RB./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Transkript

1 SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson B Rotel 36 Högsta domstolen Box STOCKHOLM RB./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan (Svea hovrätts, avd.5, dom i mål B ) Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd och därefter förelagt riksåklagaren att avge svarsskrivelse i målet. Jag vill anföra följande. Jag har inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten har till sitt yttrande fogat ett yttrande från vice chefsåklagaren Anders Hirsch. Yttrandena bifogas. Inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Bakgrund I de yttranden som inkommit från Ekobrottsmyndigheten redogörs för omständigheterna i målet. Jag får i dessa delar hänvisa till yttrandena. Vad gäller Ekobrottsmyndighetens yttrande ska femte stycket på s. 2 rätteligen lyda på följande sätt. De första 13 köpen företas i poster om aktier från kl. 11:12:45 11:50:49 dvs. under 38 minuter. De 11 senaste av dessa genomförs under sammanlagt 1 minut och 27 sekunder. Säljorder beträffande de aktierna har funnits i orderboken med början den 20 november och senast den 27 november kl. 10:11. Även de följande fem posterna avsåg poster som redan fanns i orderboken. Det särskilda tillvägagångssättet som innebar att köpen delades upp i småposter kan därför inte motiveras med att RB önskade förvärva så många aktier som möjligt. På s. 2, sjätte stycket, första raden, och på s. 8, andra stycket, första raden, står det köporder. I båda fallen ska det rätteligen stå säljorder. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C, 3 tr Telefax registrator@aklagare.se Webbadress

2 SVARSSKRIVELSE Sida 2 (9) Grunder Ekobrottsmyndighetens yttrande Även när det gäller grunderna för min inställning i målet kan jag till stor del ansluta mig till vad Ekobrottsmyndigheten anfört. Jag vill dock tillägga följande. Kort om aktiehandel Som framgår av yttrandena från Ekobrottsmyndigheten är aktiehandeln i dag mycket snabb. Transaktioner genomförs på bråkdelen av en sekund. Handel över Internet med anlitande av nätmäklare blir allt vanligare. Även antalet s.k. daytraders ökar i omfattning. En daytrader är en person som gör många snabba och kortsiktiga affärer. Det handlar mycket om att agera snabbt vid kursförändringar på aktier och andra värdepapper och att utnyttja skillnader mellan köpoch säljkurserna. Värdepappersinstituten erbjuder allt mer avancerade tjänster till de kunder som regelbundet handlar med aktier. Därvid står snabb och relevant information i fokus. Den som köper eller säljer aktier måste kunna förlita sig på att han eller hon vid varje tidpunkt grundar sitt investeringsbeslut på korrekta uppgifter. En viktig del av beslutsunderlaget utgörs självfallet av noterad köp- och säljkurs, kursen för senaste avslut samt handelns volym och omsättning. Uppgifterna om priset på aktien samt tillgång och efterfrågan på marknaden är viktiga inte bara när det gäller det sekundaktuella läget utan även för förfluten tid. Den rättsliga regleringen Otillbörlig marknadspåverkan Enligt 8 lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen) döms den för otillbörlig marknadspåverkan som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars förfar på ett sätt som han eller hon inser är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. I propositionen till marknadsmissbrukslagen konstaterades att bestämmelsen om otillbörlig marknadspåverkan närmast motsvarade bestämmelsen om otillbörlig kurspåverkan i 9 i den fram till dess gällande insiderstrafflagen (2000:1086). Gärningsbeskrivningen avseende otillbörlig marknadspåverkan angavs dock vara mer generell. Den omfattar alla förfaranden som innebär en otillbörlig påverkan på priset eller ett vilseledande på annat sätt av köpare och säljare av finansiella instrument. Alla de handlingar som räknades upp i 9 insiderstrafflagen omfattas av den nya lydelsen. Detta angavs gälla även de förfaranden som räknas upp i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig

3 SVARSSKRIVELSE Sida 3 (9) marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (marknadsmissbruksdirektivet) (se prop. 2004/05:142 s. 167). Enligt 9 insiderstrafflagen dömdes bl.a. den för otillbörlig kurspåverkan som, vid handel på värdepappersmarknaden i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av finansiella instrument ingick köp- eller säljavtal, lämnade anbud om slutande av sådant avtal, vidtog annan liknande åtgärd eller föranledde någon annan till sådan rättshandling och åtgärden var ägnad att vilseleda köpare och säljare av finansiella instrument. Särskilt om marknadsmissbruksdirektivet I artikel 1.2 i marknadsmissbruksdirektivet återfinns en definition på otillbörlig marknadspåverkan. I punkten a) anges transaktioner eller handelsorder som (1) ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på finansiella instrument eller som (2) genom en persons agerande eller fleras samarbete låser fast priset på ett eller flera finansiella instrument vid en onormal eller konstlad nivå. Det är dock inte fråga om otillbörlig marknadspåverkan i de fall då personen som utförde transaktionen eller handelsordern kan visa att hans eller hennes skäl att utföra densamma är legitima och att transaktionen eller ordern stämmer överens med godtagen marknadspraxis på den berörda reglerade marknaden. I artikel 4 i det första genomförandedirektivet (Kommissionens direktiv 2003/124/EG av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller definition och offentliggörande av insiderinformation och definition av otillbörlig marknadspåverkan) finns ett antal exempel på förfaranden (signaler) som kan vara att betrakta som otillbörlig marknadspåverkan. I det sammanhanget redovisar tingsrätten de exempel som anges i punkterna a), b) och c). Här bör noteras att det inte är punkt c) utan punkt e) som avser givna handelsorder eller utförda transaktioner som är koncentrerade till ett kort tidsintervall under handelsdagen och leder till en prisförändring som sedan vänder. Som uttalas i propositionen till marknadsmissbrukslagen kräver i stort sett samtliga de uppräknade signalerna på otillbörlig marknadspåverkan något ytterligare moment eller syfte för att vara otillbörliga. Det anges ligga i sakens natur att stora handelorder påverkar priset och det förhållandet att stora order är koncentrerade till ett kort tidsintervall eller sker vid en viss tidpunkt är inte klandervärt i sig. Det kan inte heller anses otillbörligt att någon som nyss köpt eller sålt finansiella instrument strax därefter utför en motstående transaktion för att t.ex. tillgodogöra sig vinster eller begränsa förluster på grund av kursrörelser (prop. 2004/05:142, s. 69). I författningskommentaren till bestämmelsen om otillbörlig marknadspåverkan uttalas att ett förfarande enligt godtagen marknadspraxis som skett av legitima

4 SVARSSKRIVELSE Sida 4 (9) skäl inte kan anses som otillbörligt och därför faller utanför det straffbara området. I detta sammanhang uttalas följande (prop. 2004/05:142, s. 167 f). I första genomförandedirektivet finns i artiklarna 4 och 5 olika omständigheter angivna som skall beaktas vid bedömningen av om ett förfarande innebär otillbörlig marknadspåverkan. Eftersom den straffrättsliga regleringen av otillbörlig marknadspåverkan behålls, blir det domstolarna som har att beakta dessa omständigheter. Enligt andra stycket i artikel 1.2 i marknadsmissbruksdirektivet skall transaktioner som stämmer överens med godtagen marknadspraxis på en reglerad marknad inte anses som otillbörlig marknadspåverkan även om transaktionen t.ex. ger eller kan förväntas ge vilseledande signaler, förutsatt att den som utförde transaktionen kan visa att hans skäl att utföra den var legitima. Ett förfarande enligt godtagen marknadspraxis som skett av legitima skäl kan inte anses otillbörligt och faller därför utanför det straffbara området. På samma sätt som angetts i föregående stycke kommer det att vila på domstolarna att slutligen bedöma om ett förfarande står i överensstämmelse med godtagen marknadspraxis och därför inte skall anses som otillbörlig marknadspåverkan. Domstolarna kan därvid hämta ledning i de beslut om godtagande av praxis som Finansinspektionen enligt 18 skall offentliggöra. I detta sammanhang kan också nämnas att i kommentaren till marknadsmissbrukslagen uttalas beträffande otillbörlighetsrekvisitet att varje extraordinär åtgärd, eller sekvens av sådana åtgärder, som syftar till att påverka marknadspriset i en bestämd riktning torde kunna bedömas som otillbörlig. Detta anges gälla oberoende av om det som en följd av agerandet uppkommer en skaderisk eller inte. Med termen extraordinär avses sådana åtgärder som inte är motiverade av det rådande marknadspriset och allmänt tillgänglig information (Samuelsson, m.fl., Lagen om marknadsmissbruk och lagen om anmälningsskyldighet En kommentar, 2005, s. 287 f.). Uppsåt och oaktsamhet i bestämmelsen om otillbörlig marknadspåverkan När bestämmelsen om otillbörlig kurspåverkan år 1997 infördes i 7 kap. 1 lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument krävdes för ansvar att gärningen vidtagits i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av finansiella instrument. Straffbarhet förutsatte således ett direkt uppsåt att påverka marknadspriset. Bestämmelsen om otillbörlig marknadspåverkan återfinns numera i 8 marknadsmissbrukslagen. För att överensstämma med marknadsmissbruksdirektivet har kravet på direkt uppsåt slopats. Enligt paragrafens första stycke krävs i stället för ansvar att gärningsmannen förfarit på ett sätt som han eller hon insett varit ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Enligt andra stycket är det tillräckligt för ansvar att gär-

5 SVARSSKRIVELSE Sida 5 (9) ningsmannen förfarit på ett sätt som han eller hon borde ha insett varit ägnat att påverka eller vilseleda på sätt som anges i första stycket. I propositionen uttalas att avsikten med att använda borde inse inte är att det ska ha någon annan betydelse än oaktsamhet. När det gäller brottets subjektiva sida uttalades i övrigt att den som påverkar kursen fast han eller hon inser eller borde inse att agerandet sänder vilseledande signaler till marknaden, kan dömas för otillbörlig marknadspåverkan även om det yttersta syftet med agerandet är ett annat, t.ex. att uppnå en skattefördel (se prop. 2004/05:142 s. 72 och 167). Jareborg uttalar att när ett uppsåts- och ett oaktsamhetsrekvisit kopplas ihop i formler såsom har haft eller borde ha haft vetskap, får man anta att lagstiftaren helt enkelt avser uppsåt eller oaktsamhet (Jareborg, Allmän kriminalrätt, 2001, s. 331). Strahl konstaterar att lagen i många straffbud hänvisar till en värdering genom att för ansvar kräva att gärningen är otillbörlig. Därmed torde enligt Strahl inte för ansvar krävas, att gärningsmannen själv anser gärningen otillbörlig eller ens att han förstår att andra uppfattar den såsom sådan. När det i 16 kap. 13 brottsbalken stadgas straff för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet otillbörligen utsätter djur för lidande, torde uppsåtsrekvisitet inte innebära, att gärningsmannen inser att han handlar otillbörligen. Det är tillräckligt att han, på sätt uppsåtsläran anger, är medveten om de omständigheter som medför att gärningen kan betecknas som otillbörlig. Strahl uttalar vidare att det förhåller sig på samma sätt med rekvisitet otillbörlig, när i 20 kap. 2 brottsbalken beträffande mutbrottet för ansvar för belöning krävs att den är otillbörlig. Av uttalanden i förarbetena framgår att gärningsmannens egen åsikt om vad som är tillbörligt eller otillbörligt inte blir avgörande. Vad som fordras är i stället att de faktiska och rättsliga omständigheter som bildar grundvalen för bedömandet omfattas av uppsåtet (se Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976, s. 138 f). Ringa gärning När det gäller det uppsåtliga brottet i 8 första stycket marknadsmissbrukslagen finns en särskild straffskala för ringa brott. Oaktsamt handlande straffbeläggs i 8 andra stycket. Av bestämmelsen framgår att det inte ska dömas till ansvar om gärningen är ringa. I propositionen uttalas i detta avseende följande (prop. 2004/05:142 s. 72 f). Åklagarmyndigheten i Västerås ifrågasätter om ringa fall av otillbörlig marknadspåverkan skall vara kriminaliserat. I samband med införandet av insiderstrafflagen infördes också straffansvar för ringa fall av otillbörlig kurspåverkan. Skälen härför angavs i förarbetens bl.a. vara att synen på otillbörlig kurspåverkan under senare tid har skärpts. Regeringen gör beträffande den uppsåtliga delen av otillbörlig marknadspåverkan ingen annan bedömning. Straffansvaret utvidgas

6 SVARSSKRIVELSE Sida 6 (9) nu emellertid till att även omfatta också den som förfar på ett sätt som han eller hon borde inse är ägnat att påverka marknadspriset m.m. För att inte i onödan belasta myndigheternas utredningskapacitet med mindre ärenden föreslår regeringen att det införs en särskild regel om straffrihet för sådana ringa fall. Min bedömning Vid tiden för de i målet aktuella transaktionerna ägde och företrädde RB aktiebolaget S I AB. Bolaget hade en värdepappersdepå i Nordnet Bank. S I AB var då den tredje största ägaren i Wiking Mineral AB. Bolaget innehade cirka 5 miljoner aktier, vilket motsvarade cirka 8 procent av det totala antalet aktier i Wiking Mineral AB. Som antecknas i hovrättens dom är det i målet ostridigt att RB, som företrädare för S I AB, på marknadsplatsen Aktietorget, den 27 november 2008, har genomfört transaktioner i den omfattning som åklagaren påstått. Vidare är ostridigt att det inte hade publicerats någon kurspåverkande nyhet beträffande Wiking Mineral AB i anslutning till den aktuella handelsdagen. RB har under drygt 46 minuter köpt aktier i Wiking Mineral AB vid 18 tillfällen. Under denna tid har endast en annan aktör förvärvat aktier. RB har köpt totalt aktier i poster om aktier (sju tillfällen), aktier (ett tillfälle), aktier (åtta tillfällen), aktier (ett tillfälle) och aktier (ett tillfälle). Av dessa 18 förvärv har RB genomfört 16 mellan kl. 11:49:22 och 11:58:51. Som hovrätten noterat utgjorde de transaktioner RB genomförde 51,6 procent av handeln i Wiking Mineral AB den 27 november RBs handel under de 46 minuter som åtalet avser motsvarade 31,7 procent av hela dagens handel. Hovrätten har vidare noterat att RB vid förhöret med honom uppgett att han har ett stort intresse i verksamheten i Wiking Mineral AB och att han ville komma över större delen av bolagets aktier. Enligt hovrätten hade han dock inte kunnat ange något legitimt skäl till varför han i samband med avslutet kl. 11:50:58 endast köpte aktier av en post om aktier som fanns ute till försäljning för att sex, sju minuter senare köpa sammanlagt aktier i bolaget och senare samma dag ytterligare aktier, i båda fallen till ett högre pris. RB har i sitt överklagande förklarat avslutet kl. 11:50:58 med att han alldeles kort innan genom ett antal köporder inhandlat aktier och att det ur ett affärsmässigt perspektiv vore direkt förkastligt att lägga egna köporder på stora volymer eftersom detta skulle verka prisdrivande. Här kan konstateras att RB före avslutet kl. 11:50:58 genom 11 köporder under knappt en och en halv minut (kl. 11:49:22 11:50:49) inhandlat aktier. Avsluten har skett till kurserna 1,54 (fyra avslut), 1,64 (två avslut) och 1,69

7 SVARSSKRIVELSE Sida 7 (9) (fem avslut). De fem avsluten till kursen 1,69 har skett under 18 sekunders tid och avsett aktier vid varje tillfälle. Som framgår av Ekobrottsmyndighetens båda yttranden har RB köpt av de säljorder som lagts ut till ett allt högre pris. Aktiehandeln via marknadsplatsen Aktietorget är anonym, marknadens aktörer kan inte se vem eller vilka som ligger bakom genomförda köp- respektive säljtransaktioner. RB har därför dessutom genom att under mycket kort tid lägga flera köporder avseende Wiking Mineral AB gett övriga aktörer på marknaden intryck av att det funnits ett stort intresse för bolagets aktier och att dessa handlats till en allt högre kurs. Därvid har de övriga aktörerna självfallet utgått ifrån att de som köpt aktierna strävat efter att förvärva dessa till ett så lågt pris som möjligt. RBs agerande kan enligt min mening inte förklaras på annat sätt än att han strävat efter att påverka marknadspriset på Wiking Mineral-aktien. Att syftet med RBs agerande på aktiemarknaden under de 46 minuter som åtalet avser varit att påverka priset framgår också tydligt av att han, som redan nämnts, kl. 11:50:58 köper av de aktier som då var tillgängliga till priset 1,85 kronor. Därefter händer inget förrän kl. 11:56:39 då en annan aktör köper de resterande aktierna. Kl. 11:56:56, 17 sekunder senare, köper RB aktier till kursen 1,89. Ytterligare 11 sekunder senare köper han aktier till priset 2,25 kronor och 9 sekunder därefter förvärvar han aktier till priset 2,49 kronor. När en annan aktör kl. 11:57 lägger ut en säljorder på aktier till lägsta pris 4,50 kronor lägger RB en köporder som leder till affär kl. 11:58:51. RB fortsätter för övrigt sin handel med Wiking Mineral-aktier genom att samma eftermiddag förvärva ytterligare aktier. RB hävdar att han varit intresserad av att långsiktigt utöka sitt innehav av aktier i Wiking Mineral AB och att han önskat komma över större delen av aktierna i bolaget. Som nämnts hävdar RB i Högsta domstolen att det ur ett affärsmässigt perspektiv vore direkt förkastligt att lägga egna köporder på stora volymer eftersom detta skulle verka prisdrivande. Jag har svårt att förstå logiken i detta argument eftersom RB, inom 2 minuter och 12 sekunder efter det att en annan aktör köpt de resterande aktierna till priset 1,85 kronor, vid fyra tillfällen köper aktier till ett stigande pris, de sista akterna köper han till kursen 4,50. RBs agerande kan knappast sägas präglas av affärsmässighet, tvärtom förefaller han vara helt okänslig för vad han betalar för aktierna. De sista aktierna betalar han ett sådant överpris för att Aktietorget beslutar att makulera transaktionen. Vidare kan, som anförs i yttrandet från Anders Hirsch, konstateras att om RB, i stället för att endast köpa aktier, hade köpt samtliga de aktier som var tillgängliga, skulle senast betalt pris på aktien fortfarande ha legat på 1,85 kronor. En sådan åtgärd skulle därför inte i sig ha inneburit en kursstegring. RBs val att begränsa köpordern till ak-

8 SVARSSKRIVELSE Sida 8 (9) tier kan vidare konstateras inte ligga i linje med hans uppgivna långsiktiga strategi att komma över större delen av aktierna i bolaget. Som framgår av Anders Hirschs yttrande skiljer sig RBs handel med Wiking Mineral-aktier den 27 november 2008 från hans handel i övrigt under den aktuella månaden. Hans övriga förvärv under november har skett till priser som legat mellan 1,49 och 1,96 kronor. RBs handel avviker också från hela marknadens handel med Wiking mineral-aktier under november månad. Lägst betalt under månaden var 1,45 kronor, som för övrigt noterades vid de första avsluten på morgonen den 27 november, och högst betalt, bortsett från RBs handel den 27 november, var 2,08 kronor som noterades månadens första handelsdag. Under de 46 minuter som åtalet omfattar har RB således förvärvat Wiking Mineral-aktier till ett pris som varit mer än dubbelt så högt jämfört både med vad han själv betalat tidigare under månaden och vad övriga aktörer betalat. För att syftet med RBs transaktioner varit att påverka aktiekursen talar också vad som framgår av det samtal som RB hade med en aktiemäklare vid Nordnet Bank den 27 november RBs förvärv av Wiking Mineral-aktier till priset 4,50 kronor ansågs av Aktietorgets marknadsövervakning som inte marknadsmässigt, varför transaktionen makulerades. Detta var det sista av de 18 aktieförvärv som RB genomförde under de 46 minuter som omfattas av åtalet. Under denna tid har RB med korta tidsmellanrum lagt köporder på köporder, vilka lett till avslut på en allt högre prisnivå och slutligen till kursen 4,50. RB har metodiskt köpt de aktier som legat ute till försäljning för att kunna driva upp kursen. Han har också genom att dela upp sina förvärv i mindre poster gett övriga aktörer på marknaden intryck av att det funnits ett större intresse för aktien än vad som egentligen var fallet. Samtliga de aktieförvärv som åtalet avser har därför utgjort en nödvändig del av det förfarande som inneburit att kursen under 46 minuter drivits upp från 1,45 till 4,50, en kursökning med 210 procent. Jag anser således att RBs handel har gett övriga aktörer på aktiemarknaden vilseledande signaler om efterfrågan och pris på aktien i Wiking Mineral AB (jfr artikel 1.2 i marknadsmissbruksdirektivet). I detta sammanhang bör också nämnas att RBs transaktioner har utgjort en betydande del av omsättningen i aktien den aktuella dagen och att transaktionerna lett till en väsentlig förändring av priset på aktien (jfr artikel 4 a i det första genomförandedirektivet). Vidare har RB haft en betydande köpposition i aktien (jfr artikel 4 b i det första genomförandedirektivet). Transaktionerna har också varit koncentrerade till ett kort tidsintervall och lett till en kraftig prisuppgång som sedan vänt (jfr artikel 4 e i det första genomförandedirektivet). Som framgått i det föregående anser jag att RBs handel med aktier i Wiking Mineral AB inte varit kommersiellt betingad och att han inte har haft något

9 SVARSSKRIVELSE Sida 9 (9) legitimt skäl för sitt agerande. Tvärtom har syftet med samtliga de transaktioner RB genomfört varit att driva upp priset på aktien. Med hänsyn härtill anser jag att RB har förfarit på ett sätt som varit ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset för Wiking Mineral-aktien. RB har enligt vad han själv berättat handlat med aktier sedan år Vid tiden för den nu aktuella aktiehandeln måste han därför ha haft en mycket god kunskap om handeln på aktiemarknaden och villkoren för denna. Som framgått anser jag att i målet är visat att syftet med samtliga de förvärv av aktier i Wiking Mineral AB som RB företog den 27 november 2008 var att driva upp priset på aktien. Han måste därför ha insett att hans agerande saknade kommersiellt syfte och att det sände vilseledande signaler till marknaden. RB måste också ha insett att hans förfarande var sådant att det typiskt sett påverkade priset på aktien. Jag anser således att RB har handlat med uppsåt. RB bör således dömas för otillbörlig marknadspåverkan. Brottet är enligt min mening inte att anse som ringa. I likhet med hovrätten anser jag att påföljden bör bestämmas till villkorlig dom i förening med dagsböter. Bevisning m.m. Som muntlig bevisning åberopas förhören med RB och vittnesförhöret med GG. Förhören bör förebringas genom uppspelning av de förhör som hölls i tingsrätten. Som skriftlig bevisning åberopas samma bevisning som åklagaren åberopade i hovrätten, dvs. den bevisning som framgår av dels åklagarens anslutningsöverklagande till hovrätten daterat den 11 oktober 2010 (hovrättens ab 3), dels åklagarens svarsskrivelse daterad den 2 december 2010 (hovrättens ab 13). Kerstin Skarp Lars Persson Kopia till: Ekobrottsmyndigheten, Rätts- och utvecklingsenheten (EBM B-2012/0061) Ekobrottsmyndigheten, Finansmarknadskammaren (EB-2032/09) Vice chefsåklagaren Anders Hirsch, Södertörns åklagarkammare i Stockholm