Landstingsstyrelsens förvaltning 2016-10-11 LS 2016-0720 Beredningsarbetet 2016 utlysning av bidrag till genusvetenskaplig forskning med inriktning på jämställd hälsa och vård 2017-2018 Stockholms läns landsting
2 (9) Innehållsförteckning 1. Tidplan för beredningsarbetet under 2015...3 2. Förteckning över ledamöter prioriteringsgruppen...3 3. Projektadministration...3 4. Beslutsordning... 4 5. Beskrivning av beredningsarbetet... 4 6. Bedömningskriterier... 5 7. Skala för poängsättning... 5 8. Kommentarer... 6 9. Jävsregler... 6 9.1.1 Prövning av jäv... 8 9.1.2 Tillämpning av jävsreglerna... 8
3 (9) 1. Tidplan för beredningsarbetet under 2016 Aktivitet Sista ansökningsdag Anmälningar om jäv Fördelning av ansökningarna på föredragande klar Ledamöterna i prioriteringsgruppen får tillgång till ansökningarna och övrigt material inför bedömningsarbetet. Individuell sakkunniggranskning klar Prioriteringsgruppsmöte (telefonmöte) Beslut Besked om fördelning, beviljande och avslag, meddelas alla sökande Tid 29 september 7-10 oktober 13 oktober 13 oktober 6 november 8 november 11 november 14 november 2. Förteckning över ledamöter i prioriteringsgruppen En prioriteringsgrupp med kombinerad ämnes- och tvärvetenskaplig inriktning är tillsatt för bedömningen av projektansökningarna. Universitetskoordinator Elisabet Blaus Rendahl, ordförande, Forskning och innovation, Stockholms läns landsting Professor Mikael Hoffman, Inst för medicin och hälsa, Linköping Jämställdhetsstrateg Anna Kullberg, Stockholms läns landsting Bitr landstingsdirektör Anna Nergårdh, Stockholms läns landsting Professor emerita Anita Nyberg, Stockholms universitet 3. Projektadministration Sofia P Baez Catalan: sofia.p.baez-catalan@sll.se Lena Olsén: lena.olsen@karolinska.se
4 (9) 4. Beslutsordning Prioriteringsgruppen föreslår bevillning respektive avslag och lämnar förslaget till forskningsdirektören i Stockholms läns landsting. Forskningsdirektören beslutar därefter i enlighet med prioriteringsgruppens förslag. 5. Beskrivning av beredningsarbetet Strax efter den sista ansökningsdagen rapporterar ledamöterna i prioriteringsgruppen eventuella jäv (se punkt 7 nedan) gentemot sökande och medsökande. Detta registreras i den webbaserade modulen för granskare i ansökningssystemet. När det är klart utser ordförande i prioriteringsgruppen föredragande för varje ansökan. Också detta registreras i modulen för granskare. Föredragande har också ansvar för att en kommentar ges vid processens slut. Ledamöterna får i slutet av september tillgång till ansökningarna via ansökningssystemet. Ledamöterna kan också, om de så önskar, få ett USB-minne med ansökningarna liksom en del statistikuppgifter. Max antal sidor som uppges i blanketten måste hållas. Prioriteringsgruppens ledamöter läser och bedömer endast de sidor som ryms inom angivna max antal sidor. Ledamöterna gör en individuell genomgång av samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan utifrån frågeställning, metod och vetenskaplig kvalitet, kompetens och genomförbarhet samt patientnytta på en sjugradig skala (se punkt 6 nedan). Senast den 6 november ska alla ledamöter ha registrerat sina poängbedömningar i ansökningssystemet och föredragande ska ha skrivit in kommentar. Prioriteringssammanträdet, som föreslås genomföras som ett telefonmöte, är inplanerat den 8 november. Sammanställning av poängsättningen i fallande skala, förslag till skriftliga kommentarer och annat underlagsmaterial sänds via mail till ledamöterna innan telefonmötet. Ansökningarna diskuteras utifrån en presentation av föredragande. Diskussionen kan leda till att poängen ändras vid mötet. Diskussionen utmynnar i förslag till bifall eller avslag samt förslag till anslagsstorlek.
5 (9) Föredraganden ansvarar för att en slutgiltig kommentar som integrerar prioriteringsgruppens diskussioner och förslag till beslut finns. Ordföranden i prioriteringsgruppen ska slutligen godkänna kommentaren. 6. Bedömningskriterier De bedömningskriterier som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: Projektets genusvetenskapliga frågeställning med inriktning på jämställd hälsa och/eller vård. Metod och vetenskaplig kvalitet fokus på nytänkande och originalitet. Kompetens och genomförbarhet. Hur projektet bidrar till ökad jämställdhet i hälsa och/eller vård för länets invånare. 7. Skala för poängsättning För att poängsätta de fyra bedömningskriterierna används en sjugradig skala enligt nedan: Poäng 7: Enastående. Exceptionellt stark ansökan på högsta internationella nivå. Poäng 6: Utmärkt. Mycket stark ansökan med försumbara svagheter. Poäng 5: Mycket bra till utmärkt. Mycket stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 4: Mycket bra. Stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 3: Bra. Vissa styrkor i ansökan men också vissa svagheter. Poäng 2: Svag. Få styrkor i ansökan men med en större svaghet eller flera mindre svagheter. Poäng 1: Dålig. Få styrkor i ansökan men med flera större svagheter. Poäng 0: Information för att bedöma saknas.
6 (9) 8. Kommentarer Generella råd och rekommendationer för skriftliga kommentarer: För varje ansökan som bereds av prioriteringsgruppen ska ett för gruppen gemensam kommentar om projektet utformas. Utlåtandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att formellt beslut har fattats. Kommentaren är främst till för att den sökande ska få en grund för prioriteringsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och poängsättning. Det är viktigt med en saklig analys av ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter samt en identifiering av eventuella metodiska problem. De skriftliga kommentarerna måste överensstämma med gruppens poängsättning. Återkoppla med fördel till poängskalans definitioner i motiveringarna. Om ansökan får poäng för en stark ansökan ska det skriftliga omdömet lyfta fram vad som gör projektet starkt. Om ansökan uppnått lägre poäng och inte beviljas medel bör kommentaren innehålla någon eller några identifierade svagheter och förslag till förbättringsmöjligheter. Kommentaren bör med andra ord i detta fall inte vara alltför positivt. Kommentaren ska inte innehålla längre referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Även kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått bör undvikas i kommentaren. Förslag till belopp ska inte anges i kommentaren, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Om det finns avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t.ex. antal sidor eller innehållet i publikationslistan) och detta vägts in i bedömningen ska det kommenteras i utlåtandet. 9. Jävsregler Riktlinjer för jävshantering vid ansökningar om ALF-projektmedel. Beslutade av Ledningsgruppen KI/SLL den 15 september 2004.
7 (9) Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund i Kommunallagen (1991:900): Lagens lydelse: 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åt-gärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv mot honom skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har inte någon annan trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutsför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
8 (9) 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler till de förhållanden som gäller vid ansökningar om projektmedel inom ramen för det så kallade ALF-anslaget. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller delta i beredningen av ärende/ansökan. Han/hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv mot honom/henne är skyldig att självmant ge det till känna samt lämna lokalen när den aktuella ansökan/ärendet behandlas. 9.1.1 Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuella ledamoten frivilligt avträder ärendet. Om en ledamot vid till exempel ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt avträder från ärendet ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit misstanke om jäv mot någon och den aktuella ledamoten inte frivilligt avträder från ärendet ska Ledningsgruppen KI/SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan huruvida jäv ska anses föreligga för ledamöterna i prioriteringsgrupperna prövas av minst tre ledamöter i Ledningsgruppen KI/SLL (däribland ordförande eller vice ordförande). 9.1.2 Tillämpning av jävsreglerna När ansökningsomgången är avslutad markerar prioriteringsgruppernas ledamöter eventuella jäv direkt i modulen för granskare. Därefter fördelas ansökningarna på föredragande av ordförandena. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas senare i granskningsarbetet. I anslutning till det protokoll som förs vid sammanträdet görs en jävsbilaga.
9 (9) Jävssituationer i prioriteringsgrupperna redovisas med alla behandlade projekt i vilka jäv eller intressekonflikt funnits. Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör vederbörande rådgöra med ordförande/kansliet där fråga om jäv kan uppstå. Där jäv konstateras ska ledamoten ha lämnat rummet såväl under förberedelse som slutbehandling av ärendet. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: den sökande själv, den sökandes handledare, verksam inom samma forskargrupp som den sökanden, släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete. Jäv föreligger även vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste femårsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Vid behov kan två externa sakkunniga utses. Ledamöter i beredningsorgan ska i anslutning till att de utses orienteras om dessa jävsregler.