Ledningsplan för extraordinära händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser Beslutad i kommunfullmäktige 2013-xx-xx Reviderad 2006-09-28 Reviderad 2010-08-03 Reviderad 2011-11-23 Reviderad 2012-11-03

Innehållsförteckning Syfte och målsättning... 1 Reglemente för krisledningsnämnden... 2 Allvarlig olycka/störning som inte är att anse som extraordinär händelse... 3 Alarmering av krisledningsnämnden och krisledningsgruppen... 3 Informationsorganisation... 3 POSOM-grupp... 3 Samverkan... 4 Övning... 4 Revidering... 4 Ekonomi..... 4 Avveckling... 4 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Schematisk bild över den centrala krisorganisationen Åtgärdskalender för krisledningsnämnden Åtgärdskalender för krisledningsgruppen Övriga viktiga dokument/planer som hänger ihop med krisorganisationen: Västerviks kommuns säkerhetspolicy Västerviks kommuns risk och sårbarhetsanalys Västerviks kommuns handlingsprogram för skydd och säkerhet Västerviks kommuns krisinformationsplan Västerviks kommuns POSOM plan Västerviks kommuns mottagningsstation vid kärnenergiolycka Funktionsbeskrivning för: o stabschef o analys och ledning o upplysningscentral o kriskommunikation

1. Inledning Ledningsplanen beskriver de förutsättningar som erfordras för att kommunens verksamhet skall kunnas ledas på ett tillfredsställande sätt vid en extraordinär händelse. Denna ledningsplan är utformad efter Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I denna plan är utdrag från lagtexten markerat med kursiv text. Planen tillämpas då en extraordinär händelse inträffar eller berör Västerviks kommun. 1.1 Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. En extraordinär händelse kan exempelvis vara: större översvämningar och/eller ras, som en följd av en längre tids nederbörd och omfattande snöoväder. skogsbrand som hotar bebyggelse miljöolycka, ex större oljeutsläpp stor olycka långvarigt elavbrott övergrepp inom skola, vård och omsorg. I kommunen skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). I Västerviks kommun är Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) krisledningsnämnd. 1.2 Av denna plan framgår hur extraordinära händelser skall hanteras i fredstid. 2. Syfte och målsättning Syftet med ledningsplanen är att skapa en grundläggande hanteringsförmåga vid extraordinära händelser. Hanteringsförmågan omfattar ledning, samordning, information och hantering av hela krisförloppet. Kommunens övergripande målsättning är att det ska finnas en sådan planläggning att befolkningens behov av värme, vatten, el, vård och omsorg, skola, barnomsorg, räddningstjänst och information kan tillgodoses vid en extraordinär händelse. Kommunens ansvar grundas på det geografiska områdesansvaret samt principerna om ansvar, likhet och närhet. Områdesansvar Inom kommunens geografiska område ansvarar kommunen för samordningen av arbetet mellan olika aktörer i krishanteringssystemet. Kommunen ansvarar även för att samordna informationsinsatserna under en kris. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under krissituationer. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i normal verksamhet och kris. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras på lägsta möjliga ansvarsnivå i kommunen. Kommunfullmäktige skall fastställa en plan för hur extraordinära händelser skall hanteras inom kommunen och planen skall antas en gång per mandatperiod. Planen har sin utgångspunkt från kommunens risk- och sårbarhetsanalys, som också beslutas varje mandatperiod.

3. Reglemente för krisledningsnämnden 3.1 Krisledningsnämnden skall träda i funktion vid händelser av större omfattning, som t ex: - större översvämningar, ras, som en följd av längre tids nederbörd och omfattande snöoväder, - omfattande och långvarigt elavbrott med många drabbade, - kärnkraftsolycka, - brand eller annan olycka inom kommunen som berör ett stort antal personer alternativt motsvarande olycka utanför kommunen som berör ett stort antal kommuninvånare. - annan händelse där en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner befaras. 3.2 Krisledningsnämnden skall framförallt inrikta sig på att bedöma den aktuella situationen och de långsiktiga konsekvenserna av händelsen. Besluta om förstärkning av erforderliga personella, materiella och ekonomiska resurser samt besluta om förändringar i kommunens service och åtaganden. 3.3 Till stöd för krisledningsnämnden finns en krisledningsgrupp som består av koncernledningsgruppen (KLG) i egenskap av samordnande grupp för kommunkoncernen. Krisledningsgruppen har till uppgift att analysera läget och föredra förslag till beslut i Krisledningsnämnden. Arbetet i krisledningsgruppen leds av en stabschef. 3.5 Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, 1:e vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse kan medföra att nämnden skall träda i funktion. 3.6 Ordföranden eller, om denne har förhinder, 1:e vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. 3.7 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta nämnders verksamhetsområden i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Om det är möjligt bör samråd äga rum med berörd nämnd innan beslut fattas. Den nämnd vars verksamhetsområden övertas av krisledningsnämnden skall underrättas om övertagandet och dess omfattning samt vilka beslut som fattats. När förhållanden medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. 3.8 Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmaste följande fullmäktigesammanträde. Krisledningsnämnden redovisar till kommunfullmäktige en sammanfattning av krisledningsnämndens hanterande av den inträffande extraordinära händelsen samt vilka beslut som är tagna inom respektive verksamhetsområde. Fullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. 3.9 Kommunen får på begäran bistå andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen. När en enskild persons vistelse i en annan kommun är föranledd av en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. 3.10 Kommunen får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Bestämmelsen ger endast utrymme för ett stöd av mer begränsad ekonomisk omfattning. Det kan röra sig om att ge enskild tillgång till kommunala kommunikationsmedel eller taxi, möjlighet att ringa samtal från kommunala tjänstemäns mobiltelefoner mm.

Stödet lämnas endast under den extraordinära händelsen. Reparativa stödåtgärder i efterhand omfattas inte av bestämmelsen. 3.11 Krisledningsnämndens beslut att överta verksamhetsansvar och beslutskompetens kan överklagas enligt 10 kap. kommunallagen. 4. Allvarlig olycka, störning eller krishändelse som inte är att anse som en extraordinär händelse Vid en allvarlig olycka, störning eller krishändelse som inte är att anse som en extraordinär händelse, träder kommunstyrelsens presidium jämte hela eller delar av krisledningsgruppen i funktion som kommunens övergripande krisledning. Krisorganisationen byggs upp utifrån det behov händelsens kräver. För övrigt är arbetssättet detsamma som vid en extraordinär händelse. 5. Alarmering av krisledningsnämnden och krisledningsgruppen Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen larmas via särskild larmlista. 6. Arbetssätt 6.1 Krisledningsnämnd - strategisk ledning Krisledningsnämnden utgör den strategiska ledningen. Den strategiska ledningen beslutar i frågor av principiell och övergripande natur och ger uppdrag till krisledningsgruppen. Besluten kan t ex gälla frågor som får stora ekonomiska konsekvenser eller som innebär att viktiga samhällsfunktioner störs, att den kommunala servicen reduceras, väsentliga miljövärden spolieras eller att betydande enskilda intressen påverkas. Den strategiska ledningen har inga operativa uppgifter. Krisledningsnämnden är placerade i lokal Tjustsalen (Ks-sammanträdesrum). 6.2 Krisledningsgrupp - stabsledning Krisledningsgruppen bereder ärenden för beslut till krisledningsnämnden och verkställer de beslut som krisledningsnämnden fattat. En utsedd stabschef leder krisledningsgruppens arbete och genomför stabsorienteringar. Krisledningsgruppen är placerade i lokal Rådmannen. 6.3 Kommunens resurser Kommunens inklusive de kommunala bolagens samlade resurser förutsätts kunna disponeras vid extraordinära händelser. 7. Analys och ledning Analys- och ledningsfunktionen ska bl a hjälpa stabschefen att ta fram beslutsunderlag, säkerställa att en uppdaterad lägesbild finns att tillgå, att kartlägga resursbehovet på kort och lång sikt. Funktionen leds av person utsedd av stabschefen och bemannas med personer utifrån den aktuella krishändelse som ska hanteras. 8. Informationsorganisation Kommunens krisinformationsplan ska ligga till grund för informationsverksamheten vid en kris eller extraordinär händelse. Planen beskriver organisation, arbetsuppgifter och ansvar för hur informationsarbetet ska fungera. Informationschefen är ansvarig och leder informationsarbetet. 9. POSOM-grupp POSOM står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. POSOM:s uppgift är främst att vid behov under och efter olycka/katastrof upprätta mot allmänheten riktade informations- och stödcentra samt förebygga psykisk ohälsa på sikt. POSOM

gruppen består av en ledningsgrupp och en grupp med utpekade stödpersoner. Socialchefen är ansvarig för POSOM gruppen. 10. Samverkan Med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning genomförs samverkan med centrala och regionala myndigheter, kommuner, näringsliv, föreningar och andra organisationer. Samverkan kan omfatta; - kort information om den extraordinära händelsen - ömsesidig information om tillgängliga resurser och eventuellt behov av resurser - samordning av information - uppehållsplatser, telefonnummer, fax, e-post m m - ytterligare behov av stöd och fördjupad samverkan - dialog om gemensamma insatser 11. Övning Övning med krisledningsnämnd och krisledningsgrupp skall ske minst två gånger under varje mandatperiod. Under verksamhetsår där ingen övning är planerad bör förtroendevalda och tjänstemän i krisledningsnämnden och krisledningsgruppen delta på minst en halvdags utbildning för att bibehålla sin förmåga i respektive befattning. 12. Revidering Säkerhetschefen ansvarar för att denna plan hålls aktuell samt att nödvändiga beslut fattas av rätt instans. 13. Ekonomi Samtliga kostnader för de beslut och aktiviteter som genomförs av krisledningsnämnden och krisledningsgruppens ska redovisas separat. Detta för att kunna följa upp vad händelsen kostat verksamheterna, vilket bl a kan underlätta eventuella kontakter med stat, försäkringsbolag m.fl. 14. Avveckling När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Det är viktigt att avvecklingen sker på ett strukturerat sätt. Ledningsarbetet är avslutat först nära hela verksamheten har avvecklats.

Schematisk bild över den centrala krisorganisationen Bilaga 1 Respektive förvaltning och kommunalt bolag har sin krisorganisation som träder i funktion vid en krishändelse. Förvaltningar och bolag ska säkerställa att krisen hanteras och leds inom respektive ansvarsområde samt att verkställa den centrala krisledningens beslut.

Bilaga 2 ÅTGÄRDSKALENDER FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN GENERELL ÅTGÄRDSKALENDER 1. Sammankalla krisledningsnämnden i lokal Tjustsalen, eller upprätta telefonkonferens med krisledningsnämndens medlemmar. 2. Kontrollera sanningshalten genom att motringa. 3. Bedöm och analysera: - den uppkomna situationen. - trolig utveckling. - behov av insatser. 4. Ordföranden beslutar om krisledningsnämnden skall träda i funktion eller inte. Krisledningsnämnden skall framförallt inrikta sig på följande uppgifter: 6. Bedöma den aktuella situationen 7. Bedöma de omedelbara och långsiktiga konsekvenserna av händelsen 8. Besluta om förstärkning av erforderliga personella, materiella och ekonomiska resurser 9. Besluta om eventuella förändringar i kommunens åtaganden, service och vilka prioriteringar som ska göras 10. Samverkan med berörda myndigheter, företag och andra organisationer 11. Säkerställa att man kan ge snabb, saklig och samordnad intern och extern information till media, allmänhet, anställda m.fl.

Bilaga 3 ÅTGÄRDSKALENDER FÖR KRISLEDNINGSGRUPPEN GENERELL ÅTGÄRDSKALENDER 1. Sammankalla krisledningsgruppen eller upprätta telefonkonferens med krisledningsgruppens medlemmar. 2. Kontrollera sanningshalten genom att motringa. 3. Bedöm och analysera: - den uppkomna situationen. - trolig utveckling. - behov av insatser. 4. Beslut tas om krisledningsgruppen skall träda i funktion eller inte. 5. Utse stabschef Om krisledningsgruppen träder i funktion är uppgifterna främst att: 1. Mera ingående orientera/informera sig om den uppkomna situationen genom att kalla in eller kontakta adjungerande till krisledningsgruppen. 2. Inventera personella och materiella resurser som kan tänkas vara till nytta i den uppkomna situationen. 3. Starta krisinformationsorganisationen och förbered information till radio, tv, tidningar, information till allmänheten samt interninformation (se Krisinformationsplan ). 4. Upprätta förbindelser och informera utifrån situationen troliga adjungerande myndigheter och instanser inom och utanför kommunen. 5. Aktivera och/eller förbered: - barnpassning till personal eller behövande - utspisning till behövande och personal - ev. ordna med logiverksamhet. - ev. reservkraftsorganisation för värme, el, matlagning mm. 6. Planlägg så att avlösning kan ske till arbetande personal. 7. Ta fram beslutsunderlag inför beslut som ska tas i Krisledningsnämnden.

Krisinformationsplan Antagen av kommunstyrelsen 2012-xx-xx 1

2 1 Bakgrundsbeskrivning och riskanalys Exempel på händelser som kan tänkas kräva omfattande informationsinsatser och i vissa fall kräva uthållighet: Övergrepp inom vård, skola, omsorg. Störningar genom elavbrott, IT-avbrott, oväder, översvämning etc. Olycka med offer/berörda, t ex brand-, tåg-, buss-, fartygs-, båtolycka. Olycka med farligt gods. Övergrepp och hot mot det demokratiska samhället. Stora störningar i infrastrukturen. Miljöolyckor som oljeutsläpp mm. Vem som helst av de anställda inom Västerviks kommun kan och ska kontakta säkerhets- eller informationsansvarig när en krissituation uppstår. Krisledningsnämnden (ksau), kommundirektör, informationsansvarig, säkerhetssamordnaren och räddningschef i beredskap ska informeras om att informationsorganisationen har startats. 1.1 Syfte och mål Krisinformationsplanen ska ligga till grund för informationsverksamheten vid en kris eller större påfrestning på kommunen. Planen beskriver organisation, arbetsuppgifter och ansvar för hur informationsarbetet ska fungera. Målen för informationsarbetet är att ge korrekt och relevant information, samt att hindra ryktesspridning och annan desinformation. 1.2 Strategier Kommunens övergripande kommunikationspolicy gäller även i krislägen och de till kommunikationspolicyn tillhörande riktlinjerna går att använda även i krislägen, även om större fokus bör fästas vid snabbhet och proaktivt agerande. Informationen ska vara öppen och saklig, tillgänglig och enkel, snabb och relevant. 1.3 Målgrupper Allmänheten/invånarna Massmedia Interna verksamheter Organisationer och myndigheter 1.4 Riktlinjer för information Krisinformationsorganisationen ska: samordna och vara offensiv i informationen, både internt och externt, ge information kontinuerligt, nyttja de press- och mediekanaler som finns, 2

3 använda lämpligaste kanalerna för informationsspridning som läget tillåter (även inom exempelvis sociala medier), målgruppsanpassa informationen, om möjligt, se till så att informationen externt och internt blir konsekvent, söka aktivt efter ytterligare information. 1.5 Vem uttalar sig talesmän Att sprida rätt information är högsta ledningens ansvar. Informationsverksamheten finns till för krisledningsnämndens och krisledningsgruppens förfogande och leds av informationsansvarig. Mediatalesmän är Informationsansvarig, verksamhetsansvarig, kommundirektör, kommunalråd, andra av ledningen utsedda personer. 1.6 Organisation Krisinformationsorganisationen bistår krisledningsgruppen med informationsinsatser och -kunskap. I krisinformationsorganisationen ingår två huvudsakliga grupper förutom de krisinformationsansvariga: 1. Upplysningscentral (svarar i telefon, mm.), 2. Krisinformatörer (arbetar med formulering av budskap och utskickande av budskap i olika kanaler, denna grupp arrangerar även ev. presskonferenser). Krisledningsgrupp Krisinformationsansvariga Krisinformatörer Upplysningscentral 1.7 Kompetensplan Personer som ingår i informationsverksamheten ska få adekvat utbildning i enlighet med arbetsuppgifterna i sin funktion. Respektive förvaltning står för sin personals medverkan och utbildning. Förvaltningschefen legitimerar och möjliggör för utsedd personal att ingå i informationsverksamheten. Funktionerna beskrivs i bilaga 1 a-c. Krisinformationsgruppen ska öva en gång per år samt att delta på övriga övningar lokala som regionala 3

4 1.8 System som används vid kris De informationssystem som används vid en extraordinär händelse beskrivs i separat rutin med tillhörande instruktioner. Grundregeln är dock att system som används vid vardagligt informationsarbete också ska användas under krislägen för att minimera risken för problem med exempelvis bortglömda lösenord och bristfällig teknisk erfarenhet. Bilagor 1 Funktionsbeskrivningar. a) informationsansvariga, b) krisinformatörer, c) upplysningscentral. 2 Användarinstruktion för system i krisinformationsarbete. 3 Mall för pressmeddelande. 4

Räddnings- och säkerhetschef 2013-01-07 Dnr 2012.421 160 Joakim Jansson 0490-25 57 98 joakim.jansson@vastervik.se Kommunstyrelsen Säkerhetspolicy med riktlinjer för Västerviks kommunkoncern Trygghets- och säkerhetsfrågorna har i dag en central roll i samhället och kommunerna har ett stort ansvar att bidra till en säker och trygg kommun för de som bor och vistas inom kommunen. Västerviks kommun har i dag en säkerhetspolicy som beslutades av kommunfullmäktige 2004. Sedan 2004 har mycket hänt i omvärlden som ställer nya krav på hur säkerhetsarbetet bedrivs och därmed är det hög tid att besluta om en ny säkerhetspolicy. Säkerhetspolicyn beskriver Västerviks kommuns mål, ansvar och omfattning för säkerhetsarbetet för hela kommunkoncernen. Policyn konkretiseras i riktlinjer och instruktioner. Dessa innehåller rutiner för att förebygga och hantera skador, olyckor, störningar och förluster, som t.ex. kan drabba människor, verksamhet, egendom, miljö, ekonomi och information. Säkerhetspolicyn ersätter den gamla säkerhetspolicyn och informationssäkerhetspolicyn som inarbetats i den nya policyn. Säkerhetspolicyn har efter beslut i kommunstyrelsen 2012-10-15, 311 varit ute på remiss hos nämnder och bolagsstyrelser. Synpunkterna som har kommit in handlar om tydliggörande i ansvarsfördelningen, förklaringar av definitioner och begrepp, vikten av övning, utbildning och framtida uppdatering av planer. I den nya säkerhetshandboken kommer förklaringar av definitioner och begrepp att finnas tillgängliga. Ansvarsfördelningen är tydlig och respektive plan har funktioner som är ansvariga för uppdatering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjerna för säkerhetsarbetet för Västerviks kommunkoncern. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att anta säkerhetspolicyn för Västerviks kommunkoncern. RÄDDNINGSTJÄNST OCH SAMHÄLLSSKYDD Joakim Jansson

SÄKERHETSPOLICY ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20xx-xx-xx Mål Målen för säkerhetsarbetet är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar och vistas i kommunen. säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunkoncernen med så få störningar och egendomsförluster som möjligt. genom ett aktivt och effektivt säkerhetsarbete bidra till bästa möjliga ekonomi för kommunkoncernen. Tillämpning Policyn konkretiseras i riktlinjer och instruktioner. Dessa innehåller rutiner för att förebygga och hantera skador, olyckor, störningar och förluster, som till exempel kan drabba människor, verksamhet, egendom, miljö, ekonomi och information. Säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer och instruktioner gäller för kommunkoncernen, det vill säga nämnder, förvaltningar och bolag. Ansvar Kommunfullmäktige fastställer kommunkoncernens säkerhetspolicy. Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer för säkerhetsarbetet och följer upp efterlevnaden av policyn och riktlinjerna. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsarbetets ledning, styrning och genomförande. Omfattning Säkerhetsarbetet ska omfatta minst följande områden: risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap systematiskt brandskydd informationssäkerhet olycks- och brottsförebyggande arbete personsäkerhet fysiskt och tekniskt skydd Säkerhetsarbetet ska ske gränsöverskridande mellan kommunkoncernens alla verksamheter och i samverkan med andra myndigheter och organisationer.

RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 20xx-xx-xx Mål Målen för säkerhetsarbetet är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar och vistas i kommunen. säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunkoncernen med så få störningar och egendomsförluster som möjligt. genom ett aktivt och effektivt säkerhetsarbete bidra till bästa möjliga ekonomi för kommunkoncernen. Tillämpning Kommunens säkerhetspolicy konkretiseras i riktlinjer och instruktioner. Dessa innehåller rutiner för att förebygga och hantera skador, olyckor, störningar och förluster, som till exempel kan drabba människor, verksamhet, egendom, miljö, ekonomi och information. Säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer och instruktioner gäller för kommunkoncernen, det vill säga nämnder, förvaltningar och bolag. Ansvar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer kommunkoncernens säkerhetspolicy. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsarbetets ledning, styrning och genomförande. Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer för säkerhetsarbetet och följer upp efterlevnaden av policyn och riktlinjerna. Kommunstyrelsen utser en säkerhetschef. Säkerhetschefen Säkerhetschefen ska leda, samordna och stödja säkerhetsarbetet. Säkerhetschefen leder arbetet i Säkerhetsnätverket Säkerhetschefen ansvarar för en årlig rapport till kommunstyrelsen.

Koncernledningsgruppen Koncernledningsgruppen fastställer kommunkoncerngemensamma instruktioner för säkerhetsarbetet. Säkerhetsnätverket Säkerhetsnätverkets medlemmar samordnar säkerhetsarbetet på sina respektive förvaltningar eller bolag. Förvaltningschef och VD Förvaltningschef och VD har det operativa ledningsansvaret för säkerhetsarbetets genomförande och uppföljning. Förvaltningschef och VD utser säkerhetsombud som samordnar säkerhetsarbetet på förvaltningen eller bolaget och ingår som representant i säkerhetsnätverket. Förvaltningschef och VD fastställer i samråd med sin ledningsgrupp verksamhetsspecifika säkerhetsinstruktioner. Omfattning Säkerhetsarbetet ska omfatta minst följande områden: risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap systematiskt brandskydd informationssäkerhet olycks- och brottsförebyggande arbete personsäkerhet fysiskt och tekniskt skydd Säkerhetsarbetet ska ske gränsöverskridande mellan kommunkoncernens alla verksamheter och i samverkan med andra myndigheter och organisationer.

Generella riktlinjer Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbaranalysen ligger till grund för allt säkerhetsarbete. Kommunens förvaltningar och bolag ska i sina respektive verksamheter för varje ny mandatperiod eller när behov i övrigt föreligger genomföra riskanalys enligt kraven i Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) samt risk- och sårbarhetsanalys enligt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544). Analysen består av identifiering av vilka oönskade händelser som kan drabba verksamheten, bedömning av hur stor sannolikheten är att händelserna ska inträffa och händelsernas konsekvenser. Analysen omfattar också en genomlysning av vilka verksamheter som är särskilt sårbara och skyddsvärda och där ett avbrott skulle få allvarliga konsekvenser för kommunen. Utöver detta ska analyser genomföras för händelser som inte omfattas av olika lagstiftningar. Med utgångspunkt i resultaten av de genomförda risk- och sårbarhetsanalyserna ska skadeförebyggande och säkerhetsskyddande åtgärder vidtas och årliga planer upprättas. Information, utbildning och övning Anställda och medborgare ska löpande informeras om kommunkoncernens förebyggande- och systematiska säkerhetsarbete. Aktuella dokument om säkerhet ska finnas lättillgängliga för kommunkoncernens anställda och medborgare. Särskilda utbildningsinsatser ska genomföras i samband med nyrekrytering av personal och befintlig personal ska utbildas och övas enligt fastställda planer. Tillbuds- och skaderapportering Inom kommunkoncernen ska finnas ett system för rapportering av tillbud och skador. Varje verksamhetsenhet ska kontinuerligt rapportera alla tillbud och skador i systemet. Skadegörelse ska rapporteras till polisen. Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsåterföring Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsåterföring av säkerhetsarbetet ska genomföras kontinuerligt.

Områdesspecifika riktlinjer Krisberedskapsarbete Kommunkoncernen ska ha en god planering, beredskap och organisation för att hantera en krishändelse eller en extraordinär händelse. Detta regleras i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544). Det av största vikt att informationen till medborgare, anställda och media är korrekt, lättillgänglig och meddelas i rätt tid. Anställda och förtroendevalda ska ha den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid en krishändelse eller en extraordinär händelse. Systematiskt brandskyddsarbete Enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska systematiskt brandskyddsarbete (SBA) bedrivas. Detta innebär att fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Ett aktivt förebyggande arbete ska bedrivas där information, tillsyn och utbildning ska prioriteras. Informationssäkerhetsarbete Ett aktivt arbete kring informationssäkerhet ska genomföras. Följande riktlinjer gäller. Informationssäkerheten omfattar kommunkoncernens informationstillgångar utan undantag. Rätt information är tillgänglig för rätt person när den behövs på ett spårbart sätt. Informationen är och förbli tillgänglig och riktig. All personal har kunskap om gällande informationssäkerhetsinstruktioner. Hotbilden för varje enskilt informationssystem som är av vikt för kommunkoncernen analyseras fortlöpande så att hoten förebyggs. Alla investeringar i form av information, system och teknisk utrustning har skydd i tillräcklig grad. Det finns tillgång till en säker och väl definierad infrastruktur för extern och intern datakommunikation. Informationshanteringen är säker och effektiv och bidrar till skydd och stöd för medarbetare, samverkande externa parter, andra huvudmän och tredje man. Offentlighet och sekretess och medborgarnas rätt till integritet är säkerställd.

Olycks- och brottsförebyggande arbete Inom kommunkoncernen ska ett aktivt olycks- och brottsförebyggande arbete bedrivas i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Ett olycks- och brottsförebyggande råd med fokus på barn och ungdomar ska finnas. Personsäkerhet Kommunkoncernen skall verka för en hög personsäkerhet för anställda och förtroendevalda samt för besökare som vistas i koncernens lokaler genom att: inventera riskerna för hot och våld utforma lokalerna, kontorsmiljön och den tekniska utrustningen med hänsyn till riskbilden se till att personalen har tillräcklig utbildning för att kunna arbeta tryggt och säkert se till att det finns skriftliga rutiner för hur man på arbetsplatsen ska agera vid en hot- eller våldssituation ta fram skriftliga rutiner för stöd och hjälp till den som blivit utsatt för hot eller våld resor i tjänsten ska göras med fordon som följer kommunkoncernens resepolicy Fysisk och tekniskt skydd Fysiskt och tekniskt skydd ska vidtas utifrån den riskbild som finns för verksamheten och objektet. Detta ska ske för att förebygga skador och för en tidig upptäckt i syfte att kunna begränsa skadeutvecklingen.

Kommunsekreterare Elisabet Olsson 0490-25 40 69 elisabet.olsson@vastervik.se 2013-01-08 Kommunstyrelsen Taxa för prövning och tillsyn enligt alkohollagen ändring av avgifter Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträde 2012-08-20, 194 beslutat att föreslå kommunfullmäktige besluta om förslag till ändrad taxa för prövning enligt alkohollagen. Förslaget innebär en höjning av avgifterna för att nå en högre täckningsgrad för verksamhetsområdet. Förslaget innebär följande ansökningsavgifter (gällande avgifter inom parentes): - Tillsvidaretillstånd till allmänheten, slutna sällskap, cateringtillstånd till slutet sällskap eller provsmakningstillstånd hos tillverkare: 10 000 kr (9 000 kr) - Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten: 7 000 kr (6 000 kr) - Utvidgat/ändrat tillstånd och väsentligt ändrade ägarförhållanden: 4 500 kr (ny avgift) - Ändring av organisation utan att ägarstrukturen förändras: 800 kr (ny avgift) - Utökade serveringstider: 3 000 kr (2 000 kr) - Tillfälligt tillstånd till slutet sällskap: 800 kr (800 kr) - Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten där verksamhetsutövaren är verksam i kommunen, har ett befintligt serveringstillstånd och är utan erinran eller varning: 3 000 kr (4 500 kr) - Provavgift, per gång: 1 000 kr (ny avgift) - Tillfälligt provsmakningstillstånd vid mässor och liknande: 7 000 kr (ny avgift) - Serveringstillstånd för servering i gemensamt serveringsutrymme: 4 000 kr (ny avgift) - Anmälan om kryddning av snaps: 1 000 kr (ny avgift) Kommunstyrelsen behandlade ärendet 2012-10-15, 310 och beslutade att återremittera ärendet till miljö- och byggnadsnämnden med uppdraget att föra dialog med näringslivet om de föreslagna avgiftshöjningarna innan ärendet återkommer för beslut. Miljö- och byggnadsnämnden har återigen behandlat ärendet 2012-12-18, 286 och lämnar samma förslag till beslut som tidigare. Av protokollet framgår att miljö- och byggnadskontoret har bjudit in referensgruppen (restauratörer som sedan tidigare är utsedda att representera krogbranschen i Västerviks kommun) till möte avseende taxeändringarna, eller att inkomma med synpunkter på annat sätt. Ingen av de inbjudna kom till mötet men synpunkter har inkommit från en restauratör. Synpunkterna redovisas och har bemötts. K:\Användare\Elisabet\Missiv\130108 taxa alkohollagen.doc

2013-01-08 Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta redovisat förslag till ändringar i taxa för prövning och tillsyn enligt alkohollagen att gälla fr.o.m. 1 februari 2013. Elisabet Olsson Kommunsekreterare 2 (2)

Handläggare Alf Ahnstedt 2012-12-12 Kommunstyrelsen Förslag till ny taxa för kommunens Kart- och mätningstekniska verksamhet Gällande taxa för kommunens kart- och mätningstekniska verksamhet antogs av kommunfullmäktige 2007-03-01. Timtaxan har därefter höjts efter beslut i tekniska nämnden och gäller från 2010-01-01. Tekniska nämnden hade rätt att årligen justera beloppen i taxan. Förslag till ny taxa har tagits fram för antagande i kommunfullmäktige. Förslaget till ny taxa bygger på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och anpassad efter Västerviks kommuns förutsättningar. Omskrivningen av taxan innebär att priserna är justerade för att få full kostnadstäckning taxan är ändrad för årlig prisjustering efter konsumentprisindex / prisbasbelopp restid debiteras inte för uppdrag enligt Plan- och bygglagen för att tillgodose kravet på likställighet, d v s samma pris oberoende var man bor i kommunen kostnaden för en åtgärd eller tjänst blir något lägre än motsvarande kostnad i grannkommunerna. Kommunstyrelsen förvaltning, enheten för samhällsbyggnad, föreslår att kommunstyrelsen förordar kommunfullmäktige att fastställa bifogade förslag till ny taxa, bilaga 1, för kommunens kart- och mätningstekniska verksamhet att gälla fr o m 2013-02-01. Bruno Nilsson Alf Ahnstedt C:\DOCUME~1\aa2793\LOKALA~1\Temp\fcctemp\Taxa KS.doc

Bilaga 1 Förslag till ny Taxa för kart- och mätningstekniska verksamheten 2013 Taxa för kommunens Kart- och Mätningstekniska verksamhet. C:\DOCUME~1\aa2793\LOKALA~1\Temp\fcctemp\Taxa Förslag 2.doc

2012-10-12 Bestämmelser om Kart- och mättaxan Denna taxa ersätter Taxa för kommunens Kart- och mätningstekniska verksamhet fastställd av kommunfullmäktige 1987-05-21 115 och med sista ändring 2007-03- 01 116 Taxan bygger på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och är anpassad efter Västerviks kommuns förutsättningar. Taxa gäller för kommunstyrelsens och Miljö- och byggnadsnämndens verksamheter. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella produkten eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller. Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss produkt eller tjänst tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381), om allmän försäkring (mpbb) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Därutöver kan justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. När Plan- och bygglovstaxan antogs av Kommunfullmäktige sattes justeringsfaktorn N till 1 vilket även ska gälla för denna taxa. Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter KF Kartfaktor mpbb Milliprisbasbelopp en tusendels prisbasbelopp N Justeringsfaktor NKF Nybyggnadskartefaktor A Areal i kvadratdecimeter ÅF Åtgärdsfaktor Grundprincip för beräkning av avgift: Faktor x mpbb x N. Kartavgift beräknas efter markarealen För tjänster kan avgiften också tas ut genom tidersättning enligt denna taxa. För att uppfylla kravet i 2 kap. 2 kommunallagen om likställighet debiteras inte reskostnad eller restid för 2 (7)

2012-10-12 tjänster som utförs med stöd av plan- och bygglagen. Kostnaden ingår då som en del i timersättningen. Timavgifterna justeras varje år vid årsskiftet med förändringar av konsumentprisindex (totalindex) under de senaste 12 månaderna räknat fram till den 1 oktober före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2012. Beloppen avrundas nedåt till jämnt tiotal kr. Taxans sakområde Enligt denna taxa erläggs avgift för: Nybyggnadskarta enligt Plan-och bygglagen och Miljö- och byggnadsnämndens beslut om kartunderlag för bygglovsprövning Utstakning av byggnad enligt Plan- och bygglagen och Miljö-och byggnadsnämndens beslut om utstakning vid bygglovsgivning. Uppdragsverksamhet Tillfälligt nyttjande av digital geografisk information Utskrifter Betalningsskyldighet Betalningsskyldig är beställare av uppdrag om inte annat betalansvar styrks vid beställning. Betalning skall, om inte annat överenskommits, erläggas inom den tid som angivits på fakturan. Dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen. Ersättningnorm Uppdrag eller produkt debiteras som sakersättning och / eller tidersättning enligt denna taxa. Om beställare önskar och det är möjligt ska debitering kunna ske till fast pris. Med sakersättning avses fast pris enligt denna taxa för uppdraget som helhet. Med tidersättning avses debitering per timma för utfört arbete. För uppdrag enligt plan- och bygglagen debiteras ingen restid eller reskostnad. För övriga uppdrag debiteras även restid enligt timtaxan. Med fast pris avses debitering till ett offererat / överenskommet pris. Reducering av taxebelopp Om särskilda skäl till reducering av taxebelopp föreligger kan Kommunstyrelsen medge sådan reduktion. 3 (7)

2012-10-12 Nybyggnadskarta Nybyggnadskarta krävs vid bygglovsprövning om Miljö- och byggnadsnämnden anser det nödvändigt. Nämnden anger riktlinjer för när nybyggnadskarta ska upprättas. Avgift = mpbb x NKF x N Tabell 1 Avgift för Nybyggnadskarta Nybyggnadskarta Kartan innehåller fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader, planinformation och anslutningspunkter till vatten och avlopp. Enbostadshus, enstaka byggnad Oavsett tomtyta Övriga byggnader; Sammanbyggda enbostadshus, flerfamiljshus samt alla övriga byggnader och anläggningar. Tomtyta mindre eller lika med 1999 kvm Tomtyta 2000 kvm eller mer NKF eller tidersättning Enkel nybyggnadskarta Kartan innehåller fastighetsgränser, befintliga byggnader, användnings- och egenskapsgränser från detaljplan 140 70 140 70 Tidersättning Dock lägst enl saktaxa NKF eller tidersättning Tidersättning Dock lägst enl saktaxa Komplettering av nybyggnadskarta 40 40 Alla övriga åtgärder Tidersättning Tidersättning Utstakning Utstakning av byggnad enligt Plan- och bygglagen kan utföras av kommunens personal eller annan med verifierad mätningsteknisk kunskap som byggherren föreslår. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar om när utstakning krävs. Om kommunens personal utför utstakningen ska arbetad tid debiteras enligt tabell 2. Restid och resekostnad debiteras inte utan ingår som del av timtaxan. Tabell 2 Tidersättning för uppdrag enligt Plan- och bygglagen Timpris Timpris oberoende av lönenivå 850 Avgift = Timpris * antal timmar 4 (7)

2012-10-12 Övrig uppdragsverksamhet För uppdrag som utförs av kommunens personal inom kart- och mätningstekniska verksamheten ska debiteras efter tidersättning om inte debitering sker till ett offererat / överenskommet pris. Tabell 2 Tidersättning för övriga uppdrag. Timpris Timpris oberoende av lönenivå 700 Avgift = Timpris * antal timmar ( moms 25% tillkommer) Avgift för tllfälligt nyttjande av digital geografisk information Kommunen finansierar sina kostnader för kartproduktion med en blandning av skattemedel och avgifter. För permanenta användare (nyttjare) av kommunalt kartmaterial träffas vid uttagande av avgift normalt avtal, som löper flera år. Nedanstående taxa avses tillämpas för tillfälliga nyttjare av det kommunala kartmaterialet. Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat. Vid upplåtelse av kommunalt kartmaterial överlåtes normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Nyttjanderätten bör normalt begränsas i tiden och till visst angivet ändamål. Tabell 3 Avgift för tillfälligt nyttjande av digital geografisk information Primärkarta t o m 3 hektar Informationsandel KF Innehåll i kartan i % Gränser och Fastighetsbeteckning 30 5 Byggnader och övriga topografiska objekt 30 5 Vägar, järnvägar, adresser 20 3 Höjdinformation 20 3 All information 100 16 Primärkarta från 4 ha och uppåt 2,25 Avgift per hektar = mpbb * KF * N Tidersättning tas ut för layout- och bildbehandling i förekommande fall (moms 25% tillkommer) 5 (7)

2012-10-12 Utskrift Tabell 4 Utskrift på papper Utskrift per kvdm ÅF Text och linjer 0,08 Täckande utskrift (ytor, raster) 0,16 Avgift = mpbb * A * ÅF * N (moms 6 % tillkommer) 6 (7)

2012-10-12 7 (7)

1 (6) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 072.5 TAXA FÖR KOMMUNENS KART- OCH MÄTNINGSTEKNISKA VERKSAMHET FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 1987-05-21, 115, ÄNDRAD 1988-12-15, 26, 1995-11-30, 48 1996-11-28, 124, 1999-12-16, 191, 2001-04-26, 48 OCH 2007-03-01, 116 1 Inledande bestämmelser Enligt denna taxa erläggs avgift för: Nybyggnadskarta Grundkarta till plan Primärkarta Uppdrag för vilka tidsersättning utgår Kopiering och utritning av kartor/ritningar 2 Tillämpning Tekniska nämnden äger rätt att besluta om tillämpningen av denna taxa. Vidare skall tekniska nämnden besluta om tillkommande arbetsuppgifter och avgifter för dessa. 3 Betalningsskyldighet Betalningsskyldig är beställare av uppdrag såvida inte annat betalningsansvar styrks vid beställningen. Betalning skall, om inte annat överenskommits, erläggas inom den tid som angivits på faktura. Dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen.

4 Ersättningsnorm Uppdrag eller produkt debiteras som sakersättning och/eller tidersättning i enlighet med tariffbilaga till denna taxa. Om beställare så önskar och det är möjligt skall debitering ske till fast pris. Med sakersättning avses fast pris enligt tariffbilagan för uppdraget som helhet eller summan av fasta á priser för olika delåtgärder. Med tidersättning avses debitering per timme för i uppdraget medverkande personal. Arbetad tid och restid räknas som debiterad tid. Med fast pris avses debitering till ett offererat/överenskommet pris. Tekniska nämnden kan för särskilda uppdrag träffa avtal om annan debiteringsnorm. 5 Reducering Om särskilda skäl till reducering av taxebelopp föreligger kan teknika nämnden medge sådan reducering. 6 Årlig justering Tekniska nämnden skall årligen pröva och besluta om justering av beloppen i tariffbilagan till denna taxa. Tekniska nämnden skall också fastställa ersättningsbelopp för nya arbetsuppgifter.

3 (6) TARIFFBILAGA TILL KART- OCH MÄTNINGSTAXA 2007 1. NYBYGGNADSKARTA (ej momspliktig) Nybyggnadskartor upprättas genom miljö- och byggnadsnämndens försorg (PBL 11:2 andra stycket). Nybyggnadskarta krävs om miljö- och byggnadsnämnden anser det nödvändigt för prövning av bygglov. Nämnden anger riktlinjer för när nybyggnadskarta ska upprättas. Teknisk service upprättar nybyggnadskarta efter beställning från miljöoch byggnadsnämnden. Den bygglovssökande betalar avgiften för nybygg-nadskartan. NYBYGGNADSKARTA för AVGIFT Enbostadshus/enstaka byggnad Oavsett tomtyta Tillägg för rutavvägning 3 800 kr Tidersättning Övriga byggnader och anläggningar Tomtyta mindre än 2 000 kvm Tillägg för rutavvägning 3 800 kr Tidersättning Tomtyta 2 000 kvm eller mer Tidersättning dock lägst 3 800 kr På ovanstående nybyggnadskarta redovisas normalt: Fastighetsgränser, servitut och rättigheter som belastar fastigheten, adressuppgifter, befintliga byggnader, höjder vid fastighetsgränser och angränsande gata, huvuddragen i gällande plan samt uppgifter om VA-

service om byggnad på fastigheten inte sedan tidigare är ansluten till kommunens VA-ledningar. Mindre komplementbyggnader och mindre tillbyggnader Förenklad karta 1 500 kr På förenklad karta som är ett utdrag från primärkartan redovisas normalt: Fastighetsgränser, adressuppgifter, höjddata från primärkarta, byggnader och vägar. Byggnader är kontrollerade i fält. 2 GRUNDKARTA TILL PLAN Grundkarta är en produkt som används som underlag till detaljplan och ska betraktas som ett juridiskt dokument. Kartan framställs digitalt från kommunens kartdatabas (primärkarta) efter kompletterande mätningar i fält och levereras digitalt och som utritat dokument. Om kommunen är exploatör ska normalt kostnader för grundkarta räknas in i underlaget för planavgiften när sådan avgift tas ut i samband med bygglov. Upprättar kommunen detaljplan på beställning av exploatör ska även kostnaden för grundkarta regleras i plankostnadsavtal med exploatören. Exploatör kan också beställa grundkarta av kommunen för att upprätta detaljplan i egen regi. Om avtal inte tecknas med exploatör ska fäljande taxa gälla. GRUNDKARTA Avgift per hektar AVGIFT PER HEKTAR 1 200 kr Pris exklusive moms I grundkarta ingår normalt följande: Nivåkurvor (höjddata), fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar, servitut och rättigheter inom planområdet, byggnader, vägar, järnvägar samt övriga markdetaljer. Kartan är kontrollerad och kompletterad i fält. 3 PRIMÄRKARTA Västerviks kommuns kartmaterial i alla dess former är upphovsrättsligt skyddat men betraktas samtidigt som allmän handling. Detta innebär att alla har rätt att ta del av kartmaterialet men det får inte användas affärsmässigt eller publiceras utan tillstånd från Västerviks kommun.

5 (6) Vid upplåtelse av kartmaterial överlåts normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Nyttjanderätten begränsas i tiden och för visst angivet ändamål. Vid nyttjande av Västerviks kommuns kartdata för förädling eller på annat sätt används i affärsmässigt syfte ska rätten till kartdata (licensen) regleras i ett särskilt avtal. För permanent nyttjare av kommunalt kartmaterial träffas normalt avtal som löper över flera år. Om det är befogat kan ersättningen för upplåtelsen tillåtas variera med det angivna ändamålet eller användningen av kartmaterialet. Om inget annat avtalas ska ersättning utgå enligt denna taxa. PRIMÄRKARTA Areal 0-3 hektar Areal över 3 hektar Minsta avgift för ett utdrag från kartbasen AVGIFT PER HEKTAR 450 kr 100 kr 450 kr Priser exklusive moms I primärkarta ingår normalt följande: Nivåkurvor (höjddata), fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar, servitut och rättigheter, byggnader, vägar, järnvägar samt övriga markdetaljer. Kartan kan levereras digitalt i de flesta filformer och transformerad till önskat koordinatsystem eller utritad på plotter. I kostnaden ingår arbete för leverans. För all övrig bearbetning av kartmaterialet debiteras tid enligt tidsersättning. 4 TIDERSÄTTNING För uppdrag som inte ersätts enligt sakersättning eller fast kostnad ska följande timtaxa gälla. Uppdrag inom verksamheten Kart och Mät debiteras med 620 kr/tim Priser exklusive moms I tidersättningen ingår påslag för normalt förekommande basutrustning såsom mätinstrument, GPS, datorsystem, plotter o d samt kostnader för bil vid resa. Arbetad tid och restid räknas som debiterbar tid.

För större arbeten kan offererat pris lämnas. 5 KOPIERING OCH UTRITNING AV KARTOR/RITNINGAR Den som önskar få kopior eller utritning av kommunens kartor och ritningar ska betala ersättning för material och arbetstid enligt följande tabell. För papperskopior i formaten upp till A4 tas ingen avgift för enstaka exemplar. Format Avgift 1:a exemplaret Övriga exemplar A3 45 kr n x 15 kr A2 60 kr n x 30 kr A1 90 kr n x 60 kr A0 150 kr n x 120 kr 50x50 cm 60 kr n x 30 kr 60x80 cm 88 kr n x 58 kr dm2 30 kr + 1,20 kr/dm2 n x 1,20 kr/dm2 n = antal kopior utöver den första Ovanstående kostnader avser streckritade kartor och ritningar. För utritning med heltäckande färger eller större kopierings- och utritningsarbeten lämnas offert.

Avtalsidentitet: 2013-xx-xx 1(2) Förskott Stång & Tjust 2013 Reviderat 130110 Avtal om förskottering av förstärkningsåtgärder på Stångådals- och Tjustbananbanan, som ingår i Regional transportplan för Kalmar län 2010-2021 Avtal har upprättats mellan kommunerna: Västerviks kommun, org.nr 212000-0779 Oskarshamns kommun, org.nr 212000-0761 Mönsterås kommun, org.nr 212000-0720 Kalmar kommun, org.nr 212000-0746 Vimmerby kommun, org.nr 212000-0787 Hultsfreds kommun, org.nr 212000-0712 Högsby kommun, org.nr 212000-0688 Linköpings kommun, org.nr 212000-0449 Kinda kommun, org.nr 212000-0399 Åtvidabergs kommun, org.nr 212000-0415 och Trafikverket Region Syd, org.nr 202100-6297 angående byggande och finansiering av förstärkningsåtgärder på Stångådals- och Tjustbanan, enligt genomförande- och finansieringsavtal 2010-05-07. Objektet ingår i Regional Transportplan för Kalmar län 2010-2021 med planerad byggstart år 2016-18. 1 Kommunerna förskotterar 100 miljoner kronor (bilaga), vilket är länstransportplanen för Kalmar läns del av finansiering enligt genomförande- och finansieringsavtalet 2010-05-07. Förräntning och ersättning för kostnadsutvecklingen mellan byggtidpunkten och återbetalningstidpunkt medges inte. 2 Återbetalning av slutlig byggkostnad sker i en för objektet tänkt normal byggtakt när medel för objektet finns tillgängliga i den regionala länstransportplanens budget för Kalmar län. 3 Detta avtal gäller under förutsättning att avtalet godkänns av kommunfullmäktige i de kommuner som ingår i avtalet och av generaldirektören för Trafikverket samt i förekommande fall beslut av regeringen. 4 I och med att detta avtal träder i kraft upphör avtalet från 2011-06-22, Förskott Stång & Tjust 2011, att gälla.

Avtalsidentitet: 2013-xx-xx 2(2) Förskott Stång & Tjust 2013 Reviderat 130110 Avtalet har upprättats i 11 likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 5 För Trafikverket Region Syd För Västerviks kommun Gunnar Malm Generaldirektör Harald Hjalmarsson kommunstyrelsens ordförande Lennart Andersson Regionchef För Högsby kommun För Oskarshamns kommun Ingemar Svanström kommunstyrelsens ordförande För Mönsterås kommun Peter Wretlund kommunstyrelsens ordförande För Kalmar kommun Roland Åkesson kommunstyrelsens ordförande För Vimmerby kommun Johan Persson kommunstyrelsens ordförande För Hultsfreds kommun Micael Glennfalk kommunstyrelsens ordförande För Linköpings kommun Lars Rosander kommunstyrelsens ordförande För Kinda kommun Paul Lindvall kommunstyrelsens ordförande Anders Ljung kommunstyrelsens ordförande För Åtvidabergs kommun Lennart Haraldsson kommunstyrelsens ordförande

Avtalsidentitet Förskott Stång Tjust 2013 Bilaga till avtal om förskottering Stångådals- och Tjustbanan Åtgärder och preliminär betalningsplan för Stångådals- och Tjustbanan Åtgärd, med planerad tid för genomförande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Total Beställa genomgång av samtliga plankorsningar av XTM 0,1 0,1 Prioritera och initiera plankorsningsåtgärder (slopning/ökat skydd) på samtliga bandelar. Bör prioriteras i samband med ev spårbyten ovan. 0,1 0,1 2,2 2,8 5 10,2 Spårbyte Linköping-Bjärka Säby, ca 19 km 75 75 Växelbyte paket 4: 1 st Rimforsa, 3 st Hjulsbro 7 7 Opphem, stabilsera spåret för höjning av STAX och STH (ca 2 km)- Etapp 1 1,5 1 2,5 Åtvidaberg-Basthagen - Makadamisering ca 1 km 0,1 2,4 2,5 UBA Stångådalsbanan - Spårupprustning på del av Stångådalsbanan Berga-Oskarshamn bdl 833, Blomstermåla-Berga bdl 875, Kalmar S- Blomstermåla bdl 876 & Blomstermåla-Mönsterås bruk bdl 877 8 8 Spårupprustning - betongsliprar, helsvetsning, ballastrening 9 9 Upprustning av Mörlunda 2 2 Utredning triangelspår Berga 1 1 Förregling/fjärrstyrning växlar Bjärka Säby. Inget resandeutbyte, tågen går lång sträcka med sth 40 km/h oavsett tågmöte. 6 6 Förregling/fjärrstyrning av växlar i Hjulsbro Inget resandeutbyte, tågen går lång sträcka med sth 40 km/h oavsett tågmöte 2 2 Slopning av oanvända växlar i Övm, Svi, och Vsö 1 1 Ny mötesstation Rockneby. Ger stora effekter för effektivare tidtabeller (konflikter med godstågen till Mönsterås idag). 1 1 18 20 Växelbyte paket 4: 2 st Gamleby 6 6 Växelbyte paket 5: 1 st Nelhammar, 2 st Överrum, 2 st Åtvidaberg 10 10 Opphem, stabilsera spåret för höjning av STAX och STH (ca 2 km) - Etapp 2 3,5 3,5 Åtgärder på sträckor/kurvor mm som innebär "hack i hastighetsprofilen" (pga bantekniska orsaker). Åtgärder t ex brobyte/förstärkning broar, geotekniska åtgärder, kurvrätning/slipersbyten/helsvetsning kurvor. Genomförande 2010-2012 - Beställa hastighetsprofil samt genomgång av broar (XTM) - Kolla tillfälliga broar bl.a. Rimforsa (Kindakanal vid Rimsforsa, 39+950) Kisa (Kisån vid torp, 52+261) Hultsfred (Silverån, 119+537) 28,5 28,5 Med utgångspunkt från sth 140 km/h, inventering av sträckor där spårgeometri tillåter sth 140 km/h eller högre. På dessa sträckor (minst 5 km sammanhängande) genomförs spårbyte alt slipersbyte och helsvetsning samt kraftfulla åtgärder på plankorsningar. - Söder om Ålem - höja STH - Sandbäckshult - höja STH 11 11 Totalt 0,2 0,1 30 80,2 57,3 37,5 205,3 Sida 1 av 2 2013-02-01

Avtalsidentitet Förskott Stång Tjust 2013 Bilaga till avtal om förskottering Stångådals- och Tjustbanan Betalningsplan, mkr Prel återbetalning Kommun Total 2013 2015 2016 2017 2018 Hultsfred 7,36 5,52 1,84 1,84 3,68 1,84 Högsby 3,10 2,33 0,78 0,78 1,55 0,78 Kalmar 33,76 25,32 8,44 8,44 16,88 8,44 Mönsterås 6,94 5,20 1,73 1,73 3,47 1,73 Oskarshamn 14,06 10,55 3,52 3,52 7,03 3,52 Vimmerby 8,32 6,24 2,08 2,08 4,16 2,08 Västervik 19,46 14,59 4,86 4,86 9,73 4,86 Åtvidaberg 1,00 0,75 0,25 0,25 0,50 0,25 Kinda 1,00 0,75 0,25 0,25 0,50 0,25 Linköping 5,00 3,75 1,25 1,25 2,50 1,25 Summa 100 75 25 25 50 25 Sida 2 av 2 2013-02-01

Åke Andersson 2013-01-04 Kommunstyrelsen Årshjulet en del i styrprocessen Bakgrund I Budget för 2013 redovisas på sidan 29-31 principerna för koncernens ekonomistyrning ur flera perspektiv. Som ett komplement till denna process har under senhösten 2012 diskuterats en modell för hur fullmäktiges hantering kan konkretiseras utifrån de tio sammanträden som är inplanerade under kalenderåret. En sådan modell har tidigare inte funnits i dokumenterad form, men i praktiken har flera av de inslag som presenteras nedan funnits med. Idén och nyttan med årshjulet presenterades av Axel Danielsson vid utvecklingsdagen om styrning och ledning för kommunstyrelsen, presidier och koncernledningsgrupp den 8 oktober 2012. Flera synpunkter har därefter lämnats vid en genomgång med koncern-ledningsgruppens ledamöter. Kommunfullmäktiges presidium har en central roll i processen med årshjulet och vid en diskussion med ekonomichef Anders Björlin har ytterligare delar tillkommit. Innehåll I ett första skede presenteras nu ett årshjul utifrån ett ettårigt perspektiv. I en utvecklad form kan fleråriga eller mandatperiodsbundna hjul skapas. I modellen finns tre dimensioner som på lämpligt sätt samsas om utrymmet i hjulet. A. Styrprocessen enligt fastställd budget 2013 är grunden för denna del. Här återfinns beslut om budget, delårsrapporter, årsredovisning, ekonomirapporter m. m. Ansvaret för detta ligger ytterst hos kommunstyrelsen som beredande instans och hos koncernledningsgruppen som högsta tjänstemannaberedning. B. Denna del består av allmän kunskapsuppbyggnad, redovisningar från nämnder och bolag och information av olika slag, allt avsett för kommunfullmäktiges ledamöter. Ansvaret i denna del åvilar kommunfullmäktiges presidium och innebär ett uttryck för politikens vilja med fullmäktiges inre arbete. K:\Användare\Koppling winess\missiv styrhjulet.doc

2013-01-04 Genom bestämmelserna i kommunallagen 3 kap. 15 har nämnderna ett uppdrag att redovisa till fullmäktige hur de fullgjort de uppdrag som fullmäktige överlämnat i reglementet och i budgetbeslutet. Formerna för redovisningen bestäms inte i lagen, men allmänt sett anses en årlig skriftlig redovisning inte vara tillräcklig. Presidiet bör därför se till att nämnderna, bolagen och andra aktörer med viss regelbundenhet lämnar uppföljningar av utförda uppdrag men även av både planerad verksamhet och de angelägna förändringar som förespråkas. C. Denna del består av ärenden som är förbehållna fullmäktige att besluta om enligt kommunallagen. Ansvaret för att dessa ärenden överlämnas till fullmäktiges prövning ligger hos kommunstyrelsen och hos nämnderna. Även bolagen har numera tydliga ägardirektiv där dessa ärendegrupper finns noterade. Sammanfattningsvis är det ärenden av principiell beskaffenhet, dvs. där det politiska momentet är dominerande ( tunga politiska ärenden såsom detaljplaner, nedläggning av kommunal verksamhet på mindre orter m. m., ansvarsfrihet, ägardirektiv för de kommunala bolagen etc.). Även ärenden av större vikt, dvs. ekonomiska frågor som kan påverka utdebitering och stora investeringar räknas hit samt flera ärendetyper av mera formell natur såsom valärenden, folkomröstning m fl. Årshjulet förslag Den kronologiska indelningen sker månadsvis i förslaget. Kommunfullmäktiges och därmed även kommunstyrelsens arbete bör i möjligaste mån följa tidsplanen. Vissa ärenden måste av laglighetskäl behandlas före en bestämd tid medan andra utan större olägenhet kan skjutas framåt i tiden. Erfarenheten visar att förändringar lätt kan uppträda och beredskap för detta bör finnas. Januari - Årlig översyn av styrprocessen - Underlag för omvärldsanalys presenteras (befolkningsutveckling, demografi, trender, lagstiftning och andra förändringar) Februari - Preliminärt årsbokslut i fullmäktige - Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisar önskemål och verksamhetsförändringar Mars - En eller två dagars seminarium med kommunstyrelsen och presidierna om budgetdokumentets mål och resurser med treåriga mål och budgetar samt treåriga investeringsramar - Förslag till budgetdokument skrivs fram med remiss till nämnder och bolag 2 (4)

2013-01-04 Mars (forts) - Ungdomsfullmäktige - Kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden redovisar önskemål och verksamhetsförändringar April - Årsbokslut i kommunfullmäktige - Revisionsrapporter och ansvarsprövning - Bolagen Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Biogas AB och Västervik Resort AB redovisar önskemål och verksamhetsförändringar Maj - Kommunstyrelsen bereder förslaget till budgetdokument för de tre kommande åren Juni - Delårsbokslut per den 30 april i kommunfullmäktige - Kommunfullmäktige beslutar om budgetdokumentet för de tre kommande åren September - Nämnder och bolag arbetar med budgetdokumentet och bryter ned den till ettåriga mål och ettårsbudget - Arbete med delårsbokslut per den 31 augusti - Delårsbokslut per den 31 augusti i kommunstyrelsen Oktober - Delårsbokslut per den 31 augusti i kommunfullmäktige - Kommunstyrelsen behandlar nämnd- och bolagsbudgetar (kommunstyrelsens uppsiktsansvar) November - Om nödvändigt ny behandling av vissa frågor i kommunfullmäktige - Beslut om skattesatsen December - Nämndernas budgetar redovisas för kännedom för fullmäktige - Beslut om nämndernas och bolagens generella taxor Sammanfattning och förslag till beslut Förslaget till årshjul bör redovisas av fullmäktiges presidium till kommunstyrelsen inför beslut i fullmäktige i december året innan det ska gälla. En förteckning, så gott det låter göra sig, över vilka ärenden som ska beslutas i fullmäktige bör tas fram. Jämförelse med bolagens ägardirektiv kan göras. 3 (4)

2013-01-04 Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upplägget med årshjulet för att tillämpas under 2013, att uppdra till kommunfullmäktiges presidium att ansvara för fortsatt utveckling av modellen med årshjulet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör 4 (4)

förvaltningssekreterare Kristina Granfelt 0490 25 52 92 kristina.granfelt@vastervik.s.se 2012-11-19 Ej verkställda beslut enligt,4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f socialtjänstlagen samt beslut enligt 9, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och rapportering enligt 28 f-g LSS, gällande ÄO, IFO Vid genomgång av beslut fattade före 2012-07-01 och ej verkställda före 2012-09-30 samt ärenden med uppehåll som ej verkställts inom tre månader har socialnämnden följande att rapportera, Enligt SoL ÄO, Äldreomsorg Det finns inte gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum Enligt SoL OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning Det finns inte gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum Enligt SoL IFO, individ- och familjeomsorgen Det finns inte gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Enligt LSS OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning Det finns ett gynnande beslut gällande Dagverksamhet/sysselsättninga som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Efter beslut har ansvarig handläggare inte nått den enskilde men besök på sysselsättning är inbokat. Det ej verkställda beslutet gäller en man. Det fanns ett gynnanade beslut (2011-12-23) gällande Bostad med särskild service för vuxna 9.9 LSS som ej verkställts inom tre månader där den enskilde tackat nej till erbjudande. Den sökande har nu återtagit sin ansökan. Detta ej verkställda beslut gäller en kvinna. Förslag till beslut att socialnämnden lämnar ovanstående statistikrapport till kommunfullmäktige över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS till vissa funktionshindrade som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Jörgen Olsson socialchef F:\SOC\FöL_Stab\Nämndarbete\SN 2012\28 November 2012\Rapport ej verkställda beslut kv 3.doc