Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting - Probability Assessment of Performance and Cost (RAP-RETRO)

Relevanta dokument
Ventilerade vindar. En utvärdering av olika tekniska lösningar med beräkningar. Angela Sasic Kalagasidis. Egna numeriska modeller

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Bilaga RA IBG/1. Termisk isolering på yttertak ovan ouppvärmt vindsutrymme

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Fuktstudie om uteluftsventilerade vindar med beräkningsprogrammet Simple Cold Attic Model från Annex 55.

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Renovering en viktig del av SP Samhällsbyggnad. Kristina Mjörnell Affärsområdeschef för SP Samhällsbyggnad

Riskacceptans relaterad till mögelpåväxt i klimatskärmen Hur säkert bör fuktsäkert vara?

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat

Välkomna Fuktcentrums informationsdag Elite Hotel Ideon, Lund

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Renovering och tilläggsisolering

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

Välkomna Fuktcentrums informationsdag Auditoriet Sparta, Lund

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

SYSTEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBARHET VID RENOVERING

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Välkomna Fuktcentrums informationsdag Elite Hotel Ideon, Lund

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Invändig tilläggsisolering. flerbostadshus Förstudie. Jesper Arfvidsson, Lars-Erik Harderup, Sven Fristedt

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Invändig isolering med vakuumpaneler

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Välkomna FuktCentrums informationsdag aktuella forskningsresultat - aktuella erfarenheter

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Riskanalyser för ventilerade kallvindskonstruktioner SBUF-projekt 12438, Formas-BIC 11 (Etapp III)

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Workshop 4. Det fjärde årliga mötet med tidigare exjobbare i byggnadsteknologi. Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Detta vill jag få sagt!

Kvalitetssäkringssystem

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta

Fallstudie: Beständighet hos cellglas i byggtillämpningar - Provning av Foamglas -isolering

Tekn. Konsult Lars B. Bergman LB-Hus AB Tekn. Chef Esse Ingesson VästkustStugan. Tekn. Expert Svante Wijk

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Internationella samarbeten bränsleceller

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Svensk forskning och innovation om passivhus. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Effekter på funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar. SBUF-projekt 11871, 11955

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

FUKTRISKER I KALLVINDSUTRYMMEN - PROBLEM OCH FÖRBÄTTRINGSMETODER

Telefon:

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar

Metod Titel Datum Utg. SP-metod 1630 Mekaniskt ventilerade golv - bestämning av luftströmning till

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik

Diffusionsöppet Underlagstak

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Teknikens förutsättningar och svagheter. Byggnaden som system; klimatskal och installationer i samverkan.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar

Transkript:

Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting - Probability Assessment of Performance and Cost (RAP-RETRO) Hur kan vi projektera energieffektiviserandeåtgärder på ett tillförlitligt sätt? Angela Sasic Kalagasidis EBC Annex 55 RAP RETRO EBC Energy in Buildings and Communities är ett program inom International Energy Agency (IEA), som bedriver forskning och utveckling mot nära-noll energianvändning och koldioxidutsläpp i den byggda miljön. IEA Annex 55 eller RAP-RETRO Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting - Probability Assessment of Performance and Cost Operating agent Prof. Carl-Eric Hagentoft, Chalmers Från Sverige: IVL, LTH, SP och Chalmers www.iea-ebc.org/projects/ongoing-projects/ +Brazil and Estonia 1

Bakgrund till RAP RETRO Stor behov och omfattning av renovering av den byggda miljön Mer i fokus: energikrav och lönsamhet Mindre i fokus: tilläggsisolering och byte av luftoch ångtäthet resulterar i ett annat klimatskal Resultat ofta bra men ibland också misslyckande Utmaningar med renoveringsprojekt Kombination av nya och gamla byggmaterial och byggtekniker är oundviklig vid renovering många unika renoveringsfall Generellt mindre kunskap, färre beprövade exempel, mm Flera behöver agera som experter 2

En expert Har kunskap och metoder för att förutse och förebygga möjliga komplikationer med renoveringen under projekteringsfas Modeller Man ska hantera osäkerhet Varför? Erfarenhet Modeller är inte exakta Otillräcklig med data Inbyggd variabilitet Erfarenhet är subjektivt Probabilistiskt tillvägagångssätt Projektering Drift och underhåll Resultat Konstruktion Exempel på slumpmässiga variationer: Moln med slumpmäsiga variationen Utförandet, inomhus fuktkällor, värme tillskott, vädring, väder, material egenskaper, exponering för sporer, brukarnas beteende,... 3

Resultat av en probabilistisk modellering OK Renoveringsmål uppfyllda PÅLITLIGHET = Antal lyckade fall av alla fall P % + R % = 0 % Inte OK Renovering misslyckat RISK= Antal misslyckade fall av alla fall När behövs probabilistisk analys? För ranking av flera renoveringstekniker När kostnad för sanering av misslyckat renovering är hög Vetenskaplig trovärdighet är viktig Skyldighet att ange vad som är känt och hur väl den är känd När man vill lära sig hur lyckat en renoveringsteknik kan bli 4

Syfte och aktiviteter inom RAP RETRO Utforma byggnadsfysikaliska metoder som underlättar att uppsatta energimål uppnås och att oönskade effekter, som minskad livslängd hos konstruktioner eller negativa effekter på boende, undviks. Insamling av data Klimatdata Fuktkällor Vädringsgrad Probabilistiska modeller Att kombinera ingångsdata Att välja antal simuleringar Stopkriterier Tillvägagåns sätt Kvalitativ analys Kvantitativ analys Prestanda kriterier Praxis och riktlinjer När behövs det probabilistisk modellering Kartläggning av byggtekniker Inspirerande fallstudier Denmark Friliggande villa Portugal Socialt boende Sverige, Sigtuna Flerbostadshus 5

Exempel: tilläggsisolering av kallvindar i flerbostadshus i Sigtuna (påhittat fall) Renoveringsmål Minska värmeförluster genom taket med 50% Inget mögelpåväxt på underlagstaket Renoveringsalternativ Isolera endast vindsbjälklag eller också tak? Ventilera mer eller mindre? Lufttäta eller inte vindsbjälklag? Mögel index som prestanda kriterium 111 fall utan risk för mögel Maximum mögel index under ett år Syns med ögat 17 fall med mögelrisk Syns med mikroskop Risk = 17/128=13% (pålitlighet 87 %) 6

Samband mellan värmeförluster och mögelindex mould Mögel growth index 6 4 2 0 U=0.3 W/m 2 K (isolering ca 150 mm, mycket luftläckage) inlärningsfas U=3 W/m 2 K (oisolerat vindsbjälklag) 0 20 40 värmeförluster 60 heat loss Renoveringsutfall för ett bostadsområde med 237 kallvindar i Sigtuna (påhittat fall) avg. min. max. o building height (m) 6 4 8 o surface area (m²) 125 50 200 o roof orientation ( ) 90 0 180 o eave vents (m²/m) 2.5 0.1 5 o eave length (m) 13.5 7 20 o roof insul. (m²k/w) 0.5 0 1 o ceiling leaks (cm²/m²) 30 50 o U of ceiling (W/m²K) 3 1 5 o indoor temp (ºC) 20 18 22 o moisture exc. (g/m³) 5 2.5 7.5 7

mould Mögel mould growth index Resultat för hela området 6 4 2 Hög mögelrisk efter renovering (Obs: mycket luftläckage) Låg mögelrisk förre renovering 0 0 20 40 värmeförluster 60 heat loss Exempel på ekonomisk optimering Nuvärdet utan och med reparationskostnader 3 2 1 0 0 0,3 0,6 0,9 U ceiling [W/m²K] NPV tot [millions of euros] 8

Allmän tillgänglig beräkningsverktyg Enkel Attic (www.byggnadsteknologi.se) Ramverket för probabilistisk riskbedömning Insamling av data och information Val av prestanda kriterier Kvalitativ analys systemtenkande Kvantitativ analys probabilistisk modellering Analys av resultat Rapportering 9

Exempel på ingångsdata för analys Lufttäthet av klimatskal beskrivning och korrelationer Air permeability at 50 Pa (q50) [m3/(hm2)] 14.0 12.0.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 ave. 1.7 st.dev 0.6 3.7 1.1 3.0 1.4 1.8 0.7 AAC LWAC Brick Concrete block 2.7 1.1 2.6 1.2 50 Concrete Stone in element general 5.7 2.9 20 Log 3.9 2.0 0 Timberframed Air permeability at 50 Pa q50 [m 3 /(hm 2 )] 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 y = -0.0152x + 34.232 R² = 0.0017 1978 1983 1988 1993 1998 2003 Year of construction Probabilistisk riskbedömning och ByggaF ByggaF en metod för riskhantering Probabilistisk riskbedömning

Rapporterna kommer att finnas tillgängliga under slutet av 2014! Föreläsningar inom FC utbildningsprogram Bilder och input från Carl Eric Hagentoft Andreas Holm Achiles Kharagiozis Carsten Rode Hans Janssen Nuno Ramos 11