T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-03-31 B 2937-08 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan Högsta domstolen har förelagt riksåklagaren att avge svarsskrivelse i målet. Jag vill anföra följande. Jag har inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten. Yttrandet bifogas. Inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet. Bakgrund Ekobrottsmyndighetens yttrande Ekobrottsmyndigheten har i sitt yttrande redogjort för omständigheterna i målet och den relevanta rättsliga regleringen. Jag får i dessa delar i huvudsak hänvisa till yttrandet. Uppsåt till otillbörlig marknadspåverkan När bestämmelsen om otillbörlig kurspåverkan år 1997 infördes i 7 kap. 1 lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument krävdes för ansvar att gärningen vidtagits i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av finansiella instrument. Straffbarhet förutsatte således ett direkt uppsåt att påverka marknadspriset. Bestämmelsen om otillbörlig marknadspåverkan återfinns i 8 lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (Mml). För att överensstämma med marknadsmissbruksdirektivet slopades kravet på direkt uppsåt. Enligt paragrafens första stycke krävs i stället för ansvar att gärningsmannen förfarit på ett sätt som han eller hon insett varit ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Enligt andra stycket är det tillräckligt för ansvar att gärningsmannen förfarit på ett sätt som han eller hon borde ha insett varit ägnat att påverka eller vilseleda på sätt som anges i första stycket. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 5553 114 85 STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C, 3 tr. 08-453 66 00 Telefax 08-453 66 99 Webbadress www.aklagare.se

SVARSSKRIVELSE Sida 2 (6) I propositionen uttalas att avsikten med att använda borde inse inte är att det ska ha någon annan betydelse än oaktsamhet. När det gäller det brottets subjektiva sida uttalades i övrigt att den som påverkar kursen fast han eller hon inser eller borde inse att agerandet sänder vilseledande signaler till marknaden, kan dömas för otillbörlig marknadspåverkan även om det yttersta syftet med agerandet är ett annat, t.ex. att uppnå en skattefördel (se prop. 2004/05:142, s. 72 och 167). Jareborg uttalar att när ett uppsåts- och ett oaktsamhetsrekvisit kopplas ihop i formler såsom har haft eller borde ha haft vetskap, får man anta att lagstiftaren helt enkelt avser uppsåt eller oaktsamhet (Jareborg, Allmän kriminalrätt, 2001, s. 331). Strahl konstaterar att lagen i många straffbud hänvisar till en värdering genom att för ansvar kräva att gärningen är otillbörlig. Därmed torde enligt Strahl inte för ansvar krävas, att gärningsmannen själv anser gärningen otillbörlig eller ens att han förstår att andra uppfattar den såsom sådan. När det i 16 kap. 13 brottsbalken stadgas straff för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet otillbörligen utsätter djur för lidande, torde uppsåtsrekvisitet inte innebära, att gärningsmannen inser att han handlar otillbörligen. Det är tillräckligt att han, på sätt uppsåtsläran anger, är medveten om de omständigheter som medför att gärningen kan betecknas som otillbörlig. Strahl uttalar vidare att det förhåller sig på samma sätt med rekvisitet otillbörlig, när i 20 kap. 2 brottsbalken beträffande mutbrottet för ansvar för belöning krävs att den är otillbörlig. Av uttalanden i förarbetena anges framgå att gärningsmannens egen åsikt om vad som är tillbörligt eller otillbörligt inte blir avgörande. Vad som fordras är i stället att de faktiska och rättsliga omständigheter som bildar grundvalen för bedömandet omfattas av uppsåtet (se Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976, s. 138 f). Grunder och frågan om prövningstillstånd Ekobrottsmyndighetens yttrande Även när det gäller grunderna för min inställning i målet och frågan om prövningstillstånd kan jag till stor del ansluta mig till vad Ekobrottsmyndigheten anfört. Jag vill dock tillägga följande. Kort om aktiehandel T har handlat med sig själv genom att sälja och köpa samma aktie med anlitande av olika depåer hos två värdepappersinstitut. Det torde inte krävas några särskilda kunskaper om aktiehandel för att inse att ett sådant handlande inte innebär någon förändring av äganderätten till aktierna och saknar såväl kommersiellt som marknadsmässigt syfte. För en utomstående betraktare torde förfarandet närmast framstå som meningslöst och obegripligt.

SVARSSKRIVELSE Sida 3 (6) Som konstateras i hovrättens dom är aktiehandeln i dag ofta sekundsnabb. Aktiehandel över Internet utan inblandning av mäklare blir allt vanligare. Även antalet s.k. daytraders ökar i omfattning. En daytrader är en person som gör många snabba och kortsiktiga affärer. Det handlar mycket om att agera snabbt vid kursförändringar på aktier och andra värdepapper och att utnytta skillnader mellan köp- och säljkurserna. Värdepappersinstituten erbjuder allt mer avancerade tjänster till de kunder som regelbundet handlar med aktier. Därvid står snabb och relevant information i fokus. Den som köper eller säljer aktier måste kunna förlita sig på att han eller hon vid varje tidpunkt grundar sitt investeringsbeslut på korrekta uppgifter. En viktig del av beslutsunderlaget utgörs självfallet av noterad köp- och säljkurs, kursen för senaste avslut samt handelns volym och omsättning. Uppgifterna om priset på aktien samt tillgång och efterfrågan på marknaden är viktiga inte bara när det gäller det sekundaktuella läget utan även för förfluten tid. Åtalspunkt 1 T har den 20 april 2006 lagt sälj- och köpordrar och därigenom under cirka 90 minuters tid mellan sina depåer åstadkommit 55 avslut avseende Brinovaaktien. Han har under denna tid omsatt 16 800 aktier till ett belopp om 2 027 600 kronor. T har vidgått att hans förfarande den 20 april 2006 varit ägnat att påverka marknadspriset för Brinova-aktien och verka vilseledande för andra aktörer. Ingen tvekan kan heller råda om att så är fallet. Den centrala frågan har i stället varit om T handlat med erforderligt uppsåt eller oaktsamhet. Som hovrätten uttalar är utgångspunkten för prövningen av uppsåtsfrågan att T handlat med aktier i ungefär 20 år och att han under tiden strax före åtalet omsatte 50-60 miljoner kronor på ett år. T måste därför anses ha mycket goda kunskaper om aktiehandel och villkoren för denna. T är en rutinerad aktör på aktiemarknaden som själv sköter sin handel över Internet. Han har under kort tid lagt ett stort antal köp- och säljordrar som lett till 55 avslut avseende Brinova-aktien. Ingen tvekan kan råda om T har insett att han handlat med sig själv, att detta förhållande inte stått klart för övriga aktörer på marknaden och att affärerna saknat kommersiellt syfte. Han har också insett att hans förfarande varit sådant att det typiskt sett kunde komma att påverka priset på aktien. T har därför handlat med erforderligt uppsåt. Eftersom det inte finns något krav på direkt uppsåt saknar det i sammanhanget betydelse att hans yttersta syfte med handlandet varit att uppnå skattefördelar. Åtalspunkterna 2 och 3 När det gäller bolagen RaySearch Laboratories AB och Concordia Maritime AB har, som påpekas av hovrätten, Ts aktiehandel inte varit lika koncentrerad

SVARSSKRIVELSE Sida 4 (6) tidsmässigt och hans andel av den totala handeln varit mindre i jämförelse med handeln med Brinova-aktien. Som hovrätten uttalar är det i samtliga fall fråga om aktiebolag i vilka handeln är relativt begränsad. Vidare måste beaktas att aktiehandeln, bl.a. över Internet, är sekundsnabb. T har lagt köp- och säljordrar som i 45 respektive 23 fall har lett till avslut mellan hans depåer. Hans handel får anses ha utgjort en betydande andel av den totala handeln med respektive aktie såväl när det gäller antalet aktier som det belopp handeln avsett. Vissa dagar har T under kort tid lagt köpoch säljordrar som under någon eller några få timmar lett till ett stort antal avslut. De enskilda avsluten avser genomgående avsevärda belopp (se tab. 17, s. 5, 6 och 10). Ts förfarande måste enligt min mening anses ha varit ägnat att påverka marknadspriset för de aktuella aktierna och verka vilseledande för andra aktörer. När det det sedan gäller brottets subjektiva sida har T inte kunnat lämna någon egentlig förklaring till sitt handlande. I målet är vidare utrett att T efter sin handel med Brinova-aktier upplysts av en anställd hos Avanza Bank att handel mellan egna depåer inte var tillåten och att affärerna makulerades. Även när det gäller dessa affärer måste T ha insett att han handlat med sig själv, att detta förhållande inte stått klart för övriga aktörer på marknaden och att affärerna saknat kommersiellt syfte. Vidare har han insett att handel mellan egna depåer enligt börsens handelsregler är uttryckligen förbjuden. T måste också ha insett att hans förfarande varit sådant att det typiskt sett kunde komma att påverka priset på aktien. Han har därför handlat med erforderligt uppsåt. Frågan om prövningstillstånd Antalet anmälningar om brott på de finansiella marknaderna ökar. Som Ekobrottsmyndigheten påpekar är överrättspraxis beträffande brottet otillbörlig marknadspåverkan knapphändig. Detta medför att det generellt sett finns ett praktiskt behov av vägledande avgöranden från Högsta domstolen. Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande utför myndigheten åklagaruppgiften i samtliga mål avseende otillbörlig marknadspåverkan. Målen handläggs vid Nationella ekobrottskammaren i Stockholm. Enligt 4 förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten ska myndigheten utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Vidare ska Ekobrottsmyndigheten särskilt följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten, följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Som ett led i denna verksamhet ska sedan några år tillbaka landets samtliga åklagare tillställa Ekobrottsmyndigheten alla domar i mål angående ekonomisk brottslighet. Domarna gås igenom

SVARSSKRIVELSE Sida 5 (6) och analyseras fortlöpande i syfte att urskilja och fånga upp intressanta rättsfrågor. I den ursprungliga bestämmelsen om otillbörlig kurspåverkan i 7 kap. 1 lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument nämndes att sluta avtal för skens skull direkt i lagtexten. I propositionen till bestämmelsen nämndes som exempel på en rättshandling som sker för skens skull att någon med anlitande av olika värdepappersinstitut säljer och köper samma finansiella instrument (prop. 1995/96:215, s. 95). Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande framgår av förarbetena till den nu gällande bestämmelsen om otillbörlig marknadspåverkan att den omfattar alla de handlingar som räknades upp i den tidigare bestämmelsen om otillbörlig kurspåverkan. Vidare anges i genomförandedirektivet till marknadsmissbruksdirektivet handel som inte leder till någon förändring av det verkliga ägandet av ett finansiellt instrument som en signal på att ett agerande kan utgöra otillbörlig marknadspåverkan. Därtill kommer att handel mellan egna depåer är uttryckligen förbjuden enligt börsens regler. Av det anförda får anses framgå att aktiehandel med sig själv får anses som något av ett typfall av otillbörlig marknadspåverkan. Redan därför kan ifrågasättas om det just när det gäller handel mellan egna depåer finns ett behov av vägledande uttalanden av Högsta domstolen. Ekobrottsmyndigheten har i en komplettering till sitt yttrande den 22 september 2009 redovisat utfallet av de domar som under tiden den 1 januari 2008 den 21 september 2009 meddelats i mål avseende otillbörlig marknadspåverkan vid egenhandel med aktier. Därvid har domarna i det nu aktuella målet exkluderats. Under den aktuella tiden har 25 tingsrättsdomar meddelats. Den tilltalade har dömts för otillbörlig marknadspåverkan i 24 av dessa fall. Sju av de fällande domarna har överklagats till hovrätten. Beträffande två av dessa domar har tiden för överklagande ännu inte löpt ut. Tingsrätten har i ett fall ogillat åtalet. Den friande domen har överklagats till hovrätten. Under samma tid har en hovrättsdom meddelats. Hovrätten dömde den tilltalade för otillbörlig marknadspåverkan. Domen har vunnit laga kraft. De underrättsavgöranden som Ekobrottsmyndigheten redovisat förstärker intrycket av att det när det gäller aktiehandel med sig själv inte finns någon sådan osäkerhet i rättstillämpningen som skulle kunna motivera meddelande av prejudikatdispens. Om handeln är så omfattande som i målet måste den enligt min mening anses vara ägnad att otillbörligt påverka priset på aktien och verka vilseledande för övriga aktörer på marknaden. Enligt min mening har T förfarit på ett sätt som varken när det gäller brottets objektiva eller subjektiva sida lämnar något egentligt utrymme för annat än en fällande dom. Målet får därför även av denna anledning anses mindre väl lämpat för en prövning av Högsta domstolen.

SVARSSKRIVELSE Sida 6 (6) Sammanfattningsvis avstyrker jag prövningstillstånd. Samtidigt vill jag framhålla att Ekobrottsmyndigheten även fortsättningsvis kommer att kontinuerligt följa och analysera rättstillämpningen när det gäller brottet otillbörlig marknadspåverkan. Bevisning Jag ber att få återkomma med bevisuppgift för det fall Högsta domstolen skulle komma att meddela prövningstillstånd i målet. Kerstin Skarp Lars Persson Kopia till: Ekobrottsmyndigheten, Generaldirektörens kansli, Rätts- och utvecklingsenheten (EBM B-2009/0061) Ekobrottsmyndigheten, Nationella ekobrottskammaren i Stockholm (C06-4-69-06)