IS./. riksåklagaren m.fl. ang. vårdslöst bidragsbrott m.m.

Transkript

1 SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström B Högsta domstolen Box STOCKHOLM IS./. riksåklagaren m.fl. ang. vårdslöst bidragsbrott m.m. (Göta hovrätts dom den 14 december 2011 i mål B ) Högsta domstolen har, efter att ha meddelat prövningstillstånd, förelagt riksåklagaren att inkomma med svarsskrivelse i målet. Riksåklagaren har tidigare yttrat sig i frågan om Högsta domstolen skulle meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten (Högsta domstolens mål Ö ). Jag vill anföra följande. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Bakgrund Åtalet m.m. och tingsrättens dom IS åtalades för bidragsbrott, i andra hand vårdslöst bidragsbrott, enligt följande gärningsbeskrivning. IS har den 20 augusti 2009 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktiga uppgifter till Mariestads kommun genom att vid ansökan om försörjningsstöd undanhålla inkomstuppgifter i form av skatteåterbäring. IS har därigenom oriktigt fått utbetalt kr i försörjningsstöd, vilket hon inte har varit berättigad till. Åklagaren, som förde målsägandens talan, yrkade att IS skulle förpliktas att utge skadestånd med kr till Mariestads kommun avseende felaktigt utbetalt försörjningsstöd. På beloppet yrkades ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 20 augusti 2009 till dess full betalning sker. IS förnekade brott och uppgav i förhöret vid tingsrätten bl.a. följande. Hon och hennes sambo gick till socialkontoret och fyllde i ansökan där. Det var hennes sambo som fyllde i ansökan. Hon uppgav sina uppgifter till sambon som sedan fyllde i dem. Hon läste nog inte igenom hela blanketten när den var ifylld. Hon tänkte inte på rutan för överskjutande skatt eller vad den kunde betyda. Hon hade vid den tidpunkten erhållit socialbidrag under några månaders tid. Hon Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C Telefax Registrator.riksaklagaren@aklagare.se Webbadress

2 Sida 2 (6) kommer inte ihåg om hon fick information om vilka uppgifter som ska fyllas i på blanketten. Hon visste att hon hade fått tillbaka på skatten, men de pengarna hade de redan använt dels till att betala ett skadestånd som hennes sambo blivit ådömd att betala, dels till att köpa saker på IKEA. Hon fick veta att hon skulle uppge eventuell överskjutande skatt när hon var på socialkontoret i Töreboda. Handläggaren i Töreboda frågade särskilt om hon hade fått skatteåterbäring. Tingsrätten dömde IS för vårdlöst bidragsbrott, bestämde påföljden till 40 dagsböter å 50 kr samt beslutade att IS skulle utge skadestånd till Mariestads kommun med kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 20 augusti 2009 till dess betalning sker. Tingsrätten uttalade i sina domskäl bl.a. följande. Det är utrett att IS i ansökan om socialbidrag vid Mariestads kommun inte uppgav att hon erhållit skatteåterbäring. Överskjutande skatt är en inkomstuppgift som ska uppges vid en sådan ansökan. Om IS hade uppgivit denna uppgift skulle hon inte ha fått kr utbetalt i försörjningsstöd. Inget i målet tyder på att IS uppsåtligen lämnat oriktiga uppgifter till Mariestads kommun. Frågan är då om hon av grov oaktsamhet gjort detta. IS visste att hon hade fått skatteåterbäring. Hon hade under en tidsperiod om ett flertal månader ansökt om och blivit beviljad socialbidrag och var således van vid ansökningshandlingarna. Med tanke på den tid under vilken hon blivit beviljad socialbidrag torde hon även ha varit införstådd med vilka villkor som gäller för socialbidrag. Med hänsyn härtill och att det på ansökningshandlingarna finns ett fält benämnt överskjutande skatt som IS inte fyllde i, finner tingsrätten det styrkt att hon förfarit grovt oaktsamt när hon lämnat felaktiga uppgifter till Mariestads kommun. Påföljden för gärningen ska bestämmas till ett måttligt bötesstraff. Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska IS förpliktas att till Mariestads kommun betala yrkat belopp, vilket avser det felaktigt utbetalda försörjningsstödet, jämte yrkad ränta. Hovrättens dom IS yrkade att åtalet skulle ogillas. Åklagaren bestred ändring. Hovrätten, som fastställde tingsrättens dom, uttalade i sina domskäl bl.a. följande. I förarbetena till bidragsbrottslagen har betonats att det för att välfärdssystemet ska fungera förutsätts ett inte obetydligt mått av lojalitet och aktsamhet hos förmånstagare i samband med ansökningar och utbetalningar (se prop. 2006/07:80 s. 46 m). Det har i samma lagstiftningsärende också betonats vikten av att den enskilda ska ta ansvar för att de uppgifter han eller hon lämnar är korrekta (a. prop. s. 50 ö). I målet är utrett att IS den 21 augusti 2009 beviljades försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) med kr och att hon i mitten av samma månad och år fick tillbaka överskjutande skatt med drygt kr. Det är vidare

3 Sida 3 (6) utrett att den blankett hon undertecknade vid ansökan om försörjningsstöd innehöll en särskild rad där sökanden skulle uppge om han eller hon fått överskjutande skatt och i så fall med uppgift om belopp och utbetalningsdag. Det är slutligen utrett att hon vid den i målet aktuella ansökan inte uppgav att hon erhållit överskjutande skatt. Förhållandena är enligt hovrättens mening sådana att IS i vart fall måste ha insett att den skatteåterbäring hon fått endast några dagar innan hon ansökte om försörjningsstöd skulle kunna påverka hennes möjlighet att få försörjningsstöd beviljat och att hon var skyldig att anmäla detta förhållande, något som också tydligt framgick av den blankett hon undertecknade. Genom att underlåta detta har hon förfarit grovt oaktsamt i bidragsbrottslagens mening. Hon kan således inte undgå ansvar för bidragsbrott. Påföljden ska bestämmas till böter. Skäl att ändra vad tingsrätten beslutat i denna del finns inte. Med denna utgång i skuldfrågan ska hon förpliktas att ersätta Mariestads kommun med yrkat belopp. Överklagandet till Högsta domstolen IS yrkar att åtalet och målsägandens skadeståndstalan ska ogillas. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. Underinstanserna har gjort en för sträng tolkning av den aktuella bestämmelsen om vårdslöst bidragsbrott. När det gäller omständigheterna då den aktuella blanketten fylldes i är dessa i stort klarlagda eller i vart fall inte ifrågasatta. Det var således hennes sambo som förde pennan i egenskap av sökande och handläggaren på socialkontoret lämnade möjligen råd och upplysningar i samband därmed. Hon granskade inte blanketten innan den undertecknades och det var aldrig tal om eller ställdes någon särskild fråga om hon fått skatteåterbäring. Den i detta sammanhang insmugna detaljen i det flersidiga dokumentet uppmärksammades således inte av henne. Eftersom pengarna hade förbrukats till bl.a. sambons böter har de heller inte redovisats som tillgång. Att hon inte haft ont uppsåt eller agerat särskilt oaktsamt styrks även av att hon i samband med en ny ansökan om försörjningsstöd en månad senare uppgav att hon fått skatteåterbäring och dessutom då visade upp såväl slutskattesedel som avin om utbetalningen till handläggaren då hon fått information om att detta skulle beaktas vid ansökan. Grunderna för min inställning Bidragsbrottslagen m.m. Enligt 1 bidragsbrottslagen (2007:612) gäller lagen sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål (ekonomiska förmåner) som enligt lag eller förordning beslutas av bl.a. kommunerna. Enligt 2 samma lag döms den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt

4 Sida 4 (6) lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med för högt belopp för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Enligt 4 samma lag döms den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig, döms inte till ansvar. Det handlingsrekvisit som anges i 2 är att någon lämnar oriktig uppgift. Med oriktig uppgift avses inte bara osann uppgift utan även en ofullständig uppgift, dvs. ett partiellt förtigande av sanningen. Vilka uppgifter som ska lämnas och vad som är en oriktig uppgift får avgöras med ledning av den materiella författning som reglerar varje förmån. (Prop. 2006/07:80 s. 95 f). Sättet för uppgiftslämnande har ingen betydelse för bestämmelsens tillämplighet. Bestämmelsen omfattar således såväl skriftliga som muntliga uppgifter. Även felaktiga uppgifter som lämnas elektroniskt över exempelvis Internet eller genom servicetelefon kan medföra straffansvar. (A. prop. s. 95 f). Ansvar enligt 2 förutsätter uppsåt. När det gäller ansvar enligt 4 förutsätts att gärningsmannen handlat grovt oaktsamt. I motiven framhålls att det rent allmänt bör kunna krävas att en förmånstagare i samband med en ansökan eller utbetalning så långt det är möjligt tar del av den information som lämnas och kontaktar en handläggare om det är något som man inte förstår eller ter sig oklart. Trots det upplysnings- och utredningsansvar som myndigheterna har, måste utgångspunkten enligt förarbetena vara att den enskilda förmånstagaren tar ansvar för att de uppgifter som lämnas är korrekta (a. prop. s. 49 f). Straffansvaret för grov oaktsamhet bör enligt motiven i första hand förbehållas sådana beteenden som är ett utslag av medveten oaktsamhet. Samtidigt framhålls att det inte är uteslutet att beteckna även omedveten oaktsamhet som grov (a. prop. s. 97). Om gärningen är mindre allvarlig ska enligt 4 andra stycket inte dömas till ansvar. I lagtexten har särskilt markerats att framför allt den aktuella förmånens storlek skall vara av betydelse vid denna bedömning. Här liksom i övriga fall skall dock göras en helhetsbedömning med hänsyn till samtliga omständigheter vid gärningen. Rekvisitet mindre allvarlig har en mer vidsträckt innebörd än rekvisitet ringa i 2. Den här aktuella bestämmelsen innefattar således något fler gärningar, under förutsättning att dessa är ett utslag av grov oaktsamhet. Sådana grovt oaktsamma gärningar som rör belopp kring ett par tusen kronor eller mindre bör som regel inte leda till straffansvar. Det bör framhållas att rekvisitet inte kan tolkas med ledning av den praxis som finns i fråga om gärningar som avses i 5 andra stycket skattebrottslagen (1971:69).

5 Sida 5 (6) Tillämpningen av den sistnämnda bestämmelsen skall ses mot bakgrund av de administrativa sanktioner som finns på skatteområdet. (A. prop. s. 97 f) Även sådana gärningar där faran för slutlig ekonomisk skada är liten men inte helt försumbar bör kunna anses vara mindre allvarliga. Om det inom ramen för administrationen av en förmån finns ett kontrollsystem som i efterhand fångar upp felaktiga utbetalningar med beslut om återkrav bör gärningarna regelmässigt anses vara mindre allvarliga. Ett exempel på sådana fall är utbetalningar av studiemedel som förutsätter att förmånstagaren under ersättningsperioden utöver studiemedlen inte uppbär inkomst som överstiger visst belopp. Här sker regelmässigt en efterkontroll mot uppgifter från Skatteverket, vilket innebär att den som tjänat för mycket under ersättningsperioden blir återbetalningsskyldig. Dessa fall bör, såvida det inte är fråga om uppsåtligt handlande, normalt kunna vara straffria. (A. prop. s. 98). Utvecklingscentrum Stockholm, som inom Åklagarmyndigheten bl.a. ansvarar för analys och uppföljning av bl.a. bidragsbrotten, har i rättspromemorian Bidragbrottslagen (RättsPM 2010:2 s. 19) som sin rekommendation angett att vårdslöst bidragsbrott i normalfallet bör anses mindre allvarligt och inte leda till straffrättsligt ansvar om beloppet understiger kr. Min bedömning Ansvarsfrågan m.m. Inför avgivandet av svarsskrivelsen har kopia av ljudfilen med förhöret vid tingsrätten med IS hämtats in och lyssnats igenom. Av utredningen framgår att IS innan den i målet aktuella ansökan under flera månaders tid ansökt om och beviljats försörjningsstöd. Det har också framkommit att hon i nära anslutning till nu nämnda ansökan fått överskjutande skatt utbetalt till sig med kr, vilket hon såvitt framkommit varit medveten om. Vidare finns i den ansökningshandling som IS undertecknade en speciell rad där överskjutande skatt ska anges som en sådan inkomst som påverkar försörjningsstödet. Mot bakgrund av den kännedom som IS måste ha haft om förutsättningarna för rätt till försörjningsstöd samt att hon i nära anslutning till ansökan fått en större summa pengar utbetalat till sig i form av skatteåterbäring är det min uppfattning att hon måste anses ha varit medvetet oaktsam när hon undertecknade och ingav ansökan till socialkontoret utan att förvissa sig om att alla inkomster som kunde påverka rätten till försörjningsstödet fanns redovisade. IS har enligt min uppfattning därför varit grovt oaktsam i bidragsbrottslagens mening. Det förhållandet att hon i en senare ansökan om försörjningsstöd i en annan kommun efter fråga från handläggaren där uppgett

6 Sida 6 (6) att hon fått den aktuella skatteåterbäringen föranleder inte någon annan bedömning. De oriktiga uppgifterna har lett till att IS har fått försörjningsstöd om kr oriktigt utbetalt till sig. Varken beloppet eller övriga omständigheter medför enligt min uppfattning att gärningen är mindre allvarlig. IS bör därför dömas för vårdslöst bidragsbrott. Skäl att ändra den av underinstanserna bestämda påföljden föreligger enligt min mening inte. Vid denna utgång ska IS utge skadestånd till Mariestads kommun med yrkat belopp jämte yrkad ränta. Hovrättens dom bör således fastställas. Bevisning Förhör med IS, åberopas genom hänvisning till ljud- och bildupptagningen vid tingsrätten Anmälan med bilagor och ansökan (fup s. 4-14, åberopas genom hänvisning) Handläggning Försvaret har angett att det inte är känt om hovrätten tagit del av videoupptagningen av förhöret med IS vid tingsrätten. I hovrättens dom står dock antecknat förhöret med IS har spelats upp i hovrätten. Målet kan enligt min uppfattning avgöras utan huvudförhandling. Anders Perklev My Hedström Kopia till Utvecklingscentrum Stockholm Åklagarkammaren i Skövde (AM )