Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer, sjöar, åar, ålgräsängar m.fl. Strukturer; Gamla träd, bryn, buskmarker Anlagda element; skyddszoner, stenmurar, våtmarker Dessa miljöer kan utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Hur gör vi det? Med hjälp av kartläggning av länets natur och analyser av samband och spridning!

Bakgrund Sverige har åtagit sig att bevara den biologiska mångfalden Diverse internationella konventioner/åtaganden och mål både inom FN (Bern-Bonnkonventionen, Nagoya) och flera EU-direktiv har detta som mål t.ex. habitatdirektivet och vattendirektivet Miljökvalitetsmålen- uppföljningen visar att vi inte når målen! Det görs massor av miljö- och naturförbättrande åtgärder- men vi behöver göra mer! Vi måste hitta nya verktyg, metoder och arbetssätt- Hur? Riksdagen antog Prop. 2013-14:141 den 24 juni 2014. En strategi för arbetet med att stärka biologisk mångfald och bevara ekosystemtjänster. Vilket resulterade i regeringsuppdraget om handlingsplaner för Grön infrastruktur.

4 Fungerande livsmiljöer nära varandra och att de finns kvar över tid -Rumslig dimension -Tidsdimension Illustration K.O. Bergman

5 Vad är utfört inom arbetet med Grön infrastruktur i Södermanlands län Sammanställt befintlig kunskap och data om den sörmländska naturen. Identifierat olika naturkvalitéer som livsmiljöer/biotoper, arter, strukturer, element och naturområden på land, i vatten, från Östersjön till Mälaren. Visualiserat grunddata med kartor, 29 st. nya för länet, webbkarta, nedladdning GIS. Visat på ekologiska sammanhang i form av värdetrakter, värdekärnor och spridningsvägar för olika naturtyper. Visat upp detta på kartor Identifierat brister, hot och utmaningar för olika naturmiljöer. Prioriterat länets ansvarsmiljöer som ädellövmiljöer, tallskog, naturbetesmarker, klarvattensjöar och vattendrag samt marina grundområden. Inhämtat förslag på åtgärder från länets aktörer/markägare, hoppas på fler förslag i remissrundan

9 Är det viktigt att vi får en gemensam bild av verkligheten baserat på fakta? Flest människor någonsin? Ännu fler?

Kartan visar de områden med flest ädellövträd som ek, lind m.fl. Inom dessa områden bör åtgärder ske för att förbättra miljöerna.

14 Insatsområde Levande skogar- ädellövmiljöer Sammanställning av utmaningar och hot, samt åtgärdsförslag Utmaning/hot Åtgärdsförslag Förslag på aktörer Avverkning av värdekärnor Viltbete -Bildande av skyddade områden -Frivilliga avsättningar - Informationsspridning om kunskapsläget -Söka projektmedel Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Kommuner och markägare Skogsstyrelsen, LRF, jägarorganisationer Igenväxning av ädellövmiljöer -Frihuggning av jätteträd -Rådgivning, informationssatsning Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Kommuner, markägare Brist på grova ädellövträd -Kartering av ersättningsträd -Kunskapsutbyte -Exkursioner till goda exempel med markägare och skogsförvaltare Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen tillsammans med intresserade markägarorganisationer Brist på döda träd i skogen -Rådgivning -Informationssatsning -Åtgärder för hotade arter

18 Klimatförändringar Varmare städer - hur hanterar vi det? Vi vet att träd dämpar värmen men finns det andra strukturer vi behöver? Mer vatten i staden osv. Vad händer i odlingslandskapet, skogen, i våra sjöar och vattendrag med ett förändrat klimat? Kunskapsunderlag behövs för att kunna göra modelleringar av påverkan på naturen.

19 Grön infrastruktur-användningsområden Identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i landoch vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden. Identifiera hot, utmaningar och förslå åtgärder Underlag för hållbar mark- och vattenanvändning, sätta det enskilda området i ett landskapsperspektiv, se över KN och länsgränser Underlag till enskilda markägare/markägarorganisationer, rådgivning Planeringsunderlag vid fysisk planering Kommunal planering: ÖP, FÖP, DP Underlag för MKB och ekologisk kompensation Kunskapsunderlag vid prövning/ärendehantering Öppna data, transparens av våra data, kartskikt Ta fram nya eller justera befintliga värdetrakter för prioritering av naturvårdsinsatser

20 Remissen och 2019 framåt Formell remisstid t.o.m. 28:e september 2018 Fastställelse november 2018 Parallellt fortsatt arbete med justering av värdetrakter för skog och att ta fram ansvarsarter och ansvarsnaturtyper 2019- Nytt regeringsuppdrag styr inriktning på arbetet med grön infrastruktur för Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. 2019 Användning av kartorna och kunskapsunderlagen. Väldigt viktigt med dialog markägare, kommuner-länsstyrelsen 2019 Nya projekt, fortsatta analyser, tillämpning av kartor Grön infrastruktur 1.0- Detta är bara början!

Tack! 21

Kartan visar var det finns höga koncentrationer av de artrikaste naturbetesmarkerna i länet

23 Handlingsplanen är uppdelad i följande delar Del A: Bakgrund Övergripande inledning med bakgrund och uppdragsbeskrivning, läsanvisning och vägledning till hur planen är tänkt att användas. Del B: Nulägesbeskrivning Sammanfattande beskrivning av länets natur och förutsättningarna för grön infrastruktur i länet (följer miljömålsindelningen). Beskrivning av flera av länets olika naturmiljöer och hur de är fördelade i landskapet. Del C: Insatsområden och åtgärder Presentation av sju insatsområden som har valts ut som prioriterade. För varje insatsområde föreslås ett antal åtgärder och även vilka aktörer som ska arbeta med åtgärderna. Förutom direkta åtgärder ingår även kunskapsuppbyggnad, spridning av information och fortsatt dialog med landskapets aktörer kring möjliga och lämpliga insatser. Klicka här för att komma till Länsstyrelsen i Södermanlands webbkarta för Grön infrastruktur.

24 Produktiv skog (354 000 ha), formellt skydd, frivilliga avsättningar i länet 8 982 ha; 2,54% 14 700 ha; 4,15% 330 318 ha; 93,31% Övrig produktiv skogsmark Formellt skyddat skog Frivilliga avsättningar i skog

Planarkitekten ser det här 27

Barnen ser och gör så här 28

Biologen ser det här 29

30 Grönytor i tätorter. -Det finns mer gröna ytor i städerna än vad vi tror. Har vi råd att förlora dessa? Mångfunktionella ytor Vatten Natur Människa Skötsel Klimatanpassning

33 Tallskogen exempel Hotbild skogen För stora skador på skogen Granen tar över på tallmarker För lite lövträd Ett förändrat klimat- Skogsbruk i framtiden Åtgärder Viltbetesstrategi/förvaltnings plan Projekt Mera tall Rådgivningkunskapsunderlag för mer löv i skogen Framtidens skogar-val av trädslag-klimat

34 Hotbild Igenväxning av gran eller asp o björk De äldsta ekarna/träden dör Små objekt- ligger långt ifrån varandra Viltbete lokalt stor påverkan För liten nyetablering av ädellövträd Träden i staden trängs undan Åtgärder Peka ut viktigaste områdena/värdetrakter Kunskapsspridning-rådgivning Stödsystem? Friställ jätteträd/ekarna Röjning av gran-igenväxning Skötsel av brynmiljöer för både vilt och bin- pollinatörer Bättre underlag till Kommunerna

35 Utmaningen för kommunerna och Länsstyrelsen: Kartorna beskriver landskapet i stora drag baserat på värdekärnor och enskilda naturområden, ibland artfynd eller kända viktiga/värdefulla strukturer. Även i de tätortsnära miljöerna är värdetrakten viktig dvs i vilken typ av natur-/kulturlandskap ligger tätorterna. Samtidigt behöver upplösningen och noggrannheten öka för den kommunal nivå dvs ännu bättre och detaljerade underlag. Eller? Gemensamma målbilder, hur vill vi att samhället ska ser ut i allt från hus, vägar och det gröna/blå däremellan. Vad behöver vi för landskap i framtiden, matproduktion, vilka tjänster ska naturen leverera nu och i framtiden. Hur klimatanpassar vi det sörmländska landskapet. Vilka kvalitéer finns i vår landskap, våra tätorter? Vad produceras både i form av varor men också vilka ekosystemtjänster finns som vi måste värna om för framtida matproduktion och naturresurser