Papperslösas tillgång till hälso- och sjukvård

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Papperslösas tillgång till hälso- och sjukvård Kunskap och uppfattningar hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i landstinget i Uppsala län Författare Maria Knutsson Karin Rudberg Handledare Anna Höglund Mariann Hedström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp HT 2010 Examinator Clara Aarts

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälsooch sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Majoriteten av de tillfrågade anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. Nyckelord: Papperslösa, tillgång till vård, kunskap, etiska dilemman, hälso- och sjukvårdspersonal.

ABSTRACT The aim of this study was to investigate knowledge and opinions concerning undocumented migrants access and right to health care among employees within the primary health care sector in the county council of Uppsala. An additional aim was to investigate whether there is information available about management of undocumented migrants at the workplaces, and if so what the employees think about it and what kind of information they wish to receive. The study is quantitative with a descriptive design. 86 employees at primary health care centres within the county of Uppsala answered questionnaires concerning knowledge and opinions about legislation as well as access to and demand for information concerning undocumented migrants. Collected data was compiled using Microsoft Excel and was then presented in tables and diagrams. The result of the study indicates that there is a lack of knowledge among employees within the primary health care sector concerning legislation on undocumented migrants access to health care. According to the employees knowledge there is no information available at the workplace concerning undocumented migrants, and nearly everyone requested information of some kind. The majority of the employees are of the opinion that undocumented migrants should have the same right to health care as Swedish citizens. The conclusion of this study is that there is a need for information and guidelines concerning management of undocumented migrants in the county council of Uppsala. Keywords: undocumented migrants, access to health care, knowledge, ethical dilemmas, health care professionals.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1 PAPPERSLÖSA I EUROPA OCH SVERIGE... 1 1.2 DEFINITION... 1 1.3 LAGSTIFTNING... 1 1.4 TIDIGARE FORSKNING... 3 1.4.1 Tillgång till hälso- och sjukvård... 3 1.4.2 Hälsosituation... 4 1.5 ETISKA KONFLIKTER OCH PRINCIPER... 5 1.6 OMVÅRDNADSTEORETISK BEGREPPSRAM... 6 1.7 PROBLEMFORMULERING... 6 1.8 SYFTE... 7 1.9 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 2. METOD... 8 2.1 FORSKNINGSDESIGN... 8 2.3 URVAL... 8 2.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 2.5 DATAINSAMLINGSMETOD... 9 2.6 DATAANALYS... 10 2.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 10 3. RESULTAT... 11 3.1 KUNSKAP OM LAGSTIFTNING... 12 3.2 PERSONALENS UPPFATTNINGAR OM PAPPERSLÖSAS RÄTT TILL VÅRD... 13 3.3 TILLGÅNG TILL OCH KVALITÉ PÅ INFORMATION PÅ ARBETSPLATSEN... 14 3.4 ÖNSKEMÅL OM INFORMATION... 15 4. DISKUSSION... 16 4.1 RESULTATDISKUSSION... 16 4.2 METODDISKUSSION... 18 4.2.1 Vidare forskning... 20 4.2.2 Teoretisk och praktisk betydelse... 20 4.3 SLUTSATS... 20 REFERENSER... 21 BILAGA 1... 25 BILAGA 2... 257

1. INLEDNING 1.1 Papperslösa i Europa och Sverige Illegal immigration inom Europeiska Unionen (EU) bekämpas bland annat med stränga gränskontroller, krav på inresetillstånd och identitetshandlingar samt genom samarbete med länder i tredje världen för att kunna skicka tillbaka personer som tagit sig över gränserna. Många stannar dock kvar i Europa och försöker skapa sig ett liv och försörja sig utan medborgerliga rättigheter. Det är viktigt att de som lever utan legal status - så kallade papperslösa - som verkligen behöver skydd kan få det när ett återvändande till hemlandet är omöjligt (EU, 2010). I en studie hävdas att EU:s politik, som innebär stängda gränser mot omvärlden, skapar en ny underklass i Europa (Carta, Bernal, Hardoy & Haro-Abad, 2005). Det ska enligt ungefärlig beräkning finnas mellan två och tre miljoner papperslösa i Europa (Carta et al., 2005). Hur många som uppskattningsvis befinner sig i Sverige varierar mellan 10 000-50 000 personer (Socialstyrelsen, 2010). 1.2 Definition Det finns olika sätt att benämna människor som befinner sig i ett land utan tillstånd. Papperslös är en direktöversättning från franskans sans papier, och innebär att personen saknar giltiga handlingar att befinna sig i ett land. Andra uttryck för samma begrepp är irreguljära immigranter/migranter och illegala invandrare. Ett snävare begrepp är gömda flyktingar eftersom ordet flykting är ett särskilt juridiskt begrepp än en arbetsinvandring (Socialstyrelsen, 2010). Det begrepp som kommer att användas i denna uppsats är papperslös. Definitionen innefattar hädanefter de som sökt asyl men fått avslag och fortfarande befinner sig i landet, samt de som aldrig sökt asyl. 1.3 Lagstiftning Det finns ingen lag i Sverige som reglerar vård av papperslösa, men i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763, 4 ) fastställs att personer som befinner sig inom landstinget utan att vara bosatta där har rätt till omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Denna vård är inte subventionerad, däremot får ingen nekas omedelbar vård på grund av bristande betalningsförmåga. Den första juli 2008 antogs lagen gällande hälso- och sjukvård åt 1

asylsökande m.fl. (SFS 2008:344). Denna lag innefattar bland annat asylsökande, utlänningar som vistas i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd samt barn till papperslösa som ännu inte fyllt 18 år. I lagen fastställs att landstingen har en skyldighet att ge viss vård till de individer som omfattas av lagen. Den vård som ska erbjudas begränsas enligt lagen till vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning (SFS 2008:344). Lagen gällande hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) innefattar inte de personer som är 18 år eller äldre och som undanhåller sig avvisningsbeslut eller utvisning från landet samt de som uppehåller sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd att vistas här. Dessa individer omfattas enbart av Hälso- och sjukvårdslagen samt Tandvårdslagen (1985:125, 6 ). Landstingen får ingen ersättning för vård som ges till papperslösa, och det är upp till varje landsting att besluta om vårdtagaren ska betala för vården eller om landstinget betalar (Socialstyrelsen, 2010). Inom Skånes region finns sjukhus och kliniker där en del av vården erbjuds subventionerad till papperslösa. Exempel på detta är gratis behandling för sexuellt överförbara sjukdomar och screening för HIV/AIDS och tuberkulos (Alexander, 2010). Landstinget i Uppsala län beslutade 21 december 2009 att papperslösa med bristande betalningsförmåga inte är betalningsansvariga för vård vid livshotande sjukdom eller skada (Landstingsfullmäktige Uppsala län, 2009). Den 28 januari 2010 beslutades vid ett regeringssammanträde att en utredning ska påbörjas där en särskild utredare ska komma med förslag på hur den reglering gällande hälso- och sjukvård åt asylsökande, personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning samt personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas i landet (Kommittédirektiv 2010:7) kan göras mer ändamålsenlig än i dag. Utredaren ska även ge förslag på hur en utökad skyldighet för landstingen att erbjuda subventionerad hälso- och sjukvård åt de berörda grupperna kan utarbetas i förhållande till rådande reglering. Utredaren ska samråda med intresseorganisationer, myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvårdsområdet och redovisa resultatet senast den 31 maj 2011 (Regeringskansliet, 2010). Landstinget i Uppsala län utarbetar under hösten 2010 en policy som ska underlätta för vårdgivare att behandla papperslösa. Denna policy ska bland annat innehålla begreppsförklaringar och riktlinjer för vård (Landstingsfullmäktige i Uppsala län, 2009). 2

1.4 Tidigare forskning 1.4.1 Tillgång till hälso- och sjukvård Generellt sett möter papperslösa inom EU stora svårigheter att få tillgång till hälso- och sjukvård, trots att detta är en rättighet som är inskriven i EU:s grundstadgar (Nowhereland, 2010). Papperslösas tillgång till hälso- och sjukvård påverkas av en rad olika faktorer, vilka kan delas in i formella och informella barriärer. Formella barriärer kan, förutom lagstiftningar, exempelvis innefatta ekonomiska hinder. I de länder där patienter själva betalar för sin behandling drabbas oftast papperslösa hårdare än övrig befolkning, då de generellt sett har en sämre ekonomisk situation (Norredam, Nielsen & Krasnik, 2007). I en rapport gällande papperslösas tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige utförd av Läkare Utan Gränser uppger nästan en fjärdedel av de medverkande i studien att ekonomiska hinder var en av anledningarna till att de inte fick tillgång till hälso- och sjukvård (Läkare Utan Gränser, 2005). Exempel på informella barriärer vad gäller tillgång till hälso- och sjukvård för papperslösa är rädsla för att bli anmälda till polisen eller migrationsverket av vårdpersonal. Vårdpersonal har ingen rätt att göra anmälningar till andra myndigheter, men har däremot en skyldighet att svara på polisens frågor gällande en viss individ och dennes personliga förhållanden, om de tillfrågas om denne direkt (Alexander, 2010). Barn till papperslösa har enligt svensk lag samma rätt till hälso- och sjukvård som asylsökande till dess att de fyllt 18 år (SFS 2008:344). Deras tillgång till vård begränsas dock av det faktum att deras föräldrar ofta undviker kontakt med hälso- och sjukvården (Alexander, 2010). Andra hinder som möter papperslösa när de söker vård är språkliga barriärer, såsom kommunikationssvårigheter och brist på tolk, samt bristande insikt och förståelse gällande hur sjukvården är organiserad i det aktuella landet (Norredam et al., 2007). I de fall då papperslösa känner sig tvungna att söka sjukvård på grund av akut sjukdom blir de sällan nekade behandling då de söker sig till offentliga sjukhus. Däremot är det ytterst sällsynt att vårdcentraler tar emot och behandlar dessa patienter, enligt en rapport gjord av Läkare Utan Gränser (2005). 3

Papperslösa kan ta sig runt hindren för subventionerad hälso- och sjukvård på olika sätt, bland annat genom att låna någon annan persons sjukförsäkringskort eller genom att använda sig av det informella nätverk av sjukvårdspersonal som arbetar ideellt med att ge vård till papperslösa utanför den offentliga sjukvårdsorganisationen (Hansen, Krasnik & Hög, 2007; Devillanova, 2007). I Spanien infördes år 2002 en ny lag som säkerställer gratis sjukvård genom patientbrickor till papperslösa i samma utsträckning som asylsökande, med syfte att göra sjukvården mer tillgänglig. En studie som genomfördes för att utvärdera effekten av denna lagändring visade att papperslösa i och med detta söker vård vid behov i samma utsträckning som asylsökande, då rädslan för att bli angiven till myndigheter på grund av illegal status minskar (Torres- Cantero, Miguel, Gallardo & Ippolito, 2007). 1.4.2 Hälsosituation En rad studier visar hur papperslösas utsatthet ökar risken för somatiska och psykiska sjukdomar (Läkare utan gränser, 2005; Carta et al., 2005; Wolff et al., 2009; Wolff et al., 2008a; Wolff et al., 2008b; Torres-Cantero et al., 2007; Magalhaes, Carrasco & Gastaldo, 2009; Alexander, 2010). Papperslösa skattar sin hälsa lägre än medborgare i landet relaterat till rädsla för att bli hemskickade, fattigdom, oro över att inte kunna betala för vård vid sjukdom och social isolering. Hos papperslösa i Sverige bedöms finnas en ökad risk att utveckla psykiska sjukdomar, exempelvis schizofreni, posttraumatiskt stressyndrom och alkohol- och drogmissbruk (Carta, et al., 2005). Att leva utan legal status i ett land kan leda till ett ökat riskbeteende. Ett exempel är att papperslösa kvinnor som kan tvingas in i prostitution och trafficking. Dessa kvinnor löper även en större risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och att tvingas utföra illegala aborter samt för att bli utsatta för våld (Magalhaes et al., 2009; Alexander, 2010). Papperslösa kvinnor löper också en ökad risk för att bli våldsutsatta under graviditet (Wolff et al., 2008a). I en studie från Schweiz (2008b) undersöktes om kvinnor som är papperslösa har en högre frekvens av STI, till exempel klamydia, jämfört med en kontrollgrupp. Resultatet visar att kvinnorna har en högre frekvens av STI än kontrollgruppen, och ett screeningprogram rekommenderades för att komma tillrätta med problemet (Wolff et al., 2008b). En annan studie visar att oplanerade graviditeter är signifikant fler bland papperslösa än hos övrig befolkning (Wolff et al., 2008a). Papperslösa gravida kvinnor löper även en 4

ökad risk att utveckla graviditetskomplikationer som preklampsi och ektopiska graviditeter när de inte har tillgång till mödrahälsovård (Magalhaes et al., 2009). Många kroniska och svåra sjukdomar såsom diabetes, astma och HIV/AIDS förvärras när papperslösa inte vågar söka vård. Barn utsätts för en svår psykisk stress av att leva utan legal status, och många utvecklar depression, blir tillbakadragna och sängväter. I Sverige har ett apatiskt tillstånd hos papperslösa barn uppmärksammats, där barnen bland annat vägrar äta, prata eller röra på sig (Alexander, 2010). I en undersökning av ett eventuellt samband mellan en högre frekvens av tuberkulos och illegal status jämfördes papperslösa med en kontrollgrupp som bestod av schweiziska medborgare. Frekvensen av tuberkulos visade sig inte vara signifikant högre generellt bland dem utan legal status, utan högre frekvens ses snarare hos personer från vissa länder. Dock är papperslösas hälsoläge mer utsatt vid en tuberkulosdiagnos på grund av svårigheter att få tillgång till vård och uppföljande behandling (Wolff et al., 2009). 1.5 Etiska konflikter och principer Det har debatterats mycket kring rätten till subventionerad sjukvård till papperslösa (Läkartidningen, 2008). Ett exempel på detta är upprättandet av Rätt till vård- initiativet, ett kollektivt ställningstagande från 27 organisationer och förbund i Sverige som uppmanar den svenska regeringen att stifta en lag som ska garantera tillgång till hälso- och sjukvård till papperslösa på samma villkor som till svenska medborgare (Röda Korset, 2009). Enligt artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt till sjukvård vid behov (Regeringskansliet, 2009). Yrkesverksamma inom vården är ålagda att följa vissa yrkesetiska principer. Ett exempel är International Council of Nurses (ICN) etiska kod för yrkesverksamma sjuksköterskor, där det fastställs att Sjuksköterskans primära ansvar är att ge människor vård och att sjuksköterskan har ett speciellt ansvar för...i synnerhet svaga befolkningsgruppers hälsa och sociala behov. (ICN, 2007). Läkarförbundets etiska kod innefattar bland annat följande: Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud. (Läkarförbundet, 2010). Stora etiska konflikter uppstår när vårdpersonalens etiska koder och FN:s deklarationer inte överensstämmer med den aktuella svenska lagstiftningen, vilken innebär att sjukvårdspersonal ska neka papperslösa vård när de inte har råd att betala (Grimm, Cen & Wells, 2009; Kälvemark, Höglund, 5

Hansson, Westerholm & Arnetz, 2004). Personalen blir utsatt för en form av negativ stress när de bryter mot lagen i syfte att följa sina etiska principer (Kälvemark et al., 2004). 1.6 Omvårdnadsteoretisk begreppsram Som teoretisk grund för uppsatsen har Kari Martinsens omvårdnadsteori (Martinsen, 2006) med fokus på omvårdnadsetik använts. Martinsen (2006) skildrar omsorg som en social relation, som bygger på gemenskap och solidaritet, därmed innefattar äkta omsorg ett förhållningssätt som respekterar patienten utifrån hans eller hennes enskilda situation. Martinsen (2006) beskriver flera olika omsorgsrelationer. Det som enligt henne utmärker det professionella omsorgsarbetet är att mottagaren är beroende av andra, och att omsorgsgivaren har ett ansvar och inte förväntar sig någonting i gengäld. Målet med omvårdnad är enligt Martinsen (2006) inte att uppnå ett speciellt resultat, utan att genom konkreta handlingar utföra en god omsorg. Makt är ett koncept som ingår i alla beroenderelationer menar Martinsen (2006), och moral är en förutsättning för att denna inte ska missbrukas. Moralen speglas i förhållandet människor emellan samt sättet att vara mot varandra och bygger på det etiska förhållningssätt och engagemang som finns hos individen. Moralen uppstår i praktiska situationer individer emellan och styrs inte enbart av fastställda regler menar Martinsen (2006). I vårdrelationen är patienten alltid den svagare av parterna, och då sjuksköterskan ingår i en relation med patienten bidrar moralen till att vidmakthålla maktbalansen. Enligt Martinsen (2006) ska sjuksköterskan sträva efter ett engagemang med lyhördhet, som tar hänsyn till varje patients enskilda situation. 1.7 Problemformulering Sammanfattningsvis visar vetenskaplig litteratur och studier på att papperslösa i behov av vård har en minskad tillgänglighet till sjukvård på grund av exempelvis en restriktiv och otydlig lagstiftning i Sverige, samt rädsla för att bli angivna vid kontakt med vården. Dessa olika faktorer bidrar till osäkerhet bland vårdpersonal i handhavandet av papperslösa, och 6

därför finns ett behov av att undersöka personalens kunskap kring lagstiftning och riktlinjer gällande papperslösa. 1.8 Syfte Syftet med studien är att undersöka kunskap och uppfattningar hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län angående papperslösas tillgång och rätt till vård. Ett ytterligare syfte är att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa förekommer på arbetsplatsen, vad personalen i så fall anser om denna, samt vad de önskar för information. 1.9 Frågeställningar 1. Vilken kunskap har personal inom öppen hälso- och sjukvård i Uppsala län om den aktuella lagstiftningen som berör vård av papperslösa? 2. Vilka uppfattningar har personal inom öppen hälso- och sjukvård gällande papperslösas rätt till vård? 3. Vad anser personal inom öppen hälso- och sjukvård om tillgång till och kvalité på information kring handläggning av papperslösa på arbetsplatsen? 4. Vad önskar personal inom öppen hälso- och sjukvård för information om vård av papperslösa? 7

2. METOD 2.1 Forskningsdesign Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. 2.3 Urval Kriterier för att ingå i studien var att vårdcentralerna skulle vara landstingsägda samt placerade inom Uppsala tätort, varvid nio vårdcentraler valdes ut och tillfrågades om medverkan i studien. Vårdcentralerna som kontaktades ligger placerade både centralt och i utkanterna av Uppsala. Klinikansvarig chef kontaktades per telefon på varje vårdcentral och informerades om studien. Fem vårdcentraler tackade nej till medverkan på grund av faktorer som tidsbrist eller pågående privatisering, återstående fyra vårdcentraler tackade ja till medverkan. För att få en så bred bild som möjligt av kunskapsläget och uppfattningar kopplade till frågeställningarna tillfrågades sjukvårdspersonal inom alla kategorier (sjuksköterskor, barnmorskor, distriktssköterskor, läkare, sjukgymnaster) samt administrativ personal (bland annat läkarsekreterare och receptionister) om att besvara enkäten. Administrativ personal tillfrågades av det skälet att de ofta är de första som möter patienten ute i väntrummet. Inga exklusionskriterier förekom. På en vårdcentral medverkade endast mödrahälsovårdens personal då klinikansvarig chef inte godkände att hela vårdcentralen skulle ingå i studien. På de medverkande vårdcentralerna arbetade 132 personer inom ovanstående yrkeskategorier och därav lämnades 132 enkäter ut. 86 enkäter besvarades vilket motsvarar 65 %. Alltså valde 35 % att inte delta i studien av okänd anledning. Den slutgiltiga undersökningsgruppen består av 86 anställda på vårdcentraler i Uppsala, varav 87 % är kvinnor och 12 % är män. En person har ej redovisat kön. Av medverkande i studien är 86 % ursprungligen från Sverige, 11 % är ursprungligen från utlandet och två personer har ej redovisat ursprungsland. 2.4 Tillvägagångssätt En första kontakt togs med klinikansvarig chef på de utvalda vårdcentralerna för godkännande av medverkan. Cheferna fick sedan avgöra om de ville ha en kort presentation 8

av enkätstudien inför personalgruppen, eller om de föredrog att enkäterna med bifogat följebrev (se bilaga 1 & 2) endast lämnades på vårdcentralen. Två av vårdcentralerna efterfrågade presentation av studien. Tid för lämnande av enkäter bestämdes i samråd med klinikansvarig chef. Besvarade enkäter lämnades i en försluten låda och upphämtades efter cirka två veckor. Påminnelse om medverkan skickades ut via mail efter cirka en vecka till de vårdcentraler som inte fått någon presentation. Syftet med presentationen eller i vissa fall påminnelsen var att minska bortfall med förhoppningen att så många som möjligt skulle delta i studien. När datainsamlingen var avslutad var 86 enkäter besvarade, vilket innebär en svarsfrekvens på 65 %. 2.5 Datainsamlingsmetod En enkät (bilaga 1) utformades specifikt för den valda studien utifrån syfte och frågeställningar. Enkäten består av bakgrundsfrågor och undersökningsfrågor med kryssalternativ, och tar cirka fem minuter att besvara. Fem bakgrundsfrågor inleder enkäten och de berör yrke, arbetslivserfarenhet, kön, födelseland samt om personen tidigare har vårdat en papperslös eller ej. Därefter följer fyra undersökningsfrågor med minst tre, och högst fem, svarsalternativ. En av frågorna leder vidare till en annan fråga beroende på vilket svarsalternativ som angivits. På två av frågorna finns möjlighet för informanten att ange egna svarsalternativ, och på en av frågorna ges även möjlighet att kryssa för flera alternativ. Frågornas huvudsakliga innehåll berör kunskap och uppfattningar om aktuell lagstiftning gällande papperslösa, tillgänglighet och kvalité på information kring handhavande av papperslösa på arbetsplatsen samt om personalen önskar ytterligare information inom området. Till enkäten bifogades ett följebrev (bilaga 2) med en beskrivning av ämnet samt information om studiens genomförande. I följebrevet fanns även kontaktuppgifter till författarna av studien så att medverkande skulle kunna ställa frågor rörande enkäten. Eftersom enkäten var utformad specifikt för denna studie och inte följde ett redan befintligt mätinstrument prövades enkäten på sju anställda på en vårdcentral. Enkäten befanns vara begriplig och möjlig att besvara. Två av frågorna förtydligades dock med utgångspunkt från synpunkter och kommentarer i provundersökningen. 9

2.6 Dataanalys Data sammanställdes i Microsoft Excel, och resultatet presenterades deskriptivt med tabeller och diagram. 2.7 Etiska överväganden Studiens utförande bygger på att alla som besvarar enkäten är anonyma och deltar frivilligt, och därmed skyddas den personliga integriteten. Kontakt har tagits med respektive verksamhetschef för att få ett godkännande av studiens genomförande. Enkäterna har samlats upp i en försluten låda på arbetsplatserna och kan inte härledas till en viss vårdcentral, detta för att ytterligare avidentifiera enskilda personer. Att som forskare skydda personlig integritet och utföra forskning som baseras på människovärdet och mänskliga rättigheter är grundläggande (Codex, 2010). Enligt lagen om etikprövning av forskning (SFS 2003:460) är bland annat känsliga personuppgifter, fysiskt ingrepp på försökspersonen samt en intervention som avser att skada försökspersonen fysiskt eller psykiskt något som ska etikprövas (EPN, 2010). Inga av dessa moment har överskridits i aktuell studie. 10

3. RESULTAT Undersökningsgruppen består av 12 % män och 87 % kvinnor, samt en person som ej uppgivit kön. Majoriteten av de medverkande i studien är födda i Sverige och 14 % är födda utomlands. Två personer angav inte ursprungsland. Representerade yrkesgrupper bland medverkande presenteras i tabellen nedan (tabell 1), distriktssköterskor och läkare utgör störst andel av deltagarna. Tabell 1. Yrkesfördelning hos undersökningsgruppen (n=86). Yrkesgrupp Frekvens (n) % Distriktssköterska 22 26 Barnmorska 11 13 Sjuksköterska 8 9 Receptionist 1 1 Läkare 17 20 Sjukgymnast 9 10 Läkarsekreterare 8 9 Dietist 1 1 Biomedicinsk analytiker 4 5 Undersköterska 4 5 Administrativ personal 1 1 Summa 86 100 Undersökningsgruppen har generellt sett lång arbetslivserfarenhet, bland annat uppger majoriteten av de medverkande i studien att de varit verksamma inom sitt yrke i över 15 år. På frågan om de medverkande någon gång varit inblandade i vård av papperslösa anger 16 % att de har det, 77 % att de inte har det och 7 % att de inte vet. 11

3.1 Kunskap om lagstiftning * MHV = Mödrahälsovård Diagram 1. Kunskap om papperslösas rätt till vård enligt lagstiftningen. Personalen på vårdcentralerna tillfrågades om aktuell lagstiftning angående sjukvård till papperslösa 18 år och över, med bristande betalningsförmåga. Cirka en fjärdedel av de tillfrågade angav rätt alternativ, alltså att papperslösa har rätt till vård vid livshotande sjukdom eller skada, och cirka en fjärdedel att de inte vet hur lagstiftningen ser ut. Ett stort antal av de medverkande svarade att papperslösa har samma rätt till vård som asylsökande, det vill säga vård vid livshotande sjukdom eller skada, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning (diagram 1). 12

3.2 Personalens uppfattningar om papperslösas rätt till vård Diagram 2. Personalens uppfattningar om papperslösas rätt till vård. Drygt hälften av de medverkande i studien ansåg att papperslösa bör ha rätt till samma vård som svenska medborgare. 35 % tyckte att papperslösa ska ha rätt till vård i samma mån som asylsökande. De medverkande hade möjlighet föreslå egna alternativ på frågan, varav ett av dessa var att papperslösa ska ha rätt till psykolog- och kuratorskontakt. Ett annat alternativ som presenterades var att vuxna papperslösa ska ha samma rätt till vård som asylsökande och att deras barn ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare. Tre personer tog inte ställning i frågan, och en person svarade att det beror på omständigheterna (diagram 2). Ett bortfall förekommer då en av de svarande kryssade i två alternativ. 13

3.3 Tillgång till och kvalité på information på arbetsplatsen Diagram 3. Tillgång till information på arbetsplatsen. Ingen av personalen på vårdcentralerna uppgav att det enligt deras vetskap finns information angående vård till papperslösa på arbetsplatsen. Majoriteten av de medverkande svarade att de inte vet om det finns information eller ej, och resterande sade sig säkert veta att det inte finns någon information tillgänglig (diagram 3). Frågan gällande kvalité på eventuell information kunde ej besvaras eftersom ingen av de medverkande uppgivit att information finns på arbetsplatsen. 14

3.4 Önskemål om information Diagram 4. Önskan om information om papperslösa. Frågan angående önskan om information kring vård av papperslösa var utformad så att personalen kunde kryssa i flera olika svarsalternativ, samt komma med egna förslag. Alla medverkande, förutom en person, önskade någon typ av information. En handlingsplan för omhändertagande av papperslösa och övergripande information från landstinget var de mest efterfrågade förslagen. Egna förslag som framkom var information på interna nätet samt information om specialmottagning för papperslösa (diagram 4). 15

4. DISKUSSION Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar hos personal inom öppen hälso- och sjukvård angående vård till papperslösa. Studiens resultat visar att det finns en kunskapslucka bland personal inom öppen hälso- och sjukvård gällande lagstiftning för sjukvård till papperslösa 18 år och över, och att endast en knapp fjärdedel av de medverkande i studien kände till den korrekta lagstiftningen. Många medverkande trodde att lagen gällande hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) även omfattar papperslösa. I resultatet framgår även de medverkandes egna uppfattningar om i vilken utsträckning papperslösa ska ha tillgång till vård. Drygt hälften av de medverkande anser att papperslösa ska ha rätt till sjukvård i samma utsträckning som svenska medborgare och de flesta övriga tycker att papperslösa ska ha samma tillgång till hälso- och sjukvård som asylsökande. Syftet med studien var även att tillfråga de medverkande om det finns information kring handhavandet av papperslösa på arbetsplatsen, vad de i så fall anser om denna, samt vad de önskar för information. Vad gäller information om papperslösa på arbetsplatsen var det ingen av de medverkande som uppgav att det enligt deras kännedom finns tillgängligt. Därmed kunde heller ingen besvara frågan om kvalité på denna. De allra flesta av de medverkande önskade någon typ av information kring vård av papperslösa. Många efterfrågade övergripande information från landstinget och en handlingsplan för omhändertagande av papperslösa. 4.1 Resultatdiskussion Bristande kunskap bland personal inom öppen hälso- och sjukvård påvisas i studiens resultat. Endast cirka en fjärdedel av de medverkande känner till rätt lagstiftning gällande vård till papperslösa, vilket kan leda till att dessa individer nekas vård på felaktiga grunder. Samtidigt visar många studier på att papperslösas utsatta situation ökar risken för somatiska och psykiska sjukdomar, och därmed även behovet av vård (Läkare utan gränser, 2005; Carta et al., 2005; Wolff et al., 2009; Wolff et al., 2008a; Wolff et al., 2008b; Torres-Cantero et al., 2007; Magalhaes, et al., 2009; Alexander, 2010). Papperslösa möter många svårigheter vid kontakt med sjukvården, på grund av exempelvis ekonomiska hinder och en restriktiv lagstiftning (Norredam et al., 2007), och många känner rädsla för att bli anmälda till polisen eller migrationsverket av vårdpersonal (Alexander, 2010). 16

Orsaker till bristfällig kunskap hos personalen kan tänkas ha sin grund i att det inte finns någon specifik lag utformad enbart för papperslösa. De omfattas endast av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 4 ), som innebär att de personer som befinner sig inom landstinget har rätt till omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Det har pågått en livlig debatt angående asylsökandes rätt till vård i Sverige de senaste åren, vilket har resulterat i en ny lag som säkerställer viss vård till asylsökande och barn till papperslösa som ännu inte fyllt 18 år (SFS 2008:344). Det kan tänkas att många medverkande antagit att denna lagstiftning även innefattar papperslösa, vilket i sin tur speglas i resultatet i enkätstudien. Martinsen betonar maktens roll i vårdsituationer, och menar att vårdgivaren alltid är den starkare parten. För att vårdgivaren inte ska missbruka sin roll är det viktigt med ett moraliskt synsätt (Martinsen, 2006). I studiens resultat framkommer att drygt hälften av de medverkande anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare. Detta tyder på att de tycker att lagstiftningen bör överensstämma med deras etiska åsikter gällande mänskliga rättigheter. I praktiska situationer som involverar vård till papperslösa kan en moralisk stress uppstå då personal tvingas gå emot antingen lagstiftning eller etiska principer (Kälvemark et al., 2004). Många medverkande var av åsikten att papperslösa ska ha tillgång till vård i samma utsträckning som asylsökande eller att de ska omfattas av samma lagstiftning som idag. En tänkbar anledning till detta kan vara ekonomiska orsaker, som att papperslösa sällan kan betala för vården och att de inte betalar skatt i Sverige. Det kan också vara så att det faktum att papperslösa inte har en laglig rätt att befinna sig i landet påverkar uppfattningen om deras rätt till vård. Ett antal medverkande kunde inte ta ställning i frågan, vilket kan tänkas ha sin grund i att de inte kände sig tillräckligt insatta i ämnet. Det framgår i flera av svaren att tillfrågad personal ofta inte är insatt i lagstiftningen som omfattar papperslösa. Detta kan tänkas bero på otillräcklig information om ämnet inom Landstinget i Uppsala län. Resultatet av studien visar att ingen av de medverkande uppger att det enligt deras kännedom finns någon information angående papperslösa tillgänglig på arbetsplatsen, och därför blev frågan gällande kvalité på eventuell information inaktuell. Den förmodade avsaknaden av information på arbetsplatserna som ingår i studien kan ha flera orsaker. En möjlig orsak är att inga tydliga lagar finns som kan ligga till grund för information i form av till exempel handlingsplaner. Det finns heller ingen säker statistik 17

tillgänglig på hur många papperslösa som befinner sig i landet (Socialstyrelsen, 2010), och hur gruppens vårdbehov ser ut. Detta kan komplicera utformandet av information från landstinget. Med tanke på att papperslösa i Sverige saknar medborgerliga rättigheter (EU, 2010), kan det vara lätt att ignorera eller glömma bort denna grupps eventuella vårdbehov, och detta kan också vara en orsak till att det enligt medverkande saknas information. I resultatet av denna studie framkommer att i princip alla medverkande önskar information av något slag angående papperslösa inom sjukvården. De medverkandes önskan om information tyder på att de anser att frågan är viktig. Det kan tänkas att många nu börjat fundera på de praktiska svårigheter som skulle uppstå om en papperslös söker vård på deras mottagning, och att osäkerhet skulle kunna uppstå vid fortsatt handläggning. En ytterligare anledning till att medverkande efterfrågade information om papperslösa kan vara att det ur ett etiskt perspektiv är lättare att ge ett bra bemötande då man är insatt i den enskilda personens situation (ICN, 2007; Martinsen, 2006). 4.2 Metoddiskussion Av de tillfrågade i personalgrupperna (n= 132) valde 65 % att delta (n= 86) i studien. Det finns flera tänkbara orsaker till bortfallet (35 %), det kan bland annat bero på tidsbrist på arbetsplatsen eller att personalen inte befann sig på plats på grund av sjukdom eller semester. En annan orsak kan vara att de som valt att inte besvara enkäten anser att det är ett sällan förekommande fenomen att papperslösa söker vård på deras vårdcentral, och att det därför känns inaktuellt att medverka i studien. Ytterligare orsaker till bortfall kan tänkas vara att ämnet känns svårt att sätta sig in i samt att det kräver ett etiskt resonemang av medverkande, vilket kan upplevas som besvärligt. Syftet med att samla in demografiska data för undersökningsgruppen var att presentera och beskriva de medverkande. Två personer har valt att inte fylla i vissa demografiska data, vilket kan ha sin grund i att de inte vill riskera att bli utpekade som individer. En kvantitativ metod har valts då studiens syfte är att få en bred bild av kunskapsläget och uppfattningar hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Uppsala. Patel & Davidson (2003) för ett resonemang kring hur man säkerställer validitet i en studie och hur man gör en enkät reliabel. Det som är viktigt att tänka på är att enkätfrågorna motsvarar syftet och att de 18

inte går att missuppfatta. Det är också av vikt att enkäten är lätt att besvara, och det kan vara bra att testa enkäten på en grupp individer för att se om den är begriplig (Patel & Davidson, 2003). Mätinstrumentet för vår studie har utformats specifikt för studien och består av en enkät med tio frågor. I syfte att göra enkäten så bra och lättbegriplig som möjligt testades frågorna först av sju anställda vid en vårdcentral, och vissa frågor formulerades om utifrån kommentarer från testpersoner. Enkätens kvalité kan diskuteras på grund av vår bristande erfarenhet av att formulera enkätfrågor. I efterhand har vi reflekterat över frågorna och kommit fram till att vi skulle ha formulerat oss annorlunda om vi utformat enkäten idag. Vi har till exempel använt begreppet gömda flyktingar, vilket vi nu anser vara ett för snävt begrepp för den grupp vi undersökt. Vi har även använt formuleringen rätt till vård i ett av svarsalternativen vilket kan anses vinklat från vår sida. Svarsfrekvensen på de vårdcentraler där en presentation genomfördes skilde sig inte markant från de vårdcentraler där enbart en påminnelse skickats ut. Det är svårt att avgöra om presentationen gjorde någon skillnad för svarsfrekvensen, men på de vårdcentraler där presentationen genomfördes verkade det uppskattat bland personalgrupperna. Vi valde att inkludera vårdcentraler istället för sjukhusavdelningar i studien. Detta med tanke på att lagstiftningen angående papperslösa endast omfattar vård vid livshotande sjukdom eller skada, och vi ville se hur personal inom öppen hälso- och sjukvård ställer sig i frågor som kan försätta dem i ett etiskt dilemma. I praktiken kan en papperslös komma till en vårdcentral och efterfråga exempelvis preventivmedel, varvid personal enligt lag ska neka personen detta om denne inte kan betala för sig. En sådan situation kan skapa en konflikt mellan etiska principer och lagstiftning som personal på akutmottagningar många gånger slipper, då det där ofta handlar om akutsituationer då papperslösa har rätt till subventionerad vård. Generaliserbarheten av resultatet i denna studie kan diskuteras, eftersom undersökningsgruppen är relativt liten och bortfallet relativt stort. Samtidigt visar resultatet tydligt på att många medverkande i studien saknar kunskap angående lagstiftning och att det finns en stor efterfrågan av information inom området. Enligt vår kännedom finns det ingen liknande studie gjord i Sverige, och därför har ingen jämförelse kunnat göras för att se om resultaten går att applicera i ett större sammanhang. 19

4.2.1 Vidare forskning Förslag på vidare forskning inom ämnet kan vara att utöka studiens omfattning och att ha en större undersökningsgrupp. Det skulle även vara intressant att göra en jämförande studie mellan sjukhusavdelningar och vårdcentraler, samt att genomföra en större studie som inkluderar vårdcentraler och sjukhusavdelningar i andra delar av Sverige, för att se om resultaten skiljer sig åt. Med tanke på att lite forskning har gjorts inom området skulle det också vara intressant att genomföra en studie med fokus på papperslösas upplevelser av vården, samt att kartlägga vårdbehovet hos denna grupp. 4.2.2 Teoretisk och praktisk betydelse Vi anser att denna studie är relevant och av betydelse då resultatet tyder på en kunskapslucka och efterfrågan av information angående papperslösas tillgång till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård. I praktiken kan patientsäkerheten öka om personalen känner sig trygg i hur denna patientgrupp ska bemötas och hur handläggning ska ske. Teoretiskt sett kan resultatet komma till användning vid utformandet av information om papperslösa inom vården, med tanke på att de medverkande givit förslag på vilken typ av information de skulle föredra. 4.3 Slutsats Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälsooch sjukvård i Uppsala angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Drygt häften av de tillfrågade ansåg att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare. Av de medverkande har 16 % med säkerhet varit involverande i vård av papperslösa, vilket tyder på att papperslösa som söker vård är ett relativt vanligt förekommande fenomen i Uppsala län. Detta i kombination med resultatet av studien visar att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. 20

REFERENSER Alexander, S. (2010). Humanitarian bottom league? Sweden and the right to health for undocumented migrants. European Journal of Migration and Law 12, 215-40. Carta, M-G., Bernal, M., Hardoy, M-C., Haro-Abad, J-M. (2005). Migration and mental health in Europe (the state of the mental health in Europe working group: appendix 1). Clinical Practice and Epidemiology in Mental Health, 1:13, 1-16. Codex. (2010). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2010-10-08 från: http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml Devillanova, C. (2007). Social networks, information and health care utilization: Evidence from undocumented immigrants in Milan. Journal of Health Economics 27, 265-286. Europeiska Unionen, EU. (2010). Wide-ranging common actions to combat illegal immigration at EU level and promote return of illegal immigrants. Hämtad den 2010-10-05 från: http://ec.europa.eu/home-affairs/policies/immigration/immigration_illegal_en.htm Grimm, J., Cen, M-S., Wells, J. (2009). Illegal immigrants in the emergency department: an ethical dilemma for nurses?. Journal of Emergency Nursing 35:2, 127-28. Hansen Rytter, A., Krasnik, A., Hög, E. (2007). Access to health care for undocumented immigrants: rights and practice. Danish Medical Bulletin 54, 50-51. Kälvemark,S., Höglund, A., Hansson, M., Westerholm, P., Arnetz, B. (2004). Living with conflicts- ethical dilemmas and moral distress in the health care system. Social Science & Medicin 58; 1075-1084. Landstingsfullmäktige i Uppsala län. (2009). Landstingsfullmäktiges bifallande av motion. Hälso- och sjukvård till alla- även gömda flyktingar. Dnr CK 2009-0192. Hämtad 2010-04- 15 från http://www.lul.se/templates/page 12260.aspx 21

Läkarförbundet. (2010). Läkarförbundets etiska regler. Hämtad 2010-10-05 från: http://www.slf.se/lakarrollen/etik/ Läkare utan gränser. (2005). Gömda i Sverige. Utestängda från hälso- och sjukvård: Resultat från en studie av Läkare Utan Gränser. Hämtad 2010-04-12 från: http:// lakareutangranser.se/global/documents/rapporter/studiegomdasverige.pdf Magalhaes, L., Carrasco, C., Gastaldo, D. (2009). Undocumented migrants in Canada: A scope literature review on health, access to services, and working conditions. Journal Immigrant Minority Health 12, 132-151. Martinsen, K., (2006). Care and vulnerability. Oslo: Akribe. National Council of Nurses. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Nowhereland. (2010). Policies on health care for undocumented migrants in the EU27: Towards a comparative framework. Hämtad 2010-10-06 från: http://files.nowhereland.info/698.pdf Ohlin, E. (2008, 19 februari). Hårt tryck på regeringen ge gömda rätt till vård. Läkartidningen. Hämtad från http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=8860 Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Ungern: Studentlitteratur. Regeringskansliet. (2010). Hälso- och sjukvård åt asylsökande, personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning samt personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd att få vistas i Sverige, Dir. 2010:7. Hämtad 2010-10-06 från: http://www.sweden.gov.se/sb/d/12635/a/138667 Regeringskansliet (2009). FN:s allmänna förklaring. Hämtad 2010-10-05 från: http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=71&module_instance=6&action=pod_ 22

show&navid=1&subnavid=71&subnavinstance=6 Röda Korset. (2009). Varför ska asylsökande och papperslösa ha tillgång till sjukvård på lika villkor som svenska medborgare? Ett argumentationsunderlag. Stockholm: Röda Korset. SFS 2008:344. Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Hämtad 2010-04-11 från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008:344 SFS (2003:615) Förordning om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2010-10-08 från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2003:615 SFS 1985:125. Tandvårdslagen. Hämtad 2010-04-11 från Http://www.notisum.se/rnp/Sls/lag/19850125.htm SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2010-04-11 från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Västerås: Socialstyrelsen. Hämtad 2010-10-04 från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf Torres-Cantero, A-M., Miguel, A-G., Gallardo, C., Ippolito, S. (2007). Health care provision for illegal migrants: may health policy make a difference? European Journal of Public Health, Vol. 17, No. 5, 483 485. Wolff, H., Janssens, J-P., Bodenmann, P., Meynard, A., Delhumeau, C., Rochat, T., Morabia, A. (2009). Undocumented migrants in Switzerland: geographical origin versus legal status as risk factor for tuberculosis. Journal of Immigrant Minority Health 12:18 23, 18-23. Wolff, H., Epiney, M., Lourenco, A., Costanza, M., Delieutraz-Marchand, J., Andreoli, N., Irion, O. (2008a). Undocumented migrants lack access to pregnancy care and prevention. BMC Public Health 2008, 8:93, 1-10. 23

Wolff, H., Lourenço, A., Bodenmann, P., Epiney, M., Uny, M., Andreoli, N., Dubuisson, J-B. (2008b). Chlamydia trachomatis prevalence in undocumented migrants undergoing voluntary termination of pregnancy: a prospective cohort study. BMC Public Health 2008, 8:391, 1-7. 24

BILAGA 1 ENKÄT Man Kvinna 1) Ange ditt födelseland: 2) Ange ditt yrke: Distriktssköterska Barnmorska Sjuksköterska Receptionist Läkare Sjukgymnast Läkarsekreterare Annat: 3) Ange hur många års arbetslivserfarenhet du har inom ditt nuvarande yrke: 0-5 år 6-10 år 11-15 år Mer än 15 år 4) Har du någon gång varit inblandad i vård av gömda flyktingar? Ja Nej Vet ej 5) Kryssa för det enligt svensk lag korrekta alternativet angående sjukvård till gömda flyktingar 18 år och över med bristande betalningsförmåga: De har inte rätt till någon vård alls De har endast rätt till vård vid livshotande sjukdom eller skada De har rätt till vård vid livshotande sjukdom eller skada, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. De har samma rättigheter som svenska medborgare Vet ej VÄND 25

6 a) Finns det information angående vård till gömda flyktingar på din arbetsplats? Ja Nej Vet ej 6 b) Om du svarat Ja på föregående fråga, vad tycker du om informationen? Tillfredsställande, informationen innehåller det jag behöver veta Relativt tillfredsställande, informationen kan med fördel kompletteras. Otillfredsställande, otillräcklig information Är inte insatt 7) Vad önskar du för information kring vård till gömda flyktingar? Flera alternativ kan väljas! Övergripande information från landstinget angående gömda flyktingars rätt till vård Handlingsplan för omhändertagande av gömda flyktingar Utbildning i omhändertagande av gömda flyktingar Annat alternativ: 8) Enligt din uppfattning; hur mycket sjukvård ska gömda flyktingar med bristande betalningsförmåga få? Ingen vård alls Enbart vård vid livshotande sjukdom eller skada Vård vid livshotande sjukdom eller skada, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Samma rättigheter som svenska medborgare Annat alternativ: 26

BILAGA 2 FÖLJEBREV Härmed tillfrågas Du om deltagande i en undersökning gällande kunskap och information kring vård av gömda flyktingar Bakgrund och syfte Uppskattningsvis befinner sig cirka 15 000 människor i Sverige som gömda flyktingar. Begreppet gömd flykting innefattar de personer som sökt asyl men fått avslag och fortfarande befinner sig i landet, samt de som aldrig sökt asyl. Vi är intresserade av att undersöka vilken kunskap och vilka tankar som finns gällande vård av gömda flyktingar på vårdcentraler runt om i Uppsalas kommun, samt om det finns ett behov av utökad information inom området. Denna studie ligger till grund för ett examensarbete på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet. Vilka tillfrågas att delta i studien? Sex olika vårdcentraler inom Uppsala kommun ingår i studien. Inom dessa tillfrågas alla anställda inom de olika yrkeskategorierna att delta. Deltagandet är helt frivilligt och uppgifterna behandlas konfidentiellt. Hur går studien till? Studien består av en enkät med kryssfrågor. Det tar cirka fem minuter att besvara enkäten, som sedan läggs i en låda som kommer att finnas på din arbetsplats. Var vänlig fyll i enkäten så noga och uppriktigt som möjligt. Finns det några risker med att delta i studien? Det finns inga risker med att delta i studien. Du är helt anonym och enkäterna kommer att behandlas konfidentiellt så att inga obehöriga får tillgång till dem. Alla enkäter samlas in och svaren matas in i ett statistikprogram för sammanställning, för att sedan redovisas i ett examensarbete. Ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Finns det några fördelar med att delta i studien? Vår förhoppning är att denna studie ska kunna bidra till att klargöra hur kunskapsläget ser ut gällande vård av gömda flyktingar på vårdcentraler i Uppsalas kommun. Detta kan i sin tur bidra till utformning av information och rutiner för hur man ska hantera dessa individer när de söker sig till vårdcentralerna. 27