STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

Relevanta dokument
UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

SLUTRAPPORT REGIONAL ÖVERSYN AV FAMILJECENTRALER

Riktlinjer för områdesutveckling

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Policy för ledning och organisation

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Nya En dörr in. Arbete för och med barn och unga i behov av särskilt stöd.

Rapport Team Samagera

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Utbildningspolitisk strategi

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och Unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Styra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt

Regelverk, roller och arbetsprocess

Ledningssystem för samverkan

Välfärd i förändring

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA

Prioriterade områden

Projektprocessen. Projektprocess

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Chefs- och ledaruppdraget i Tyresö kommun. Riktlinjer fastställda av kommunstyrelsen

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Måndag 31 januari 2011 kl. 08:30 ca 13:00 OBS! Starttiden 08:30. Beräkna halvdagsmöte till ca 13:00

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform

Avtal - samverkan kring familjecentrerat arbete

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Barn- och elevhälsoplan

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Avtal - samverkan kring familjecentrerat arbete

Du gör skillnad för människan i vardagen!

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK)

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Riktlinje - Roller och ansvar

Idrottsnämndens system för internkontroll

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Barn- och ungdomsplan

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Handlingsplan - Samordning och utveckling av nya arbetssätt för nära vård

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Kalix kommuns ledarplan

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Grundläggande granskning 2017

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

e-strategi i utbildningen

Det systematiska kvalitetsarbetet

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Vård- och omsorgscollege Kronoberg

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Remiss Regional folkhälsomodell

Gemensam kommentar till RALS

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Instruktion för kommundirektör

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Gemensam kommentar till RALS

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Transkript:

Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017

Sida 2 av 6 Innehåll Inledning 3 Att leda familjecentralen 3 Vilka ska ingå i en styrgrupp? 3 Styrgruppens uppdrag 3 Kontinuiteten i styrgruppen 3 Samarbete mellan styrgrupp och familjecentralens medarbetare 4 Gemensamma dokument 4 Samordnare på familjecentral 4 Samverkan - med fokus på det ofödda barnet och den nya familjen 5 Slutord 5

Sida 3 av 6 Styrning och samordning på familjecentral Stödjande, Inspirerande, Engagerade och Kvalitetsansvariga Inledning En familjecentral riktar sig till blivande familjer och familjer med barn Den är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande En familjecentral beskrivs som en samlokaliserad verksamhet som innehåller mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete Nedan beskrivs styrgruppens* roll, ansvar och sammansättning samt uppdraget för samordnarens **roll på familjecentralen Texten är generellt hållen och kan ses som ett hjälpmedel i lokala och regionala satsningar på familjecentraler Materialet bygger på vägledningar och styrdokument som samlats in från kommuner/regioner/län i landet * styrgrupp syftas till chefer som är närmast medarbetarna på FC som i en del kommuner benämns som ledningsgrupp ** samordnarens roll, se sid 4 Att leda familjecentralen Organisering av ledning och styrning är avgörande för ett framgångsrikt arbete på en familjecentral Varje familjecentral bör därför ha en styrgrupp med uppdrag att styra och leda de olika verksamheternas gemensamma åtaganden Styrgruppens arbete har olika karaktär under familjecentralens uppstartsfas och när verksamheten har funnit sin form Styrgruppens medlemmar kan med fördel även ha en koppling till kommun och regionens/landstinget övriga arbete med föräldraskapsstöd Vilka ska ingå i en styrgrupp? Under en etableringsfas är det viktigt att förvaltningscheferna för de olika verksamheterna ingår, då det krävs att man har mandat att ta beslut om budget och personal När Familjecentralen väl är etablerad, är det vanligaste att närmaste chefer till varje profession ingår Det är av vikt att cheferna i styrgruppen är väl insatta i det dagliga arbetet och deltar på verksamhetsmöten, planeringsdagar och i utveckling av den enskilda familjecentralen Styrgruppens uppdrag Styrgruppen eller chefer över dem ansvarar för att samverkansavtal blir skrivet och att alla parter undertecknar detta I samverkansavtalet bör det bla finnas med hur mycket tid på FC varje profession ska ha och hur mycket tid det ska avsättas för samverkan Tillsammans med de verksamma på familjecentralen bör styrgruppen upprätta uppföljningsbara mål för verksamheten De bör sedan leda och följa familjecentralens utveckling enligt de fastställda målen och riktlinjerna Kontinuiteten i styrgruppen Styrgruppen behöver mötas minst fyra gånger per år och då tillsammans med samordnaren för familjecentralen Dessa möten bör ligga på familjecentralen så att alla professioner har möjlighet att träffa berörda chefer regelbundet

Sida 4 av 6 Samarbete mellan styrgrupp och familjecentralens medarbetare Styrgruppen träffar samordnaren vid varje styrgruppsmöte men dess emellan även övriga medarbetare på tex verksamhetsmöte eller planeringsdag Gemensamma dokument För att samverkan ska fungera tillfredsställande bör alla verksamheterna i familjecentralen ha en gemensam verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och utvärdering Ett avtal som reglerar samverkan bör också ingå Dessa dokument ansvarar samordnaren och styrgruppen för men innehållet måste bestämmas tillsammans med övriga medarbetare Läs mer: Om Jönköpingsmodellen http://familjecentralerse/broschyr-material/ Samordnare på familjecentral Varje familjecentral bör ha en samordnare som håller ihop verksamheten och är länken mellan arbetslaget och styrgruppen i båda riktningarna Samordnarrollen är inte knuten till en viss profession utan till den medarbetare som är bäst lämpad för uppdraget En samordnare för verksamheten bör utses av styrgrupp och medarbetare tillsammans Samordnarens uppdrag kan se ut som följer Verka för att det gemensamma, vardagliga arbetet på familjecentralen fungerar Föra dialog med styrgruppen Främja verksamhetens utveckling tillsammans med övriga i arbetsgruppen Upprätta årlig, gemensam verksamhetsplan och verksamhetsberättelse med besöksstatistik Detta innebär i praktiken bla att Planera och leda husmöten och verksamhetsmöten på familjecentralen Delta på styrgruppsmöten Utgöra länken mellan styrgrupp och arbetslaget Representera familjecentralen utåt Ansvara för hemsida, info-material, Facebook, Instagram mm Ansvara för utifrån kommande studiebesök Ansvara och driva planering för gemensam fortbildning inom arbetslaget Sammanställa årlig verksamhetsberättelse Initiera utvecklingsarbeten på familjecentralen Vara ansvarig för introduktion av nyanställd personal på familjecentralen Organisera och fördela gemensamma arbetsuppgifter Ansvara för informationsflödet till samtliga medarbetare Bevaka och samordna gemensamma utbildningsfrågor Delta i anställningsprocessen av nya medarbetare oavsett profession Ansvara för kontakten med blivande och kontrakterade handledare Ansvara för familjecentralens gemensamma budget om sådan finns Läs mer: http://familjecentralerse/samordnare/

Sida 5 av 6 Samverkan - med fokus på det ofödda barnet och den nya familjen Samverkan är en viktig del av arbetet på en familjecentral Dels mellan de verksamheter som är samlokaliserade, men även med andra samverkanspartners Forskning om samverkan visar att den påverkas av en lång rad olika typer av förhållanden och mekanismer som - ekonomiska resurser - ledningens stöd och engagemang - samsyn kring arbetssätt - andra parters engagemang - kunskap om samverkanspartners verksamhet - informationsflödet mellan parterna Läs mer: http://wwwvanersborgse/download/1852821050136a06aef54318e7/1360939199871/lena+ericss onpdf I Region Jönköping har man utvecklat en modell för kvalitetssäkring och verksamhetsuppföljning utifrån den kollektiva kunskap som familjecentraler genererar Det slutliga dokumentet består av flera delar; självreflektion, föräldraenkät och slussningsstatistik samt en modell för hur verksamhetsplan/ uppföljning är kopplat till utveckling och måluppfyllelse En utvärdering av modellen finns på FFFF hemsida Läs mer: http://familjecentralerse/broschyr-material/ Jönköpingsmodellen är dock bara ett av flera sätt att utvärdera sin verksamhet på Slutord Utmaningar För många chefer i styrgruppen är familjecentrealsarbetet en liten del av chefsuppdraget vilket medför att det är svårt att hålla sig a jour med det vardagliga arbetet på familjecentralen och därmed också har svårigheter att upplevas som en engagerad och kunnig chef som ger stöd Goda råd Styrgruppen bör ha en närhet till det vardagliga arbetet och arbetslaget på familjecentralen Lägg inte för stort ansvar på samordnaren Hen är inte chef!!! Framgångar I en del kommuner runt om i landet har man samordnat chefstjänsterna inom kommunen så att det är en och samma person som är chef för alla öppna förskolorna eller alla social rådgivarna och det leder bla till att chefens kunskap och engagemang har möjlighet att öka men det ger också medarbetarna en arbetsgrupp där de hör hemma rent professionsmässigt Hinder Chefsbyten, särskilt när de blir många, gör att processen, utvecklingen på familjecentralen går långsammare Det innebär att en överlämning från en chef till en annan är mycket betydelsefull

Sida 6 av 6