Grundvattnets interaktion med undermarkskonstruktioner

Relevanta dokument
GRUNDVATTENKEMISK INTERAKTION MED UNDERMARKSANLÄGGNINGAR. Fredrik Mossmark Lars O. Ericsson Malin Norin. BeFo Rapport 126

Grundvattenkemisk interaktion med undermarksanläggningar

SSM önskar att kompletteringarna eller en tidplan för dess framtagande är myndigheten tillhanda senast den 13 mars 2017.

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Jämförelser av beräknade haltintervall som funktion av djup i berget med koncentrationer som uppmätts under platsundersökningarna

Provtagning och analyser

integrerade typområden

integrerade typområden

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall långsiktig utveckling av grundvattenkemi på förvarsdjup

Schysst vatten i kranen?

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Försurning. Johan Ahlström

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Att planera bort störningar

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Nova FoU Status. 36 forsknings- och utvecklingsprojekt är knutna till plattformen

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

KORROSIONSPROVNING AV OLIKA TYPER AV BERGBULTAR. Bror Sederholm Patrik Reuterswärd. BeFo Rapport 127

Wood Buildings. -Development in Sweden Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Jordbävningar. Bild: CNN

Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar.

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Helsinki, 30 November Väino Tarandi, KTH & buildingsmart SWEDEN

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

The Swedish system of Contract Archaeology

Länsvattenhantering och upphandling

Reparationsinjektering i Fyllningsdammar

Arbetstillfällen

Grundvattenrening

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

CANDOR Sweden AB. n

Tyresåns vattenkvalitet

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Collaborative Product Development:

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Agenda. Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5.

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU

Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Regressionstestning teori och praktik

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning

Who are the users of SEEA in Sweden and how? Nancy Steinbach, Statistics Sweden

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Extreme weather conditions today and tomorrow in Göteborg

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Vattnets egenskaper och innehåll

PROVNINGSJÄMFÖRELSE

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater



96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

Minican resultatöversikt juni 2011

Isolda Purchase - EDI

Transkript:

Grundvattnets interaktion med undermarkskonstruktioner Fredrik Mossmark, Chalmers och Sweco Vectura Deltagare i projektet Lars O. Ericsson, Chalmers Lars-Olof Dahlström, NCC Malin Norin, NCC Katinka Klingberg-Annertz, Trafikverket

Ingående delar av doktorandprojektet Litteraturstudier (BeFo) Databasstudier - Äspö Fältstudier: - Hallandsås (SBUF/Trafikverket) - Kattleberg (SBUF) - Gårdsjön (SIVL/Naturvårdsverket) - Äspö, experiment med grundvattenuttag (SKB) - Lundbytunneln och Teliatunnlar, Göteborg (SBUF) Studier av regelverk och vattenkemi i tunnelprojekt (exjobb) - Peter Lidén och Sargon Saglamoglu Vattenkemisk modellering (BeFo/Formas)

Regelverk materialval ATB Tunnel/BV Tunnel (2002-2012) gav tydliga kriterier om kompletterande korrosionsskydd (bultar): ph< 6.5 Totalhårdhet < 20 mg/l Ca 2+ och Mg 2+ Alkalinitet <61 mg/l HCO 3 - Konduktivitet >100 ms/m Sedan 2012 gäller TRVK/TRVR Tunnel Bedömning av om grundvattnet är av söt-, bräck- eller saltvattentyp utgör grund för val av stålbaserade material. För grundvatten används alltid högsta skyddsklass För cementbaserade tillämpas också SS-EN 206-1 i tillägg till klassning enligt ovan.

Erfarenheter Romeriksporten Forsmark SFR Olkiluoto ONKALO Löttingetunneln E18 Kristiansand Gårdsjön Kattleberg Göteborgstunnlar Hallandsås Äspö gv-uttag Äspö HRL Bolmentunneln

Undersökningar Kattleberg Fältarbete genomfördes oktober 2010 till juni 2012 Projektet övervakade fem filterbrunnar, ett bergborrhål (från marknivå), två bergborrhål (inifrån tunnel) Artikel inskickad till Engineering Geology Tunneln är färdigbyggd och tagen i drift efterinjektering avslutades i maj 2012

Instumentering

Område under högsta kustlinje efter senaste glaciationen (lic) Redoxförändring -löslighet järn och mangan -oxidation av svavel -försurning -katjonutbyte Organiskt material -kalciumkarbonat -alkalinitet -redoxförändringar Klorid tillgängligt -grundvatten -marina leror Mossmark 2010, modifierade efter Eklund, 2002

Grundvattennivåer

Vattenkemi Kattleberg Avrinningsvatten 2010-2012 Clear -cutting

Berggrundvatten -Ca

Berggrundvatten -ph

Berggrundvatten Mn

Slutsatser Kattleberg Under HK- Lera kan utgöra negativ rand liten kommunikation våtmarker-berggrundvatten Heterogenitet i tunnelns närhet ger varierad vattenkemi Alkalisk miljö av injektering påverkar problematik med utfällningar i dräner Gradvis mer aggressiv miljö i berggrundvatten enl. Langeliers index Arbeten med fyllnad ovan tunneln hade stor påverkan på vattenkemi i ytliga system (disk andra förhållanden, t.ex. Över HK)

Erfarenheter Romeriksporten Forsmark SFR Olkiluoto ONKALO Löttingetunneln E18 Kristiansand Gårdsjön Kattleberg Göteborgstunnlar Hallandsås Äspö gv-uttag Äspö HRL Bolmentunneln

Undersökningar Hallandsås Kompletterade Trafikverkets kontrollprogram provtagning varannan vecka i berggrundvatten, pågick 2011-02 till 2012-05 Trafikverket provtar ytvatten, loggar gv-nivåer Nyttjade Trafikverkets databas för Hallandsås Artikel skrivs i samarbete mellan Chalmers och Trafikverket (slutfas)

Utströmningsområde över HK Redoxförändring -löslighet järn och mangan -oxidation av svavel -försurning -katjonbyte Organiskt material -kalciumkarbonat -alkalinitet -redoxförändringar

Studieområde Hallandsås Flintalycke

Påverkan ytvatten Basflödet (d.v.s. tillförande av grundvatten) försvann/minskade nära tunnellinjen, Jonsvagare vatten, minskad alkalinitet, SO 4 Oxidation av våtmarker, SO 4 -pulser Kombinerad effekt av dessa två förändringar, sänkning av ph Generellt svagare och kortvarigare påverkan vid drivning av det västra tunnelröret (2011-2012) jämfört med det östra (2006-2007)

Övervakning tre bergborrhål Tunnelframdrift april 2011 BP08 MK56 MK60

Nivåer berggrundvatten

Tunnelframdrift september 2011 BP08 MK56 MK60

Nivåer berggrundvatten Flintalycke

Tunnelframdrift december 2011 BP08 MK56 MK60

Nivåer berggrundvatten Flintalycke

Berggrundvatten Skeadal-Flintalycke (syd, MK56)

Berggrundvatten MK56 -Fe

Berggrundvatten Flintalycke Norr (BP08)

Flintalycke Norr Loggning ph MK60

Berggrundvatten Aggressivitet mot cement EN206-1 (BP08) Förhöjd skyddsklass XA1 Förhöjd skyddsklass XA1

Beräknat korrosionsindex

Slutsatser Hallandsås Flerdubbling av SO 4 i två bergborrhål (Flintalycke Norr), en av dessa hade känd förekomst av pyrit Koncentrationen av Ca, Mg, Na, Mn parallel med SO 4 Redoxberoende minskning av löst Fe under avsänkning Små vattenkemiska förändringar vid relativt homogen berggrund, inströmningsområde (MK56). Förändringar för redox, således Fe, Mn Svag SO 4 ökning vid återhämtning, Ca frigörs, alkalinitet Ökning av TOC i berggrundvattnet, men otillräckligt för att nedbrytning ska motverka redoxhöjning Mer aggressiv miljö för cement- och stålbaserade material

Återhämtning Snabb återhämtning Fe, Mn efter lyckad tätning I stort sett parallel med återhämtning för nivåer Återhämtning av dominerande an-, katjoner är ofta långsam (år) Betydligt långsamare återhämtning av parametrar viktiga för cement och stål än för grundvattennivåer Återhämtning avrinningsflöden långsamare än för grundvattennivåer

Några slutsatser från projekten Ofta stora rumsliga och tidsberoende variationer. Variationer även på djupet i enskilda borrhål. Geologiska och hydrologiska förhållanden avgör. Flera för cement- och stålbaserade material viktiga parametrar påverkas ofta: SO 4, Alkalinitet, ph, Ca, Mg. Ibland också Cl. Vanligen, men inte alltid, blir den vattenkemiska miljön mer aggressiv mot cement och stål. Krävs kunskap för att provta rätt. Myndigheternas riktlinjer för vattenkemi och materialval bör förtydligas.

Modellering med PHREEQC Numeriskt modelleringsverktyg U.S.G.S. Hanterar bl.a.: Vattenkemiska reaktioner, ex. syra-bas, jonbytesprocesser, redox, mättnadsindex 1-dimensionellt flöde (i sitt grundutförande) Inversmodellering

Fas 1 Gårdsjön (pågående) 1D Flöde från våtmark till uttagspunkt/tunnel Definiera processer längs flödesbanan Beräkna P CO2 och redox Byggs gradvis ut med fler processer I ett första steg Uttagsperioden Återhämtning

Gårdsjön Månatliga data för perioden 1997-2008 Relativt väl undersökt område, forskning sedan 1970-talet Två vetenskapliga artiklar om dessa undersökningar har publicerats av forskargruppen

Fas 1 blandning, processer

Fas 1 blandning, processer Result End-member 1 End-member 2 Bedrock gw

End-member 1 End-member 2 Validering (resultat) Pumpningsperiod

Fas 1 blandning, processer Result End-member 1 End-member 3 GW glacial till End-member 2 Bedrock gw

End-member 1 End-member 2 Validering (resultat) End-member 3 Pumpningsperiod

Processer och blandning pågående arbete Blandning i 10 steg Blandning av påverkat grundvatten våtmarken- med opåverkat grundvatten berggrund- Olika blandningsförhållanden Jämvikt med sprickmineral Aktiva processer jonbyte Resultat jämförs med analys av påverkat berggrundvatten Kalibrering prel. mot kloridkoncentrationer

Preliminära resultat Blandning i ett steg Analytical results Transport modelling, 10 steps GV3 HGF33-1 HGF33-2 Mixing, 10 steps, ratio per mixing step Units Fracture 0.8 0.75 0.7 0.8 0.75 0.7 Sampling date 19.11.03 18.08.00 19.11.03 Matrix bedrock 0.2 0.25 0.3 0.2 0.25 0.3 pco 2 atm 10-1.5 10-1.5 10-1.5 10-2.5 10-2.5 10-2.5 ph 4.98 7.38 7.41 7.21 7.26 7.31 7.41 7.40 7.39 - Alkalinity mg/l HCO 3 0.0 89.9 103.3 121.1 107.4 100.0 94.7 92.5 91.4 Na mg/l 8.3 9.5 9.4 9.2 8.8 8.6 8.5 8.4 8.3 K mg/l 0.8 1.2 1.3 0.8 0.8 0.8 0.8 0.8 0.7 Ca mg/l 39.8 37.3 34.1 43.2 38.8 36.4 37.3 35.4 34.5 Mg mg/l 9.6 4.7 4.2 10.2 9.2 8.6 8.8 8.3 8.1 Cl mg/l 11.5 11.5 9.7 11.5 11.5 11.5 11.5 11.5 11.5 S mg/l 124.1 12.1 19.7 24.1 18.8 15.4 24.1 18.2 15.2

Beräknade koldioxidtryck Koldioxidtryck går av (om det är högre än atmosfäriskt) vid provtagning ph stiger, alkalinitet oförändrad Berggrundvatten, PCO 2 Beräkningar visar på att vi har atmosfäriskt koldioxidtryck i berggrundvattnet (öppet system) under uttagsperioden

Beräkning av redoxförhållanden Beräkning baserad på N-species Data finns enbart för ett tiotal mättillfällen Validering mot uppmätt redox i uttaget vatten under pumpning Kvalitativ validering med konc. löst Fe Preliminärt reducerande miljö under återhämtning

Beräkning av mättnadsindex Resultat från blandningsmodeller visar på mättnad gentemot CaCO 3 Kalcit Pågående arbete med att studera mättnad mot andra mineral Vid genomförda modelleringar befanns andra mineral som ej aktiva Detta skiljer sig från gjorda handberäkningar där vi ser en påverkan från kalifältspat. Inkludera modelleringar av ej störda förhållande

Pågående arbete med PHREEQC 1D Flöde från våtmark till uttagspunkt/tunnel Definiera processer längs flödesbanan Arbete pågår med att beräkna P CO2 och redox Arbete pågår med att inkludera fler processer I ett första steg Uttagsperioden Återhämtning

Försökgrundvattenuttag Två små avrinningsområden F1 och F3 Våtmark Bergborrhål Damm (avrinning) Mikroklimatstation Observationsbrunnar Manuell nivåövervakning Automatisk nivåövervakning Ytvattendelare Hydrologi och vattenkemi i försöksområdet F3 sedan 1997 Borrhål HGF33 och borrhål HGF31 Avslutad studie utgör dataunderlag

Modelleringsstrategi www.ibceuroforum.se/tunnel

Processer och blandning Blandning i 10 steg Blandning av påverkat grundvatten våtmarken- med opåverkat grundvatten berggrund- Olika blandningsförhållanden Jämvikt med sprickmineral Aktiva processer jonbyte Resultat jämförs med analys av påverkat berggrundvatten

Preliminära resultat Analytical results Transport modelling, 10 steps GV3 HGF33-1 HGF33-2 Mixing, 10 steps, ratio per mixing step Units Fracture 0.8 0.75 0.7 0.8 0.75 0.7 Sampling date 19.11.03 18.08.00 19.11.03 Matrix bedrock 0.2 0.25 0.3 0.2 0.25 0.3 pco 2 atm 10-1.5 10-1.5 10-1.5 10-2.5 10-2.5 10-2.5 ph 4.98 7.38 7.41 7.21 7.26 7.31 7.41 7.40 7.39 - Alkalinity mg/l HCO 3 0.0 89.9 103.3 121.1 107.4 100.0 94.7 92.5 91.4 Na mg/l 8.3 9.5 9.4 9.2 8.8 8.6 8.5 8.4 8.3 K mg/l 0.8 1.2 1.3 0.8 0.8 0.8 0.8 0.8 0.7 Ca mg/l 39.8 37.3 34.1 43.2 38.8 36.4 37.3 35.4 34.5 Mg mg/l 9.6 4.7 4.2 10.2 9.2 8.6 8.8 8.3 8.1 Cl mg/l 11.5 11.5 9.7 11.5 11.5 11.5 11.5 11.5 11.5 S mg/l 124.1 12.1 19.7 24.1 18.8 15.4 24.1 18.2 15.2

Groundwater Chemistry and its Influence on the Selection of Construction Materials - A review of four traffic tunnels in Sweden and evaluation of technical requirements Peter Lidén & Sargon Saglamoglu

The objectives Evaluate how the groundwater chemistry in bedrock can influence the selection of construction material for tunnelling projects in Sweden. Describe how the tunnelling industry handle water chemistry related issues. Conduct an evaluation of suitable groundwater parameters and threshold values for technical requirements Predict if future hydro chemical changes may occur in the Kattleberg Tunnel and Löttinge tunnel based upon the geologic- and hydrologic conditions in the surroundings of the tunnels.

Technical requirements BV-Tunnel 2004 (expired) Water is aggressive (corrosive) if: ph < 6,5 Total hardness < 20 mg/l (Ca 2+ +Mg 2+ ) Alkalinity < 1 meq/l (Approximately 61 mg/l HC0 3- ) Electrical conductivity > 100 ms/m. Corrosivity classes according to TRVK Tunnel Im1 Type of environment The groundwater is assessed to be none aggressive and the bedrock is systematically pre grouted or where bedrock of good quality do not need grouting Corrosion protection measures Untreated steel and cement embedment that fulfills the requirements according to AMA, EBE.1171. Im2 Other environment Hot-dip galvanized steel and cement embedment that fulfills the requirements according to AMA, EBE.1171. TRVK/TRVR- Tunnel 11 Replaced the expired BV-tunnel Parameters that define the aggressive groundwater removed Im3 Marine environment or the groundwater is assessed to be aggressive Hot-dip galvanized steel combined with heat cure epoxy with a thickness off 80µm and cement embedment that fulfills the requirements according to AMA, EBE.1171. Threshold values developed for other purposes than tunnelling

Discussion Kattleberg Tunnel Dispensation of requirements of extra corrosion protection Aggressive CO 2 was not measured Stockholm City Line Dispensation denied by the Swedish Transport Administration Sulphate resistent grout Sulphate resistent grout Löttinge Tunnel Groundwater of Löttinge tunnel was assessed to be slightly corrosive according to BV Tunnel Stockholm Bypass The planning is still under progress Focus on chlorides and changes in water chemistry

Discussion Gathering of data/information Did not work as planned due to ambiguities related to the database from the Swedish Transport Administration Difficult to get total understanding Selection of tunnels Technical requirements from the Swedish Transport Administration Old threshold values removed Need for adjustment Amount of aggressive samples Electrical conductivity should be replaced with chloride conc. Need for describing rock that contain strong water bearing zones

Conclusions and recommendations Groundwater chemistry can be assessed differently depending on the pre-knowledge of the corrosive aspects of water SR-cement grout is selected in a routine way even though not needed It is more expensive to use ordinary bolts than bolts with extra corrosion protection due to the requirement of shotcrete cover The influence of flowing water is probably a larger issue for construction material rather than the chemical composition of it Need for describing rock that holds strong water bearing zones in TRVK-Tunnel Suitable parameters and threshold values should be established for TRVK-Tunnel