Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Relevanta dokument
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ SOU 2017:92, TRANSPERSONER I SVERIGE FÖRSLAG FÖR STÄRKT STÄLLNING OCH BÄTTRE LEVNADSVILLKOR Sammanfattning

REMISSVAR (SOU 2017:38)

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Mini-seminarium 8 mars 2018

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Finansdepartementet Budgetavdelningen. Könsuppdelad individbaserad statistik i myndigheternas årsredovisningar

Program för ett jämställt Stockholm

Kommittédirektiv. Inrättande av en jämställdhetsmyndighet. Dir. 2016:108. Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2016

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Yttrande över betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Yttrande över remiss av betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 Remiss från kommunstyrelsen

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101)

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027)

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

Program för ett jämställt Stockholm

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN. Forum Jämställdhet januari 2019

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Strategi för ett jämställt Botkyrka

/2018 1(5) Socialdepartementet

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Program för ett jämställt Stockholm

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Motion om Gender Budgeting

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25. Inledning

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Processtöd jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/619-IFN-010 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:

MISSIV. Miljo och energidepartementet Qunilla.blomauist(3>reQerinQskansliet.se JAMSTALLDHETS MYND1GHETEN

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Ett jämställt Värmland

Jämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Myndigheten för delaktighet

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU2017:92)

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT

Avsnitt 3 och 4 Behov av omställning och kompetensutveckling

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Socialdepartementet Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU2017:92)

REMISSSVAR Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1)

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

REMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Transkript:

2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar. Utredningen har haft i uppdrag att: 1. analysera och följa utvecklingen gällande jämställdhet mellan kvinnor och män den senaste tioårsperioden, 2. analysera och bedöma hur effektivt jämställdhetspolitiken har genomförts, 3. bedöma om det finns skäl av se över de jämställdhetspolitiska målen och indikatorerna, samt 4. pröva om det finns skäl att överväga förändringar när det gäller hur jämställdhetspolitiken ska organiseras och genomföras. Sveriges akademikers centralorganisation Box 2206 103 15 Stockholm Besök: Lilla Nygatan 14 Tel växel: 08-613 48 00 Fax: 08-24 77 01 E-post: kansli@saco.se www.saco.se Utredningens förslag i korthet Utredningen föreslår bland annat att jämställdhetsintegrering fortsatt ska vara den huvudsakliga strategin inom jämställdhetspolitiken. Ett intersektionellt perspektiv ska säkras i genomförande och uppföljning av jämställdhetspolitiken. Jämställdhetspolitiken ska fortsatt styras på samma sätt som myndigheter och verksamheter styrs i övrigt. Styrningen ska vara strategisk, tydlig och inriktad på resultat som ska följas upp och utvärderas. Vad gäller övergripande mål för jämställdhetspolitiken föreslås inga förändringar. Däremot föreslår utredningen att utbildning lyfts ut från nuvarande delmål och bildar ett nytt separat delmål, jämställd utbildning, samt att ett nytt delmål kring jämställd hälsa, vård och omsorg, skapas. Vidare föreslår utredningen att en ny jämställdhetsmyndighet inrättas med uppgift att analysera, följa upp, samordna och stödja genomförandet av jämställdhetspolitiken.

2/2 Sammanfattning av Sacos ställningstagande Saco tillstyrker utredningens förslag om att jämställdhetsintegrering fortsatt ska vara den huvudsakliga strategin för genomförandet av jämställdhetspolitiken, samt att ett intersektionellt perspektiv ska säkras i genomförande och uppföljning. Saco tillstyrker förslaget att regeringens styrning av jämställdhetspolitiken ska vara strategisk, tydlig och inriktad på resultat som ska följas upp och utvärderas. Saco tillstyrker utredningens förslag gällande övergripande mål och delmål för jämställdhetspolitiken. Saco tillstyrker förslaget att fler myndigheter ges i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter, samt att regleringen sker genom myndighetens instruktion eller i förekommande fall annan förordning. Saco instämmer i utredningens slutsats att det behövs en sammanhållande och tydlig struktur för hur jämställdhetspolitiken ska genomföras och följas upp, men avstyrker förslaget om att inrätta en ny jämställdhetsmyndighet. Kommentarer kring Sacos ställningstagande Jämställdhetsintegrering som strategi, intersektionellt perspektiv samt tydlig styrning Saco anser att jämställdhetsintegrering fortsatt bör vara den huvudsakliga strategin för att genomföra jämställdhetspolitiken. Vi vill betona att en av förutsättningarna för att jämställdhetsintegrering ska få genomslag i myndigheternas verksamheter och i det praktiska arbetet, är att styrningen blir mer strategisk, tydlig, verksamhetsinriktad och långsiktig. Det krävs också att tydliga mål sätts upp, att resultatet av arbetet och olika insatser följs upp och utvärderas. Utredningen konstaterar att uppföljning och utvärdering av olika insatsers resultat och effekter har skett i mycket liten utsträckning. Det medför att det är svårt att veta om det är rätt insatser som satts in samt om styrningen av jämställdhetspolitiken verkar för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Om resultat och effekter inte efterfrågas riskerar också jämställdhetsarbetet att bli något som görs ad hoc och på frivillig basis. Saco välkomnar därför att utredningen betonar vikten av en tydligare styrning och uppföljning.

3/3 Saco tycker att det är mycket positivt att utredningen föreslår att ett tydligt intersektionellt perspektiv ska eftersträvas i hur jämställdhetspolitiken genomförs och följs upp. För att förklara bristande jämställdhet mellan kvinnor och män kan analysen inte bara begränsas till kön. Även andra faktorer som till exempel ålder, etnisk tillhörighet, religion, socioekonomisk status, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck kan spela en avgörande roll. Vi instämmer därför i att en grundlig analys av olika faktorer utöver kön behöver ligga till grund för hur jämställdhetspolitiken genomförs och följs upp, för att nå bästa resultat. Detta innebär sammantaget att även om vi förordar att jämställdhetsintegrering fortsatt ska vara den huvudsakliga strategin, måste ett intersektionellt förhållningssätt i betydligt större utsträckning genomsyra såväl genomförande som uppföljning av jämställdhetspolitiken. Annars riskerar jämställdhetspolitiken att inte få avsedda effekter. Att ta hänsyn till ett bredare perspektiv ställer krav på de myndigheter som är ålagda att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det är därför viktigt att det finns resurser att stötta myndigheterna i deras arbete, så att de kunskaper och erfarenheter som finns kan omsättas i praktisk verksamhet för att uppnå ökad jämställdhet. Jämställdhetspolitikens mål Vad gäller utredningens förslag kring jämställdhetspolitikens övergripande mål och delmål vill Saco betona att det är av största vikt att dessa preciseras och konkretiseras på ett tydligt sätt. Och att målen formuleras på ett sådant sätt att reell och inte bara formell jämställdhet uppnås. Vi vill också betona vikten av att preciseringen av de jämställdhetspolitiska målen genomsyras av ett intersektionellt perspektiv. För att nå dit behöver de jämställdhetspolitiska indikatorerna ses över. Indikatorerna behöver även kompletteras utifrån de nya förslagen till delmål som utredningen lägger. Saco delar utredningens analys om utbildningens betydelse för ett jämställt samhälle, och ser därför positivt på förslaget om att synliggöra utbildning i ett nytt delmål. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden grundläggs tidigt, redan i utbildningssystemet och i de utbildningsval som flickor och pojkar gör. Frågan om hur och varför flickor och pojkar gör olika utbildningsval är komplex och påverkas av en mängd faktorer. Vi kan dock konstatera att de olika utbildningsval som flickor och pojkar gör, får konsekvenser

4/4 för kommande yrkesval och villkor i arbetslivet. Det innebär också att utbildningen har avgörande betydelse för att uppfylla jämställdhetspolitikens övriga delmål och därigenom det övergripande målet. Mot bakgrund av detta anser Saco att det är positivt att jämställdhet i utbildningen lyfts in som en egen målsättning i jämställdhetspolitiken. Saco ser även positivt på att utredningen valt att lyfta in en jämställd hälsa, vård och omsorg som en målsättning i jämställdhetspolitiken. Den forskningen som utredningen redogör för, visar tydligt att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män vad gäller dessa områden. Det medför att kvinnor och män inte har samma möjligheter och förutsättningar att nå den jämställdhetspolitiska målsättningen, att forma samhället och sitt eget liv. En god hälsa är inte bara viktig för individen, utan för hela samhället. Det förutsätter även en jämställd vård och omsorg. Vi tycker att det är positivt att utredningen inom detta delmål särskilt lyfter fram bland annat kvinnors psykiska ohälsa och hälsosituationen för utrikes födda kvinnor. Myndigheter med jämställdhetsintegrering, ansvaret regleras genom instruktion Saco ställer sig bakom utredningens förslag om att fler myndigheter bör ges i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter. Utredningen nämner några möjliga förslag i sitt betänkande, men konstaterar samtidigt att det behövs ytterligare analyser för att ta ställning till vilka myndigheter som bör ges denna uppgift. Saco vill därför i nuläget inte kommentera val av lämpliga myndigheter, men anser att det är rimligt att regeringen noga överväger vilka ytterligare myndigheter som ska ha i uppdrag att verka för de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheters ansvarsområde och uppgifter skiljer sig åt i stor utsträckning. Vi tycker därför att det är rimligt att regeringen även fortsättningsvis reglerar ansvaret att integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndigheternas instruktioner eller i förekommande fall annan förordning. På så vis kan styrningen bli tydligare och verksamhetsanpassas genom att beakta verksamhetens särskilda behov och förutsättningar. Det motsäger inte att styrningen, även om den är verksamhetsanpassad, också bör bli mer konsekvent och samstämmig.

5/5 Jämställdhetsmyndighet Saco instämmer i utredningens slutsats att det behövs en sammanhållande och tydlig struktur för hur jämställdhetspolitiken ska genomföras och följas upp. Att nå en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är en central fråga för Saco och Sacos förbund. Saco kan, på samma sätt som utredningen, konstatera att den styrning som sker idag inte är tillfredsställande. Vi behöver också i betydligt större utsträckning tillämpa de erfarenheter och kunskaper som finns inom jämställdhetsområdet, för att nå ökad jämställdhet i praktiken. Saco är dock generellt sett tveksamma till inrättandet av nya myndigheter, och tycker att andra alternativ bör analyseras grundligt innan beslut om eventuellt nya myndigheter tas. Vi anser inte att det i utredningens betänkande finns tillräckligt med analys och underlag för att kunna ta ställning till om en ny separat myndighet skulle vara det bästa alternativet för att uppnå en effektivare styrning och genomförande av jämställdhetspolitiken. Saco avstyrker därför utredningens förslag om inrättandet av en ny jämställdhetsmyndighet. För att ta ställning till de alternativ som föreslås av utredningen krävs ytterligare analyser. Vi anser att även andra möjliga alternativ i så fall bör undersökas. Om beslut om en ny separat jämställdhetsmyndighet trots allt skulle fattas, vill Saco betona vikten av att tillräckliga resurser tillsätts så att myndigheten på ett professionellt sätt kan genomföra de uppgifter som ingår i uppdraget. Med tanke på att utredningen till exempel föreslår att fler myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering, kommer sannolikt behovet av stöd att öka. Saco anser vidare att det är viktigt att det intersektionella perspektivet beaktas i såväl uppföljning, samordning som i stödet för att genomföra jämställdhetspolitiken. Detta kräver att en ny myndighet har personella resurser med bred kompetens. Idag ligger flera uppdrag inom jämställdhetspolitiken på olika institutioner och myndigheter (Länsstyrelser). För att den kompetens som byggts upp inom dessa verksamheter inte ska gå förlorad, är det viktigt att ta ställning till hur erfarenheterna och kunskapen ska kunna överföras och tillämpas av den nya myndigheten. Det är också viktigt att efterhand följa upp myndighetens verksamhet och utvärdera om den nya organisationen uppnår de resultat och får den effekt som avses.

6/6 Vänligen Robert Boije Samhällspolitisk chef Karin Karlström Utredare