Delårsrapport per april 2017

Delårsrapport per april 2017 Landstingsstyrelsens rapport till Landstingsfullmäktige Uppföljningsprocess 2017 Antagen av Landstingsstyrelsen 2017-05-30, 134 Antagen av Landstingsfullmäktige 2017-06-20 21, 112 www.vll.se

1. INLEDNING... 4 2. OM LANDSTINGET/VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING... 4 2.1 LANDSTINGETS ANSVARSOMRÅDEN... 4 Verksamhet... 4 Demokratisk styrning... 4 Vård och tandvård... 4 Forskning, utbildning och utveckling... 4 2.2 SÅ HÄR ANVÄNDS PENGARNA... 5 3. PERIODEN SOM GÅTT... 6 3.2 EKONOMISKT RESULTAT I SAMMANFATTNING... 6 4. PROGNOS FÖR MÅLUPPFYLLELSE... 7 4.1 FULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL... 7 4.1.1 Bättre och jämlik hälsa... 7 Prognos för måluppfyllelse... 7 Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser... 7 Styrelsens bedömning... 8 4.1.2 God och jämlik vård... 8 Prognos för måluppfyllelse... 9 Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser... 9 Styrelsens bedömning... 10 4.1.3 Aktiv och innovativ samarbetspartner... 10 Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser... 11 Styrelsens bedömning... 11 4.1.4 Attraktiv arbetsgivare... 11 Prognos för måluppfyllelse... 12 Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser... 12 Styrelsens bedömning... 13 4.2 SAMMANFATTNING AV STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS RESULTAT... 14 4.2.1 Landstingsstyrelsen... 14 4.2.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 14 4.2.3 Nämnden för funktionshinder och habilitering... 15 4.2.4 Nämnderna för folkhälsa och primärvård... 16 4.2.5 Samverkansnämnden... 17 4.2.6 Patientnämnden... 17 4.2.7 Folkhögskolestyrelsen... 17 4.2.8 Måltidsnämnden... 18 4.2.9 Kostnämnden... 18 5. PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET... 19 6. FINANSIELL ANALYS... 20 2

6.1 SAMMANFATTNING... 20 6.1.1 Verksamhetens intäkter och kostnader... 20 6.1.2 Skatteintäkter och generella statsbidrag... 20 6.1.3 Finansiella intäkter och kostnader... 21 6.1.4 Investeringar... 21 6.1.5 Medelsförvaltningen... 21 6.2 BUDGETAVVIKELSE... 22 6.3 FRAMTIDSBEDÖMNING OCH ÅRSPROGNOS... 24 6.4 BALANSKRAV... 24 6.5 FINANSIELLA MÅL... 25 6.6 BOLAG INOM LANDSTINGSKONCERNEN... 25 6.7 RESULTAT OCH BALANSRÄKNINGAR MED NOTER... 27.. 27 6.8 REDOVISNINGSPRINCIPER... 35 Jämförelsestörande poster... 36 Intäkter... 36 Kostnader... 36 Gränsdragning mellan kostnad och investering... 36 Leasing... 37 Anläggningstillgångar... 37 Omsättningstillgångar... 37 Avsättningar... 37 Ansvarsförbindelser... 37 Sammanställd redovisning... 37 Bilaga 1 - Budgetjusteringar 2017 Jan-april... 38 3

BILAGA 2 - REDOVISNING AV INTERNKONTROLL... 40 1. Inledning Landstinget i Västerbotten upprättar som en del av den centrala uppföljningsprocessen en årsredovisning och två delårsrapporter per år. Delårsrapport per april 2017 är landstingsstyrelsens första uppföljningsrapport för året till landstingsfullmäktige. I rapporten presenteras utveckling inom de av fullmäktige identifierade inriktningsmålen och en prognos för måluppfyllelse vid årets slut samt de ekonomiska trenderna i verksamheten per 30 april 2017. 2. Om landstinget/västerbottens läns landsting 2.1 Landstingets ansvarsområden Verksamhet Västerbottens lans landsting har ansvar för hälsovård, sjukvård, tandvård, verksamhet for personer med funktionsnedsättning och folkhälsoarbete. Det största området är hälso- och sjukvård, där landstinget också ansvarar för högspecialiserad vård i norra regionen. Landstinget planerar och finansierar kollektivtrafik och regional utveckling i länet tillsammans med kommunerna. Landstinget finansierar också tågtrafiken i regionen tillsammans med Region Norrbotten, Landstinget Västernorrland och Region Jämtland-Härjedalen. Demokratisk styrning Landstingsfullmäktige ar det högsta beslutande organet i landstinget. 71 ledamöter representerar länets befolkning och väljs i allmanna val vart fjärde år. Fullmäktige fastställer hur mycket skatt medborgarna ska betala, beslutar om budget och inriktning på verksamheten och är ytterst ansvarigt för ekonomin. Det politiska arbetet leds av landstingsstyrelsen. Tillsammans med övriga nämnder genomför styrelsen de beslut som fullmäktige tagit om mål och budget. Förtroendevalda revisorer granskar verksamheten i landstinget på uppdrag av fullmäktige. Vård och tandvård Landstinget är huvudman för 39 hälsocentraler, varav sju drivs av privata vårdgivare på uppdrag av landstinget. Några av de hälsocentraler som drivs av landstinget har också vårdplatser och kallas sjukstugor. tre sjukhus med akutmottagningar och specialistsjukvård; Lycksele lasarett, Skellefteå lasarett och Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå. 32 kliniker för allmäntandvård specialisttandvård för patienter som har särskilda behov och som kommer dit på remiss. Forskning, utbildning och utveckling Landstinget bedriver forskning och utbildning inom både hälso- och sjukvård och tandvård. Det är en förutsättning för en god och tillgänglig vård i norra regionen och för att kunna attrahera och behålla medarbetare och bidra till utvecklingen. Landstinget har också ansvar för viss folkbildning och äger folkhögskolorna i Vindeln och Storuman. 4

2.2 Så här används pengarna Landstingets verksamhet finansieras i huvudsak med skatter och statsbidrag. Den största delen av landstingets inkomster kommer från den skatt som invånarna i Västerbotten betalar. Landstingsskatten är 11,80 procent år 2017. Det innebär att för varje hundralapp som en västerbottning tjänar används 11,80 kronor till verksamhet i landstinget. Generella statliga bidrag är landstingets näst största intäkt. Den vård landstinget säljer till andra landsting och regioner står för ytterligare en relativt stor del medan 3 procent kommer från de avgifter som patienten själv betalar. Den största delen av pengarna går till hälsovård, sjukhusvård och tandvård. Största kostnaden är löner till landstingets medarbetare. 5

3. Perioden som gått Landstinget har under senare år haft ett ansträngt ekonomiskt läge och stora utmaningarna väntar även under de kommande åren. Utmaningarna ligger i att möta den utveckling som ständigt sker inom hälsooch sjukvården samtidigt som landstinget påverkas av en ökande och åldrande befolkning och problem med kompetensförsörjning. Aktiviteter pågår för att minska behovet av inhyrd personal, detta för att personalkostnaderna på sikt ska kunna balanseras och ge förutsättningar för en god arbetsmiljö. Styrelserna och nämnderna följer per april upp en avgränsad del av sina mål. Av de totalt 32 målvärden som följs upp i Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder och habilitering är prognosen att nio målvärden kommer att nås och att fem målvärden delvis kommer att uppnås. För 18 målvärden kommer det enligt prognosen att vara större avvikelser vid årets slut. De huvudsakliga områden som avviker avser mål för vård i rimlig tid, ekonomiska mål samt mål för sjukfrånvaro. De tre driftnämnderna påtalar också att bemanningsproblemen påverkar måluppfyllelse för såväl tillgänglighet och sjukfrånvaro som ekonomi. Positiv utveckling ses bland annat inom området e-hälsa där utvecklingen mot att erbjuda vård på distans går framåt. Den prognostiserade måluppfyllelsen för fullmäktiges inriktningsmål baseras på de tre driftnämndernas måluppfyllelse per april. Prognosen redovisas nedan och den är för bättre och jämlik hälsa positiv. För aktiv och innovativ samarbetspartner prognostiseras delvis måluppfyllelse. Inom god och jämlik vård och attraktiv samarbetspartner är prognosen att det kommer att vara större avvikelser vid årets slut. Bättre och jämlik hälsa God och jämlik vård Aktiv och innovativ samarbetspartner Attraktiv arbetsgivare Prognos måluppfyllelse Prognos måluppfyllelse Prognos måluppfyllelse Prognos måluppfyllelse Styrelsens bedömning av graden av måluppfyllelse för fullmäktiges inriktningsmål baseras på de tre driftnämndernas prognostiserade måluppfyllelse per april, en bedömning av de aktiviteter som har genomförts av övriga nämnder samt utvecklingen inom ramen för fullmäktiges uppdrag under perioden. Bedömningen är att måluppfyllelsen för bättre och jämlik hälsa och aktiv och innovativ samarbetspartner är tillfredsställande. För god och jämlik vård och attraktiv arbetsgivare är måluppfyllelsen per april inte tillfredsställande. 3.2 Ekonomiskt resultat i sammanfattning Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på - 69 miljoner kronor vilket är 85 miljoner kronor bättre än motsvarande period 2016 då resultatet uppgick till -154 miljoner kronor. Periodens budgeterade resultat uppgår till - 22 miljoner och ett underskott mot budget på - 47 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott på - 84 miljoner kronor mot budget och en nettokostnadsutveckling på 2,8 procent. Prognosen för 2017, efter första tertialet, bedöms till ett resultat på 35 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader bedöms redovisa ett underskott mot budget på -215 miljoner kronor. Ett prognostiserat resultat 35 miljoner kronor innebär en bedömning att landstinget inte kommer nå det finansiella målet om att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 6

4. Prognos för måluppfyllelse Mot bakgrund av landstingets uppdrag har Västerbottens läns landsting formulerat sin vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. I landstingsplanen för 2016 2019 anges de övergripande inriktningsmål som gäller för att uppnå visionen: Bättre och jämlik hälsa God och jämlik vård Aktiv och innovativ samarbetspartner Attraktiv arbetsgivare Målen som formuleras i landstingsplanen anger huvudriktning för hela organisationen. Inriktningsmålen kompletteras med strategier som beskriver hur vi ska arbeta för att uppnå målen. I styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner definieras inriktningsmålen i form av delmål för respektive ansvarsområde. Utifrån dessa delmål formulerar varje verksamhet egna mål, indikatorer och målvärden. Målsättningarna där prognosen är att målet uppfylls vid årets slut markeras med grönt, mål som delvis prognostiseras uppfyllas med gult och de mål som där prognosen är att det kommer att vara större avvikelser från målsättningen markeras med rött. Prognosen är att målet kommer att uppfyllas (100 %) Prognosen är att målet kommer att uppfyllas delvis (90-99 %) Prognosen är att det kommer att vara störe avvikelser från målet (<90 %) 4.1 Fullmäktiges inriktningsmål 4.1.1 Bättre och jämlik hälsa Inriktningsmålet Bättre och jämlik hälsa är långsiktigt och resultatet av förändringar ses ofta efter en längre tid. Av den anledningen är uppföljningen som görs i nämnderna per april mycket begränsad, merparten av uppföljningen sker i årsredovisningen. Det resultat som kan avläsas så tidigt på året avser främst aktiviteter som är initierade eller som pågår. Nämnderna för folkhälsa och primärvård samverkar med folkhälsoråden i kommunerna kring flyktingars och nyanländas hälsa och nämnden för folkhälsa och primärvård i södra Lappland har också arbetat för att kartlägga strokevården i Västerbotten. Folkhögskolestyrelsen beskriver hur Vindelns folkhögskola samarbetar med SFI och med arbetsförmedlingen, där elever erbjuds att gå en etableringskurs för nyanlända. När det gäller vården för våldsutsatta genomförs grundutbildningar löpande i de verksamheter som efterfrågar fortbildning. Ett förslag på en landstingsövergripande ansvarsfördelning gällande bemötande och behandling av våldsutsatta har också tagits fram. Ansvarsfördelningen skall tydliggöra vilka insatser som kan och bör göras på de olika vårdnivåerna. Prognos för måluppfyllelse Av de tre nämnderna Landstingsstyrelsen, Nämnden för funktionshinder och habilitering samt Hälso- och sjukvårdsnämnden är det endast Hälso- och sjukvårdsnämnden som gör en uppföljning inom området per april. Nämnden följer upp patienter som påbörjat behandling med intensiv livsstilsbehandling som ett led i att uppfylla att folkhälsoutfallet ska förbättras. För det målvärdet är prognosen att det kommer att uppfyllas vid årets slut. Sammanvägningen per april är därför att det kommer att inriktningsmålet har en positiv prognos för måluppfyllelse. Prognos för inriktningsmålets resultat: Måluppfyllelse Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Samverka kring flyktingars och nyanländas hälsa 7

Många av de asylsökande som anlände 2015 fick under årets början besked på sin ansökan. Migrationsverket stängde under samma period ett antal tillfälliga asylboenden och flyttade ut personer till lägenheter och boenden i andra orter. Aktiviteterna orsakade oro som uppmärksammades av Hälsocentraler, Ungdomshälsor BUP och Vuxenpsykiatri. Ett gemensamt informationspaket har tagits fram för att öka beredskap och kunskap i den egna verksamheten men också för att stötta boendepersonal i kommunerna. I april månad utbildades närmare 200 personer från bland annat hälsocentraler, ungdomshälsa och vuxenpsykiatri i interprofessionell och kulturell kompetens i bemötandet av migranter i klinisk vardag. Landstinget är tillsammans med kommunerna betydelsefulla offentliga företrädare för det samhälle där flyktingar och invandrare ska etablera sig. En naturlig arena för samverkan med hälsofokus på politisk nivå är de lokala Folkhälsoråden. Nämnderna för folkhälsa och primärvård deltar i folkhälsoråden som en del i målet om att samverka kring flyktings och nyanländas hälsa. Folkhögskolestyrelsens båda skolor arbetar aktivt med det riktade uppdraget. Vindelns folkhögskola har ett högt antal utrikesfödda elever som går på allmän linje. Skolan samarbetar med SFI och har även ett samarbete med arbetsförmedlingen där elever erbjuds att gå en etableringskurs för nyanlända. Utveckla äldrehälsovård i primärvården Ett hälsoformulär som omfattar hälsa och levnadsvanor hos äldre är framtaget och ska i en pilot testas på tre geografiskt spridda hälsocentraler med start under hösten. Utvärdering av piloten kommer sedan ha betydelse för hur en modell för äldrehälsovård utformas och kan användas i hela länet. Utveckla vården för våldsutsatta vad gäller psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Ett förslag på en landstingsövergripande ansvarsfördelning gällande bemötande och behandling av våldsutsatta har tagits fram och skall beredas. Ansvarsfördelningen skall tydliggöra vilka insatser som kan och bör göras på de olika vårdnivåerna. Grundutbildningar om våld i nära relationer genomförs löpande i de verksamheter som efterfrågar fortbildning. Inom Akutsjukvården utbildas alla anställda och nya anpassade rutiner tas fram för personal på akuten och ambulansen i Umeå, Lycksele och Skellefteå. På barnkliniken fortsätter det påbörjade utvecklingsarbetet kring orosanmälningar. Det förslag för enhetlig dokumentation av våldsutsatthet i journalen som testades under hösten 2016 har utvärderats. Vissa justeringar kommer att göras innan det sprids i hela organisationen. Inom habiliteringscentrum finns det framtagna riktlinjer för våld i nära relationer. I samverkan med Umeå kommun har verksamheten även utformat riktlinjer för ett gott bemötande och omhändertagande av kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar som utsätts för våld i särskilt boende. En temadag Dubbelt utsatt om våld och funktionshinder planeras för hösten. Spridningen av kampanjen Bry dig! har fortsatt och filmerna har bland annat visats på hockeymatcher i Umeå och Skellefteå, på Kärleksveckan i Norsjö samt på Karriärmässan i Umeå. Styrelsens bedömning Av den avgränsade måluppföljning som görs per april och de aktiviteter som har genomförts så här långt under året gör styrelsen bedömningen att resultatet är tillfredsställande. 4.1.2 God och jämlik vård De målvärden som följs upp per april inom god och jämlik vård utgör i huvudsak områdena vård i rimlig tid, patientsäkerhet, vård på distans, vårdkonsumtion och ekonomi. Förbättrad tillgänglighet inom både primärvården och sjukhusvården är en utmaning och prioriterad fråga med nuvarande bemanningssituation. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter har cirka 2 400 fler remisser inkommit till den specialiserade vården under den senaste tolvmånadersperioden jämfört med samma period 2015-2016. Antalet patienter som väntade på ett första mottagningsbesök den sista april 2017 var fler än förra året och även antalet patienter som väntade på en åtgärd/operation var fler. Tillgängligheten till förstabesök inom barn- och ungdomspsykiatrin har förbättrats. Uppföljningen av ledtider i fem standardiserade vårdförlopp har börjat presenterats nationellt och visar att Västerbotten har goda resultat för framför allt onkologisk behandling. Tillgängligheten inom primärvården inom landstingsstyrelsens verksamheter är en prioriterad fråga där tillgången till läkare har en stor påverkan. Under perioden har 77 8

procent av nybesöken gjorts inom 7 dagar, vilket är samma nivå som under föregående år vid samma period. Tillgängligheten har förbättrats i Umeå och Södra Lappland, medan Skellefteå ligger på samma nivå. Antalet nybesök har ökat, särskilt i Skellefteå. Det beror främst på ökad bemanning med hyrläkare på hälsocentralerna i Skellefteå. För flera nämnder är prognosen att tillgänglighetsmålen inte kommer att uppnås vid årets slut med hänvisning till just svårigheten att bemanna. Vård på rätt nivå, kompetensförsörjning och produktionsplanering är avgörande strategier för att förbättra tillgängligheten. Ökad digitalisering likaså då det får effekter på tillgängligheten genom att man kan erbjuda en patientnära vård och ett effektivare sätt att arbeta. Positivt är att utvecklingen inom e-hälsa (digitalisering) går stadigt framåt och landstinget kan erbjuda fler patientbesök på distans och antal besök på 1177.se ökar jämfört med samma period 2016. Under våren har det arbetats med att just öka implementeringstakten av vård på distans. Inom primärvården pågår planering av en förstudie gällande digitala vårdmöten med patienter i hemmet. Arbetet med upphandling av nytt kärnsystem framtidens vårdinformationssystem tillsammans med ett antal andra landsting och regioner fortsätter. Ett utvecklingsområde som uppmärksammas i uppföljningen per april är vårdplatser som upptas av utskrvningsklara patienter. Här påtalar Hälso- och sjukvårdsnämnden att kommunernas möjlighet att ta hem utskrivningsklara patienter inom 48 timmar har minskat, ett högre antal än 2016 väntar på sjukhus, främst i Skellefteå. Från och med 1 januari 2017 bildades som ett led i arbetet med att förstärka en sammanhållen sjukhusstruktur i Västerbotten fem nya länskliniker. Arbetet med etableringen av de nya länsklinikerna bedrivs med hög intensitet och på ett systematiskt sätt. De svårigheter som redovisats från de nya länsklinikerna har mest att göra med kapacitetsbrister avseende medarbetare, främst sjuksköterskor och läkare, och inte med bildandet av länskliniker som sådant. Prognos för måluppfyllelse Inom inriktningsmålet god och jämlik vård följer Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Nämnden för funktionshinder och habilitering upp totalt 24 målvärden per april månad. Av dessa bedöms 8 uppfyllas vid årets slut, två bedöms uppfyllas delvis och för 14 är bedömningen att det kommer att vara större avvikelser. Avvikelserna finns hos Landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden och här består en stor del i att målvärdena för tillgänglighet till vård inte uppfylls. Ett annat område där prognosen är negativ är vårdplatser som upptas av utskrivningsklara patienter, vilket påverkar vårdkonsumtionen. Målen inom e-hälsa och vård på distans har en positiv prognos liksom beläggningsgraden på sjukhusen. Den totala sammanvägningen per april är därmed att det kommer att vara större avvikelser inom inriktningsmålet god och jämlik vård. Prognos för inriktningsmålets resultat: Större avvikelser Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Implementera innovativa lösningar inom e-hälsa i samverkan med andra aktörer Under perioden har fokus varit de förbättringsområden som identifierats rapporten Kartläggning av vård på distans. Ett uppdrag avseende etablering av incitamentsmodell vid vård på distans initierades under april. Fokus är att utifrån resurs- och kostnadsfördelning hitta en modell för att öka användningen med stöd av de besparingar och effektiviseringar som arbetssätten medför med utgångspunkt för vård på distans mellan primärvård och sjukhusvård. Ett annat arbete fokuserar på att skapa struktur och etablera rutiner för administration och logistik vid vård på distans. Inom primärvården pågår planering av en förstudie för att etablera digitala vårdmöten med patienter i hemmen. Arbetet med upphandling av nytt kärnsystem framtidens vårdinformationssystem fortsätter tillsammans i SUSSA (5+3 landsting/regioner). Styrande och vägledande dokument för projektprocess och modell som ska ersätta projektguiden är upprättade. 9

Ett annat aktuellt arbete inom området är Internet KBT som nu är implementerat. Hittills har 100 patienter kunnat få stöd och behandling via internet. Förstärk en sammanhållen sjukhusstruktur i Västerbotten genom grundsynen; Ett sjukhus, tre orter. För att främja den fortsatta utvecklingen för sjukhusen i länet samt klara regionuppdraget är arbetet med profilering mellan sjukhusen en viktig förutsättning. Alla tre sjukhusens, sjukstugornas och primärvårdens olika uppdrag samverkar och är varandras förutsättningar för att uppdragen ska klaras och kunna fortsätta att utvecklas. Nivåstrukturering främst för kirurgiska ingrepp inom cancervården har under de senaste åren beslutats och påverkat arbetsfördelning såväl i länet som i regionen. Den, genom regeringsuppdrag till Socialstyrelsen, påbörjade översynen 2017 av den nationellt nivåstrukturerade högspecialiserade vården och den kommande utfasningen av den nuvarande Rikssjukvårdsnämndens uppdrag kommer i väsentligt högre grad leda till samordning och koncentration av olika diagnosgrupper till färre sjukhus än idag. Det kommer att få konsekvenser för Västerbottens läns landsting och Norrlands universitetssjukhus som kan vara aktuellt för några nationella uppdrag men också kan riskera att förlora uppdrag. Det är sannolikt att det påbörjade nationella nivåstruktureringsarbetet kommer att följas av ett motsvarande nivåstruktureringsarbete inom sjukvårdsregionerna. Det är viktigt att ha en hög beredskap för sådana förändringar. Från och med 1 januari 2017 bildades som ett led i det ovanstående arbetet fem nya länskliniker och arbetet med etableringen av de nya länsklinikerna bedrivs på en tydligt och systematiskt sätt. Inom de berörda verksamheterna etablerades nya ledningsgrupper och samverkansgrupper. Arbetet med att finna gemensamma arbetsformer och arbetssätt har inletts och former för det lokala ledningsarbetet på de tre orterna etablerats. Arbete för ytterligare nivåstrukturering och ändrad arbetsfördelning mellan sjukhusorterna pågår. De svårigheter som redovisats från de nya länsklinikerna har mest att göra med kapacitetsbrister avseende medarbetare, främst sjuksköterskor och läkare, och inte med bildandet av länskliniker som sådant. På de allra flesta håll visar chefer och medarbetare intresse och engagemang för att länsklinikerna ska bli framgångsrika. Inom delar av verksamheterna där det kunde riskeras uppstå protester har dessa i stort sett uteblivit även om det fortfarande på sina håll finns medarbetare som är kritiska. Inom några verksamheter redovisas vissa svårigheter att finna arbetsformer tillsammans med de fackliga organisationerna och ibland ett lågt intresse för att ändra arbetssätt och synsätt. Styrelsens bedömning Styrelsen bedömer att den prognos som ges per april inom god och jämlik vård inte kan sägas tillfredsställande då de tre stora nämnderna påtalar problem att kunna uppnå tillgänglighetsmålen vid årets slut. Detta även om utvecklingen är positiv flera områden, bl.a. digitaliseringsområdet. Förbättringar också har skett på många områden jämfört med föregående år men vi når ändå inte upp till våra högt uppsatta mål. Avvikelser redovisas för personalkostnadsökningstakten och basenheter som har en negativ budgetavvikelse. Detta gäller speciellt Hälso- och sjukvårdsnämnden och Landstingsstyrelsen. 4.1.3 Aktiv och innovativ samarbetspartner Samverkan och samarbete är en avgörande fråga för att länet ska klara att utveckla verksamheter för invånare och patienter. Därför krävs att landsting och kommuner skapar långsiktigt stabila samverkansmodeller som säkerställer en god vård och attraktiva livsmiljöer i hela länet. Inom området aktiv och innovativ samarbetspartner beskriver nämnderna för folkhälsa och primärvård hur se samverkar med patientorganisationer, folkhälsoråd och kommuner inom en rad områden. En nämnd påtalar också vikten av att fortsätta arbetet med att utveckla samarbetsformerna mellan BUP och Första linjen. Prognos för måluppfyllelse Aktiv och innovativ samarbetsparter är likt bättre och jämlik hälsa ett inriktningsmål inom vilket utvecklingen huvudsakligen sker på längre sikt. För perioden januari-april följs det i Landstingsstyrelsen och Nämnden för funktionshinder och habilitering upp ett målvärde vardera. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning inom inriktningsmålet kommer i delårsrapport per augusti och i årsrapporten. Resultatet av den begränsade uppföljning som görs är att målvärdet delvis kommer att uppnås när det gäller dialog med nyanlända personer med funktionsnedsättning och att det kommer att vara större avvikelser 10

avseende vårdplatser som upptas av utskrivningsklara patienter 1. Den totala sammanvägningen per april är därför att det kommer att vara delvis måluppfyllelse inom inriktningsmålet aktiv och innovativ samarbetspartner. Prognos för inriktningsmålets resultat: Delvis måluppfyllelse Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Arbeta för en regionbildning i norr Fullmäktige beslutade den 21 februari att avsluta projektet Förberedelser för regionbildning 2019. Mer effektivt resursutnyttjande av landstingets lokalytor Arbetet med att minska och effektivisera landstinget lokalytor fortsätter. Det är en process som sträcker sig över flera år. Byggnad 9A- och B på Norrlands Universitetssjukhus kommer att rivas med start första kvartalet 2018. Den planerade förnyelsen av Skellefteå lasarett innebär att antalet kvadratmeter minskar. Arbetet med en ny administrativ byggnad, "Landstingshus" pågår. Avsikten är att avveckla befintligt landstingshus och den förhyrda Byggnad 11. Styrelsens bedömning Baserat på de aktiviteter som görs inom ramen för fullmäktiges uppdrag, de samverkansaktiviteter som nämnderna för folkhälsa och primärvård genomför och den avgränsade måluppfyllelse som Landstingsstyrelsen och Nämnden för funktionshinder och habilitering redovisar bedömer styrelsen att resultatet är tillfredsställande. 4.1.4 Attraktiv arbetsgivare Personalprognoser för de närmaste åren visar på ett ökat antal avgångar, både pensionsavgångar och andra avgångar. Vakanser inom ett flertal medicinska specialiteter och yrkesgrupper riskerar att påverka arbetsmiljön. Dyra stafettlösningar och stängda vårdplatser för att upprätthålla vården riskerar att ytterligare påverka arbetsmiljön. Den vakansproblematik som föreligger innebär även ökade inskolningskostnader. Behovet av inhyrd personal måste minska för att personalkostnaderna på sikt skall kunna balanseras och arbetsmiljön stabiliseras. Mot den bakgrunden har alla landsting och regioner i Sverige ställt sig bakom målsättningen att bli oberoende av inhyrd personal senast den 1 januari 2019. Västerbottens läns landsting har en övergripande handlingsplan för att nå målet. Sjukfrånvaron fortsatte i likhet med tidigare år att öka under början av 2017, även om det var i något lägre takt jämfört med tidigare. Det är den långa sjukfrånvaron (mer än 60 dagar) som ökar medan korttidsfrånvaron har legat ganska stabilt över åren. Kvinnornas sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög som männens sjukfrånvaro. Insatser har påbörjats under perioden för att minska sjukfrånvaron. Företagshälsan har inlett ett aktivt arbete med tidiga kontakter med chefer när en medarbetare varit sjuk mer än en vecka för att diskutera anpassningar av arbetet så att sjukskrivningstiden kan kortas ner. En genomgång av alla sjukskrivningar som pågått mer än 60 dagar har påbörjats där kontakter tas med chefer och i förekommande fall Försäkringskassan för att hitta åtgärder som kan minska sjukskrivningarna. Dessa båda insatser kommer förhoppningsvis på sikt att minska sjukskrivningstiderna. Beslut har tagits om att erbjuda alla som anställs en heltidsanställning och andelen som erbjuds heltid har successivt förbättrats de senaste åren. I uppföljningen per april hade hela 99 procent 2 av dem som anställts tillsvidare, erbjudits heltidsanställning, vilket är mycket positivt. 1 Landstingsstyrelsen har valt att lägga indikatorn för vårdplatser som upptas av utskrivningsklara patienter under detta inriktningsmål, Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar det under god och jämlik vård. 2 Två personer av totalt 159 hade inte erbjudits heltid, i det ena fallet rörde det sig om bristande rutiner, idet andra fallet var det en deltidstjänst på 92 procent ständig natt. 11

Nämnderna har arbetat under våren med fullmäktiges riktade uppdrag. Bland annat pågår insatser för att effektivisera processen för individer som ansöker om svensk legitimation. Syftet är att underlätta praktikbehovet för mottagande enheter under legitimationsprocessen. Verksamheterna fortsätter att genomgå HBTQ-diplomering och alla ledarutbildningar innehåller moment om genus och jämställdhet. Prognos för måluppfyllelse Inom inriktningsmålet attraktiv arbetsgivare består uppföljningen per april för de tre stora nämnderna av andel sjukfrånvarotid och andel nyanställda som erbjudits heltid (Landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden), totalt fem målvärden. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka varför samtliga tre nämnder prognostiserar att det kommer att vara större avvikelser från målvärdet vid årets slut (tre målvärden). Det är också stora skillnader på sjukfrånvaron för kvinnor och män. När det gäller andel som erbjudits heltid är prognosen att det delvis kommer att uppnås (två målvärden). Den totala sammanvägningen per april är därför att det kommer att vara större avvikelser inom inriktningsmålet attraktiv arbetsgivare. Prognos för inriktningsmålets resultat: Större avvikelser Fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser Tillvarata kompetenser i länet för att därigenom bidra till en förbättrad integration och etablering på arbetsmarknaden HR-staben har genom riktat anslag för integrationsinsatser bildat en organisation som strukturerat ska arbeta med central hantering, styrning samt finansiering av platser för praktisk tjänstgöring under tiden för legitimationsprocessen. En deltidsresurs har tillsätts för att vara en samordnande funktion och som utöver att det som beskrivs ovan har till uppdrag att bilda nätverk inom och utom landstinget för att stärka arbetet. För att kunna bidra till en effektivare process för individer som ansöker om svensk legitimation ska landstingets samordnare identifiera mottagande enheter för att underlätta praktikbehovet under legitimationsprocessen. Mottagande verksamheter ska få ett strukturerat stöd i hanteringen av personer som söker plats för praktisk tjänstgöring samtidigt som verksamheten inte belastas ekonomiskt. Genom att arbeta aktivt med att styra platser för var praktisk tjänstgöring ska erbjudas kan åtgärden bidra till att personalförsörjningen inom svårrekryterade områden förbättras. Vindelns folkhögskola deltar i ett socialfondsprojekt tillsammans med 13 folkhögskolor i norra Sverige. Målgruppen är unga, personer med funktionsnedsättningar samt utlandsfödda. Inom projektet anordnar Vindelns folkhögskola kockutbildning med inriktning hållbarhet som även ger gymnasiebehörighet. Skolan har även en fullbelagd kurs för asylsökande flyktingar i Umeå: Svenska från dag ett. Tillsammans med arbetsförmedlingarna i länet erbjuder den en tvåårig yrkesutbildning till behandlingsassistent för personer inom jobb - och utvecklingsgarantin som startade i januari 2017. Synliggöra jämställdhetsarbetet i landstingets verksamheter Utbildning om genus och jämställdhet ingår i alla landstingets ledarutbildningar (morgondagens chefer, ledarprogrammet och mentorsprogrammet). HBTQ-diplomering och grundutbildning erbjuds till alla verksamheter och intresset är fortsatt stort. Som ett stöd i arbetet för att analysera jämställdhets- och jämlikhetsaspekter av sin verksamhet finns verktyget 5 steg som är framtaget och skall spridas i organisationen. En upphandling för att köpa in ett webbverktyg som kan vara ett stöd för chefer i sitt jämställdhetsarbete har påbörjats. Med anledning av att landstingets målsättning om en jämställd och jämlik vård pågår en översyn av hur arbetet inom Habiliteringscentrum organiseras i södra Lappland. Detta för att utveckla vården ur ett jämlikhetsperspektiv för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. En arbetsgrupp med representanter från habiliteringscentrum och primärvården har lagt fram ett förslag till landstingsstyrelsen om en förstärkt hälso- och sjukvård för personer med medfödda och tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. 12

Inom folkhögskolestyrelsens verksamheter har Storumans folkhögskola en jämställdhetsplan med syftet att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Vindelns folkhögskolas kurskatalog och marknadsföring fokuserar på att skildra normbrytande genusperspektiv. Styrelsens bedömning Sjukfrånvaron påverkar resultatet av uppföljningen per april i hög grad eftersom den följs upp av samtliga tre driftnämnder. Resultatet är därför sådant att styrelsen gör bedömningen att det inte är tillfredsställande även om många aktiviteter pågår för att minska sjukfrånvaron och även för att uppfylla fullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet. 13

4.2 Sammanfattning av styrelsens och nämndernas resultat Landstingsstyrelsen har tagit del av nämndernas delårsrapporter. Nedan ges en sammanfattning för perioden januari-april, byggd på rapporter för respektive styrelse och nämnd. 4.2.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Landstingsstyrelsen redovisar en prognostiserad måluppfyllelse till verksamhetsplanens målvärden. Styrelsen noterar i sin delårsrapport en fortsatt utmaning med personalsituationen inom primärvården. Bedömningen kvarstår från föregående år där det konstateras att det krävs vidare åtgärder för att klara fullmäktiges mål, uppdrag och budget. Detsamma gäller sjukfrånvaron som har ökat om än i mindre grad än tidigare. Positivt är att indikatorerna som mäter målet för e-hälsa visar på god måluppfyllelse. Antal besök på 1177.se ökar och antalet patientbesök på distans ökade jämfört med samma period 2016. I dagsläget är cirka 57 distriktläkartjänster vakanta och endast ett fåtal hälsocentraler är fullt bemannade med specialistläkare. Antalet hyrläkarveckor har ökat och kostnaderna likaså. Problemen med personalförsörjning är störst i inlandet men situationen är ansträngd också i Skellefteåområdet. Tillgängligheten påverkas av tillgången på läkare och har minskat i takt med bristen på personal. Ett genomsnitt på 77 procent av patienterna fick sitt besök hos läkare inom sju dagar. Föregående delår låg siffran på samma nivå. En viktig del i god medicinsk kvalitet är kontinuitet till läkare. Av dem som behöver besöka vården flera gånger får 73 procent träffa samma läkare. Kontinuiteten var lägst i Skellefteåområdet med 64 procent, Umeåområdet redovisade 79 procent medan södra Lappland ligger på 65 procent. Betydande för tillgängligheten är också att 1177 Vårdguiden och 1177 Vårdguiden på telefon fortsätter att redovisa god kvalitet på sina tjänster. Sedan journal via nätet lanserades under 2016 har besöksstatistiken ökat rejält. Västerbottens läns landsting är topp tre i Sverige i antal besök på 1177.se gällande antal inloggningar och antal inskickade ärenden. Två av de tio målvärdena som styrelsen följer upp per april beräknas vara uppfyllda vid årets slut. För ett av målen är prognosen en måluppfyllelse till 90 procent vilket indikerar att det är på god väg till att uppnås. Landstingsstyrelsen redovisar ett underskott mot budget med 32 miljoner kronor. Underskottet mot budget är motsvarande det underskott som redovisades efter motsvarande period 2016. Ekonomin för landstingsstyrelsen påverkas främst av höga kostnader för inhyrd personal i huvudsak läkare inom primärvården men även av höga kostnader för Service. Underskottet uppvägs till viss del av överskott på centrala anslag. Landstingsstyrelsen redovisar 2017 en nettokostnadsutveckling på 3,6 procent efter de första fyra månaderna vid en jämförelse med motsvarande period 2016. 4.2.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden leder och samordnar specialist-, region- och tandvård i landstinget. Uppdraget är att tillgodose västerbottningarnas behov av hälso- och sjukvård och tandvård, ge högspecialiserad vård till befolkningen i norra regionen samt bedriva forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvård. Nämnden beskriver att aktiviteter pågår för att minska kostnaderna och anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna samtidigt som kraven på ökad tillgänglighet intensifieras. Bemanningsöversyner för omvårdnadspersonalen har fått ekonomisk effekt på personalkostnaderna samtidigt som hyrläkarkostnaderna urholkar möjligheten till en personalkostnadsbudget i balans. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Som under fjolåret påverkar den pågående kompetensväxlingen kostnadernas utveckling. Belastningen på vårdplatserna var mycket hög januari-april med en medelbeläggning på 96 procent och där flera enheter hade en medelbeläggning över 100 procent. Kommunernas möjlighet att ta hem utskrivningsklara patienter inom 48 timmar har minskat, ett högre antal än 2016 väntar på sjukhus, främst i Skellefteå. Pågående lokalomflyttningar bl.a. till följd av miljöproblem på urologmottagningen, infektionskliniken och njurmedicin vid Nus och BUP- verksamheten i Skellefteå har påtagligt påverkat verksamheten och 14

medarbetarna, i vissa fall med ökat sjukskrivningstal. De långvariga bemanningsproblemen inom kirurgin i Umeå och Lycksele har resulterat i framtagandet av en handlingsplan med olika åtgärder inklusive bl.a. en tillfällig kirurgbonus. Obemannade vårdplatser och operationslag påverkar möjligheterna till att förbättra tillgängligheten. Införande av standardiserade vårdförlopp inom ytterligare tio cancerdiagnoser med successiv införandetakt från april och framåt pågår inom berörda enheter. Tillgängligheten för vårdförloppen ligger i nivå med landet i övrigt. De nybildade länsklinikerna har under årets första månader rekryterat nya chefer samt jobbat med ledningsorganisation och fördelning av arbetsuppgifter. Överlag har arbetet präglats av ett stort engagemang och inriktas nu på att öka möjligheter till jämlik vård, kvalitet och tillgänglighet i syfte att maximera nyttjande av länets resurser. Vård på distans utvecklas fortlöpande. Verksamhetschefen på Hud- och SDT- kliniken arbetar från Bristbane i Australien med ansvar både för sin egen länsklinik och med patientkonsultationer för Region Jämtland-Härjedalens hudpatienter. Detta ger en unik möjlighet till erfarenhet av distanslösningar för framtiden. Nämnden följer upp 17 av verksamhemsplanens 34 målvärden per april och redovisar i delårsrapporten den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret. Av de 17 målvärdena bedömer nämnden att målet kommer att uppfyllas för sex och delvis uppfyllas för ett. Tio av målvärdena kommer ha större avvikelser vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att tillgänglighets- och ekonomimålen inte kommer att uppnås pga. bemanningsproblemen. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett underskott mot budget på 51 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med 2016 då underskottet var 80 miljoner kronor. Budgeten för 2017 är utökad med 46 miljoner kronor för regionintäkter, utomlänskostnader samt läkemedel. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 2,4 procent. Utifrån ovan lämnar Hälso- och sjukvårdsnämnden en prognos på ett underskott på 150 miljoner kronor. Verksamheten fortsätter att arbeta med kort- och långsiktiga åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget. Arbetet med de egna aktivitetsplanerna bedöms ge större effekt under senare delen av året. Inga nya verksamhetsaktiviteter planeras i nuläget. 4.2.3 Nämnden för funktionshinder och habilitering Nämnden för funktionshinder och habilitering ansvarar för verksamheter som tillhandahåller rehabilitering, habilitering och särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning, tolktjänst till döva och hörselskadade samt hjälpmedelsservice till hälso- och sjukvården i landstinget och länets kommuner. Nämnden beskriver att aktiviteter pågår för att få kontroll över kostnadsutvecklingen och anpassa verksamheten efter ekonomiska förutsättningar. Samtidigt intensifieras krav på ökad tillgänglighet avseende habilitering, hjälpmedelsbehov ökar, specialistkompetens är svårrekryterad och sjukfrånvaron är fortsatt hög. Landstingets pågående byggnationer och omflyttningar har fördröjt planerad flytt av hjälpmedelsbutiken, vilket påverkar resultat negativt på grund av dubbelbemanning och minskad hjälpmedelsförsäljning. Glädjande är att arbetet med förbättrade flöden inom hjälpmedelsverksamheten medfört att leveranstidsmålet i februari för första gången uppnåtts. Behov av hjälpmedel har ökat för brukare och kostnaderna för hjälpmedelsförskrivning inom Habiliteringscentrum har överskridit budget med ca 0,75 miljoner kronor per år de senaste åren, med en kostnadsökning på 1,6 procent det senaste året. Detta tertial ses en jämförbar utveckling med förra årets första tertial förutom synhjälpmedel. För 2017 befaras ett större underskott än 2016 avseende hjälpmedelskostnader inom habiliteringscentrum. Inom Habiliteringscentrums verksamhet har tilldelning av medel inför 2017 för att klara uppdrag inom autismspektrum tillstånd inneburit förstärkning av psykologisk, medicinsk och pedagogisk kompetens. Svårigheter att rekrytera i Skellefteå har dock inneburit viss fördröjning av nyttjande av medel. Habiliteringscentrum har många medarbetare med god kompetens och lång erfarenhet. Det är en styrka och bidrar till goda resultat med nöjda brukare. Teambaserat arbetssätt ger också möjligheter till omfördelning vid kortare frånvaro. Generationsväxling samt hög sjukfrånvaro medför dock att kvalitetsindikato- 15

rers mått inte alltid kan uppnås. Vissa kompetenser är svårrekryterade och då kan hel eller del av vakant tjänst fortgå en längre tid (månader). Tillgängligheten försvåras därmed i brukararbetet samtidigt som arbetsmiljön påverkas negativt. Nämnden följer upp fem av verksamhetsplanens 21 målvärden per april och redovisar i delårsrapporten den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret. Av sammanlagt fem målvärden som ska rapporteras per april bedömer nämnden att målet kommer att uppfyllas för ett målvärde samt uppfyllas delvis för tre målvärden. Ett målvärde kommer att ha större avvikelse. Nämnden för funktionshinder och habilitering redovisar en negativ avvikelse mot budget med 2,5 miljoner kronor och aviserar svårigheter att uppnå balans i ekonomin 2017. Verksamheten har fortsatt arbete med kortsiktiga och långsiktiga förbättringsåtgärder för att stärka det ekonomiska läget utifrån egna aktivitetsplaner. Nämnden för funktionshinder och habilitering prognostiserar ett underskott på fem miljoner kronor eller en nettokostnadsökning på 3,4 procent. Anledningen till det är ett kvarstående sparbeting på 3 miljoner kronor inom Hjälpmedel Västerbotten, förlorade intäkter från hjälpmedelsbutiken som inte kunnat flytta, en viss eftersläpning av intäkter, ej budgeterade reservdelskostnader avseende sängreparationer liksom ej budgeterad arbetsmiljöanpassning efter flytt till nya lokaler. Habiliteringscentrums budget för hjälpmedelsförskrivning kommer sannolikt att överskridas något mer än år 2016 då budgetförstärkning ej skedde inför 2017 och kostnader för synhjälpmedel befaras öka. Det fortsatta arbetet med att åtgärda beskrivna aktiviteter för att få kostnadsbudgeten i balans fortsätter. Inga nya åtgärder planeras i nuläge. 4.2.4 Nämnderna för folkhälsa och primärvård Nämnderna för folkhälsa och primärvård bedömer hälsoläget bland befolkningen i det geografiska området, skattar behovet av primärvård och folkhälsoinsatser och bedömer vilka åtgärder som behövs för att förbättra hälsan. Som del i detta följer nämnderna bland annat upp landstingets mål för primärvården i ett befolkningsperspektiv, utvecklar medborgardialoger och hämtar in önskemål och synpunkter från olika intresseorganisationer. Nämnderna samverkar med kommuner, samhällsorgan, frivilligorganisationer och andra intressenter på folkhälsoområdet. Det gör att de får bättre underlag och bredare medverkan i sina insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteå- och Norsjöområdet Nämnden har träffat patient- och pensionärsföreningar, arbetat med kunskapsinhämtning samt deltagande i folkhälsoråd. Samverkan har skett med kommuner, folkhälsoråden och Förebyggande rådet i Skellefteå (FRIS). Under träffar med patient- och pensionärsföreningar har nämnden informerat om Funktionshinderspolitisk strategi för Västerbottens läns landsting 2017-2020 som en del av målet att sprida kunskap om landstingets funktionshinderspolitik. Under våren har nämnden arbetat utifrån mål och uppdrag som finns beskrivet i verksamhetsplanen för 2017. Bedömningen som nämnden gör är att samtliga mål kommer att uppfyllas vid årets slut. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 205 000 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen Arbetet via folkhälsoråden i kommunerna är centralt och ett viktigt forum för förebyggande folkhälsoarbete. Via folkhälsoråden har nämnden samverkat kring flyktingars och nyanländas hälsa genom att sprida information om hälsokommunikatörer och kulturdoulor. Nämnden har dessutom träffat ASTAmottagningen som vänder sig till personer som varit utsatta för sexuellt våld eller våld i partnerrelation. Presidiet har fått information från BUP och Första linjen. Nämnden poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att utveckla samarbetsformerna mellan verksamheterna. Nämnden har arbetat utifrån sin verksamhetsplan med mätbara mål samt utifrån de i landstingsplanen riktade uppdragen för 2017. Den samlade bedömningen är att målen kommer att uppfyllas vid årets slut. 16

Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 168 000 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Södra Lappland Nämnden tog under perioden beslut att stimulera det förebyggande arbetet riktat mot ungdomars psykiska hälsa genom att prioritera projekt med sådan inriktning. Nämnden har dessutom kartlagt strokevården i Västerbotten. I samband med detta har man träffat primärvården och kommunernas hemsjukvård (MAS) för att höra hur rehabiliteringen av strokepatienter fungerar i de olika kommunerna. Nämnden har, för att uppfylla sitt mål enligt Landstingets nya funktionshinderstrategi, beslutat att skicka ut frågor till funktionshinderföreningarna som rör deras upplevelse av bemötandet och tillgängligheten i vården. Nämnden bedömer att samtliga verksamhetsmål kommer att nås innan årets utgång och några extra åtgärder för att nå måluppfyllelsen behöver ej tas. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 150 000 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. 4.2.5 Samverkansnämnden Samverkansnämndens huvuduppgift är att med ett samordningsansvar för nämnderna för folkhälsa och primärvård bereda motioner i de frågor som rör hälsoläget, ansvara för samråd med de nationella minoriteterna samt besluta om fördelning av landstingets bidrag till frivilligorganisationerna, så kallat folkhälsobidrag Nämnden redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet. Av sammanlagt sex målvärden som ska rapporteras per april bedömer nämnden att målet kommer att uppfyllas för samtliga vid årets slut. Bedömningen är att inga åtgärder behöver vidtas för att uppnå målen vid årets slut. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 60 000 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. 4.2.6 Patientnämnden Under perioden januari till april 2016 har 358 ärenden registrerats. Detta är en minskning jämfört med samma period föregående år då det registrerades 481 ärenden. Patientnämndens kansli har haft ett regionalt möte med de övriga kanslierna i norra regionen samt handläggare från Inspektionen för vård och omsorg. Under mötet har man diskuterat det kommande samarbetet och hur arbetsprocessen ska se ut rörande klagomål när det gäller barn. Kansliet har även deltagit med information om nämndens verksamhet till olika vårdverksamheter och kommuner. Nämnden noterar att många ärenden har iakttagits beträffande lång väntan på operation och brister i information gällande vårdgaranti. Flera ärenden har iakttagits beträffande brister i kommunikationen. Detta gäller främst patienter som upplevt att de inte har deltagit så mycket som de önskat gällande sin vårdsituation. Patientnämnden gör bedömningen att beslutade aktiviteter i allt väsentligt har genomförts. Av de mål som följs upp bedömer nämnden att två mål uppfylls vid årets slut samt ett mål som uppnås till största delen. Både kontroll av tillgänglighet för klagomål såväl som analys och återkoppling av ärenden uppfylls. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 110 000 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. 4.2.7 Folkhögskolestyrelsen Verksamheten följer de mål och riktlinjer som Folkbildningsrådet och Landstingsfullmäktige har fastställt. Folkhögskolestyrelsen arbetar inom ramen för tre av fullmäktiges inriktningsmål: Bättre och jämlik hälsa, Aktiv och innovativ samarbetspartner samt Attraktiv arbetsgivare. I delårsrapporten redovisas en rad aktiviteter som har genomförts kopplat till hälsa, samverkan och utbildning. Bland annat har Storumans folkhögskola examinerat sina första deltagare som gått utbildningen Lärarassistent. Vindelns folkhögskola har friskvård och hälsa som profil. Under våren har det arrangerats friluftsdagar, kurser och insatser för en rad olika målgrupper. 17

Utbildningsverksamhetens mål om antal deltagarveckor kommer att uppfyllas för 2017 och båda skolorna har positiva studerandeflöden. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 545 000 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. 4.2.8 Måltidsnämnden Den gemensamma måltidsnämnden bildades i samarbete med Skellefteå kommun och ingår i Skellefteå kommuns organisation. Verksamheten startades upp i januari 2015. Nämnden ansvarar för matproduktionen på lasarettsköket som heter Arom kök och restaurang. I köket görs också matportioner för hemleverans till äldre. För perioden januari-april redovisas en positiv prognos för samtliga mål vid årets slut. Dessa mål rör tillgänglighet och samhällsutveckling. Matsedelsgruppen och kvalitetsmötets grupper träffas fortlöpande och regelbundet för att samarbeta fram en god meny för de måltider och tillbehör som ska erbjudas äldre på lasarettet, särskilda boenden och för dem med matlådor. De kalla matlådorna från Arom har haft en massmedial uppmärksamhet som intensifierat måltidsavdelningens samarbete med socialkontorets äldreomsorg. Det ekonomiska utfallet i årsprognosen är ett underskott på 500 000 kronor och det innebär en prognostiserad avvikelse på -1 miljoner kronor. 4.2.9 Kostnämnden Kostnämnden följer Lycksele kommuns plan för uppföljning. Det innebär att nämnden upprättar en delårsrapport i september. 18

5. Produktion och produktivitet Produktionen uttryckt i viktade vårdtjänster har minskat med 1,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen minskade med 3,9 procent medan vårddagarna minskade med 4,8 procent. Det innebär i sin tur att medelvårdtiden har minskat något och uppgår till 5,5 dagar i genomsnitt. Även vårdtyngden i slutenvård har minskat något. Den minskade slutenvårdsproduktionen ses såväl för länets egna patienter som för patienter från regionen. Läkarbesöken har ökat med 5,8 procent medan sjukvårdande behandlingar minskat med 3,4 procent. Ökningen av läkarbesök återfinns i sin helhet i primärvården och är ett resultat av att man har bemannat upp med mer hyrläkare. Produktiviteten i sjukvården har ökat med 0,6 procent. Den genomsnittliga beläggningen på länets sjukhus har under perioden varit knappt 95 procent, vilket är något lägre jämfört med motsvarande period de senaste åren. Produktionen i Tandvården har minskat med 4,1 procent med produktiviteten ökat med 0,7 procent. 19

6. Finansiell analys 6.1 Sammanfattning Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på - 69 miljoner kronor vilket är 85 miljoner kronor bättre än motsvarande period 2016 då resultatet uppgick till -154 miljoner kronor. Periodens budgeterade resultat uppgår till - 22 miljoner och ett underskott mot budget på - 47 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott på - 84 miljoner kronor mot budget och en nettokostnadsutveckling på 2,8 procent. Prognosen för 2017, efter första tertialet, bedöms till ett resultat på 35 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader bedöms redovisa ett underskott mot budget på -215 miljoner kronor. Ett prognostiserat resultat 35 miljoner kronor innebär en bedömning att landstinget inte kommer nå det finansiella målet om att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 6.1.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader består av intäkter minus kostnader och avskrivningar. Verksamhetens nettokostnadsutveckling för perioden uppgår till 2,8 procent vilket är i linje med utvecklingen motsvarande period föregående år. Intäkterna har ökat med 1,6 procent och kostnaderna med 2,6 procent. I detta avsnitt kommenteras landstingets utfall jämfört med motsvarande period föregående år avseende väsentliga poster som vårdintäkter, personalkostnader, läkemedelskostnader samt kostnader för utomlänsvård. Utfall i förhållande till budget återfinns i avsnitt 6.2 Budgetavvikelse. Vårdintäkter som består av regionintäkter, asylersättningar och intäkter för utskrivningsklara patienter, uppgår till 413 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 procent eller 4,5 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Orsaken är i huvudsak att asyl- och flyktingersättningen minskar. Antalet asylsökande minskar nationellt vilket får återverkan på ersättningen till Västerbottens läns landsting. Regionvården fortsätter att minska om än inte i samma utsträckning som 2016. Slutenvården minskade med 40 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnader, inklusive köpta och sålda tjänster samt övriga personalkostnader uppgår till 2 238 miljoner kronor vilket är en ökning med 3,7 procent eller 23 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaden för hyrpersonal har ökat med 41 procent eller 23 miljoner kronor viket i huvudsak beror på vakanser inom primärvården. Kostnader för läkemedel omfattar recept-, rekvisitionsläkemedel, särskilda läkemedel inklusive rabatter. Kostnader för läkemedel uppgår till 301 miljoner kronor vilket är en minskning med 1,4 procent eller 4 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen av läkemedelskostnaderna förklaras till stor del av ett billigare hepatitläkemedel. Kostnadsökning redovisas för nya dyra läkemedel främst inom cancerbehandling. Landstingets kostnader för läkemedel inom förmånen ligger för perioden januari till mars 2017 enligt behovsmodellen 0,4 miljoner kronor högre än förväntat. Det är 2,2 miljoner kronor bättre än motsvarande period 2016. Efter mars 2017 har Västerbotten läns landsting jämfört med föregående år den tredje lägsta kostnadsutvecklingen i riket när det gäller läkemedel. I kostnader för utomlänsvård ingår köp av högspecialiserad vård, fritt vårdval och vårdgaranti inklusive transport av patienter. Kostnaderna för utomlänsvård uppgår till 65 miljoner kronor vilket är en minskning med 5,4 procent eller 3,8 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnader för utomlänsvård kan variera stort över året och mellan åren beroende på förekomsten av patienter som kräver avancerad vård. 6.1.2 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skattesatsen för 2017 uppgår till 11,30 kronor per skattkrona, vilket innebär en ökning med 50 öre jämfört med 2016. Skatteintäkterna för perioden uppgår till 2080 miljoner kronor enligt SKL:s aprilprognos. Periodens skatteintäkter är 164 miljoner och 8,6 procent högre än motsvarande period föregående år. 20

Generella statsbidrag och utjämningsbidrag uppgår till 525 miljoner vilket är 2 miljoner högre än motsvarande period föregående år. De generella statsbidragen är 10 miljoner högre samtidigt som utjämningsbidraget är 8 miljoner lägre. 6.1.3 Finansiella intäkter och kostnader Periodens finansnetto uppgår till -18 miljoner kronor vilket är 7 miljoner sämre än motsvarande period föregående år. Orsaken är högre finansiella kostnader för pensions- och löneskatteskulden. 6.1.4 Investeringar Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan fastställt en investeringsbudget för 2017 på 770 miljoner kronor. Under årets fyra första månader har investeringsutfallet uppgått till 281 miljoner kronor med följande fördelning: På Norrlands universitetssjukhus pågår flera byggprojekt. Byggnationen av Hjältarnas Hus har slutförts och slutbesiktigats. Verksamhet i byggnaden kommer att starta hösten 2017. Andra större projekt är anpassning för administrativ verksamhet samt lokaler för läkarprogrammet. Systemhandling och projektering för ventilation av delar av Lycksele lasarett har genomförts och byggnadsarbeten kommer att påbörjas under hösten 2017. Prognosen för hela året är ett investeringsutfall som ligger i nivå med fastställd budget. Avskrivningskostnaderna har under perioden uppgått till 118 Mkr vilket är 1 miljon kronor lägre kostnader än periodens budget. I slutet på året bedöms utfallet bli enligt budget. 6.1.5 Medelsförvaltningen Landstingets finansiella omsättningstillgångar bokförda värde uppgick den 30 april 2017 till 3 284 miljoner kronor. Tillgångarna var placerade enligt nedan. 21

Förändringen av landstingets likvida medel beror på hur in- och utbetalningarna skiljer sig åt. Under årets första tertial har stora investeringar påverkat kassan negativt. Kassaflödet från verksamheten är därmed negativt med 64 miljoner kronor. Ökningen av kortfristiga placeringar uppgår till 4 miljoner kronor. Trots fortsatt geopolitisk oro har aktiemarknaden utvecklats positivt under den första tredjedelen av året, bland annat på grund av överlag starka bolagsrapporter för det första kvartalet. Avkastningen för Stockholmsbörsen var +11,1 procent per den sista april, globala aktier +5,2 procent räknat i SEK. Kronan försvagades något mot USD under perioden vilket påverkade avkastningen för globala aktier negativt. Perioden innebar små rörelser i svenska ränteindex, en följd av att marknadsräntor har varit i princip oförändrade på fortsatt mycket låga nivåer. Landstingets totala pensionsmedelsportfölj avkastade +3,7 procent, vilket är +1,9 procent över portföljens avkastningskrav (+4 procent realt per år). Portföljens marknadsvärde ökade under perioden från 3 770 miljoner kronor till 3 910 miljoner kronor. Vid april månads slut var inte portföljen fullt ut fördelad enligt förvaltningspolicyn då de alternativa placeringarna var förhållandevis för små. Övriga restriktioner ligger inom policyn. 6.2 Budgetavvikelse Styrelse som driftnämnd och övriga nämnder lämnar egna delårsrapporter som bidrar till landstingsstyrelsens delårsrapport till landstingsfullmäktiges för beslut. Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per styrelse/nämnd redovisas nedan. Landstingets nämnder redovisar ett underskott på 84 miljoner kronor mot budget. Underskotten fördelas med 51 miljoner kronor på hälso- och sjukvårdsnämnden, 32 miljoner kronor på landstingsstyrelsen och 3 miljoner kronor för nämnden för funktionsnedsättning och habilitering. Övriga nämnder visar ett överskott mot budget på 2 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till 2,8 procent efter april månad. Uppföljning per fokusområde redovisas nedan. 22

Budgeten för nämnderna samlat år 2017 är förstärkt med 78 miljoner. Trots detta har verksamheten identifierade inför 2017 behov av åtgärder på totalt 134 miljoner kronor för att klara budgeten. Det baserades främst på en för hög kostnadsnivå från föregående år. I särskilda beslut under våren har Hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen fastställt åtgärdsplaner. Planeringen tom april var att drygt 40 miljoner kronor skull uppnås men effekten till och med april är beräknad till 17 miljoner kronor eller 43 procent. Största avvikelsen återfinns inom minskade hyrläkarköp både inom primärvården och sjukhusvården. Åtgärder och bedömd effekt kommenteras nedan. Aktiviteter i åtgärdsplanen mkr Bedömd effekt Minskade kostnader för inhyrd personal med 30 % inom sjukhusvården Kommentar -25-1,0 Minskad kostnad 1 mkr eller 1,8 procent och antal veckor har minskat med 14 eller drygt 4% Översyn bemanningskvoter, produktionsnorm, jour samt arbetstidsmodeller Medicinskt material, diabeteshjälpmedel och övrig drift -21-8,1 Generell Jouröversyn startar efter sommaren. Bemanningskvoter uppdateras fortlöpande. -13 0 Budgetunderskott både för diabeteshjälpmedel och medicinsk material Effektivisera läkemedelskostnader -12-5,5 Effektiviseringsarbete pågår på flertalet enheter och hepatit C läkemedel redovisar den största kostnadsminskningen Effektivisering -10-1,0 Arbete pågår på alla enheter. Minskade sjukskrivningskostnader -5 0 Ingen effekt - sjuktalet och sjuklön har ökat Summa HSN -86 mkr Minskade kostnader för inhyrd personal med 30 % inom primärvården -16 mkr -28 0 Kostnaden har ökat Motsvarar ca 60% av plan tom april Effektivisera läkemedel - 2,5 0 Effektiviseringsarbete pågår Minska tjänster maa av minskad lista -1,5 0 Arbete pågår Tillfällig budget för verksamheter inom primärvårdens tilläggsuppdrag bl.a. barnhälsovården Övergång till e-brev, printtänster, e- faktura mm Återhållsamhet löpande driftkostnader, vikarier samt underhåll Sjukresor - bättre följsamhet till regelverk och ev förstärka budgeten -4,4 0 Arbete pågår -1,6-0,5 Arbetet pågår och viss effekt tom april -2,7-0,2 Effektiviseringsarbetet pågår -7,8-0,3 Arbete pågår Summa LTS - 48-1 mkr Motsvarar ca 8 % av plan tom april Totalt VLL -134 mkr -17 mkr Motsvarar ca 43 % av plan tom april 23

6.3 Framtidsbedömning och årsprognos Västerbottens läns landsting har under senare år haft ett ansträngt ekonomiskt läge och stora utmaningar väntar även under de kommande åren. Utmaningarna ligger i att möta den utveckling som ständigt sker inom hälso- och sjukvården, samtidigt som landstinget påverkas av en ökande och åldrande befolkning och problem med kompetensförsörjning. Personalprognoser avseende de närmaste åren visar på ett ökat antal pensionsavgångar men även annan personalomsättning. Vakanser inom ett flertal yrkesgrupper och medicinska specialiteter riskerar att påverka arbetsmiljön liksom orsaka dyra stafettlösningar och obemannade vårdplatser. Den vakansproblematik som sannolikt kommer att kvarstå och öka innebär även ökade inskolningskostnader. Insatser för att minska behov av inhyrd personal måste prioriteras för att personalkostnaderna på sikt ska kunna balanseras och ge förutsättningar för en god arbetsmiljö. Liksom tidigare år innehåller de kommande åren stora investeringsbehov främst i lokaler, nya läkemedel och nya medicinska metoder och därigenom även ny medicinsk utrustning. Antalet vårdtillfällen från de tre norrlandslänen inom regionavtalet har minskat på senare år och påverkat intäkterna negativt. Det är svårt att förutse om trenden fortsätter. Tillgängligheten är fortfarande en utmaning för landstinget. Strategier som vård på rätt nivå, kompetensförsörjning och produktionsplanering är avgörande för att förbättra tillgängligheten. För att genomföra de strategiska satsningarna och samtidigt ha en hållbar ekonomi är det av största vikt att fullfölja det långsiktiga effektiviseringsarbetet men också göra prioriteringar. Prognosen för 2017, efter första tertialet, bedöms till ett resultat på 35 miljoner kronor. En anpassning av kapitalplaceringarna till en ny finanspolicy3 kommer att innebära omsättning i portföljen där eventuella överskott återinvesteras, vilket inte har beaktats i prognosen. Verksamhetens nettokostnader bedöms redovisa ett underskott mot budget på -215 miljoner kronor. Det generella statsbidraget redovisar ett överskott mot budget 2017 och för att möta behovet av tillgänglighet till vården föreslås ett antal riktade engångssatsningar om 40 miljoner kronor. Satsningarna förväntas ge ett bättre utgångsläge inför kommande år att klara uppdraget inom eller med ett lägre underskott i verksamheten. Prognosen för 2017 redovisas i sammanställningen nedan. 6.4 Balanskrav Balanskravet är ett lagstadgat krav som landstinget måste uppfylla och som innebär att verksamheten ska bedrivas så att intäkterna är större än kostnaderna. Om resultatet är negativt ska underskottet återställas med motsvarande överskott inom tre år. Ett prognostiserat resultat på 35 miljoner kronor innebär att landstinget bedöms klara balanskravet. Balanskravutredning utifrån helårsprognosen redovisas nedan. 3 Under förutsättning att landstingsfullmäktige i juni 2017 fattar beslut om en ny föreslagen finanspolicy. 24

6.5 Finansiella mål Västerbottens läns landsting har i landstingsplan 2017 beslutat om tre finansiella mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Nedan redovisas en prognos på huruvida målen kommer att uppfyllas. Mål Prognos Måluppfyllelse Landstinget ska ha ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingets totala pensionsåtagande ska vid utgången av 2017 vara finansierat till minst 38 procent Landstingets investeringar ska finansieras utan extern upplåning Ett prognostiserat resultat för 2017 på 35 miljoner kronor innebär en bedömning att målet om ett positivt resultat som uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag inte kommer att uppnås. Förlag till ny Finanspolicy innebär, under förutsättning att beslut fattas av fullmäktige, att anpassningar kommer att genomföras av kapitalplaceringar. Eventuella realisationsvinster kommer att återinvesteras i pensionsmedelsportföljen. Landstinget bedöms därmed klara målsättningen att det totala pensionsåtagandet vid utgången av 2017 ska vara finansierat till minst 38 procent. Förslag till ny Finanspolicy innebär, under förutsättning att beslut fattas av fullmäktige, förändring av målet att landstingets investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Bedömning av måluppfyllelse är därmed inte tillämplig. Inte tillämplig 6.6 Bolag inom landstingskoncernen Landstingskoncernen innefattar landstingets verksamhet samt 50 procent av Region Västerbotten med dotterbolag. I delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen upprättas konsoliderade sammanställda redovisningar. Nedan redovisas bolagens resultat för perioden samt prognostiserat resultat för 2017. 25

26

6.7 Resultat och balansräkningar med noter 27

28

29

30

31

32

33

34

6.8 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Eventuella undantag anges under respektive rubrik. - Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. - Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas flyta in. - Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. - Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. 35