Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se ut på många olika sätt och omfattar bland annat kärr, strandängar, översvämningsmader, myrmarker, sumpskogar, dammar och andra småvatten. Med begreppet anläggning menas att en ny våtmark skapas på en yta som inte är våtmark idag. Tidigare blöta områden som dikats för att skapa odlingsmark kan vara lämpliga för att återskapa våtmarker. Våtmarkers funktion och syften Våtmarker och småvatten fyller en rad funktioner i landskapet, till de viktigaste hör: VATTENRENING Våtmarker brukar beskrivas som naturens egna reningsverk. Genom våtmarkens förmåga att ta hand om de näringsämnen som tillförs kan innehållet av till exempel kväve och fosfor i vattnet reduceras. Våtmarkerna kan minska vattnets innehåll av näringsämnen genom sedimentation av partiklar, bakteriella processer och genom växternas upptag av näringsämnen. FLÖDESUTJÄMNANDE/VATTENHUSHÅLLNING Naturliga våtmarker påverkar vattenbalansen i landskapet och verkar utjämnande på vattenflödet i ett vattendrag. Våtmarker bidrar till att vattnets uppehållstid, det vill säga den tid det tar för vattnet att transportera sig från källan till sjöar och hav, förlängas. I takt med att vi får ett nederbördsrikare klimat ökar även tillfällena med flödestoppar i samband med kraftiga regn, men även perioder med torka kan komma att öka.

BIOLOGISK MÅNGFALD Våtmarker hör till våra mest artrika miljöer, dessutom är ett stort antal hotade växt- och djurarter knutna till dessa marker. Genom att anlägga våtmarker i jordbruksmark där våtmarker och småvatten i stor utsträckning har försvunnit, ökar förutsättningarna för många arter att överleva. Det är även en fördel för många arters möjlighet att sprida sig om avståndet mellan våtmarkerna inte blir för stort. Större vattensalamander är en sällsynt art som trivs i fiskfria, mindre våtmarker. Anläggning och utformning Generellt gäller att dammar och våtmarker ska placeras där de gör största möjliga miljönytta i förhållande till anläggningskostnaden. Utformningen beror i stor utsträckning på syftet med anläggningen. En våtmark för näringsreduktion får ofta en något annan utformning än en våtmark som anläggs för biologisk mångfald. Höjdförhållandena är ofta avgörande för hur våtmarken kan anläggas. Det mest kostnadseffektiva alternativet är att dämma i ett dike. Likaså

är det billigare att leda vatten till en våtmark från en högre belägen nivå jämfört med att gräva ut ett område. Vanligtvis krävs både dämning och grävning för att skapa en våtmark. Det är olämpligt att dämma i ett naturligt vattendrag då det skapas ett vandringshinder för fisk. Ett alternativ kan då vara att anlägga en damm eller våtmark vid sidan om och istället leda in en del av vattendragets vatten. För den biologiska mångfalden, inte minst med tanke på groddjuren, är det bättre om en våtmark kan hållas fri från fisk och kräftor. I vissa fall krävs det omfattande grävningsarbeten för att åstadkomma en våtmark. Stora volymer jordmassor måste då flyttas genom schaktning eller transporteras längre bort. Det är då en fördel om det finns lämpliga platser i närheten där massorna kan placeras. Uppgrävda massor kan ibland användas till att höja upp fuktiga partier på angränsande åkrar eller betesmarker och därmed göra dem bättre lämpade för fortsatt brukande. Hyndarp, Vetlanda kommun mars 2008

Skötsel I en naturlig våtmark varierar vattennivån mellan olika årstider, vilket är ett viktigt förhållande att tänka på vid skötseln av en våtmark. Om vattennivån i en anlagd våtmark kan varieras ökar möjligheterna att kunna sköta våtmarken så att den kan bevaras under lång tid. Det vill säga att åstadkomma återkommande störningar i form av vattenståndsvariationer, bete och slåtter. En utformning med flacka stränder ger en artrik strandzon som lättare kan skötas genom bete eller slåtter. Betesdjur är vanligtvis det bästa sättet att sköta en våtmark. En kompletterande betesputsning kan ibland behövas i augusti. I de blötare partierna är det såväl själva betet som djurens tramp som gör att högvuxen vegetation hålls tillbaka och det blir därmed sämre förutsättningar för arter som till exempel bladvass och kaveldun att ta överhanden. Som betesdjur lämpar sig såväl nötboskap som häst och får, dock är det av hygienskäl inte lämpligt att hålla mjölkkor i våtmarksområden. Får behöver tillgång till torrare partier i närheten av våtmarken och på mjukare bottnar kan hästar få problem med att skorna lossnar. Hyndarp maj 2009

Anmälan till Länsstyrelsen Miljöbalksprövning Nej Området är inte lämpligt för anläggande av våtmark Ja Rådgivning och bedömning om ersättning för miljöinvestering Nej Våtmarken kan anläggas med egen finansiering Ja Ansökan om miljöinvestering till Länsstyrelsen Anläggande Slutbesiktning och utbetalning Ansökan om miljöersättning för skötsel För våtmarker i skogsmark kan Skogsstyrelsen i vissa fall finansiera en del av kostnaden. Information kan lämnas av respektive distriktskontor.

Vad säger lagen anmälan eller tillstånd? Vattenverksamhet, till vilket anläggande av dammar, grävning och fyllning i vattenområden räknas, är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 11 kap. 9 i miljöbalken. Anmälningsplikten enligt 19 förordning (1998:1388) om vattenverksamhet omfattar anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar. Tillstånds- eller anmälningsplikten enligt 11 kap. 9 miljöbalken gäller inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Tillståndsplikt gäller för dammar över 5 hektar. Ekonomisk ersättning Med syfte att öka arealen våtmarker i odlingslandskapet kan du få ersättning för att du anlägger eller restaurerar våtmarker och för att du sköter dem. Länsstyrelsen värderar miljönyttan, prioriterar och beslutar bland inkomna ansökningar. Ett villkor för att få ersättning är att våtmarken som ska anläggas ligger på jordbruksmark eller på övrig mark om våtmarken har en tydlig koppling till jordbruket. Till ansökan om ersättning ska även bifogas en projektplan och budget för projektet. Du kan få ersättning för miljöinvestering om du anlägger eller restaurerar en våtmark. För Jönköpings län är ersättningsnivån maximalt 90 % av de stödberättigade kostnaderna men högst 100 000 kronor per hektar. Våtmarken ska bevaras i minst 20 år. Betesmark eller övrig mark För skötseln av våtmarken kan du få en årlig ersättning. Nivån är beroende av på vilken typ av mark som våtmarken anlagts på; 4 000 kronor per hektar och år för åkermark och 1 500 kronor per hektar och år för betesmark eller övrig mark.

Anlagd våtmark i Hallforsen, Gislaveds kommun. Litteraturtips Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet, Jordbruksverket Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet förbättringar och skötsel, Hushållningssällskapet i Halland Vill du veta mer? Kontakta Länsstyrelsen, telefon 036 39 50 00. Aktuell information om till exempel stödvillkor för anläggning och skötsel av våtmarker finner du på jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se