Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information

Relevanta dokument
Inledande av restaurangverksamhet - Del 5, Egenkontroll. Del 5, Egenkontroll

Del 5, Egenkontroll. I detta avsnitt lär du dig mer om egenkontroll. ``Vad är en beskrivning av egenkontroll? När behöver du en plan för egenkontroll?

Del 2, Lokaler. Övriga nödvändiga förråd, t.ex. för transportlådor och rullpallar, om de förvaras i restauranglokalerna

Inledande av verksamhet i en köttanläggning - Del 5, Egenkontroll. Del 5, Egenkontroll

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Säker livsmedelsverksamhet

Inledande av restaurangverksamhet. Handbok för små och medelstora företag

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång?

Del 1, Grundande. Lokalens användningsändamål framgår av byggloven. Lokalen får inte användas för annat ändamål än för det som beviljats i byggloven.

Inledande av restaurangverksamhet - Del 3, Verksamhet. Del 3, Verksamhet

Livsmedel som överlåts till mathjälp

Del 3, Verksamhet. Ta inte heller in lastpallar av trä i kötthanteringslokalerna.

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Inledande av verksamhet i en köttanläggning. Handbok för små och medelstora företag

Säker livsmedelshantering

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Krav på livsmedelslokaler

Tillfällig hantering av livsmedel

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal)

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Inledande av verksamhet i en fiskanläggning. Handbok för små och medelstora företag

Del 6, Ordförklaringar

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Del 6, Ordförklaringar

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Försäljning av livsmedel och en småskalig vidareförädling av produkter från växtriket på gården. Handbok för små och medelstora företag

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

- Egenkontrollplanen uppgörs, så att den täcker alla skeden i livsmedelshanteringen, allt från råvaror till kundprodukt.

Säker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

Information för uppgörande av egenkontroll för försäljning (partiaffärer, butiker, kiosker) av livsmedel

Eviras anvisning 16035/2/sv. Livsmedel som överlåts till mathjälp

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofri/gmo-fritt

Planering och utformning av livsmedelslokal

Säkra steg för en säker mathantering

Hur transport av livsmedel godkänns som en livsmedelslokal

LIVSMEDELSKONTAKTMATERIAL

Checklista - Internrevision

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Öppna restaurang eller kafé

En i livsmedelskontaktmaterialbranschen verkande företagares anmälan till myndigheten om sitt verksamhetsställe och den verksamhet som bedrivs där

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Rutiner för livsmedelshantering

SAKER SOM SKA BEAKTAS VID ANVÄNDNING AV KONTAKTMATERIAL

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Allma nna lokal- och utrustningskrav

Lagstöd till kontrollrapport

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Information för uppgörande av egenkontroll vid tillverkning av livsmedel inom spannmåls- och grönsaksbranschen (t.ex. bagerier)

Livsmedelskontroll

Direktförsäljning av primärprodukter

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Mat för äldre inom vård och omsorg

Krav på livsmedelslokaler

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Information till dig som arbetar med livsmedel

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Tillfällig hantering av livsmedel

Exempel på personalisering av Guiden

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Principbeslut för livsmedelslokaler

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT

Oiva bedömningsanvisningarna för anmälda livsmedelslokaler

Information om krav i livsmedelslagstiftningen

Checklista - Internrevision

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Transkript:

Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information Grundande 1. Vilket av följande påståenden stämmer? a) Du kan grunda en restaurang i vilken lokal som helst. b) Du kan grunda en restaurang i en lokal som kommunens byggnadstillsyn godkänt för restaurangbruk. c) När lokalen någon gång har godkänts för användning för ett visst ändamål, kan man inte längre ändra på användningssyftet på något sätt. Du kan grunda en restaurang i en lokal som kommunens byggnadstillsyn godkänt för restaurangbruk. Säkerställ dock att lokalen lämpar sig just för din verksamhetsidé. Om du vill grunda en restaurang i någon annan lokal, exempelvis i en lokal som tidigare använts som butik, ska du ansöka om ändring av användningsändamålet samt bygglov för nödvändiga reparationsarbeten från kommunens byggnadstillsyn. 2. "Anmälan om livsmedelslokal", alltså anmälan om grundande av en restaurang görs till... a) lokalens disponent. b) kommunens livsmedelstillsyn. c) kommunens byggnadstillsyn. Gör en "anmälan om livsmedelslokal" till den kommunala livsmedelstillsynen. För detta ändamål finns ett separat formulär. Anmälan ska göras minst fyra veckor innan du öppnar restaurangen. 3. Kommunens livsmedelsinspektör gör det första kontrollbesöket, dvs. den inledande kontrollen a) genom att besöka din restaurang. b) per telefon. Kommunens livsmedelsinspektör besöker din restaurang och gör samtidigt det första kontrollbesöket, dvs. den inledande kontrollen. I allmänhet avtalas besöket på förhand. 4. Vilket av följande påståenden stämmer? a) Planen för egenkontroll ska alltid utarbetas själv från början. b) Du kan själv göra upp planen för egenkontroll från början eller så kan du använda t.ex. MaRas (rese- och restaurangbranschens förbund) anvisning om god praxis som underlag. c) Planen för egenkontroll köps alltid färdig från MaRa. Du kan göra upp en plan för egenkontroll själv från början. Du kan även använda MaRas anvisningar för god praxis som underlag. Evira har gjort en bedömning av MaRas anvisningar.

Lokaler 5. Vilket av följande påståenden stämmer? a) Det är viktigt att hålla färdigt tillredda och icke tillredda livsmedel isär från varandra. b) Det finns inget behov av att hålla färdigt tillredda och icke tillredda livsmedel isär från varandra. Matens tillredning dödar bakterier som orsakar matförgiftning. Därför ska lokalerna och verksamheten vara sådana att du kan hålla färdigt tillredda och icke tillredda livsmedel isär från varandra. 6. I vilka skeden är det viktigt att komma ihåg att hålla isär livsmedel och ingredienser som orsakar allergier och intoleranser? a) I alla skeden. b) Endast när du hanterar livsmedel. Håll livsmedel och ingredienser som orsakar allergier och intoleranser hela tiden isär från varandra samt från livsmedel som de inte är avsedda för. Håll dem åtskilda direkt från att du skaffar livsmedel tills de lagras, hanteras och serveras. 7. När du bygger en ny lokal för hantering av livsmedel a) reservera skilda tvättställen för handtvätt, sköljning av livsmedel samt sköljning och tvätt av kärl. b) det räcker att det finns ett tvättställe i lokalen. I nybyggen utgår man ifrån att lokalen har tillräckligt med utrymme för tvättning både för handtvätt, sköljning av livsmedel och sköljning och tvätt av kärl. 8. De anställda kan förvara sina civila kläder a) i garderoben i lokaler där livsmedel hanteras. b) på toaletten. c) i ett separat omklädningsrum. De anställdas civila kläder ska förvaras i ett separat omklädningsrum. 9. Utgångspunkten är att i restaurangen a) ska det finnas separata toaletter för personalen och för kunder. b) går det bra att ha gemensamma toaletter för personalen och för kunder. Utgångspunkten är att det ska finnas separata toaletter för personalen och för kunder på restaurangen. Bakterier och virus som orsakar matförgiftningar sprids effektivt från en hand till en annan till exempel via toalettutrymmens dörrhandtag. 10. Dörren till personalens toalett a) kan öppnas till lokaler där man hanterar livsmedel. b) får inte öppnas direkt till lokaler där man hanterar livsmedel. Utgångspunkten är att dörren till personalens toalett inte får öppnas direkt till lokaler där man hanterar livsmedel.

11. Städredskapen för golvytor och rengörings-och desinfektionsmedel förvaras a) på toaletten. b) i hörnet av hanteringslokalen för livsmedel. c) åtskilda från lokaler där livsmedel hanteras och från toaletten. Städredskapen och rengörings-och desinfektionsmedlen ska förvaras hygieniskt. De får inte förvaras i en lokal där man hanterar livsmedel eller på toaletten. 12. Kunder a) har fritt tillträde till lokaler där man hanterar livsmedel. b) har tillträde till lokaler där man hanterar livsmedel, om de är friska eller bra bekanta. c) har som huvudregel inte tillträde till lokaler där man hanterar livsmedel. Kundernas och övriga obehöriga personers tillträde till lokaler där man hanterar livsmedel ska undvikas. Verksamhet 13. Varför ska all material som kommer i kontakt med livsmedel vara avsedda för livsmedelsbruk? a) För att materialet ska vara tillräckligt vackert för livsmedelsbruk. b) För att man ska kunna säkerställa att det inte lösgörs skadliga ämnen från materialen till livsmedlen. c) Av skattemässiga skäl. Material och ytor som kommer i kontakt med livsmedel ska vara avsedda för livsmedelsbruk. På så sätt strävar man efter att garantera att det inte lösgörs skadliga ämnen från materialen till livsmedlen. 14. Hur vet du vilka material och redskap lämpar sig för ditt ändamål? a) från glas-gaffel-symbolen b) från användningsbeteckningen (t.ex. grillpåse, marinadskål) c) från bipacksedeln på förpackningen (t.ex. lämplig för fett livsmedel) d) från partiaffärens anvisningar e) från tillverkarens bruksanvisningar Alla dessa hjälper dig att välja rätt material eller redskap för ditt ändamål. Glas-gaffel-symbolen anger allmän lämplighet för livsmedelsbruk. Användningsbeteckningar, bipacksedlar samt anvisningar från partiaffären och tillverkaren ger mera detaljerad information om användningsobjektet. De kan till exempel ange ifall materialet lämpar sig för hett och fett livsmedel. 15. Hanteringsytan för livsmedel, t.ex. arbetsbordet ska vanligen a) vara helt, slätt och hart b) vara vattenavstötande c) vara rent och lätt att hålla ren d) tåla tvätt med vatten och borste Hanteringsytan för livsmedel (t.ex. arbetsbordet) ska vara hel, slät och hård. Den ska vara ren och lätt att hålla ren. Den ska vanligen tåla tvätt med vatten och borste. Alla ytor, t. ex hanteringsytor för torra livsmedel eller för bakning, behöver ändå inte vara vattenavstötande och tåla tvätt med vatten.

16. Vilket av följande påståenden stämmer? a) Man behöver inte tänka på kylkedjan om livsmedlen används samma dag. b) Utgångspunkten är att kylkedjan inte får avbrytas i något skede. Utgångspunkten är att kylkedjan inte får avbrytas i något skede under transport, mottagning eller lagring. Om kylkedjan avbryts, finns det risk för en ökning i bakterier som finns i livsmedlen. Detta kan leda till matförgiftning. Temperaturer ska även följas upp genom mätning. 17. Då spårbarhetsuppgifterna av livsmedel är i ordning kan man a) förhindra alla matförgiftningar helt. b) effektivt plocka bort alla förorenade livsmedels- och produktpartier från marknaden. Då spårbarhetsuppgifterna för livsmedel är i ordning, kan man snabbt och effektivt plocka bort från marknaden t.ex. partier som misstänks förorsaka matförgiftning. Med spårbarhet avses förenklat att man vet varifrån och när råvaran kommit samt när och vart produkten har gått. 18. Vilken information om måltider ska du alltid underrätta kunden om? a) Livsmedlets namn b) Ursprungsland c) Ingredienser och produkter som orsakar allergi och intolerans Livsmedlets namn ska alltid uppges. Ursprungslandet behöver inte alltid uppges. Det bör uppges endast om dess utelämnande kan vilseleda kunden. Ursprungslandet för ingredienserna i en måltid behöver åtminstone inte tillsvidare uppges. Ingredienser och produkter som orsakar allergi och intolerans bör alltid uppges. Du får mer information om dessa i förordningen om livsmedelsinformation. Personal 19. Vilkendera är korrekt? Genom hygienpasset påvisar du att a) du har den kompetens som behövs i hanteringen av lättfördärvliga livsmedel. b) du inte bär på salmonella eller andra smittosamma sjukdomar. Hygienpasset är ett intyg över kompetens. Med hjälp av passet påvisar du att du kan hantera livsmedel hygieniskt. Du behöver hygienpasset när du hanterar oförpackade lättfördärvliga livsmedel. Till exempel klyvning, kryddning och stekning utgör hantering av livsmedel. 20. En utredning över hälsotillståndet innebär att a) dina kolesterolvärden mäts. b) man utreder att du inte har salmonellasmitta. Utredningen över hälsotillståndet görs i början av anställningsförhållandet. Detta innebär en utredning över att du är inte smittad av salmonella. Salmonella är en bakterie som orsakar matförgiftning. Den kan smitta från en människa till en annan till exempel via livsmedel eller vatten.

21. Evira rekommenderar att skyddskläderna för den som hanterar livsmedel består av a) en ändamålsenlig arbetsdräkt. b) en ändamålsenlig arbetsdräkt, huvudbonad och skor. c) huvudbonad och skor. När du hanterar livsmedel ska du vara klädd i skyddskläder. Till exempel klyvning, kryddning och stekning utgör hantering av livsmedel. Enligt Eviras rekommendation ska du ha en ändamålsenlig arbetsdräkt, huvudbonad och skor. 22. Vilkendera av följande påståenden stämmer? a) Vid förebyggande av matförgiftningar är det väldigt viktigt att du tvättar händerna tillräckligt ofta när du hanterar livsmedel. b) Handtvätt har ingen betydelse i förebyggandet av matförgiftningar. Vid förebyggande av matförgiftningar är det väldigt viktigt att du tvättar händerna tillräckligt ofta när du hanterar livsmedel. Matförgiftning kan bero t.ex. på att bakterier och virus som orsakar matförgiftning sprids via händerna till maten. Egenkontroll 23. Vet du när egenkontroll kan vara förknippad med specialkrav? a) Ni har ekologiska produkter i ert sortiment. b) Ni importerar till Finland animaliska livsmedel, t.ex. kött eller ost. c) Om ni bedriver verksamhet i Lappland. Om du har ekologiska produkter i ditt sortiment är egenkontrollen förknippad med specialkrav beträffande ekologisk produktion. Om du importerar animaliska livsmedel till Finland, t.ex. kött eller ost, är egenkontrollen förknippad med specialkrav. För egenkontrollen gäller samma krav överallt i Finland. 24. Varför upprättas en plan för egenkontroll? a) Endast eftersom lagen kräver det. b) Så att ni kan planera alla arbetsfaser med tanke på livsmedelssäkerheten. c) Så att alla risker behandlas i planen och så att man kan förbereda sig för dem. d) Så att ni kan planera hur ni korrigerar eventuella fel. Med hjälp av en plan för egenkontroll sköter du om livsmedelssäkerheten. I planen för egenkontroll går du igenom alla dina centrala arbetsfaser. Dessutom funderar du över riskerna och hur du förbereder dig för dem. I planen antecknas också hur du korrigerar eventuella fel. 25. Vilket av följande påståenden stämmer? a) Planen för egenkontroll görs upp av livsmedelsinspektören. b) Du gör själv upp planen för egenkontroll från början eller så kan du använda t.ex. MaRas (reseoch restaurangbranschens förbund) anvisning om god praxis som underlag. Du upprättar planen för egenkontroll själv. Det är din egen plan över hur du hanterar verksamhetsriskerna och hur du korrigerar eventuella fel. Du kan även använda anvisningarna för god praxis som utarbetats av MaRa eller livsmedelstillsynens mallar som underlag för planen för egenkontroll.