ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Relevanta dokument
ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Att uppmärksamma det späda barnets behov

ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Tjänsteskrivelse. Slutrapport- Projekt Barn Blir

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Barns psykosociala ohälsa

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Insatser från Barnhälsovården

Välkommen till den femte nationella konferensen

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Välfärd i förändring

Tvärprofessionella samverkansteam

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Kunskapscentrum migration och hälsa


Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Barn- och Ungdomsplan

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Närsjukvårdsberedningen

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Sverige Kommuner och Landsting

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Psykisk ohälsa under graviditet

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Jämställt föräldraskap för barnets bästa

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Modellområde Vänersborg

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Maria Nyström Agback.

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

HLT- strukturerad samverkans modell

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Verksamhetsbeskrivning

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Verksamhetsbeskrivning

Frågor för reflektion och diskussion

Att ta på sig rätt glasögon

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Transkript:

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn Värna våra yngsta- Späda barns rätt till hälsa och utveckling Stockholm 2017 10 16 Birthe Hagström f.d. utvecklingsledare ALMA, fil dr i pedagogik birthe.hagstrom@telia.com

Bakgrund verksamheter som möter föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn behövde bli bättre på att hjälpas åt för att erbjuda tidig hjälp Förberedande arbete Kartläggning vilken samverkan fanns Förberedande projektgrupp Samtal med ansvariga politiker inom kommun och region Ansöka om projektmedel Malmö Ca 320 000 invånare som har sitt ursprung i 178 länder 48 % av malmöborna är yngre än 35 år Var tredje malmöbo är född utomlands 7 % av malmöborna är barn mellan 0-4 år 2016 föddes 5 100 barn i Malmö (Malmö Stad 2017 09 20)

ALMAs organisation utvecklingsledaren är sammanhållande Styrgrupp (chefer) Barn och vuxenpsykiatri Socialtjänst Mödra och barnhärsovård (Primärvård) Utvecklingsgrupp (kliniker) Barn och vuxenpsykiatri Socialtjänst Mödra och barnhälsovård Vuxenhabilitering Barnombudsgrupp (kliniker) Vuxenpsykiatri

Så började vi 1999 i tre stadsdelar Kartläggning av barn 0-7 år som har en psykiskt sjuk förälder (Pedagogiska-Psykologiska Problem Nr 667 (2001), Institutionen för pedagogik. Malmö högskola) Lagstiftningen Brett informationsarbete till politiker, ledningsgrupper och till personal som arbetar verksamhetsnära Erbjudande om fortbildning

Konsultation en tidig prioritering och ett viktigt nav Barnhälsovård Mödrahälsovård Socialtjänst Barn och familj Barnkriscentrum Barnpsykiatri Spädbarnsverks. Första linjen Specialistpsykiatri Vuxenhabilitering Vuxenpsykiatri (regional/privat) Allmänpsykiatrisk klinik Psykos klinik Beroende klinik

Lärdomar från mångårig konsultation Tider går ut till alla verksamheter som möter föräldrar och små barn två gånger om året. En person i varje team tar emot bokningar, tar vissa uppgifter samt informerar om hur konsultationen går till. Personalen som sitter i teamet ska vara kunnig och erfaren inom sitt kunskapsområde, har mandat att göra en första bedömning samt vara länken till sin mottagning. En i varje team leder konsultationen. Kunskap från konsultationerna samlas in och sammanställ en gång om året.

Lågtröskelverksamheter - späd och småbarnsfamiljer kan behöva hjälp på olika nivåer Familjestöd- praktisk hjälp med barn och enklare hemsysslor Föräldratelefon- någon att rådgöra med Föräldragrupp- dela erfarenheter kring barn och föräldraskap med andra Sommarverksamhet- en trygg plats att gå till tillsammans med sitt barn under fyra sommarveckor

Utvecklingsfrågor synliggörs bl.a. vid konsultationer - inom ALMA ges möjlighet till diskussion och handling Två exempel: Förskola för barn i särskilt behov av trygga relationer i förskolan Förskoleprojektet anknytningsperson på förskola En anpassad hembaserad behandling riktat till spädbarnsfamiljer med behov av samverkan över lång tid. ALHVA

ALHVA- hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Behandlingen pågår till barnet är inskolat på förskola och det fungerar för familjen Innehåll i ALHVAs behandling Om möjligt etablera kontakt i slutet av graviditeten. Arbete i hemmet minst två gånger i veckan med fokus på kontakt och samspel mellan barn och förälder. Familjegrupp en gång varje vecka. Samverka med andra verksamheter kring behandling, stödjande nätverk och familjens socioekonomiska situation. Förbereda för förskola där barnets behov av trygga relationer tillgodoses.

Resultatet visade bl.a. (för fullständig redovisning se Björkhagen Turesson & Hagström, 2015) Barnen utvecklades positivt. Vardagen blev mera förutsägbar och måltider, nattning och sömn fungerar bättre. Föräldrarnas förmåga att förstå och svara på sitt barns signaler ökade och de var mera tillgängliga när barnet behöver tröst och skydd. Samverkan mellan ALHVA, vårdgivare, myndigheter samt familjens nätverk var möjlig och visade sig viktig. Förskolan fick en viktig roll för barnens utveckling. Barnen lämnas regelbundet och samtliga fick en anknytningspedagog (som också arbetar med andra barn). Familjerna har stora svårigheter och trots positiva resultat är det troligen viktigt att planera ett kompenserande stöd till barnen

ALMAs samverkan- är den bra? Framgångsfaktorer och Hinder Politisk vilja Stödjande ledning Struktur och rutiner Utvecklingsledare Återkommande information och fortbildning Öppenhet mot brukarorganisationer Börja i liten skala, utvärdera och växa långsamt Omorganisationer Personalomsättning (på alla nivåer) Privatisering av vården Bristande kunskap om små barn Tid

Tack för er uppmärksamhet