Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Fi2017/02752/S Finansdepartementet Stockholm REMISSYTTRANDE

Relevanta dokument
SVAR Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen STOCKHOLM. Promemorian Nya skatteregler för företagssektorn Fi2017/02752/S1

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande.

Stockholm Fi2017/02752/S1

Stockholm den 25 september 2017

Promemorian Nya skatteregler för företagssektorn (dnr. Fi2017/02752/Sl)

Promemorian Nya skatteregler för företagssektorn

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet" (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Yttrande över Nya skatteregler för företagssektorn

Promemorian Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Remiss - Nya skatteregler för företagssektorn

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Finansdepartementet. Vissa inkomstskatteändringar

Högre kurs i företagsbeskattning

Nya skatteregler för företagssektorn

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

Nyheter och tillämpningsfrågor K2/K3. 21 november 2018

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Konsekvensanalys förslag om nya ränteavdragsregler

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

REMISSYTTRANDE. Nya skatteregler för företagssektorn (Fi2017/02752/S1) SABOs synpunkter. Allmänt

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Nyheter och tillämpningsfrågor K2/K november 2018

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Aktuellt inom skatteområdet

Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27)

Nya regler för företagssektorn Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 26 september 2017

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS

Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande dnr /111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Hemställan om lagändring avseende koncernbidragsspärren i 40 kap. inkomstskattelagen

Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm

Kostnadsränta för kommuner Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 1 februari 2017

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag

Yttrande över promemorian Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar

Skatte- och tullavdelningen

NSD. Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Stockholm, INEDNING

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM

Svensk författningssamling

Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande över Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga (promemoria)

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Förändringar av husavdraget (Dnr Fi2015/1728)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Företagsbeskattning i förändring november 2018

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Förmån av tandvård en promemoria

Ändrade skattesatser

Förslagen i promemorian om aktsamhetsprincipen för investeringar tar inte hänsyn till den förstärkning av tryggandet som ITP-planens krav på

Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför.

Skatteflexibilitet. Enligt lagstiftning. Mindre sparande

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011

Promemorian Genomförandet av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Nedan diskuteras varje föreslagen regel för sig i ett svenskt perspektiv och i ett EUperspektiv.

N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N. Remissyttrande

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

SOU 2018:20 Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM105. Ändring av direktiv om användning av hyrda fordon för godstransporter på väg. Dokumentbeteckning

Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746

Avyttring av nedskrivna tillgångar Av Peter Berg

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Nya skatteregler för företagssektorn (Fi2017/02752/S1)

Regeringens skrivelse 2008/09:224

9 Byte av redovisningsprincip

Beräkning av skattetillägg - en översyn av reglerna (Fi2017/04533/S3) (SOU 2017:94)

Yttrande över Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen (promemoria)

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Ds 2018:37 Genomförande av student- och forskardirektivet

Svårt att navigera på fastighetsmarknaden?

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

FI:s redovisningsföreskrifter

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Årsredovisningen En sanning med variation

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Å R S R E D O V I S N I N G

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Kompletterande bestämmelser om upphandling. Anmälan av svar på remiss från kommunstyrelsen.

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Transkript:

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB REMISSYTTRANDE Fi2017/02752/S1 2017-09-21 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Fi2017/02752/S1 Nya skatteregler för företagssektorn Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB Aktiebolag, ( Svedab ) har inte efterfrågats av Regeringskansliet att inkomma med remissvar avseende rubricerad promemoria. Med anledning av att förslagen, vid ett eventuellt införande, kan komma att påverka Svedab och dess verksamhet önskar bolaget ändå att framföra sin ståndpunkt avseende delar av förslaget. Svedab instämmer i stort med behovet av en översyn av skattereglerna inom företagssektorn. Svedab välkomnar även att Sverige anpassar sig till och efterlever internationella överenskommelser inom ramen för OECD:s BEPS-projekt och Sveriges åtaganden som medlem i Europeiska Unionen. Dagens globaliserade ekonomi innebär att Sverige inte ensidigt kan utforma oharmoniserad skattelagstiftning för att bibehålla landets skattebas. Svedab ställer sig därför också i stort bakom utredningens olika förslag. Däremot anser Svedab att en del av förslagen bör justeras. Nedan följer Svedabs ståndpunkt i de delar de inte överensstämmer med promemorians förslag. Sammanfattning Svedab anser att förslaget avseende ränteavdragsbegräsningar borde ha utretts ytterligare. Det gäller särskilt förslaget att inte införa ett undantag för långvariga offentliga infrastrukturprojekt. Ett sådant undantag bör enligt Svedabs mening kunna accepteras ur neutralitetssynpunkt samtidigt som det kan förväntas att inte hämma ett fortsatt nyttjande av OPS-modellen. Svedab är vidare av uppfattningen att förslaget kommer att slå hårt mot bolag som i exv. en uppstartsfas är tungt belånade för att möjliggöra finansieringen av investeringar i kostsamma anläggningar eller dyrbar teknisk utrustning. Svedab förordar därför en tillämpning av EBITDA-regeln. Svedab föreslår även att promemorians förenklingsregel förändras för att ta hänsyn till dagens ovanligt låga ränteläge. Vidare avstyrker Svedab ett införande av en tillfällig begränsning av underskottsavdrag. Svedab har valt att kommentera delar av promemorians innehåll. Svaret följer promemorians disposition.

2 5 Genomförande av en generell ränteavdragsbegräsningsregel och sänkt bolagsskatt 5.1 En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn bör införas och kombineras med en sänkning av bolagsskatten Promemorians förslag att införa en generellt tillämplig ränteavdragsbegränsningsregel innebär en stor och ingripande förändring för många av Sveriges företag och deras affärsmodeller. Detta är ett förhållande som inte kan bortses ifrån. Svedab ställer sig därför undrande till om regeringens val att inte tillåta undantagsbestämmelser i detta tidiga skede av ett förändrat skattesystem inom företagssektorn, är rätt väg. Svedab är av uppfattningen att den möjlighet till undantag för finansiering av långfristiga offentliga infrastrukturprojekt som presenteras i rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion ( Skatteflyktsdirektivet ), borde ha införts i det svenska förslaget eller i vart fall utretts ytterligare. Motiveringen som anges i promemorian för att inte införa ett undantag är att undantag anses bidra till ett mer fragmenterat bolagsskattesystem, vilket strider mot ambitionen att öka neutraliteteten i systemet. Även om undantag i sig kan sägas ha en viss inverkan på neutraliteten i systemet, anser Svedab att detta inte ensamt bör få styra förslaget att inte medge undantag för vissa väl avgränsade verksamheter initierade med hänsyn till allmänintresset. Av Skatteflyktsdirektivet framgår tydligt att det kan finnas behov av ett undantag för att möjliggöra lånefinansiering av offentliga infrastrukturprojekt, särskilt som ett sådant finansieringsarrangemang innebär ringa eller inga risker för skatteundandragande. Trots att regeringens förslag inte uteslutande baseras utifrån ett skatteflyktsperspektiv, bör ändå konsekvenserna av att inte medge undantag för dylika arrangemang utredas ytterligare innan en sådan möjlighet helt utesluts. Genomförandet av stora offentliga infrastrukturprojekt ligger inom ramen för allmänintresset och samhällsutvecklingen. Sådana projekt bör inte tillåtas att dra ut på tiden eller påverkas negativt av en generell ränteavdragsbegräsningsregel. Detta gäller även om regeringens förslag delvis också baseras på en vilja att öka neutraliteteten i skattesystemet. De projekt som skulle klassificeras som långvariga infrastrukturprojekt bör inte vara särskilt många till antalet, speciellt som tillämpningsområdet för undantagsbestämmelsen kan utformas relativt snävt, vilket innebär att de negativa effekterna ur neutralitetssynpunkt måste ses som försvarbara. Därutöver kan anges att incitamentet för privata aktörer att delta i offentlig-privat samverkan s.k. OPS, antagligen kommer att minska om dessa projekt inte delvis kan lånefinansieras utan risk för ökade kostnader för de inblandade aktörerna. I denna del kan tilläggas att det oftast är det nybildade projektbolaget som belånas. Det är därför troligt att projektbolaget i inledningsfasen kommer ha ett lågt avdragsunderlag. Avdragsrättsbegränsningar avseende räntekostnader får för sådana bolag en än större betydelse. Med hänsyn till det utredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet avseende ökad användning av OPS-modellen och de rekommendationer som lämnats i exv. delbetänkandet SOU 2017:13, att OPS kan innebära effektivitetsvinster, vore det också ur denna synpunkt välkommet att ytterligare utreda möjligheten för en undantagsbestämmelse avseende finansieringen av långvariga offentliga infrastrukturprojekt. Sammantaget innebär detta att regeringens förslag att inte utnyttja möjligheten att undanta

3 vissa offentliga infrastrukturprojekt från reglerna för generella ränteavdragsbegränsningar riskerar att hämma såväl den samhällsekonomiska som den miljöförbättrande utvecklingen genom förlängda genomförandetider för storskaliga offentliga infrastrukturprojekt. I värsta fall kan det också innebära att somliga infrastrukturprojekt aldrig påbörjas. Regeringen bör därför omvärdera sitt förslag i promemorian, eller i vart fall presentera mer ingående utredning till stöd för valet att inte införa en sådan undantagsbestämmelse i regelverket. 5.2.1 5-2.3 En avdragsbegränsningsregel för negativa räntenettot bör i första hand införas i form av EBIT-regel och i andra hand som en EBITDA-regel Svedab anser att förslaget avseende en generell ränteavdragsbegränsning kommer att skapa stora svårigheter för bolag som befinner sig i en uppstarts- eller utvecklingsfas. Trots att syftet med regelverket från svensk ståndpunkt är att öka neutraliteten i skattesystemet för lånefinansierade företag å ena sidan och företag finansierade av eget kapital å andra sidan, är det också ett faktum att flertalet företag som idag bedriver exempelvis högteknologisk eller tillverkningsorienterad verksamhet har stora kostnader för inköp av maskiner och inventarier, inköp som i stor utsträckning finansieras av lån. Det är inte heller troligt att samtliga dessa företag skulle kunna finansiera sådana inköp endast med eget kapital. Trots att förslaget anger att lånefinansierade verksamheter inte ska subventioneras framför andra, är frågan vad ett generellt regelverk för ränteavdragsbegränsningar skulle innebära. Troligt är att ett sådant regelverk kommer att verka hämmande för många företag, även de som bedriver forsknings- och utvecklingsprojekt, vilka inte uteslutande kan finansieras med eget kapital. Det kan t ex. röra sig om investeringar i dyra maskiner med lång livslängd. Eget kapital kan i sådan verksamhet användas till bland annat personalkostnader men dyra inventarier bör fortsatt tillåtas att finansieras genom lån, utan att detta ska innebära ökade kostnader för bolaget. I praktiken kan förslaget innebära att bolag under uppstartsfasen måste tvingas betala skatt och dräneras på likviditet som bäst behövs för att påskynda uppstartsfasen. Lånefinansierade investeringar i anläggningstillgångar kan därför inte uteslutande anges vara en felallokering i ekonomin som anges i avsnitt 5.1 av promemorian. Dessutom är det också troligt att exempelvis ett forskningsföretag eller uppstartsföretag har lågt eller inget beskattningsbart resultat, vilket kommer innebära att endast en ytterst liten del av räntekostnaderna kommer kunna dras av. Med anledning härav bör förenklingsregelns tröskel höjas och det negativa räntenettot få dras av med 30 procent av skattemässig EBITDA, som föreslagits i Skatteflyktsdirektivet. Svedab ställer sig bakom Alternativ 2 och användandet av en EBITDA-regel. Detta med anledning av att EBITDA-regelverket är mer vanligt förekommande internationellt, något som bör beaktas vid implementering av internationella regelverk. En EBITDA-regel vilken inkluderar avskrivningar i avdragsunderlaget för hur stora räntekostnader som kan dras av innebär också en mer rättvisande spegling av företagens reella ekonomiska situation. 5.2.4 En förenklingsregel i form av en beloppsgräns införs Svedab välkomnar att en så kallad safe harbour-provision finns medtagen i förslaget. En sådan förenklingsregel är välkommen för att minska den administrativa bördan i mindre företag.

4 Dock är denna betydligt lägre än det som föreslås i Skatteflyktsdirektivet. Det i skatteflyktsdirektivet föreslagna beloppet är EUR 3 000 000 och promemorians förslag sträcker sig till SEK 100 000. Direktivet som är ett de minimi-direktiv tillåter visserligen en sådan implementering av direktivet i den nationella lagstiftningen men förenklingsregeln är väl låg, särskilt ur ett framåtblickande perspektiv med förmodat ökade räntesatser och därmed ökade räntekostnader för företagen framgent. En förenklingsregel bör därför kompletteras med en föränderlig variabel som tar hänsyn till ökande räntekostnadshöjningar med anledning av höjd ränta. Utrymme för en sådan ökning bör också, som vi förstått det, finnas med hänsyn till Skatteflyktsdirektivets väsentligt mer tillåtande safe harbour-provision. Med hänvisning till vad som angetts ovan under avsnitt 5.2.1-5.2.3 bör det också övervägas om förenklingsregelns tröskel ska höjas. Detta för att förenkla omställningen för mindre bolag, bolag i uppstartsfas eller bolag som av andra anledningar är lånefinansierade. Alternativ 1. En alternativ förenklingsregel torde exempelvis kunna utformas efter en fast och en rörlig del. På så sätt ges räntelägets föränderlighet ett visst utrymme i bestämmelsen. En sådan regel skulle kunna utformas med utgångspunkt i den föreslagna förenklingsregelns värde. Ett lån som i dagsläget löper med 3 procents ränta ger bolag möjlighet att ta upp lån motsvarande cirka 3 000 000 kr (3 000 000*0,03= 90 000 kr) och ha fortsatt full avdragsrätt för räntekostnader i enlighet med förenklingsregeln. Vid en hypotetisk ökning av reporäntan med 1 procentenhet skulle motsvarande lån innebära räntekostnader om 120 000 kr (3 000 000*0,04= 120 000 kr). Vid en relativt låg förändring av ränteläget innebär detta att bolag som tillämpar förenklingsregeln kommer att träffas hårt. Cirka 16 % procent av räntekostnaderna för ett lån som idag skulle kunna dras av fullt ut kommer således inte att tillåtas vid en tillämpning av förenklingsregeln i dess nuvarande lydelse. Att förena förenklingsregeln med en rörlig del som är knuten till den vid exempelvis beskattningsårets ingång gällande reporäntan skulle på så sätt mildra effekterna av stigande räntesatser. En förenklingsregel som är utformad med utgångspunkt i en fast del, kombinerad med en rörlig del som ökar vid år då reporäntan stiger, skulle innebära en trygghet för exempelvis de mindre bolag som enligt förslaget främst ska gagnas av förenklingsregeln. Att införa den föreslagna förändringen innebär inte att bolag kan belåna sig i större utsträckning, utan endast att förenklingsregeln följer den nationella ränteutvecklingen och säkerställer regelns fortsatta aktualitet. Alternativ 2. Ytterligare ett förslag vore att koppla avdragsrätten för ränteutgifter till bolagets egna kapital eller dess aktiekapital. Avdrag kan exempelvis medges med 200 procent av bolagets egna kapital eller dess registrerade aktiekapital enligt den senast fastslagna balansräkningen. Med ett sådant förslag uppnås också en större neutralitet eftersom storleken av tillåtet ränteavdrag är direkt kopplat till bolagets egna kapital alternativt bolagets bundna aktiekapital. Ett bolag med lägsta möjliga aktiekapital medges då endast avdrag i paritet med den av regeringen föreslagna förenklingsregeln (100 000 kr). Bolag som däremot har ett större aktiekapital eller eget kapital ges möjlighet till större avdrag, avdragets storlek bör dock begränsas i enlighet med de i skatteflyktsdirektivet angivna ramarna. De två ovan föreslagna alternativen avseende en annorlunda utformad förenklingsregel får också ses som okomplicerade. Bolag med mindre administrativa resurser bör således kunna tillämpa de förslagna alternativen utan några större eller tidsödande svårigheter. Skatteverket

5 skulle exempelvis kunna ges i uppgift att publicera på myndighetens hemsida den vid var år gällande beloppsgränsen avseende alternativ 1. 11.5 Tillfällig begränsning av underskottsavdrag för juridiska personer Svedab instämmer med regeringens ståndpunkt att den i företagsskatteutredningens föreslagna halveringen av tidigare beskattningsårs underskott är alltför ingripande. Svedab anser dock att även en tillfällig begränsning av underskottsavdrag för juridiska personer kan vara väl långtgående och avstyrker ett införande av en sådan begränsning. En oförändrad rätt till avdrag för tidigare beskattningsårs underskott skulle istället ge bolag som i dagsläget har en hög belåningsgrad och stora räntekostnader en möjlighet att under mer kontrollerade och långsammare former omstrukturera och omfinansiera sina verksamheter utan att dessa bolag skulle drabbas av stora skattekostnader från och med förslagens införandedatum. Särskilt som den tillfälliga begränsningen av underskottsavdrag inte i sig kommer att innebära vare sig en permanent minskning av det nominella värdet på underskotten eller en ökad skattebörda för företag på längre sikt, anser Svedab att förslaget i denna del inte bör genomföras. Det skulle endast leda till ökade kostnader för bolag som i en snabbare takt måste lägga om sin finansiering, eller i värsta fall tvinga bolag inbegripna i en lånefinansierad expansionsfas att skala ner den pågående verksamheten. Att begränsa avdragsrätten för räntekostnader samt begränsa avdrag för tidigare års underskott leder till ökade kostnader för företagen som omfattas av bestämmelserna. Att inte införa en begränsning av avdragsrätten för tidigare års underskott skulle innebära en välbehövd ventil för sådana lånefinansierade företag under en övergångsperiod. Ulf Lundin, VD Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB