HEKA12:2. Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng

Relevanta dokument
HEKA12:2. Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng

HEKA12:2. Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

HEKK02 Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling kandidatkurs, 30 högskolepoäng (61 90 hp)

Litteraturlista för HEKA12, Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling - grundkurs gällande från och med höstterminen 2019

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng

Ekosystem ekosystem lokala och globala

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Internationell politik, 7.5 hp

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.

GEOC08, Geologi: Förorenad mark, 15 högskolepoäng Geology: Underground Pollution, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Ekonomisk sociologi 6 hp.

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Introduktion och Havet som miljö, 7,5 hp, HT 2014 (Kurskod: MAR101)

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Fortsättningen av biologikursen.

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

Kursansvarig: Margareta Kesselberg, Rum: B320, Tel: , E-post:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Litteraturlista för HEKA12, Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling - grundkurs gällande från och med vårterminen 2019

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Fortsättningen av biologikursen.

LBI210, Biologi för lärare 2 30 högskolepoäng

Religionshistoriska avdelningen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD

Organisation och förändring, 7,5 hp

Prel. Schema Lärande, lek och utveckling i förskolan II, 30 hp Moment 1: Naturvetenskap och Teknik i förskolan, 15 hp

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Delkursbeskrivning för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Delkursbeskrivning för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

SCHEMA med reservation för ändringar Delkurs 1: Kriminologisk teori och forskning (15hp),

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Biodiversitet

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Enkät fristående kurs Diabetes HT-11

Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Scriptprogrammering och avancerad Flash. Ulf Larsson Jon Wåhlstedt

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management.

Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016

Organisation och förändring, 7,5 hp

GEOB25, Geologi i samhället, 15 högskolepoäng Geology in Society, 15 credits Grundnivå / First Cycle

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Temagruppernas ansvarsområde

Spektrum Biologi Provlektion

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects

Sociologi GR (A), 30 hp

C apensis Förlag AB. 3. Ekosystem. Naturkunskap 1b. Ekosystem. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Kursbeskrivning och schema

Om inget annat meddelas (se nedan): Kärret väster (B130) och öster (B131), Ekologihuset

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp

Information till kursdeltagare i Marina Ekosystem BIO260, HT 2012

5 November 6 December 2012

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

LNM210, Naturvetenskap och teknik i barnens värld, 30 högskolepoäng

Medie- och kommunikationsvetenskap

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. Kursplan för miljösociologi VT-10, 6 högskolepoäng (Environmental Sociology, 6 ECTS)

III. Värderingar och förhållningssätt Efter genomgången kurs skall du visa:

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047

Ekologi och biologisk mångfald 15 hp., ht Kiruna

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

Transkript:

Postadress: Humanekologiska avdelningen, Sölvegatan 12, 223 62 Lund Besöksadress och undervisning: Geocentrum I, Sölvegatan 10, Lund <http://www.keg.lu.se> HEKA12:2 Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng Kursinformation höstterminen 2018 Version 2018 09 12 1

Kurslitteratur Ett begränsat antal kursböcker finns till utlåning eller som referensexemplar i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Allhelgona kyrkogata 14, hus J. För information om öppettider etc., se <http://www.sambib.lu.se> Böcker (bokhandel/bibliotek) Areskoug, M. 2006. Miljöfysik: Energi för hållbar utveckling. 2.a uppl. (även annan uppl. Går bra att använda, men sidhänvisn. avser 2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Som alternativ kan användas: M. Areskoug & P. Eliasson 2012, Energi för hållbar utveckling. Studentlitteratur, Lund.) Miller, Jr., G. T. & Spoolman, S.E. Living in the Environment: Principles, Connections, and Solutions. Thomson Learning. Vi rekommenderar att senaste upplagan används. Även äldre uppl. kan användas, men helst ej äldre än 13:e. (Miller var ensam författare till 1:a 15:e uppl.) Samtliga läsanvisningar i schemat avser den 19:e uppl. (2016), men längre fram i denna sammanställning av kursinformation finns även läsanvisningar fr.o.m. den 13:e uppl. Elektronisk litteratur Den elektroniska litteraturen (all obligatorisk) når du via LiveATLund. Hornborg, A. 1998. Towards an Ecological Theory of Unequal Exchange: Articulation, World System Theory and Ecological Economics. Ecological Economics, vol. 25, nr 1, s. 127 136. Hornborg, A. (red.) tills.m. S. Andrén & M. Arderup, 2004. Humanekologiska perspektiv på hållbar produktion och konsumtion: Helhetssyn på integrerad produktpolicy (IPP). Stockholm: Naturvårdsverket. Rapport 5354. Framförallt används Kap. 2: Naturvetenskapliga utgångspunkter (s. 73-98). Schneider, E.D. & J.D. Kay 1994. Life as a Manifestation of the Second Law of Thermodynamics. Mathematical and Computer Modelling, vol. 19, nr 6 8, s. 25 48. WWF, Living Planet Report, återkommande rapportsammanfattning (senaste versionen). Höstterminens kursperioder: delkurs 1, 3.9 2.10; delkurs 2, 3.10 4.11; delkurs 3, 5.11 4.12; delkurs 4, 5.12 20.1. Uppehåll: 22.12 6.1 2019. 2

Examinationen på denna delkurs är dels i form av ett grupparbete, dels i form av en individuell skriftlig uppgift. (Detaljer beträffande detta ges i schemat nedan.) Omtentamen ges 19.11, ev. tidigare (se LiveATLund) inlämnas senast 27.11. Lärare: Thomas Malm (kursansvarig) Sanna Händén Svensson Andreas Roos Thomas.Malm@hek.lu.se Sanna-Handen-Svensson@hek.lu.se Andreas.Roos@hek.lu.se Lokaler för undervisning och seminarier: Botan Tropikväxthusen, mitt inne i Lunds universitets Botaniska trädgård. Flygeln Sal F128, 1:a vån., Geocentrum I. Malmö Sal 409, 4:e vån., Geocentrum I. Rio Sal 430, 4:e vån., Geocentrum I. Utopia Sal 310, 3:e vån., Geocentrum I. Veckoschema med läsanvisningar Vecka 40 Ons 3.10 Obligatorisk introduktion till delkursen 10 12 Flygeln Vad handlar ekologi och miljövetenskap om? Miller & Spoolman: kap. 1 (s. 2-27). Viktigt: Definition av ekologi o. miljövetenskap distinktionen mellan bekymmer, problem och risk indikatorarter typer av aktörer i miljödebatten övergripande debatt- o. forskningsområden sustainable development vad är utveckling? tre typer av resurser miljövetenskapliga utmaningar den humanekologiska triangeln. Ons 3.10 Föreläsning 13 15 Malmö Humanekologisk fysik: Materia, energi, exergi och termodynamikens lagar. Areskoug: s. 13-24, 37-45, 221-364. Hornborg 1998: Avsnitten om emergi, embodied energy, energy memory och exergi (s. 130-132). Hornborg, Andrén & Arderup: kap. 2, s. 79-90. 3

Miller & Spoolman: kap. 2 (s. 28-47). Schneider & Kay: hela artikeln. Viktigt: energibegrepp termodynamikens första huvudsats det elektromagnetiska fältet och materiens egenskaper kärnkraften entropi kvantitativt o. kvalitativt hos värme gasernas allmänna tillståndslag dissipation verkningsgrad carnotfaktorn emergi, embodied energy o. energy memory exergi anergi nettoenergi termodynamikens andra huvudsats dissipativa strukturer. Tor 4.10 Föreläsning 10 12 Malmö Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 1. Areskoug: s. 47-51. Hornborg, Andrén & Arderup: kap. 2, s. 74-78. Miller & Spoolman: kap. 3 (s. 48-62). Viktigt: organisationsnivåer holon och holarki population och samhälle ekosystem habitat och biotop biosfär troposfär växthuseffekten (som fysiskt fenomen) Gaiahypotesen cybernetik o. feedback interaktiva nivåer resiliens biotiska o. abiotiska komponenter autotrofa o. heterotrofa organismer mikro- o. makrokonsumenter autotrofa o. heterotrofa ekosystem biomassa modeller för att åskådliggöra förhållandena mellan nivåer i ekosystem. Tor 4.10 Föreläsning 13 15 Malmö Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 2. Areskoug: s. 24-32. Miller & Spoolman: kap. 3 (s. 62-73). Viktigt: oorganiska o. organiska substanser biogena substanser/näringsämnen makro- o. mikronäringsämnen organiskt detritus humus fysikaliska faktorer i abiotiska delar gradient ekoklin ekoton fotosyntesen C3- o. C4-växter kretsloppsvägar gas- o. sedimentationskretslopp fosforns, kvävets, kolets och svavlets kretslopp hydrologiska kretsloppet Liebigs lag begränsande faktorer ljus o. eld som reglerande faktorer. Fre 5.10 Föreläsning 9 12 Malmö Evolution, biodiversitet och biogeografi: Om ursprung, anpassning, klimat och biom. 4

Areskoug: s. 51-75. Miller & Spoolman: kap. 4 (s. 74-97), kap. 7 (s. 138-165), kap. 9 (s. 190-219). Viktigt: evolution mikro- o. makroevolution samevolution anpassning biodiversitet klimat mikroklimat klimat vs. väder klimatets växlingar under historisk tid solmagnetism, kosmisk strålning, solvind, myoner och kondensationskärnor luftmassors cirkulation över jorden orkaner havsströmmar Ekmaneffekten uppvällning el niño biom evapotranspiration. Fre 5.10 Studiebesök 13 15 Botan Etnobotanisk rundvandring i växthusen, Lunds universitets Botaniska trädgård. Litteraturtips: Det gröna hjärtat. Bilder från Lunds universitets Botaniska trädgård, av Christer Lindberg och Thomas Malm. Bokförlaget Signum/Atlantis, 2012. Kåserande skildringar och mer än 200 foton i färg. 297 sidor. Kan köpas i Butik Botan. På LiveATLund finns även två artiklar av T.M. om botaniska trädgårdar och etnografiska museer. Vecka 41 Mån 8.10 Föreläsning 10 12 Flygeln Artinteraktion, populationsdynamik och miljöns bärförmåga: Exempel på samspelet över och i vattnet. Del 1. Miller & Spoolman: kap. 5 (s. 98-117), kap. 8 (s. 166-189), kap. 10 (s. 220-251). Viktigt: akvatiska livszoner marint/limniskt olika huvudtyper av akvatiska organismer nettoprimärproduktion i olika delar av havet mangrove korallrev tidvattnet icke kompletta ekosystem eutrofa o. oligotrofa sjöar sjövattnets skiktning vid olika årstider öbiogeografi nisch Gauses princip mimikry symbios fakultativ o. obligat mutualism kommensalism primär o. sekundär succession populationsdynamik ekologisk bärkraft (carrying capacity) vad reglerar en population? r- och K-selektion. Mån 8.10 Föreläsning 13 15 Flygeln Artinteraktion, populationsdynamik och miljöns bärförmåga: Exempel på samspelet över och i vattnet. Del 2. (Innehåll, se ovan.) 5

Tis 9.10 Föreläsning 10 12 Malmö Demografi och matförsörjning: Några aspekter av den mänskliga populationsdynamiken. Miller & Spoolman: kap. 6 (s. 118-137), kap. 12 (s. 282-321), kap. 13 (s. 322-355), S22-S25, S42-S43. WWF-rapporten. Viktigt:demografi ekologiskt fotavtryck malthusianer och anti-malthusianer demografisk tröghet robusta indikatorer på levnadsstandrad demografisk transition basranson Sukhatmes regel grundläggande ämnesomsättningsbehov Boserups perspektiv. Tis 9.10 Filmvisning och diskussion. 13 15 Flygeln Vattenbruk och hållbarhet: Ett exempel på problematiken kring biologisk mångfald och överexploatering. Film: Det rosa guldet (ca 60 min.). Miller & Spoolman: kap. 11 (s. 252-281), se även index för aquaculture, fish farming, hydroponics. Lärarledd diskussion sker direkt efter filmvisningen. Ons 10.10 Föreläsning 10 13 Rio Geologi, vatten och exergiförsörjning: Frågan om det förnybara. Areskoug: s. 91-218. Miller & Spoolman: kap. 14 (s. 356-379), kap. 15 8s. 380-405), kap. 16 (s. 406-439), S27. Viktigt: plattektonik vulkanism jordskalv tsunami mineraler och bergarter bergarternas cykel eruptivbergarter metamorfa bergarter sedimentbergarter atollbildning jordbildning podsol morän ökenspridning konstbevattning saltanrikning erosion exergikällor torvbildning topogen o. ombrogen mosse hushållning med exergi konsonans o. dissonans. Tor 11.10 Föreläsning 10 13 Malmö Humanekologi, risk och hälsa: Föroreningarnas problematik. 6

Areskoug: s. 79-84. Miller & Spoolman: kap. 17 (s. 440-469), kap. 18 (s. 471-501), kap. 19 (s. 502-539), kap. 20 (s. 540-571), kap. 21 (s. 572-601), S44-S45. Viktigt: risk förorening bioackumulering o. biomagnifiering punkt- o. linjekällor fotokemisk smog luftföroreningsdom o. luftföroreningsplym fotokemisk reaktion fasomvandlingar våt- o. torrdeposition aerosoler skogsdöd korrosion ozonfrågan albedo global klimatpåverkan växthusgaser försurning ph-värde buffring miljögifter. Fre 12.10 Föreläsning 13 15 Malmö Från en tom till en full världsekonomi: Ekologiska blickar bakåt och framåt. Miller & Spoolman: kap. 22 (s. 602-627), kap. 23 (s. 628-653), kap. 24 (s. 654-679), kap. 25 (s. 680-699). Viktigt: Modell för post-exuberance age tom och full världsekonomi tillgångar, förluster och ekonomiska subsystem humanekologins betydelse för ett holistiskt, tvärvetenskapligt perspektiv. Fre 12.10 Obligatoriskt seminarium 15 prick! 15.30 Malmö Introduktion till grupparbete. Uppgiften ges vid detta tillfälle. Tor 18.10 Studiebesök i Fredriksdal Museer & Trädgårdar, Helsingborg. Tidsplan för avresa: 08.51 Avgång från Lund C med Öresundståg mot Helsingborg. 09.30 Buss 1 klockan 09.30, mot Dalhem. Avgång från Knutpunkten Helsingborg. 09.38 Avstigning Juelsgatan. 09.55 Samling Entrén Fredriksdal där en guide tar emot oss klockan 10.00. Tidsplan för hemresa: 12.30 Samling Entrén 12.51 Buss 22 från Juelsgatan mot Knutpunkten 13.11 Avgång Öresundståg mot Lund C 13.38 Ankomst Lund C Avdelningen köper gruppbiljett Lund Fredriksdal Lund om anmälan gjorts vid introduktionen till grupparbetet 12.10, klockan 15.00 PRICK! (Be en vän anmäla dig om du inte kan närvara. Ingen anmälan via mejl, endast på den lista som förs vid ovanstående datum.) Avdelningen står för entrébiljett Fredriksdal. Medtag matsäck om du tror att du blir hungrig under dagen (vi avsätter tid för matstund innan hemfärd klockan 12.30). 7

Fre 19.10 Handledning 12 16 Utopia Gruppen har tillgång till handledning vid detta tillfälle. Förbered era frågor väl! Fre 26.10 Obligatoriskt seminarium 10 12 Malmö Redovisning av grupparbete. I det dokument som inlämnas senast 24.10 klockan 23.59 på LiveATLund skall det tydligt framgå hur grupparbetet varit strukturerat, om ni har haft ansvar för olika delar eller om hela texten är ett samarbete där alla deltagit likvärdigt. Visa gärna bilder! Individuell examination: Välj en av de andras inlämnade grupparbetstexter. Med stöd i kurslitteraturen och med hänvisning till ekologiska termer och principer, kommentera och diskutera arbetets styrkor och svagheter. Times New Roman, 12p, 1,5 radavstånd. 1200 ord +/- 10%. Inlämnas via LiveATLund senast 4.11, kl. 23.59. Sidhänvisningar till upplagorna 13 19 av LIVING IN THE ENVIRONMENT Dessa sidhänvisningar avser de upplagor vi hittills använt inom kursen. (G. Tyler Miller, Jr. var ensam författare till upplagorna 1-15.) Vad handlar ekologi och miljövetenskap om? 13:e uppl. (2003/2004): s. 2-38. 14:e uppl. (2005): s. 5-31. 15:e uppl. (2007): s. 6-27. 16:e uppl. (2009): s. 5-28. 17:e uppl. (2012): s. 6-29. 18:e uppl. (2015): s. 2-27. 19:e uppl. (2016): s. 2-27. Humanekologisk fysik: Materia, energi, exergi och termodynamikens lagar. 13:e uppl. (2003/2004): s. 40-63. 14:e uppl. (2005): s. 32-54. 15:e uppl. (2007): s. 28-49. 16:e uppl. (2009): s. 28-49. 17:e uppl. (2012): s. 31-52. 18:e uppl. (2015): s. 28-49. 19:e uppl. (2016): s. 28-47. Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 1. 13:e uppl. (2003/2004): s. 74-94. 14:e uppl. (2005): s. 55-86. 15:e uppl. (2007): s. 50-67. 16:e uppl. (2009): s. 50-66. 8

17.e uppl. (2012): s. 53-64. 18:e uppl. (2015): s. 52-61. 19:e uppl. (2016): s. 48-62. Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 2. 13:e uppl. (2003/2004): s. 74-94. 14:e uppl. (2005): 55-86. 15:e uppl. (2007): s. 67-81. 16:e uppl. (2009): s. 50-76. 17:e uppl. (2012): s. 53-64. 18:e uppl. (2015): s. 62-75. 19:e uppl. (2016): s. 62-73. Evolution, biodiversitet och biogeografi: Om ursprung, anpassning, klimat och biom. 13:e uppl. (2003/2004): s. 95-143. 14:e uppl. (2005): s. 87-126. 15:e uppl. (2007): s. 82-125, S38-S42. 16:e uppl. (2009): s. 77-99, s. 140-161, Supplement 8. 17:e uppl. (2012): s. 80-87, 89-94, 145-164. 18:e uppl. (2015): s. 76-99), 142-165, suppl. 5 (S19-S23). 19:e uppl. (2016): s. 74-97, 138-165, 190-219. Artinteraktion, populationsdynamik och miljöns bärförmåga: Exempel på samspelet över och i vattnet. 13:e uppl. (2003/2004): s. 144-202. 14:e uppl. (2005): s. 127-175. 15:e uppl. (2007): s. 126-170, S46-47. 16:e uppl. (2009): s. 90, 100-182. 17:e uppl. (2012): s. 103-122, 145-185). 18:e uppl. (2015): s. 100-119, 166-215, 245-275. 19:e uppl. (2016): s. 98-117, 166-189, 220-251. Demografi och matförsörjning: Några aspekter av den mänskliga populationsdynamiken. 13:e uppl. (2003/2004): s. 254-311. 14:e uppl. (2005): s. 176-193, 273-279, 291-297, 301-304. 15:e uppl. (2007): s. 171-190, 270-278, 283-290, 293-294, 301-303. 16:e uppl. (2009): s. 275-312. 17:e uppl. (2012): s. 123-143. 18:e uppl. (2015): s. 120-141, 276-315, suppl. 6 (S44-S49). 19:e uppl. (2016): s. 118-137, 282-355, S22-S25, S42-S43. Vattenbruk och hållbarhet: Ett exempel på problematiken kring biologisk mångfald och överexploatering. 13:e uppl. (2003/2004): s. 277-311, 560-593, 634-659. 14:e uppl. (2005): s. 194-272, 297-301. 15:e uppl. (2007): s. 191-269, 291-293, S51. 16:e uppl. (2009): s. 183-274. 9

17:e uppl. (2012): s. 245-270. 18:e uppl. (2015): se index för aquaculture, fish farming, hydroponics. 19:e uppl. (2016): s. 252-281, se även index för aquaculture, fish farming, hydroponics. Geologi, vatten och exergiförsörjning: Frågan om det förnybara. 13:e uppl. (2003/2004): s. 203-227, 312-416. 14:e uppl. (2005): s. 279-290, 305-408. 15:e uppl. (2007): s. 278-283, 305-417, S43-45, S55-64. 16:e uppl. (2009): s. 313-437. 17:e uppl. (2012): s. 87-89, 271-291, 297-309, 311-338, 339-361, 363-388, 389-425, Supplement 7. 18:e uppl. (2015): s. 316-439, suppl. 6 (S65-69). 19:e uppl. (2016): s. 356-439, S27. Humanekologi, risk och hälsa: Föroreningarnas problematik. 13:e uppl. (2003/2004): s. 228-252, 418-558. 14:e uppl. (2005): s. 409-562. 15:e uppl. (2007): s. 237, 294-301, 418-547, S68. 16:e uppl. (2009): s. 438-610. 17:e uppl. (2012): s. 291-297, 427-454, 455-480, 481-514, 515-542, 543-569, Supplement 4. 18:e uppl. (2015): s. 372-399 (avsn. om risker), 440-603), suppl. 6 (S70). 19:e uppl. (2016): s. 440-601, S44-S45. Från en tom till en full världsekonomi: Ekologiska blickar bakåt och framåt. 13:e uppl. (2003/2004): s. 560-757. 14:e uppl. (2005): s. 563-642. 15:e uppl. (2007): s. 548-628. 16:e uppl. (2009): s. 611-674. 17:e uppl. (2012): s. 187-212, 213-245, 571-596, 597-619, 621-643, 645-658. 18:e uppl. (2015): s. 604-703. 19:e uppl. (2016): s. 602-699. 10