Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR
Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk kod Autonomi Klassiska professioner: läkare, jurister, militärer Semiprofessioner: sjuksköterskor och lärare
Professionell identitet En central del i professionell identitet är att agera professionellt gentemot klienterna/patienterna (Jonnergård & Erlingsdottir, 2008). Att arbeta under speciellt utvecklad yrkeskodex. Bärare av en professionell etik.
Etik och moral Att vara etiskt medveten. Att agera. Att bidra till reflektion. Vem ska definiera den goda vården?
Vad är professionsetik?
Professionsetik Möten med människor ansikte mot ansikte Situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa.
Professionsetik Mötet med den andre är sakligt och yrkesmässigt förmedlat. Yrkesutövarens professionella kompetens ligger till grund för mötet. Professionsutövaren har en makt som den andre inte har.
Professionsetik Mötet med den andre är handlingsorienterat. Yrkesutövaren ska inte bara reflektera utan också handla. Mötet med den andre kräver att något görs. Ett val måste göras.
Stefans tankar. Jag känner att man är patientens advokat i det hela. Det är genom mig som läkare och andra får reda på hur patienten egentligen mår och var den befinner sig i sitt mående. Jag känner mig som att jag representerar patienten för jag vet hur han eller hon mår, hur han eller hon klarar olika saker som inte läkaren känner till. Så det är väl lite välmåendet i sig, välbefinnandet, inte medicinskt som är mitt ansvar, både fysiskt och psykiskt. Människan i en helhet, inte bara sjukdom och symtom.
Etisk kod Hur professionens medlemmar förhåller sig till sina klienter och till varandra. Bygger på en ideologi. En överenskommelse om vad som är rätt och fel, vilka uppgifter man har. Att vara kritiskt medveten, reflekterad och kunnig. ICN:s etisk kod.
Förhållningssätt Den silverne regeln Komma ihåg att andra människor kan vara helt annorlunda än vi och vilja bli bemötta på ett helt annat vis.
Professionell trovärdighet
Professionell trovärdighet Grunden för professionell auktoritet ligger i löftet till allmänheten (jmf. engelskans public pledge). Daryl Koehn (1994). The ground of professional ethics.
Sju villkor för trovärdighet 1. Sjuksköterskan behöver ha patientens bästa för sina ögon. Tillit handlar om patientens förväntan på att sjuksköterskan ska agera i enlighet med patientens bästa. MEN det räcker inte med att bara vara snäll.
Det andra villkoret 2. Att visa en tydlig vilja att agera Det främsta tecknet på att sjuksköterskan är inriktad på patientens bästa är att helt enkelt agera utifrån patientens bästa. Att vilja agera är nödvändigt för tilliten.
Det tredje villkoret 3. Villigheten att agera behöver vara utan begränsning. Villigheten ska vara länge eftersom patienten förväntar sig att sjuksköterskan är uthållig. Vi ska inte bara orka de kommande minuterna eller timmarna utan så länge det krävs för att patienten ska bli hjälpt eller att det konstateras att inget mer finns att göra.
Det fjärde villkoret 4. Sjuksköterskan måste vara kompetent för att vara trovärdig. Att på ett kompetent sätt bedöma och diagnostisera patientens hälsotillstånd samt att främja hälsa. Professionens omdöme och den enskilda sjuksköterskans omdöme bildar en standard för yrkesutövning. Trovärdighet innebär att anpassa sig till denna standard.
Det femte villkoret 5. Det krävs en vårdrelation för att patienten ska bli hjälpt. Att få patienten delaktig och ta eget ansvar för sin behandling är centralt. Om patienten inte delger nödvändig information kan inte sjuksköterskan bli trovärdig i sin strävan att agera för patientens bästa.
Det sjätte villkoret 6.Sjuksköterskan är fri att göra det bästa för patienten med diskretion. Genom att patienten litar på sjuksköterskan får hen tillåtelse att använda sitt omdöme för att göra det som är bäst för patienten. Etik kan inte utövas mekaniskt.
Det sjunde villkoret 7. Sjuksköterskan ska verka trovärdig inte bara i patientens ögon utan också för närstående och andra som har till uppgift att skydda patienten. I mötet med synnerligen sårbara och utsatta personer krävs en stark, inneboende ansvarskänsla. T.ex. De allra minsta, de allra äldsta, kognitiv svikt, nedsövda.
Sammanfattning Det är vad vi säger och hur vi agerar som avgör om vi förtjänar patientens tillit. Frågan om legitimitet uppstår i varje möte med varje patient.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor Sjuksköterskan och allmänheten Sjuksköterskan och yrkesutövningen Sjuksköterskan och professionen Sjuksköterskan och medarbetare (www.swenurse.se)
Det personliga ansvaret Ett personligt ansvar för hur vi utövar yrket Bygga på sin kunskap kontinuerligt Sköta sin egen hälsa så att man kan främja hälsa Bedöma sin egen kompetens Förtroendefullt uppträdande Arbeta säkert med patienten Medverka till en vårdkultur som främjar ett etiskt förhållningssätt.
Det personliga ansvaret Tillämpa godtagbara riktlinjer inom viktiga områden Utveckla en forskningsbaserad professionell kunskap Upprätthålla omvårdnadens värdegrund Arbeta för en hållbar miljö Arbeta för en etisk organisationskultur
Makt och ansvar
Sjuksköterskor är utbildade för att tjäna mänskligheten. Det kräver reflektion, kunskap och en stark vilja att ta ansvar.
Tilliten Patienten litar på att sjuksköterskan vill hen väl har goda avsikter talar sanning håller sina löften I alla fall tills motsatsen är bevisad
Sårbarheten Tilliten gör oss sårbara nakna för varandra utelämnade åt varandra I tillit lägger vi våra liv i andras händer
Vad är grunden för ett vårdande möte? En människa kan aldrig komma i beröring med en annan människa utan att det på något sätt påverkar den andras liv. Det kan handla om något så obetydligt som ett kortvarigt stämningsläge, att väcka känslor. Med det kan också innebära något oerhört betydelsefullt, så att den andres liv faktiskt vilar i den enskildes hand. (Lögstrup, 1989)
Att ta ansvar? Moralisk integritet: det som händer inom oss när vi hanterar en situation som har moraliska dimensioner. Det sociala självmordet Det inomprofessionella sveket Hur undviker vi skam?
Makt Utvecklas mellan människor inom deras verksamhet utifrån de villkor och möjligheter som finns och uttrycks i tal och handling. I vårdrelationen är maktbalansen ojämn.
Makt När en person besitter mer makt än en annan person, är hennes ansvar också större än den andras. När man inser det och tar sitt ansvar så överger man inte= ANSVARETS ETIK
Etiska problem i basal omvårdnad Att sjuksköterskan och patienten är främlingar för varandra. Att patienten ofta upplever ett främlingskap för vårdens kultur att använda fackspråk, att vetenskapliggöra, att avprivatisera och att objektifiera patienten.
Etiska problem i basal omvårdnad Att personalen alltid har mer makt, i sin egenskap i att äga kunskap och institutionell samhörighet än patienten som inte kan klara sitt dagliga liv och som är skild från sin hemmiljö och sina sociala relationer.
Etiska problem i basal omvårdnad Att patienterna ofta är icke autonoma d.v.s. de har svårt att fatta beslut om egna val av betydelse för rekreation och välbefinnande eftersom de till så hög grad är beroende av assistans från andra. (Malmsten, K.(red). (2007). Etik i basal omvårdnad i någon annans händer, sid 55).
Etiska problem i basal omvårdnad Att vården blir i stor omfattning centrerad till kroppsliga öppningar och kroppsliga vätskor såsom urin, avföring, blod, svett, upphostningar, slem och var. Dessa öppningar och vätskor är ett socialt tabu i vårt samhälle och mycket intimt förknippade med sexualitet, sårbarhet och beroende.
Det moraliska värdet Vi skapar vårt moraliska värde genom vårt sätt att handla eller inte handla. (Hanna Arendt, 1998)
Rättigheter En individ lider skada och blir kränkt när hen hindras från att få sina intressen och rättigheter uppfyllda (Heberlein 2013) Rätten att bli tagen på allvar och få sitt lidande lindrat.
DET ETISKA SPÄNNINGSFÄLTET I VÅRDEN Tolkningsföreträde Autonomi Beslutsföreträde Paternalism
Du behöver göra val! Följa den etiska koden som en levande riktningsgivare. Ta ansvar genom att svara an på den andres behov. Modet att påverka och motverka strukturer som innebär risk för lidande och skada.