Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 7 till MKB Hälsingeskogens vindkraftpark Rapport Fladdermus () Studien omfattar området i samråd Steg 1. Det är ett större område än vad Ansökningsområdet avser men slutsatserna för detsamma är samma eller mindre påverkan.
Rapport rörande fladdermöss i Hälsingeskogen På uppdrag av Bergvik Skog AB 2012-08-27 Martin Rydberg Hedén 072-2477160 1
Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 5-6 4. Slutsats 6 5. Referenser 7 072-2477160 2
1. Sammanfattning och syfte 2012-08-27 På uppdrag av Bergvik Skog AB har en studie gjorts av fladdermusaktiviteten inom och runt det projekterade området Ovanåker. Hela studien har genomförts juni-augusti 2012. Studien har gjorts i enlighet med de rekommendationer som framkommer ur Naturvårdsverkets rapport nr 6467. I Sverige anses 15 arter fladdermus regelbundet förekomma och totalt 19 har konstaterats vid något tillfälle (Ahlen 2011). Av dessa är 7 upptagna på artdatabankens röda lista. Alla fladdermöss är fridlysta i Sverige varför de alltid skall tas i beaktande när förändringar ska till i deras levnadsmiljö. EUROBATS är ett europeiskt skyddsavtal som förstärker fladdermusskyddet och kräver hänsyn vid födosökslokaler och flyttleder såväl som reproduktionsområden. Vindkraftverk har i flera undersökningar visat sig döda fladdermöss (ahlen 2002) och det har senare visat sig att verkens placering har stor betydelse för hur stor påverkan en etablering av vindkraft har för den lokala fladdermuspopulationen. Tydliga riskområden är kustlinjer, trädridåer i jordbrukslandskapet, större sjöar, floder samt tydliga höjder i skogslandskapet. Huvuddelen av alla fladdermöss som förolyckas gör så under flytten (Ahlén 2003, Johnson et al. 2004, Dürr & Bach 2004). Ett problem som uppstår är att insekter attraheras till kraftverken vilket i sin tur attraherar fladdermössen. De flesta arterna i Sverige har sin nordgräns söder om dalälven, norr därom finns endast Nordisk fladdermus, Vattenfladdermus, Brandts fladdermus, Mustaschfladdermus, Fransfladdermus samt Långörad fladdermus. Större fladdermus har också konstaterats en bit norr om älven i kustbandet. För att minimera risken för att fladdermöss ska kollidera med kraftverken är det därför viktigt att innan etablering identifiera de områden där fladdermöss förekommer i högre antal. Som nämnts tidigare så kan insektsaktiviteten förändras efter etablering av vindkraftverk och hur detta förändras eller vid vilka verk så kommer ske är med dagens kunskap omöjligt att förutspå. Dels kan mikroklimatet förändras med lä vilket ger ett varmare mikroklimat. Värme blir också en restprodukt kring vindkraftverk i drift, vilket kan ge ökad insektsaktivitet och hinderbelysningen framförallt om ljuset hamnar i det övre frekvensspektrat. Om ett sådant läge skulle uppstå vid något verk finns det dock sätt att minimera deras påverkan ändå. Man kan inom ramen för ett kontrollprogram undersöka dödlighet och identifiera verk som har förhöjd sådan. Då vi sedan vet att en klar majoritet förolyckas under augusti-september och då vid varma nätter med vindar under 6 maximalt 7m/s så handlar det om ett mycket begränsat antal nätter per år som innebär ett problem. Om man stänger av verken mellan 22 och 02 under dessa nätter har det i flera studier visat sig att den enkla åtgärden minskar dödligheten vid verken med 70-90% (Behr & Helversen 2006, Baerwald et al. 2009) 072-2477160 3
2. Metod och genomförande Vid inventering av Fladdermöss är första steget att klassificera området efter dess förutsättningar för att hysa populationer. Vi delar oftast in dessa i tre kategorier: 1. Områden som antas hysa höga koncentrationer eller rödlistade arter. Dessa områden ges från start restriktioner och etablering av vindkraft inom dessa områden är inte lämplig. 2. Områden där det är svårt att på förhand säga om det kan finnas höga koncentrationer av fladdermöss eller där man inte på förhand vet om rödlistade arter förekommer. I dessa områden görs inventeringar med rörlig detektor eller autobox eller båda beroende av områdets karaktär. 3. Områden där man på förhand kan säga att en förekomst av större antal fladdermöss eller rödlistade arter är osannolik. I sådana områden sker ingen inventering. Modellen med tre kategorier liknar den modell som naturvårdsverket rekommenderare i sin publikation NVV:6467 Inventering av fladdermöss sker nattetid mellan klockan 22 och 02 då deras aktivitet är som störst. Under nätter med vindar över 6m/s eller med temperatur under 8 grader sker ingen inventering eftersom aktiviteten då avtar markant. Inventeringen sker sedan genom att pejla de läten som fladdermössen ger ifrån sig i samband med deras ekolokation. Dessa läten omvandlas med hjälp av time expansion för att komma ner i frekvenser som kan uppfattas av det mänskliga örat. Många arter kan bestämmas ganska enkelt genom en kombination av deras läte och den frekvens de använder. Då detta inte är tillräckligt spelas ljudet in och analyseras i ett program som tagits fram just för att identifiera fladdermusläten (BatSound) Själva inventeringen går till enligt två mönster: Rörlig inventering: Under 30 minuter går en inventerare runt i ett område med en hundra meters radie från en förutbestämd punkt och pejlar in alla individer han kan hitta. Alla arter och antal noteras och i de fall minsta osäkerhet uppstår görs en inspelning som analyseras i efterhand. Autobox: En stationär ultraljudsdetektor kopplad till en inspelningsenhet spelar in alla ljud mellan klockan 22 och 02. Dessa läten analyseras i efterhand och alla arter och antal registreras. Viktigt att minnas när man sedan tolkar dessa siffror är att antalet uppger hur många gånger en fladdermus passerat över området, inte hur många individer som faktiskt existerar. Då det inte finns någon 072-2477160 4
möjlighet i efterhand att identifiera olika individer av en och samma art kan exempelvis en Vattenfladdermus på jakt i närområdet ge upphov till 12 registreringar. 3. Resultat Området detaljgranskades i samband med den linjetaxering som gjordes för fåglar under juni 2012. Områdesavgränsningen framgår ur karta 1. Karta 1 visar parkens gränser vilka också utgör gränser för det undersökta området. Under den inventeringen framgick att området klart domineras av produktionsskog. Hålträd existerar i en begränsad omfattning och inga stenformationer som tycks mer lämpliga för yngelkolonier har hittats. Som nämnts ovan har de flesta fladdermusarter sin utbredning söder om dalälven i Sverige (Ahlén 2011) med undantag från att några arter som Större fladdermus går längre 072-2477160 5
norrut längs kusten. Under de senaste åren har inventeringar av fladdermöss gjorts i flera områden i närheten; Tönsen (JPfågelvind) och Svartnäs (Gerell). Båda dessa studier kom fram till att fladdermusfaunan som förväntat var mycket begränsad och att endast våra vanligaste arter förekom i låga antal. Mot bakgrund av den biotopstudie som gjordes under juni och stärkt av de närliggande resultaten görs bedömningen att området i sin helhet kan klassas som kategori 3 där en fältinventering med ultraljudsdetektorer ej är nödvändig. 4. Slutsats De fladdermöss som finns i området kommer oftast ha sina boplatser i mänskliga konstruktioner såsom gamla tegeltak och jordkällare vilka redan får en skyddszon mot bakgrund av buller. Den enda rödlistade art som förekommer på dessa breddgrader är Fransfladdermus men den mycket låga andelen äldre skog med stående död ved gör sannolikheten låg. Arten noterades ej heller vid någon av de andra två undersökningarna. Fransfladdermus har dessutom ett beteende som gör att den hittills aldrig har förolyckats vid ett vindkraftverk (NVV:6467 107-108) då den jagar lågt och inte kommer i närheten av rotorer. Mot bakgrund av detta ser jag ingen konflikt mellan EUROBAT antagandena och en etablering av vindkraft då den påverkan en etablering kan ha på de vanliga förekommande arterna inte kommer kunna påverka den nationella populationsnivån. 072-2477160 6
5. Referenser 2012-08-27 Ahlén 2002 Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97 (3): 14-21. Ahlén 2003 Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning. Slutrapport 2003-12-11. Ahlén 2011 Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Flora och fauna 106, 2-19. Baerwald et al 2009 A large scale mitigation experiment to reduce bat fatalities at wind energy facilities. Journal of wildlife management 73, 1077-1081. Behr & Helversen 2006 Gutachten zur Beeinträchtung im freien luftraum jagender und ziehender Fledermäuse durch bestehende Windkraftanlagen. Wirkungskontrolle zum windpark Rosskopf (Freiburg i Br) im jahr 2005. Report to Regiowind GmbH & Co., Freiburg. Dürr & Bach 2004 Bat death and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge fürnaturkunde und Naturschutz 7: 253-264. Johnson et al. 2004 Bat activity, composition, and collision mortality at a large wind plant in Minnesota. - Wildlife Soc. Bull. 32(4): 1278-1288. 072-2477160 7