Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Relevanta dokument
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Utfodring av dikor under sintiden

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Resurseffektiv utfodring av dikor

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Lantmannens valltävling

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Rörflen som foder till dikor

Vårvete som lämplig gröda för helsäd i Norrland

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Bra vallfoder till mjölkkor

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Närproducerat foder i praktik och teori

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Mjölk på gräs och biprodukter

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Uddevallakonferensen 2015

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utfodringspraxis Mjölby nov

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NÖT

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

15A - Grovfoderodling

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Transkript:

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8 februar 2018, Stjørdal, Norge

Helsädsensilage av spannmål jämfört med majsensilage Helsäd kan odlas i stora delar av Sverige. Majs kräver längre vegetationsperiod odlas främst i södra Sverige med norrgräns vid Mälardalen Majs är en kortdagsväxt, kräver växling mellan dag och natt för att blomma och ansätta kolv. Stora kolvar är viktigt för att få upp stärkelsehalten och energihalten i majs. Förädling sker för att öka fibersmältbarheten i majs

Medelvärden över 3 försöksår Helsäd av korn/ärt och korn med vallinsådd på Rådde Gård 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 A B C D E F Spannmål (85 % ts), kg/ha Återväxt, kg ts ha Helsäd, kg ts/ha A-C Helsäd skörd 1-3 v. e. axgång B fördröjd sådd D Helsäd skörd vid axgång E-F Kärnskörd Tröskmognad F enbart korn

Avkastning, kg ts/ha Första vallårets avkastning med korn/ärt och korn som insåningsgröda 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Insådd Vall 1 sk 3 Vall 1 sk 2 Vall 1 sk 1 Medelvärden över 3 försöksår 2000 0 A B C D E F A-C Helsäd skörd 1-3 v. e. axgång B fördröjd sådd D Helsäd skörd vid axgång E-F Kärnskörd Tröskmognad F enbart korn

Råproteinavkastning (kg/ha) Helsädsensilage av spannmål/baljväxt jämfört med helsäd av spannmål på Rådde Gård Korn/Ärt och Vårvete/Åkerböna är vanligt på ekologiska gårdar. Vicker är intressant Baljväxtandelen behöver vara minst 45 % i skördad helsäd för att få en proteinökning. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 Försök på Rådde Gård, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Helsäd kan användas som en extra gröda när det är brist på vallfoder på gården. Pressning: Skörda tidigt vid axgång då helsäden är grön och har ett fodervärde liknande en medelbra vall. En återväxtskörd i insåningsåret kan tas. Skörd till rundbal vid mjölkmognad av helsäden fungerar också och används ofta. Men utfodringsförsök med mjölkrasstutar på Götala nöt- och lammköttscentrum, Skara har visat bäst tillväxt vid utfodring av kornhelsäd vid axgång eller degmognad Tidig skörd av helsädsensilage

Sen skörd av helsädsensilage Skörd vid degmognad ger alltför mycket kärnspill vid strängläggning och pressning till rundbal. Helsäd i degmognad bör direktskördas med exakthack för att undvika mycket kärnspill vid slåtter och pressning. Direktskörd vid degmognad med exakthack försedd med kernel processor

Skörd av majs Skörd vid dentmognad, mjölmognadsstadiet.

..men om majsen inte hinner mogna innan frosten Skörd vid tidigare utvecklingsstadium som degmognad.

Näringsinnnehåll i majsensilage i Skara Degmognad 15 september Mjölmognad (Dent) 13 oktober Torrsubstans, % 27 38 Råprotein, g/kg ts 90 89 Stärkelse, g/kg ts 220 363 NDF, g/kg ts 413 380 Omsättbar energi, MJ/kg ts 11,0 11,2

Näringsinnnehåll i direktskördad kornhelsäd odlad i Skara Innan ensilering Axgång Tidig Mjölkmognad Tidig Degmognad Torrsubstans, % Ca 20 28 38 Råprotein, g/kg ts 91 81 72 Socker, g/kg ts - 217 82 Stärkelse, g/kg ts 15 38 238 NDF, g/kg ts 500 549 462 In vitro smältbarhet av OS, % 81 80

Hektarsavkastning av ts och smältbar organisk substans Avkastning (kg/ha) 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Korn Rågvete Havre Vårvete Ts Tidig mjölk Ts Tidig deg Smb org subst Tidig mjölk Smb org subst Tidig deg

Ensilering av helsäd och majs Helsäd av spannmål och majs är relativt lätt att ensilera. Helsäd av spannmål/baljväxt är svårare att ensilera. Använd tillsatsmedel, främst för att förhindra varmgång vid öppning av silo men även för att styra upp förjäsningen i bal och silo. Var noggrann vid packningen i silon och pressningen! Använd 2 extra lager plast på balen för att minska problem med gnagare.

Utfodring av helsäd och majs Majsensilage med hög stärkelsehalt är normalt ett energirikare grovfoder än helsädsensilage. Majsensilage är därför lämpligare i intensiv produktion för hög tillväxt (tjurar) och mjölkproduktion där det kan odlas. Både majsensilage och helsädsensilage kräver ett vallensilage med hög proteinoch energihalt (hög fibersmältbarhet) i grovfoderblandningen. Komplettera med lämpligt kraftfoder i totalfoderstaten.

Lämplig vallfoderkvalitet till helsäd och majs ------------------------------110 kg N/ha------------------------------- Tim + Rk Tim + Rk Tim, Rörsv + Rk, Lus TT/ER/ÄS+ Rk, Vk TT/ER/ÄS+ Rk, Vk Mängd att utfodra, kg ts/ha 8 325 7 988 8 318 8 783 9 405 270 kg N/ha-- Vallkostnad, kr/kg ts 1,51 1,53 1,50 1,47 1,60 Rödklöver, % i blandning vid skörd 53 31 25 25 16 Vitklöver, % inkl. spontan 7 5 6 12 7 Råprotein, % av ts 19,5 16,3 15,1 16,8 18,0 NDF, % av ts 40 46 47 44 46 In vivo smältbarhet av OS, % 76,1 75,5 76,6 76,9 76,6

Foderstatsberäkning i NorFor med kornhelsäd vid degmognad till kor med en mjölkproduktion på 30 kg (Wickström, 2017) --------------------------------110 kg N/ha--------------------------------- 270 kg N/ha 5 kg ts kornhelsäd Tim + Rk Tim + Rk Tim, Rörsv + Rk, Lus TT/ER/ÄS + Rk, Vk TT/ER/ÄS + Rk, Vk Foderkostnad, kr/dag 41,75 42,69 42,23 41,68 43,00 Kraftfoderkostnad, kr/dag 20,61 21,69 21,91 21,50 22,05 Vallensilagekonsumtion, kg ts/dag 9,0 8,8 8,5 8,6 8,3 Kraftfoderkonsumtion, kg ts/dag 8,0 8,1 8,1 8,1 8,4

Arealbehov och kostnader för en 100 kors besättning under ett år för foderstaten med kornhelsäd (Hallin, 2017) --------------------------------110 kg N/ha--------------------------------- 270 kg N/ha Kornhelsäd och 100 kor/år Tim + Rk Tim + Rk Tim, Rörsv + Rk, Lus TT/ER/ÄS + Rk, Vk TT/ER/ÄS + Rk, Vk Foderkostnad, kr 1 523 875 1 558 185 1 541 395 1 521 320 1 569 500 Skillnad mot blandning med hög N- giva, kr 45 625 11 315 28 105 48 180 0 Arealbehov 100 kor, ha 39,3 40,0 37,2 35,6 32,4 Arealförändring mot blandning med hög N-giva Optimalt/ha mot blandning med hög N- giva 6,9 7,7 4,8 3,2 0 6 596 1 477 5 802 15 026 0

Foderstatsberäkning i NorFor med majs och hp-massa till kor med en mjölkproduktion på 30 kg (Wickström, 2017) --------------------------------110 kg N/ha--------------------------------- 270 kg N/ha 3 kg ts majs och 3 kg ts hpmassa Tim + Rk Tim + Rk Tim, Rörsv + Rk, Lus TT/ER/ÄS+ Rk, Vk TT/ER/ÄS+ Rk, Vk Foderkostnad, kr/dag 37,81 39,24 38,90 37,87 39,21 Kraftfoderkostnad, kr/dag 11,41 13,22 13,71 12,89 13,24 Vallensilagekonsumtion, kg ts/dag 11,0 10,6 10,3 10,4 10,1 Kraftfoderkonsumtion, kg ts/dag 4,2 4,6 4,6 4,6 4,9

Råd Det är viktigt med en helhetssyn på gården både vad gäller odlingsförutsättningar, skördestrategi och arealtillgång för att nå bästa ekonomi. En högavkastande vall som skördas tidigt för att få mycket protein och energi i en grovfoderblandning med helsäd ger goda förutsättningar för en god produktion hos mjölkkor och växande ungnöt. Detsamma gäller för majs där det finns odlingsförutsättningar. Besök www.agrovast.se för mer info.

TACK! Frågor?