Arbetsgrupper. Supportgrupp Kompetensförsörjning Ersättningsmodell Mätning IT (framtida vårdsystem)

Relevanta dokument
Framtidens hälso- och sjukvård

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Ale Vision 2025 Lätt att leva. Se mig! Äldreplan för Ale kommun,

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Att lyckas tillsammans i arbetet kring våra äldre Om konsten att nå gemensamma mål!

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Handlingsplan

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

Budget 2016 Grönblå Samverkan

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Varför införs en patientlag?

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Alla tjänar på ett starkt team!

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Styrkortens relationer 2006

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Gothia Forum. Claes Hegen Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Handlingsplan - Samordning och utveckling av nya arbetssätt för nära vård

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

Äldreomsorgs/hälso- och sjukvårdschefsnätverk

Avd VO psyk, rehab,diagn.

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Journal via nätet Västra Götalandsregionen

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården Anna Lundqvist

Så arbetar Region Skåne med kvalitetsuppföljning. Carina Nordqvist Falk, enhetschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Kroniskt Engagerad 2.0

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET


Förbättringskunskap i Västernorrland

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Standardiserade vårdförlopp -koordinatorsutbildning 25 aug Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

HS-frågor. Lena Levander och Cecilia Lundberg får i uppdrag att utse de medarbetare som ska utbildas.

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Tillsammans för patientmedverkan

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Äldreuppdraget i Östergötland

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Varför en handlingsplan?

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Projekt Barn som anhöriga

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Samordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Innehållsförteckning lägesrapport omställningen

Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla och Orust

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Transkript:

Arbetsgrupper Supportgrupp Kompetensförsörjning Ersättningsmodell Mätning IT (framtida vårdsystem) Patientprocess Cancer Hjärtkärlsjukdom Psykisk ohälsa Svårast sjuka äldre Barn och unga Rörelseorganens sjd Funktionshinder Akutvårdkedjan och prehospital vård Tandvård Strukturgrupp Patientsäkerhet Hälso- och sjukvård nära medborgaren Vårdmiljö Bemötande Tillgänglighet, valfrihet och delaktighet Hälsofrämjande aktiviteter och förebyggande arbete inom vården Hälsokontroller/screening Egenvård

Patientprocessgrupper Cancer Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Svårast sjuka äldre Barn och unga Rörelseorganens sjukdomar Funktionshinder Akutvårdkedjan och prehospital vård Tandvård Nils Conradi Dick Stockelberg Ingela Heimann Ann-Christine Baar Per Lundgren Ulf Angerås Anna Kågeson Robert Sinclair, Jarl Torgerson AM Olhede

Strukturgrupper Patientsäkerhet Hälso- och sjukvård nära medborgaren: Vårdmiljö Bemötande Tillgänglighet, valfrihet och delaktighet: Hälsofrämjande aktiviteter och förebyggande arbete inomvården: Hälsokontroller/screening Egenvård Claes-Håkan Björklund Hans Holmberg Lennart Ring Kristina Bonander Leena Ekberg Ann Stokland Eva Wallström Bo Hallin

Supportgrupper IT (vård-vård samt vård-patient) Ersättningsmodeller Hur mäter vi hälsoeffekter Kompetensfaörsörjning Anki Forsell AnnethLundahl JarlTorgerson, Anna Kjellström Eva Lundh

Övergripande tidslinje Nuläge/målbild Prinicipiella lösningar/ Konsekvenser Hur får vi det att hända. Politisk process September 2011 Februari 2012 Juni 2012

Angreppssätt Seminarier Flygning kommer att användas för att radikalt snabba upp arbetet och nå konsensus om resultatet. Arbetsgrupperna är av tre olika sorter patientprocesser, strukturella samt support och de kommer att hanteras olika, där de olika grupperna ger input till varandra. Arbetsgrupperna kommer att introduceras till liknande arbetssätt, beskrivningssätt och förväntansnivå så att förberedelserna hamnar på samma nivå. För att förstå den vision och de mål man vill uppnå så är det viktigt att starta i sättet på vilken man på bästa sätt kan arbeta för att skapa värde för invånarna. Dessutom starta i det man är överens om. Flygning. Generiskt schema.

Arbetsgrupper med olika fokus Supportgrupp Kompetensförsörjning Ersättningsmodell Mätning IT (framtida vårdsystem) Patientprocess Cancer Hjärtkärlsjukdom Psykisk ohälsa Svårast sjuka äldre Barn och unga Rörelseorganens sjd Funktionshinder Akutvårdkedjan och prehospital vård Tandvård Strukturgrupp Patientsäkerhet Hälso- och sjukvård nära medborgaren Vårdmiljö Bemötande Tillgänglighet, valfrihet och delaktighet Hälsofrämjande aktiviteter och förebyggande arbete inom vården Hälsokontroller/screening Egenvård Uppgift Beskriva nuläge för flödet Undersöka best practise Beskriva vision med det mest effektiva flödet Applicera strukturgruppernas insikter på flödet Uppgift Beskriva nuläge Undersöka best practise Lyfta fram framgångsfaktorer och beskriva generell vision Applicera patientproc. insikter på resp. område

Målbild 2025 - Aktiviteter Info Sektorsråd (26/5) Avstämning Styrgrupp Styrgrupp tar emot avrapp. Avstämning Sektorsråd 15/9 17/5 20/6 25-26/8 + 29-30/8 5-7/9 14-15/9 20-21/9 Avstämning. Sjukvårdsgruppen Färdigställande av målbilden Avstampför arbetsgrupperna Arbetsgruppernas förberedelser med nuläge och omvärldsanalys (goda exempel, fokusgrupper, påverkan från nationella initiativ etc) Ordförandena i arbetsgrupperna synkroniserar synsätt under en dag och simulerar följande Flygningars resultat Under två dagar tar patientprocesser fram det bästa bland flöden och strukturgrupper tar fram paket för att bli bäst inom området Under tre dagar appliceras strukturgruppernas paket på patientprocesserna och den totala målbilden formuleras Under två dagar drar supportgrupperna konsekvenser för sin målbild Ordförandena i arbetsgrupperna knyter ihop säcken ihop med styrgrupp och projektgrupp