LUFTEN I KALMAR LÄN Information från Kalmar läns luftvårdsförbund
Utgivare: Kalmar läns luftvårdsförbund Text, bild, diagram: Lönnbom VA-teknik AB, Martina Lönnbom, Lönnbom media, Ingemar Lönnbom Layout: Annika Andersson Sammanfattning: Broschyren ger en samlad bild av luftsituationen i Kalmar län. Resultat från mätningar av luftkvaliteten i Kalmar län de senaste 10 åren redovisas. Nyckelord: luftvård, luftkvalitet, luftförorening, kommuner, regional samverkan, krondropp, markvatten, tätortsmätningar, försurning, övergödning, svavel, kväve, metaller, mossa, kvicksilver i fisk, miljömål, miljökvalitetsnormer Rapporten beställs via: www.lansstyrelsen.se/kalmar/luftvardsforbund Utgivningsår: 2013
KALMAR LÄNS LUFTVÅRDS- FÖRBUND Kalmar läns luftvårdsförbund är en sammanslutning av företag, kommuner, myndigheter och andra intressenter som påverkar luftmiljön eller har intressen i luftvårdsfrågor. Förbundet leds av en styrelse som representerar de olika medlemskategorierna. Luftvårdsförbundet bildades 1989 med syfte att samordna, bevaka och informera om utvecklingen av luftföroreningarnas spridning och påverkan inom regionen. Miljöbalken och dess förordningar och föreskrifter om miljökvalitetsnormer för utomhusluft styr till stor del Luftvårdsförbundets arbete. I dagsläget har förbundet 30 medlemmar. Bild 1. Luftvärnarpris. Årligen delar förbundet ut priset Årets Luftvärnare till någon som gjort betydande luftvårdande insatser. Undersökningar Mycket av den luftövervakning som bedrivs i länet görs inom ramen för Luftvårdsförbundets verksamhet. Luftkvaliteten undersöks både i tätortsnära miljöer och på landsbygden. Kommunernas ansvar för kontroll av den tätortsnära luftkvaliteten samordnas genom Luftvårdsförbundet. Förbundet ingår sedan 1985 i Krondroppsnätet (IVL Svenska Miljöinstitutet) och medverkar i Urbanmätnätet (IVL) sedan 2002. Krondroppsnätet bedrivs på uppdrag av Naturvårdsverket, luftvårdsförbund, länsstyrelser och kommuner. I länet finns fyra observationsytor för övervakning av luftföroreningarnas effekter på försurning, övergödning och marknära ozon. Andra mätningar som genomförs är utsläpp av metaller till luft genom analyser i mossa samt analyser av kvicksilverhalter i insjöfisk. Information En viktig uppgift som Luftvårdsförbundet har är att informera medlemmarna och allmänheten om luftkvaliteten i länet. Resultat från undersökningarna presenteras på förbundets hemsida i form av rapporter och nyhetsbrev. Årets luftvärnare 3 LUFTEN VI ANDAS Tillgången till luft av god kvalitet är avgörande för vår hälsa. Luften består till 99 procent av kvävgas och syrgas. Den återstående procenten utgörs av ädelgaser, koldioxid, helium och luftföroreningar. Därutöver innehåller luften vattenånga, olika mycket i olika klimat och väderförhållanden. En gammal tumregel för hur länge en människa kan fungera oberoende av sin omgivning är 3 minuter utan luft, 3 dagar utan vatten och 3 veckor utan mat. Så uppstår luftföroreningar Föroreningar i luften kan ha olika orsaker och det finns många naturliga källor. Naturliga föroreningar sprids i luften genom t.ex. vulkanutbrott och skogsbränder, salterna från haven, damm från universum, pollen från växter och gas från sumpmarker. De luftföroreningar som vi själva orsakar har sitt ursprung i ett antal mänskliga aktiviteter. Några viktiga källor är väg- och flygtrafik, industriell verksamhet, energiproduktion, jordbruk, uppvärmning av bostäder, småskalig vedeldning, lösningsmedel och produktanvändning. Luftföroreningar transporteras och sprids med vindar långa sträckor och över stora områden. Askan från vulkanutbrotten på Island åren 2010 och 2011 påverkade flygtrafiken över hela världen. Dessutom sker kemiska processer i atmosfären där solen fungerar som energikälla. Det leder till att det bildas nya ämnen, till exempel marknära ozon.
viktig källa till luftburna partiklar. Energiproduktionen är en annan betydelsefull källa till föroreningar. Vedeldning ger till exempel utsläpp av partiklar och kolväten och kan ha stor inverkan på den lokala luftkvaliteten. Eldningsolja har historiskt varit en signifikant källa till utsläpp av svaveldioxid. Idag är det luftburen svaveldioxid från kontinenten och utsläpp från sjöfarten som leder till att främst kuststäder i södra Sverige är utsatta. Bild 2. Årsnederbörd, södra Sverige. (källa SMHI) Nederbörd och klimat Sveriges klimat styrs dels av läget i västvindsystemet (det norra västvindbältet) och dels av läget mellan ett stort hav och en stor landmassa. Det innebär bland annat att nederbördsmängden är betydligt större på västkusten än hos oss på ostkusten. Årsnederbörden i Kalmar län ligger normalt mellan 500 och 600 mm. När det regnar eller snöar tvättas luftföroreningar ur atmosfären för att slutligen hamna på marken. Även geologin och olika vegetationstyper har betydelse för effekterna av luftföroreningarna. Sveriges landområde består mestadels av urberg och det finns förhållandevis lite kalk i berggrunden. Det är en bidragande orsak till försurningen. Påverkan på människan Studier visar att det finns tydliga samband mellan föroreningar i utomhusluften och negativa effekter på människors hälsa. Det handlar om nedsatt lungfunktion, astma, bronkit och symtom från nedre luftvägarna hos barn som kortsiktiga effekter. De långsiktiga effekterna av att ha varit utsatt för luftföroreningar är en förhöjd dödlighet. Dödsorsakerna är främst sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Förhöjd risk att få lungcancer har setts även lång tid efter att man har flyttat från områden med högre halter av luftföroreningar. LUFTFÖRORENINGARS PÅVERKAN Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Till de mest påverkande föroreningarna räknas partiklar, kväveoxider, svaveloxider, koloxider, koldioxid, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och tungmetaller. Trafiken står för en stor del av luftföroreningarna. Utsläppen sker från bilar, båtar, flyg och arbetsmaskiner. Äldre fordon orsakar normalt större utsläpp. En växande fordonspark med ökad trafik ger också mer slitage på vägarna vilket är en 4
De vanligaste luftföroreningarna Koldioxid CO2. Uppkommer vid all förbränning, energioch transportsektorn är den dominerande källan. Viktigaste växthusgasen. Metan CH4. Uppkommer vid boskapsskötsel, bidrar till växthuseffekten. Ammoniak NH3. Jordbrukets gödselhantering är den största källan. Bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten. Köldmedier CFC. Uppkommer från kylaggregat och drivmedel. Bidrar till förstöring av ozonskiktet. Svaveloxider SOX. Uppkommer från förbränning av fossila bränslen. Omvandlas till surt regn i atmosfären. Kväveoxider NOx. Uppkommer från förbränning där trafiken är den största källan. Bidrar till övergödning och försurning av skog, mark och sjöar. Kolväten VOC (flyktiga organiska kolföreningar). Uppkommer genom ofullständig förbränning. Största utsläppen kommer från vedeldning och transporter. I denna grupp ingår även PAH (polycykliska organiska kolväten). Marknära ozon O3. Bildas ur kemiska reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska kolväteföreningar under solens inverkan. Partiklar PM. Uppkommer från förbränning av drivmedel, ved och eldningsolja, även uppvirvlat vägdamm, slitage från däck och vägbeläggningar. Metaller. Uppkommer från utsläpp från vissa industriprocesser och sopförbränning. Påverkan på miljön Luftföroreningarna bidrar till klimatförändringar, försurning, övergödning och uttunning av ozonskiktet. Klimatförändringar uppkommer genom de så kallade växthusgaserna. Växthuseffekt innebär att solens värme och ljus reflekteras tillbaka till jorden i atmosfären. Den viktigaste orsaken till ökad växthuseffekt är utsläpp av koldioxid. När medeltemperaturen ökar smälter polernas isar fortare. Detta i sin tur leder till en höjning av havens vattennivå. Försurningen orsakas av utsläpp av främst svaveloch kväedioxid. Även ammoniak har en bidragande effekt. Försurningen påverkar vattendrag och sjöar dessutom utarmas djurlivet. Material som påverkas av försurningen bryts ned snabbare och därigenom skadas till exempel byggnadskonstruktioner och kulturhistoriskt värdefulla föremål. Skogens träd och jordbrukets grödor skadas av marknära ozon 5
vilket medför lägre produktivitet. MEDEL OCH MÅL Luftföroreningar medför stora kostnader för samhället. Det behövs därför styrmedel för att reducera luftföroreningar i Sverige och samverkan i Europa och övriga världen eftersom många luftföreningar sprids över stora områden. Samarbete över gränserna Under FN:s luftvårdskonvention samarbetar Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar. I åtta så kallade protokoll har flertalet berörda länder åtagit sig att begränsa utsläppen av bland annat svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar. Den svenska lagstiftningen påverkas i hög grad av Sveriges medlemskap i EU. Den ökade mängden av EU-författningar minskar utrymmet för specifikt nationella regler. Miljökvalitetsnormer (MKN) Eu:s ramdirektiv om luftkvalitet är ett regelsystem som gäller i Sverige beträffande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider, partiklar (PM10), svaveldioxid, bly, bensen och kolmonoxid. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Riksdagens definition av generationsmålet är: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka 6 ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det miljökvalitetsmålet som framför allt berör luftföroreningar är Frisk luft. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Övriga mål som också berör luftföroreningar är Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning. Åtgärder Källa. Miljömålsportalen. Åtgärder som nämns för att nå miljömålen gällande minskade halter av luftföroreningar kan vara bränsleeffektiva fordon, öka det kollektiva åkandet, fler cykelbanor, kommuner bör informera om bättre eldningsteknik. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ska utifrån de nationella miljökvalitetsmålen ta fram åtgärder för varje miljökvalitetsmål samlat i ett för länet gemensamt åtgärdsprogram. Åtgärderna ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås inom utsatt tid. Vart är vi på väg SMHI:s senaste rapport Luftkvaliteten i Sverige år 2020, innehåller en prognos över partikelhalter, kvävedioxid och bensen i tätortsluft år 2020. Kalmar finns med som en av 48 trafikmiljöer där SMHI följt upp miljökvalitetsmålet Frisk luft. Enligt rapporten är det svårast att klara miljökvalitetsmålet för partiklar (PM10). Läget är bättre för partiklar (PM2,5) som huvudsakligen uppkommer av långdistanstransporter från övriga Europa. Halterna för bensen har de senaste 20 åren
minskat betydligt, band annat till följd av renare bränslen. Miljökvalitetsmålet Frisk luft beräknas dock fortfarande överskridas på ungefär hälften av gatorna år 2020. Kvävedioxid är en annan luftförorening som är problematisk i tätortsluften i Sverige. Halterna förväntas minska till år 2020, men inte tillräckligt mycket för att klara normer och mål för samtliga gator. Dieseldrivna fordon dominerar utsläppen av kväveoxider och beräknas göra det i allt större utsträckning till år 2020. För att klara miljökvalitetsnormer och mål i framtiden krävs kraftfulla och samordnade lokala åtgärder. Några åtgärder som har utvärderats i studien är trafikminskningar, dubbdäcksminskningar och minskning/förbud av tung trafik. LÄGET I KALMAR LÄN En stor del av luftföroreningarna som faller ner över länet kommer långväga ifrån. De luftföroreningar som uppstår inom Sverige har också stor betydelse. Luftkvaliteten har blivit bättre på senare år i och med minskade utsläpp av försurande ämnen och tungmetaller. Kalmar län är ett av de län där luftkvaliteten är förhållandevis bra. Det som kan försämra luftkvaliteten är bland annat förtätningar av stadskärnor och ianspråktagande av grönområden. De mätningar som hittills genomförts i länet när det gäller partiklar är att mätning av halter sker i en bakgrundsmiljö där halterna representerar vad boende normalt utsätts för i en tätort. De mätningar som genomförs i Luftvårdsförbundets regi är bland annat tätortsmätningar, nedfallsmätningar, metaller i mossa och kvicksilver i fisk. Mätningarna ger underlag för att bedöma effekterna av luftföroreningar och dokumentera utvecklingen. Resultaten används i det fortsatta luftvårdsarbetet för uppföljning av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och i framtagandet av åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen. Bild 3 Partikelmätare, Kalmar. Kalmar läns luftvårdsförbund. Tidigare har kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar och flyktiga organiska ämnen (VOC) mätts i flertalet kommuner. De senaste åren har partiklar och flyktiga organiska ämnen mätts i Kalmar och Västervik. Övriga kommuner har mätt flyktiga organiska ämnen. Partiklar PM10 Partiklar uppstår vid förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan, främst vid dubbdäcksanvändning. Vedeldning kan medföra mycket höga partikelkoncentrationer. Resultaten som visas i diagrammet är medelvärden för vinterhalvåret, november t.o.m. april. Värdena representerar bakgrundmiljön i tätort och återspeglar därmed vad boende normalt utsätts för. På starkt trafikerade gator kan halterna vara avsevärt högre. Miljökvalitetsnormen för PM10 är 50 mikrogram per kubikmeter som timmedelvärde och 40 mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde. Detta klaras i länet. Miljömålet för år 2020 är 15 mikrogram per kubikmeter. Tätortsmätningar Tätorsmätningar har genomförts i flera av länets tätorter. Sedan 2002 sker det genom samverkan i 7 Bild 4. Partikelhalter PM10 i Kalmar och Västervik.
Flyktiga organiska ämnen VOC Flyktiga organiska ämnen eller VOC (volatile organic compounds) är en samlande benämning för ett stort antal gasformiga kolväteföreningar. De frigörs vid ofullständig förbränning och avges också genom avdunstning från lösningsmedel och bensin samt andra petroleumprodukter. Katalytisk avgasrening har påtagligt bidragit till att bensenhalten i luften sjunkit sedan början av 1990-talet och troligen kommer att fortsätta att sjunka om än i långsammare takt. Det ämne som analyseras inom ämnesgruppen VOC är bensen. Den svenska miljökvalitetsnormen på 5 mikrogram bensen per kubikmeter kommer att klaras i de tätorter som hittills mätt VOC i Kalmar län. Generationsmålet är 1,0 mikrogram per kubikmeter. källa. www.krondroppsnatet.ivl.se Bild 5. Uppmätta medelvärdet för 2011 i Västervik, Emmaboda, Oskarshamn och Vimmerby. Nedfallsmätningar Undersökningarna ska även ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Den försurning som inte är naturlig beror främst på nedfall av svavel och i viss mån kväve. Svavel kommer i huvudsak från förbränning av olja och stenkol. Kväve i nedfall kommer också från förbränning. Nedfallsmätningar (deposition) av luftföroreningar och markvattenkvalitet har de senaste åren utförts på fyra stationer i Kalmar län: Risebo i Västerviks kommun, Rockneby i Kalmar kommun, Alsjö i Emmaboda kommun och Ottenby i Mörbylånga kommun. Mätningarna som sker inom Krondroppsnätet undersöker bland annat svavel och kväve i nederbörden (våtdeposition) och krondropp (torrdeposition). Utöver nedfallsmätningarna utförs markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter (svaveldioxid, kvävedioxid och ozon) på provytorna. Syftet med undersökningarna är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av surt nedfall. 8 källa. www.krondroppsnatet.ivl.se
Våra skogar och mark belastas av luftföroreningar som till stor del kommer från långväga transporterade luftföroreningar från kontinenten, men även från transporter globalt över hela norra halvklotet. Dessa långväga transporter i kombination med kritiska belastningsgränser avgör hur mycket som kan accepteras vad gäller lokala utsläpp av luftföroreningar. Nederbördsmängden har en stor betydelse för nedfallet av luftföroreningar till skogen. Fakta Deposition: Nedfall av lutföroreningar från atmosfären. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Krondropp, Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på totaldeposition i skog av ämnen som inte påverkas nämnvärd av intercirkulation, som svavel och klorid. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dess undersökningar med lysimeter, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter. Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och/eller lufthalter mäts. (källa: IVL) Bild 6. Svavedioxidhalter i luft, årsmedelvärden. Den kritiska belastningsgränsen för svavel, d v s den belastning som naturen tål utan att skadas, är 3 kg/ha och år. Vid stationen i Ottenby ligger värdena över den kritiska gränsen. Orsaken till de högre värdena beror sannolikt på en påverkan från fartygstrafiken på Östersjön. För Kalmar län så ser man att belastningen av luftföroreningar är högst vid kustzonen. Detta beror sannolikt på utsläpp från fartygstrafiken på Östersjön. Det har skett en tydlig minskning av svavelnedfallet under de senaste 15-20 åren. När det gäller nitratkväve så ser man inte någon trend. Bild 7. Svavelnedfall ex havssalt i krondropp. De mätningar som görs på markvattnet visar på att det både pågår en försurning och en återhämtning. Försurning Luftens innehåll av svaveldioxid tillsammans med nedfallet av svavel i skogen ger en bild av hur försurningsbelastningen förändras över tiden. Mätningarna visar på att en minskad svavelbelastning under de senaste tio åren. 9 Bild 8. Markvattnets ph-värde.
Markvattnets ph visar på att försurningen ökar mest vid de kustnära stationerna. Vid Risebo visar marken inga tecken på försurning. Vid Alsjö visar marken tecken på en långsam återhämtning. Vid Rockneby och Ottenby fortgår försurningen. Övergödning Kväveutsläppen i Europa har inte minskat i samma utsträckning som utsläppen av svavelutsläppen. Dock har en minskning skett men det är ändå svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat eftersom uppskattningen av nedfallet dras med vissa metodproblem. Först och främst är det svårt att mäta kvävenedfallet till skogen eftersom kvävet tas upp direkt av trädkronornas blad och barr och når därför aldrig insamlarna för krondropp. Mätningar sker istället genom våtdeposition (nederbörd till öppet fält) med en uppskattning av bidraget från torrdepositionen. Kvävedioxidhlaterna mätt i lufthalter och som våtdeposition har inte förändrats i någon större utsträckning de senaste 11 åren. Kvävenefallet till skogen beräknas vara 7-8 kg/ha. Naturens kritiska belastningsgräns för kväve är 4-5 kg/ha och år. Återhämtningsprocessen i naturen är långsam. Metaller i mossa Mossa är en bra indikator med koppling till luftutsläpp eftersom den nästan inte alls tar upp metaller från underlaget den växer på. Analys av mossa är därför ett bra sätt att se trender för nedfall av metaller. Mossprover har insamlats och metallhalter har undersökts vid industrier och i städer i Kalmar län under perioden 1989 2011. Dessa mossprover har analyserats med avseende på halter av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium, kobolt mangan och molybden. Från 1989 till 2011 ser man en minskning av de flesta undersökta metallhalterna i Kalmar län. Särskilt tydlig är minskningen av bly under 1990-talet, en utveckling som starkt kan kopplas till att den blyade bensinen förbjöds i Sverige 1995 samt till industrins kraftiga minskning av utsläpp av bly till luft. En tydlig förbättring kan framför allt ses i länets södra delar, i områdena runt glasbruken i Emmaboda och Nybro kommuner. Även den mycket giftiga halvmetallen arsenik visar på samma tydliga nedåtgående trend. Under 2010 och 2011 insamlades mossproverna med de genomsnittligt högsta halterna av nickel, kvicksilver och arsenik i området kring Degerhamn. Högsta halter av bly insamlades i närheten av Gladhammars gruva. De i stadsmiljö insamlade mossprover med de i genomsnitt högsta halter av kadmium uppmättes i Oskarshamn. Kvicksilver i fisk Kvicksilver sprids i luften över stora områden. I Europa släpps det mest ut med röken från koleldade kraftverk, metallverk och sopförbränning. Kvicksilvret faller ner på sjöytor och tas upp av växter och smådjur. Dessa äts av mört och annan fisk, som i sin tur äts av gädda. Kvicksilvret följer med och koncentreras i näringskedjan, därför har gädda och annan rovfisk högre kvicksilverhalt än icke rovfisk. Undersökning Bild 9. Koncentration (mg/kg torrvikt) av bly i mossa insamlad 1989,1990, 2000 samt 2010,2011 (källa www.ivl.se, Publikationer,Rapportnummer B2051). Den senaste undersökningen av kvicksilver i gädda i Kalmar län genomfördes 2006-2007. Då fångades fem gäddor i varje sjö av företrädare för respektive fiskevårdsområden. Ryggfilén analyserades sedan och medelvärdet för de fem gäddorna räknades ut. 10
DU OCH JAG OCH FRISK LUFT Michael Jackson sjunger If you wanna make the world a better place, take a look at yourself and then make a change. Vill du göra världen bättre se dig själv i spegeln och gör en förändring. Vi kan alla genom vårt beteende förbättra luftkvaliteten i Kalmar län. Bild 10. Kvicksilverhalter i gädda 2006-2007. Gränsvärden och rekommenadationer Inom EU finns gemensamma gränsvärden för högsta tillåtna kvicksilverhalt i vissa livsmedel som säljs. För fiskprodukter är gränsvärdet 0,5 milligram per kilo. För vissa fiskarter, som gädda och ål, är gränsvärdet 1,0 milligram per kilo. Kvicksilver kan skada hjärnan. Fosterstadiet är den mest känsliga perioden, då hjärnan och nervsystemet utvecklas. Kvicksilver kan föras över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. Man bör inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditeten och amning. Världshälsoorganisationen anger ett tolerabelt veckointag på 1,6 mikrogram per kilo kroppsvikt. Tips Lämna bilen hemma och cykla eller använd kollektivtrafik. En bil släpper exempelvis ut cirka tre ton koldioxid varje år. Välj en bil med små utsläpp Använd motorvärmare och välj dubbfria däck. Motorvärmare minskas bilens utsläpp av kolväten, kväveoxider och andra skadliga ämnen samt partiklar markant under de första kilometrarna. Undvik tomgångskörning Lär dig och tillämpa ett ekonomiskt körsätt (ecodriving) Byt vinterdäck till sommardäck vid rätt tid Se till att du har rätt lufttryck i däcken, det minskar såväl bränsleåtgång som utsläpp. Välj en eldstad med små utsläpp Elda effektivt i eldstaden med enbart ren och torr ved. Vid eldning tänk till och utsätt inte din granne för rök. Bränn inte avfall eller trädgårdsavfall 11
Läsa vidare Luftguiden. Handbok 2011:1, 224 sid. ISBN: 978-91-620-0171-1 www.naturvardsverket.se Luften vi andas - i Kalmar län / 2000 ISBN 91-973826-0-4 www.lansstyrelsen.se/kalmar/luftvardsforbund Luftkvalitetsförordningen.www.notisum.se/rnp/sls/ lag/20100477.htm Miljömålet frisk luft. www.miljomal.se/sv/ Miljomalen/2-Frisk-luft/ SMHI, sidor om luftkvalitet. www.smhi.se/tema/ Luftkvalitet IVL, faktabank. www.ivl.se/tjanster/datavardskap/lu ftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html Svenska luftvårdsföreningen. www.luftvard.se REFERENSER IVL rapport B 1911, Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län, mätningar och modellering IVL rapport B 1940, Luftkvaliteten i Sverige 2009 och vintern 2009/10 IVL rapport B 2051, Metaller i mossa i Kalmar län, 2010-2011 IVL rapport B1980, Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Götaland - mätningar och modellering Kalmar läns luftvårdsförbund, Rapport om kvicksilver i gädda i Kalmar län 2006 2007 Luftverschmutzung, Wikipedia Luftvårdsförbundet i Kalmar län, IVL Naturvårdsverket, Luften i Sverige 2009 Naturvårdsverket, Luftguiden, Handbok 2011:1 Nederbördsutveckling i södra Svergie 1961-2007, Erik Henriksson, Robert Vilahamn Inst.för geovetenskaper Gbg universitet 2010 B-621 SMHI, Meteorologi nr 150, 2012, Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Stockholm läns landsting, Luftföroreningar och hälsa www.lansstyrelsen.se/kalmar/luftvardsforbund www.miljomal.se www.naturvardsverket.se www.slv.se www.wikipedia.se 12
MEDLEMMAR I KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND ABB AB Figeholm Borgholms kommun Naturskyddsföreningen Kalmar län Cementa AB Nybro kommun Emmaboda kommun OKG AB Kalmar Energi VärmeAB Gunnebo industrier AB Oskarshamns Energi AB Hultfreds kommun Oskarshamns kommun Högsby kommun Regionförbundet Trafikverket Xylem Water Solutions AB Saft AB Kalmar kommun Scania CV AB AB Gustav Kähr Swedspan AB Landstinget Kalmar län Södra Cell AB Länsstyrelsen i Kalmar län Torsås kommun Mönsterås kommun Vimmerby Energi & Miljö AB Mörbylånga kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun 13
Vill du veta mer eller är du intresserad av att stödja förbundet genom medlemskap? Kontakta: Kalmar läns Luftvårdsförbund c/o Länsstyrelsen i Kalmar 391 86 Kalmar Telefon 010-22 38 571 E-post: annika.andersson@lansstyrelsen.se Information om förbundets verksamhet finns på hemsidan www.lansstyrelsen.se/kalmar/luftvardsforbund.