förmedlas i utbildningsmomenten, men som behövs för att lösa uppgiften. För hantering av myndighetskontakter spelar kursledningen rollen som kommun och frågor ställs hit. Detta innebär inte att alla uppgifter automatiskt kommer att förmedlas till alla grupper, utan det krävs att man själv vänder sig till kursledningen och efterfrågar detta. 3.3 Expertkonsultation För att ge möjlighet för grupperna att dels ställa kvalificerade frågor, dels få konstruktiv kritik på sitt utförda arbete finns möjlighet att boka tid för konsultation hos någon av avdelningens experter. Det finns möjlighet att få experthjälp inom områdena: miljö och kvalitet, kalkylering, finansiering och entreprenadjuridik. Det är lämpligt att varje grupp vid minst ett tillfälle genomför en konsultation för varje ämnesområde. Inför dessa konsultationer skall gruppen lämna in underlag i förväg för att ge möjlighet för experten att läsa igenom och analysera materialet.. Datorstöd I kursen används datorstöd för bl.a. projektplanering, kalkylering, rapportskrivning, kommunikation och presentation. De programvaror som kan användas är: Kalkylering MS Excel Kalkylering MS Excel eller Wikells sektionsdata Planering MS Project Ordbehandling MS Word Presentation MS PowerPoint 4 Utvärderingsprocessen Utvärdering är ett viktigt stöd för den kontinuerliga utvecklingen av gruppens arbete. Utvärderingsprocessen löper därför genom hela kursen och omfattar såväl kursinnehållet som det egna arbetet och grupprocessen. Vid de första föreläsningstillfällena diskuteras förväntningar på kursen, uppföljning av mål och grupprocesser. Vid projektmötena under kursens gång, diskuteras gruppens arbete och utveckling med handledarna i samband med observatörsdiskussionen. Utöver detta ska varje student skriva en personlig projektdagbok om vad denne gjort de dagar som hen arbetat med kursen. 5 Arbetsmaterial/resurser 5.1 Litteratur Kursen bygger huvudsakligen på kunskaper från tidigare kurser inom avdelningen. Kursmaterial från dessa kurser utgör förkunskapskrav och betraktas därför som kurslitteratur: Kurslitteratur: Hansson m fl (2015) Byggledning: Projektering, Studentlitteratur.

6 Kursschema Dag Tid Moment Sal Ansvarig 1/11 8-10 F: Kursintroduktion, Ledning av byggprojekt Ö: Gruppindelning och social riskanalys 3/11 8-10 F: Fastighetsutveckling F: Beställarens krav och förväntningar V:P2 V:P1 8/11 8-10 F: Definition av projektet, förfrågningsunderlaget F: Tids- och kostnadsstyrning 10/11 8-10 F: Administrativa föreskrifter F: Hantering av osäkerheter V:S2 14/11 F: Projektledarskap HS 16/11 8-10 F: Miljöcertifiering V:O2 UP 17/11 8-10 S: Förhandlingsspel S: Förhandlingsspel V:S2 22/11 8-10 Ö: Eget arbete V:P2 24/11 8-10 Ö: Eget arbete F: Kommunikation i byggprojekt AM 29/11 8-10 Eget arbete V:P2 1/12 8-10 Eget arbete Eget arbete V:P2 V:P1 1/12 INLÄMNING AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 6/12 8-10 F: Skanska Fastighetsutveckling V:P2 HF 8/12 8-10 F: Projektutveckling V:P2 LSJ 13/12 Ö: Eget arbete V:P1 15/12 8-10 Redovisning Redovisning V:C V:C Observera kursmoment i fetstil är obligatoriska. Föreläsare: Stefan Olander () Henrik Szentes (HS) Urban Persson (UP) Anders Mellberg (AM) Kommunikationsdirektör Malmö kommun Hans Fransson, Skanska Lotta Strömgren Jönsson (LSJ) YCAP AB Kursledning: Stefan Olander Kursansvarig/examinator Stefan.olander@construction.lth.se Christina Glans Kursadministration christina.glans@cosntruction.lth.se

7 Examination 7.1 Prestationskrav Resultatet av projektuppgiften ska redovisas i en projektrapport, vilken utgör ett beslutsunderlag för beställaren och dess styrelse. Projektrapporten skall ha följande innehåll: 1. Sammanfattning av rapporten med rekommendation av beslut till styrelsen. 2. Konceptanalys (minst tre stycken) med övergripande alternativkalkyler för investering och årskostnad samt en rekommendation av bästa förslag. 3. Kalkyl på total produktionskostnad, som del av denna ska det ingå en entreprenadkalkyl på byggdelsnivå. Gjorda anatagenden ska tydligt redovisas. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl, fastighetsekonomisk investeringskalkyl baserad på en cash-flow analys. Gjorda antaganden ska tydligt redovisas. 5. Tidplan för byggprojektets övergripande genomförande samt betalningsplan med kreditivkostnad. 6. Förfrågningsunderlag för entreprenaden med administrativa föreskrifter, ritningar samt rambeskrivning (här redogörs för tekniska funktions-, miljö- och kvalitetskrav). 7. Beställningsskrivelse (förslag) samt protokoll av anbudsprövning. Rapporten ska även innehålla dessa bilagor: 1. Avtal mellan konsultgrupp och beställare. 2. Projektledningsplan för det egna arbetet. Innehållande beskrivning av omfattning (WBS), budget, tidplan, kommunikationsplan samt en riskanalys. 3. Mötesprotokoll och tidplan för konsultarbetet med gjorda avstämningar och revideringar. 4. Observatörsprotokoll kompletterade med beskrivning av det egna arbetets utveckling under kursen. 5. Social riskanalys Individuell inlämning: 6. Projektdagböcker (via e-post till: stefan.olander@construction.lth.se) 7.2 Betygssättning Gruppens slutbetyg sätts vid ett betygskollegium där kursledningen och handledare deltar. Handledarna har dessförinnan gjort en bedömning av sin egen grupps arbete med utgångspunkt från projektmötenas genomförande och det material som tagits fram till dessa. Individuella avvikelser från gruppbetyget (både uppåt och nedåt) kan förekomma om handledarna och betygskollegiet har uppfattningen att en enskild students prestation uppenbart avviker från de övriga gruppmedlemmarnas. För erhållande av slutbetyg krävs närvaro vid samtliga obligatoriska föreläsningar samt ett aktivt deltagande i gruppens arbete. Bedömning görs efter följande modell: 1. Projektadministration (15 poäng): Föreberedelser inför möten, mötesgenomförande, mötesprotokoll, observationsprotokoll, social riskanalys, projektdagböcker. 2. Konceptanalys (10 poäng): Motivering av rekommenderat förslag, inklusive övergripande investerings- och alternativkalkyl 3. Produktionskostnadskalkyl (15 Poäng): Noggrannhet, kunskap och säkerhet. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl (10 poäng): Antaganden, rimlighet och säkerhet. 5. Tidplan (10 poäng): Struktur, aktivitetsindelning, deltider, totaltid och resursfördelning. 6. Förfrågningsunderlag (20 poäng): Innehåll, olämpliga och/eller saknade delar. För bilagorna läggs störst vikt vid: 1. Avtal (5 poäng): Utformning och innehåll. 2. Projektledningsplan (15 Poäng) Förutom ovanstående delar bedöms: 1. Närvaro vid projektmöten och projektdagböcker, individuellt (20 poäng) Totalt sett 120 poäng Den muntliga presentationen bedöms med avseende på presentationsteknik, säkerhet, tydlighet, argumentation och inlevelse. Slutrapporten skall kopieras i ett exemplar till beställaren.