FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2018
TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2017. Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen www.ruokatieto.fi/tietohaarukka. Ekonomi Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet
INNEHÅLL Allmänt I arbete inom lantbruket 16 Antal hushåll 3 Lantbruks- och trädgårdsföre- Finlands folkmängd 3 tagens produktionsinriktningar 17 Finlands folktäthet 3 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt Hushållens medelstorlek 3 produktionsinriktning 17 Bruttonationalprodukten 4 Övrig företagsamhet i lantbruks- 18 Produktionens brutto- och och trädgårdsföretag förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 2016 5 Åkerarealens fördelning 19 Skörd 20 Bioekonomin år 2016 f. 6 Lantbrukets produktionskostnader Arbetskraft 7 21 Yrkessjukdomar enligt bransch 2014 8 Lantbrukets och trädgårdsnäringens intäkter 22 Olycksfall i arbetet 8 Statistik om biodling 23 Lantbruksföretagarnas Lantbrukets lönsamhetskvot medelålder och antal 8 enligt produktionsinriktning 23 2001 2016 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 9 Jordbruk Regnmängd 1981 2017 10 Medeltemperatur 1981 2017 10 Väderlek under växtperioden 10 Dagslängd 10 Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av växtskyddsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2017 14 Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållanden 16 1 Företagarinkomst 24 Producentpriser 24 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller ersättning för djurens välbefinnande 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar 29 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar 2017 29 Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner 2017 30 Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning 2017 30
Livsmedel Livsmedelsförädling enligt näringsgren 31 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen enligt företagsstorlek 32 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 33 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 34 Livsmedelsexport landsvis 36 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export 2017 37 Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 38 Konsumtionsutgifter 38 Livsmedelsutgifter 39 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 2005 2017 39 Minutpriser 40 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna 2018 41 Prisindex 2016 42 Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 43 Mjölkprodukter och Hälsobeteende 2017 62 näringsfetter 45 Brödsäd 45 Fisk 46 Konsumtion av fisk 46 Dagligvaruhandeln och storkök Grönsaker och frukt 47 Antal butiker enligt butikstyp 63 Bär och svamp 48 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Viltfångst 49 Självförsörjningsgrad för livsmedel 50 Livsmedelsbranschens inverkan på förädlingsvärdet (milj. ) landskapsvis och % av landskapets förädlingsvärde 51 Livsmedel som stred mot bestämmelserna 2017 52 Orsakerna till att livsmedel stred mot bestämmelserna 2017 53 Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 53 Antal livsmedelsövervakningar 2017 54 Antal återkallelser 55 Orsaker till tillbakadragningar 2017 55 Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande 2017 55 Matförgiftningsepidemier enligt smittförande livsmedel 2017 56 Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 57 Dagligt intag av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 58 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 59 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 60 Kött 44 Ägg 44 Finländarnas dagliga måltider 61 Antal kök och portioner enligt verksamhetsform 2017 64 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2
ANTAL HUSHÅLL ALLMÄNT År 2016 antal hushåll i Finland var 2 677 000. 6- eller flera persons hushåll 1 % 5-persons hushåll 3 % 4-persons hushåll 9 % 3-persons hushåll 10 % 1-persons hushåll 42 % 2-persons hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd 1.1.2018 var 5 513 130 personer. Finlands folktäthet var 1.1.2018 cirka 18,14 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år 2016 2,02 personer. Källa: Statistikcentralen 3
Ekonomi BRUTTONATIONALPRODUKTEN Näringsgren % 2005 2010 2016 2017 f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,8 2,7 därav jordbruk 1,1 0,9 0,7 0,6 Fabriksindustri 24,3 19,5 17,0 17,6 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,4 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,9 7,1 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 7,6 7,5 Transport och magasinering 5,7 5,1 4,8 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,7 1,8 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,4 1,4 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,8 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,9 2,9 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,7 12,7 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 9,9 9,4 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten. Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 186,0 193,3 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 216,1 223,8 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 4
PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2016 Bruttovärde (tusen euro) Förädlingsvärde (tusen euro) Ekonomi Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning 2 111 893 807 219 2 179 468 1 119 699 366 036 10 504 061 Tillverkning av läder och läderprodukter 216 756 71 923 Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter 1 888 954 6 670 763 Metallindustrin Logi Kost 3 767 321 1 706 234 533 964 5 460 040 2 041 377 16 434 312 Bru ovärde Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater). Produktionens bruttovärde mäter verksamhetsställets faktiska produktion. I produktionsverksamheten medräknas all produktion, även tillverkning för eget bruk och tillverkning för leverans till företagets andra verksamhetsställen. Förädlingsvärdet mäter den totala värdeökning som producerats av olika produktionsfaktorer i verksamhetsställets egentliga produktionsverksamhet. Förädlingsvärdet beräknas som skillnaden mellan produktionsverksamhetens vinst och av verksamheten uppkomna kostnader. 5
Ekonomi BIOEKONOMIN ÅR 2016 f. Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta, 1000 personer Varuexport milj. Jordbruk 4 386 1 287 75,2 462 Livsmedelsindustri 10 927 2 608 37 1 249 Skogsbruk 4 855 3 509 21,7 44 Kemiindustri 2 423 678 3,3 1 657 Vattenrening och -distribution 733 426 2,7.. Bioekonomins tjänster 3 540 1 590 35,4 23 därav naturturism och -rekreation 3 254 1 395 33,8.. däräv jakt 76 76 0 0 däräv fiske 210 119 1,6 23 Hela bioekonomin 64 432 22 136 304,2 16 437 Hela nationalekonomin 395 580 185 649 2 510,40 52 957 Bioekonomins andel % 16 12 12 31 Källa: Lukes statistiktjänster Avkastning, värdeökning och export beräknat som gängse värde. 6
Ekonomi ARBETSKRAFT 2000 2005 2016 2017 2017 Arbetskraft englit näringsgren % % % % 1 000 personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral 6 5 4 4 99 därav jordbruk 5 4 3 3 71 därav skogsbruk 1 1 1 1 21 Tillverkning 20 17 13 13 326 därav livsmedels- och dryckindustri 2 2 2 1 35 Byggverksamhet 6 7 7 8 187 Handel 2) 12 12 12 11 282 Transport och magasinering 7 6 6 6 139 Hotell- och restaurangverksamhet 3 3 3 3 85 Övriga servicetjänster och -branscher 45 49 54 55 1 358 Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,3 0,2 5 Sysselsatt arbetskraft 100 100 100 100 1 000 personer 2 335 2 401 2 448 2 473 2 473 Arbetskraft totalt (1 000 pers) 2 589 2 621 2 685 2 707 2 707 av dem arbetslösa % 9,8 8,4 8,8 8,6 8,6 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar. 7
Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2014 Yrkessjukdomar St Per 10 000 sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning 141 18,5 Framställning av livsmedel 50 14,7 Dryckestillverkning 1 3,2 Restaurangverksamhet 25 3,5 Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per 100 000 2005 2010 2014 2015 sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare 5 962 4 882 4 854 4 309 Sysselsatta inom livsmedelsoch dryckesindustrin 7 696 6 919 3 228 2 869 Alla yrken 2) 2 581 2 103 1 782 1 703 Källa: Statistikcentralen, Olycksfallssförsäkringscentralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare. LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL 1995 2005 2017 med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45,1 142 000 47,6 90 000 48,7 59 000 Nya företagare 29,9 70 29,8 760 29,2 120 Företagare som pensionerar sig 2) 60,2 6 600 60,8 3 900 62,4 2 000 Företagare som erhållit avträdelsestöd 57,8 560 58,6 1 420 58,8 160 Källa: LPA, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 8
Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % 1995 2005 2016 2017 Sjukdom i andningsorgan 7 3 2 2 Mentala sjukdomar 14 20 17 17 Sjuksom i stöd- och rörelseorgan 46 47 44 46 Skador, förgiftningar osv. 6 9 7 6 Sjukdomar i blodomloppet 15 8 9 6 Tumörer.... 7 10 Nervsjukdomar.... 8 7 Källa: LPA % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året. 9
JORDBRUK REGNMÄNGD 1981 2017, mm vår sommar höst vinter Helsinki 106 204 204 149 Jyväskylä 115 231 176 128 Oulu 84 195 133 95 Sodankylä 100 197 138 101 Frankfurt, Tyskland 145 180 159 149 Padova, Italien 195 183 221 149 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren 1981 2015. MEDELTEMPERATUR 1981 2017, C vår sommar höst vinter Helsinki 4,5 16,3 6,8-3,2 Jyväskylä 2,5 14,8 3,7-7,3 Oulu 1,6 14,7 3,4-8,3 Sodankylä -0,9 12,7 0,1-12,3 Frankfurt, Tyskland 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova, Italien 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren 1981 2015. VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden 2017 2016 1981 2010 2017 2016 1981 2010 Jockis 1 174 1 416 1 307 397 282 341 Kauhava 1 059 1 304 1 185 279 378 286 Uleåborg 1 007 1 245 1 170 265 325 257 Sodankylä 753 996 795 207 413 227 Frankfurt 2 647.. 2 411 351.. 496 Padova 3 558.. 3 368 784.. 643 Källa: Meteorologiska institutet uppgift från år 2015. DAGSLÄNGD, timmar vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Oleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt, Tyskland 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova, Italien 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet 10
Miljö EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL ha 1995 2005 2016 2017 Ekogodkänd areal 23 139 135 223 199 552 216 693 Arealen i omläggningsskede 21 557 12 364 41 063 42 759 Odlingsareal för eko totalt 44 696 147 588 240 614 259 451 Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 10,7 11,4 Ekolägenhetsstorlek, ha/lägenhet 20 34 55 57 Ekolägenheter, st. 2 793 4 296 4 415 4 587 Ekoarealens andel av totala odlingsarealen % EU 28.. 3,6 6,7 f.. Odlingsareal för eko totalt EU 28.. 6 475 828 11 931 589.. Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27. AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Lokalt 2008 2011 2016 2017 Ekologisk primärproduktion 3 758 3 975 4 356 4 509 varav ekologisk husdjursproduktion 511 643 959 974 Aktörer inom ekologiska livsmedel 401 487 697 2) 742 2) Aktörer inom ekologiskt foder 16 33 47 45 Ekologiska utsädespackerier.. 31 25 25 Sammanlagt 4 175 4 526 5 241 5 437 Ekologisk primärproduktion EU 28.... 295 618.. Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion. 2) talet innehåller underleverantörsaktörer. 11
Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha 1995 2005 2016 2017 Vall 11 431 60 195 120 724 136 694 Spannmål totalt 8 158 46 362 54 179 58 147 vete 724 6 629 4 901 5 074 råg 1 616 4 594 4 685 3 306 korn 2 118 6 760 5042 2) 5 110 havre 2 447 23 134 28 750 32 428 blandning: stråsäd 302 2 798 3 114 3 148 2) blandning: balj- o. 927 1 842 7 557 8 284 stråsäd Ärter 120 1 289 2 003 2 298 Bovete 23 185 527 2) 599 2) Kummin 9 355 142 2) 158 2) Lin 22 277 167 123 2) Ryps 64 2 419 1 676 1 539 Potatis 423 440 607 761 Frilandsgrönsaker 197 211 317 468 Växthusgrönsaker 2 9 8 8 Bladörter 17 16 7 10 2) Bär och frukter 256 800 677 714 Övriga växter 395 3 672 14 605 5 214 Träda 2 022 19 178 3 913 10 650 Totalt 23 139 135 223 199 552 216 784 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Ålands landskapsregering innehåller inte Ålands uppgifter. 2) ingen produktion i Åland. Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan 19. 12
Ekonomi EKOLOGISK PRODUKTION 2007 milj. kg % av totalproduktionen 2016 milj. kg % av totalproduktionen 2017 milj. kg % av totalproduktionen Nöt.... 2,9 3,4 2,6 3,1 Svin.... 1,0 0,5 0,8 0,5 Får.... 0,3 24,1 0,3 24,8 Fjäderfä.... 0,2 0,1.... Ägg 1,1 2 3,3 4,6 3,88 5,7 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 15,4 1,7 16,9 1,9 Potatis 3,7 0,5 7,2 1,2 9,4 1,5 Ärter 1,2 18,8 3,6 14,4 1,9 21,3 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 55,1 2,3 62,6 2,7 Källa: Kantar TNS Agri Ab, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Marknadsandelen ( ) av ekologiska produkter i Finlands dagligvaruhandel var 2,3 % år 2017. Källa: Pro Luomu MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått 2012 2017 miljöstödsförbindelse st 56 143 43 111 % av gårdarna 91 85 % åkerarealen 90 90 Källa: Landsbygdsverket 13
Miljö FÖRSÄLJNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL 1995 2005 2015 2016 Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 114 255 231 201 bekämpningsmedel mot skadedjur 57 47 29 29 bekämpningsmedel mot ogräs 791 1 077 1 368 1 265 tillväxtregulatorer 73 52 102 79 Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 236 718 857 725 bekämpningsmedel mot skadedjur 160 147 141 187 bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 3 375 3 274 tillväxtregulatorer 131 107 184 150 Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2017 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 453 0,4 EU 1 003 0,8 Utanför EU 552 7,1 Sammanlagt 2 008 2,4 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14
Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET 2000 2005 2016 2017 LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare 105 993 90 007 59 597 58 225 Utnyttjar årssemester ²) 45 254 34 719 18 716 16 988 Utnyttjar vikariehjälp 14 934 14 624 5 959 5 732 Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris 10 995 13 521 9 490 9 146 Avgiftsbelagd vikariehjälp 643 314 377 393 Källa: LPA ¹) arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Lokalt Areal 1995 2005 2016 2017 % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar 0 5 9 988 5 228 1 755 1 624 3 0 5 10 17 049 8 765 6 287 6 241 13 2 10 15 16 918 8 481 5 163 5 006 10 3 15 25 25 634 13 989 8 514 8 230 17 7 25 50 23 870 19 660 12 639 12 137 25 19 50 75 4 508 7 549 6 488 6 317 13 17 75 100 1 209 3 116 3 645 3 600 7 14 100 150 622 1 990 3 213 3 262 7 17 150 166 739 2 003 2 145 4 21 Totalt 99 964 69 517 49 707 48 562 100 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15
Lokalt FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar 2000 2016 2017 Förändring 16/17 % st 78 434 49 707 48 562-2,3 % Källa: Naturresursinstitutet som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas, sedan förnyelsen av definitionen 2013, gårdar vars ekonomiska storlek överskrider 2 000 euro. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN Ägargrupp 1995 st. 2005 st. 2016 2) st. 2017 2) st. % av gårdar Privat person 86 933 61 477 42 899 41 878 86,2 Sterbhus och bolag 12 468 7 297 5 532 5 405 11,1 Stat, kommun o.a. samfund 563 743 1 276 1 279,0 2,6 Totalt 99 964 69 517 49 707 48 562 100 Källa: Naturresursinstitutet inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. 2) som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas sedan förnyelsen av definitionen 2013 gårdar, vars ekonomiska storlek överstiger 2 000 euro. I ARBETE INOM LANTBRUKET I arbete 1 000 pers. 1995 2005 2016 2017 Företagare 116 73 54 53 av vilka kvinnor 37 22 15 15 Löntagare 25 20 17 18 av vilka kvinnor 12 9 7 8 Totalt 141 93 71 71 Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning antalet företagare och företagarfamiljemedlemmar sammanlagt. 16
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Ekonomi Antal gårdar 1995 2010 2016 2017 % Mjölkgårdar 32 480 10 205 7 276 6 704 13,8 Annan nötboskapshållning 9 394 1 270 2) 572 2) 555 1,1 Nötköttsproduktion.. 3 080 2 931 2 930 6,0 Svingårdar 6 249 1 355 689 607 1,2 Gårdar med fjäderfä 2 239 375 438 436 0,9 Övrig betesdjur 3).. 3 544 2 451 2 249 4,6 Gårdar med växtodling 42 287........ därav spannmålsodling.. 20 927 17 493 16 240 33,4 Annan växtodling.. 13 092 13 360 14 379 29,6 Andra 7 315........ Växthusproduktion.. 1 371 878 836 1,7 Trädgårdsproduktion på friland.. 1 696 1 456 1 477 3,0 Blandad produktion.. 2 568 2 163 2 149 4,4 Aktiva gårdar totalt 99 964 58 213 49 135 48 562 100 Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2015 e 2016 e 2000 e 2015 e 2016 e Mjölkproduktion 31 746 57 500 61 599 24 812 43 593 46 805 Övrig nötbotskapshållning 30 129 53 892 61 402 15 878 27 053 34 170 Fjäderfähushållning 45 752 97 740 97 557 28 624 56 907 61 437 Svinhushållning 41 644 65 041 74 462 28 421 38 916 45 437 Får, getter, hästar 29 434 60 327 55 929 3 704 8 702 11 365 Spannmålsodling 38 623 62 951 64 599 10 999 15 045 16 397 Övrig växtproduktion 35 760 62 505 60 070 11 695 15 048 16 476 Övrig produktion 28 901 59 657 64 468 6 524 10 611 13 913 Genomsnitt 35 235 64 952 67 511 16 324 26 984 30 750 Källa: Statistikcentralen 17
Ekonomi ÖVRIG FÖRETAGSAMHET I LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Antal gårdar 2000 2005 2010 2016 Industri 4 786 3 753 2 747 1 970 vidareförädling av livsmedel 1 065 684 479 430 vidareförädling av övriga lantbruksprodukter 134 152 94 80 vidareförädling av trävaror 1 349 889 583 360 tillverkning av handarbeten till försäljning 274 277 155 80 produktion av energi 959 1 037 907 690 annan industriell produktion 1 005 714 529 320 Byggandet 2) 881 438 330 Handel 1 056 1 298 850 670 Service 15 252 16 547 13 793 10 510 turism, inkvarterings- och rekreationstjänster 2 272 1 865 1 440 1 050 entreprenadverksamhet 8 880 10 013 8 896 7 130 annan service 4 100 4 669 3 457 2 330 Övrig primärproduktion 744 1 815 981 790 odling av fisk och kräftor på gården 112 65 48 40 pälsdjursuppfödning 632 510 315 220 renhushållning 2) 573 365 250 fiskerinäring 2) 144 104 110 annan primärproduktion 2) 523 149 170 Huvudsaklig verksamhet okänd 721.. Sammanlagt 21 838 24 294 19 530 14 280 Källa: Naturresursinstitutet uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18
Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING 1995 2005 2016 2017 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha Vall 755 620 688 717 Spannmål totalt 978 1 188 1 109 1 071 vete 101 215 223 219 råg 21 14 27 32 korn 516 595 486 437 havre 329 346 332 337 blandsäd 11 16 40 43 övriga spannmål 0,5 1,1 2,6 3,4 Oljeväxter 85 77 62 65 Sockerbeta 35 31 12 12 Potatis 36 29 22 22 Övriga växter 29 49 91 101 Produktiv areal, totalt 1 918 1 993 1 983 1 988 Träda 223 241 261 254 Odlad areal, totalt 2 141 2 235 2 244 2 242 Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet (SO 2 000 euro). 1995 ha 2005 ha 2016 ha 2017 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 22 33 46 47 Källa: Naturresursinstitutet 19
Ekonomi SKÖRD 1995 2005 2016 2017 Vete areal 1 000 ha 101 215 215 194 totalskörd milj. kg 380 801 824 802 skörd kg/ha 3 770 3 730 3 830 4 130 Råg areal 1 000 ha 21 14 26 29 totalskörd milj. kg 58 32 87 114 skörd kg/ha 2 770 2 290 3 340 3 920 Korn areal 1 000 ha 516 594 436 358 totalskörd milj. kg 1 764 2 103 1 581 1 460 skörd kg/ha 3 420 3 540 3 630 4 070 Havre areal 1 000 ha 329 345 305 270 totalskörd milj. kg 1 097 1 073 1 035 1 014 skörd kg/ha 3 330 3 110 3 390 3 760 Sockerbeta areal 1 000 ha 35 31 12 12 totalskörd milj. kg 1 110 1 181 434 430 skörd kg/ha 31 900 37 870 37 340 36 550 Oljeväxter areal 1 000 ha 85 77 60 55 totalskörd milj. kg 128 106 96 91 skörd kg/ha 1 500 1 380 1 550 1 650 Ärter areal 1 000 ha 5 4 10 4 totalskörd milj. kg 11 8 25 9 skörd kg/ha 2 420 93 2 470 2 180 Potatis areal 1 000 ha 36 29 22 21 skörd milj. kg 798 743 588 612 skörd kg/ha 22 110 25 700 27 120 28 860 Grönsaker totalskörd milj. kg 234 248 262 254 tomat 31 38 41 39 växthusgurka 24 32 39 43 huvudkål 24 19 19 23 morot 61 67 73 62 lök 17 21 26 26 Grönsaker i kruka (milj. st.) 30 64 100 102 Källa: Naturresursinstitutet 20
Ekonomi LANTBRUKETS PRODUKTIONSKOSTNADER 2000 2005 2015 2016 Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad 1 525 1 628 2 050 1 851 Gödsel, kalk 193 185 264 259 Övriga växtodlings kostnader 264 324 367 313 Bränsle 189 207 298 235 Elektricitet 114 102 191 149 Foderkostnader 482 454 515 507 Husdjurkostnader 282 357 415 388 Kostnad för gårdsanvändning 318 314 488 441 Maskinkostnader 757 885 1 036 1 003 Avskrivningar på maskiner 445 545 551 507 Övriga maskinkostnader 311 340 485 496 Byggnadskostnader 301 329 380 327 Avskrivningar på byggnader 237 273 307 285 Övriga byggnadskostnader 64 57 73 43 Övriga kostnader 641 785 930 932 Försäkringar 227 262 320 319 Fasta hyror 82 104 163 183 Övriga avskrivningar 44 45 47 48 Övriga kostnader 288 373 401 381 Arbetskostnader 1 493 1 771 1 421 1 358 Lönekostnader 190 180 244 207 Företagarfamiljens löneanspråk 1 303 1 591 1 177 1 151 Räntekostnader 598 622 667 730 Ränteutgifter 133 114 113 101 Räntekrav på eget kapital 465 508 554 630 Kostnader totalt 5 631 6 335 6 972 6 642 Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde. 21
Ekonomi LANTBRUKETS OCH TRÄDGÅRDSNÄRINGENS INTÄKTER 2000 2005 2015 2016 Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster 881 720 1 094 1 324 Råg och vete 84 74 175 143 Korn 171 155 267 247 Havre och andra spannmål 139 80 137 196 Oljeväxter 15 19 40 41 Vallfoder 269 218 381 613 Potatis och sockerbeta 183 158 53 45 Baljväxter och andra växter 21 16 40 37 Husdjurinkomster 1 612 1 653 1 844 1 802 Nötboskapintäkter 1 089 1 094 1 258 1 278 Svinintäkter 311 360 301 239 Fjäderfäintäkter 204 194 234 247 Får- och getinkomster 9 6 51 38 Växthus- och frilandsinkomster 549 517 675 445 Finansiella intäkter 16 14 8 10 Övriga intäkter 147 168 201 182 Stöd totalt 1 776 1 966 1 897 1 818 CAP-stöd 385 514 580 535 LFA-stöd och miljöstöd 721 747 855 859 Nationella stöd och investeringsstöd 667 702 432 361 Bruttointäkter 4 981 5 038 5 719 5 549 Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22
Ekonomi STATISTIK OM BIODLING 2016 2017 Medlemmar i Finlands Biodlares Förbund 2 565 2590 FBF rf Professionella biodlare, st 77 74 Antal ekologiska biodlare 63 61 Antalet producerande bikupor 64 000 67 000 Antalet ekologiska bikupor 4 398 4 079 Skörden från en bikupa, kg 24 38 Honugsproduktion, ton 1 200 2 100 Import av honung, ton 1 755 1 970 Totalkonsumtion av honung, ton 3 849 3 168 Konsumtion av honung, g/pers 700 576 Bisamhällets förluster under vintern 2), % 14 15 Biodlingens totalintäkter 3), 29 000 30 000 Ekologisk andel av produktion och konsumtion % 8 7 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd. 2) andelen bin som dött under vintern. 3) uppskattning för åren 2016 och 2017. LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING 2001 2016 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Spannmålsodling Trädgårdsproduk on(informa on för 2012-2016 ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Källa: Naturresursinstitutet, Lantbrukets Totalkalkyl 23
Ekonomi FÖRETAGARINKOMST 2000 2005 2015 2016 Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst 1 114 808 472 310 Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER 1995 2005 2016 2017 förändring 16/17 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 33,62 34,00 1,1 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 0,44 0,53 20,5 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,84 2,98 4,9 griskött 1,3 1,3 1,40 1,48 5,7 broiler 1,1 1,1 1,31 1,29-1,5 lammkött 1,9 2,6 3,67 3,71 1,1 hästkött 1,3 0,3.... Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,00 0,96-3,2 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 150,65 156,49 3,9 råg 2) e/tn 149,5 118,4 170,52 164,02-3,8 korn 2) e/tn 122,3 99,5 124,08 130,22 4,9 havre 2) e/tn 118,4 87,1 128,76 134,69 4,6 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 153,50 156,63 2,0 matpotatis 3) e/100 kg.... 20,02 17,97-10,2 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 361,97 382,51 5,7 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24
Djur och djurvälfärd HUSDJUR Antal husdjur, 1 000 st. 1995 2005 2016 2017 Hästar 50 64 74 74 Nötkreatur 1 148 959 909 893 mjölkkor 399 319 282 275 dikor 29 35 59 60 Får 159 87 157 156 tackor 69 52 76 76 lamm och baggar 90 35 80 80 Svin 2) 1 400 1 401 1 235 1136 modersuggor 161 177 95 85 gödsvin 451 460 575 536 smågrisar 476 451 543 494 Fjäderfän 3) 10 358 10 538 13 445 13 136 hönor 4 179 3 128 3 599 3 595 broiler 4 276 5 472 8 272 8 047 kalkoner 80 495 260 292 Getter 6 7 5 5 Renar 4) 208 207 191 193 Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf från och med 2015 är inte antalet får jämförbart med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m. 2015. Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. 3) från och med 2016 är inte antalet fjärdefä fullt jämförbart med tidigare år. 4) ett år äldre inräknade renar + kalvar lämnade vid liv. DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djurantal st/gård 2012 2016 2017 Svin 1 175 1 792 1 871 Nötkreatur 70 84 88 Fjädefän 32 412 30 696 30 128 Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25
Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st 2011 2016 2017 2011 2016 2017 Svin 52 36 10 13 10 3 Nötkreatur 362 162 288 97 27 43 Höns 26 19 3 5 5 0 Broiler.. 5 2.. 0 0 Getter 12 8.. 0 0.. Ankor och 8 7.. 0 1.. gäss Får 32 56 13 8 10 1 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira uppgift från år 2015. DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT 2005 2011 2016 2017 Inspektioner (st) 451 387 411 357 Missförhållander (%) 24 16 9 7 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2015 % av gårdarna 2016 % av gårdarna 2017 % av gårdarna Nötkreatursgårdar 4 842 51 4 888 52 4 841 52 Svingårdar 767 69 698 68 773 72 Får/Getgårdar 340 53 318 53 307 47 Fjäderfägårdar 326 70 304 70 357 81 Källa: Landsbygdsverket ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats % av gårdar som kan ansöka om stöd för djurens välbefinnande (tillräcklig djurmängd). 26
Djur och djurvälfärd FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Svingårdar (djurhållningsplatser) 1 220 1 153 88 85 42 39 1 094 990 37 67 39 57 5 577 5 174 Nötgårdar 7 504 7 508 60 67................ 6 749 9 041 Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi. 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt. 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte. 4) djurhållningsplatsen tom. Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den 31.12. 27
Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 2_2016 95,8 4,2 0,6 1,1 1,5 0,2 0,8 1_2017 91,8 8,2 2,3 1,6 2,4 0,5 0,9 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser. ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland 2010 2) 2014 3) 2015 4) 2010 2014 2015 mg/pcu 131 153 136 25 22 20 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 29 4) antalet länder som deltagit: 30 INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE 2012 2016 2017 Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % 94,46 98,46 99,2 Andelen flockar med 40 80 poäng, % 4,91 1,38 0,75 Andelen flockar med över 80 poäng, % 0,62 0,16 0,05 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.
HÖNSGÅRDAR Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen 2010 2016 2017 Inredd bur 89 62 62 Golv 9 33 32 Ekologisk 2 5 5 Källa: Finlands fjäderfäförbund LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2017 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård 2 984 62 83 372 41 28,1 Lösdrift 1 823 38 117 837 59 71,1 Totalt 4 807 100 201 209 100 43,9 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen. Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE Boskap 2010 2017 st % st % Sommar på bete, vinter 455 7,9 430 9,1 utomhus Sommar på bete, vinter 3 895 67,8 2 984 63,4 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1,8 110 2,3 utomhus Sommar i rastgård, vinter 347 6 293 6,2 inomhus Sommar och vinter inomhus 946 16,5 891 18,9 Sammanlagt 5 746 100 4 708 100 Källa: ProAgria 29
Djur och djurvälfärd MJÖLKNINGSMASKINER 2017 Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning 3 044 61,3 Mjölkningsstation 956 19,3 Automatisk mjölkning 922 18,6 Kannmjölkningsmaskin 42 0,8 Sammanlagt 4 964 100,0 Källa: ProAgria KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2017 Ras Kor, Medelprodukt- Mjölkens sammansättning, % st Pro- Fett EKM ¹) Celltal 2) ion, tein kg/ko Ayrshire 98 049 9 228 3,56 4,45 9 850 164 Holstein 92 033 10 243 3,45 4,14 10 510 183 Finsk boskap 2 035 6 262 3,46 4,48 6 686 191 Östfinsk boskap 267 4 057 3,46 4,36 4 293 205 Västfinsk boskap 1 336 6 972 3,47 4,53 7 485 189 Nordfinsk 432 5 429 3,43 4,35 5 695 193 boskap Jersey 823 8 045 3,84 5,24 9 564 177 Övriga 266 8 771 3,52 4,23 9 155 164 Sammanlagt 201 135 9 675 3,50 4,30 10 129 174 Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas). 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt. 30
LIVSMEDEL Ekonomi LIVSMEDELSFÖRÄNDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers 2000 2014 2017 20 < 20 20 < 20 pers pers pers pers 20 pers Slakt och köttförädling 330 50 385 42 391 44 Fiskförädling 243 13 300 15 313 19 Grönsaks-, bäroch fruktförädling 373 22 433 27 437 28 Vidareförädling av mjölk 108 42 89 32 87 24 Tillverkning av kvarnprodukter 145 8 128 14 114 9 Bageriverksamhet 991 110 874 78 770 65 Dryckestillverkning 85 14 128 19 105 11 Förädling av övriga livsmedel 330 48 343 43 389 53 Totalt 2 605 307 2 680 270 2 606 253 Källa: Temagruppen MatFinland 31
Ekonomi PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKES- INDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN ENLIGT FÖRETAGS- STORLEK verksamhetsställen 1600 1489 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 271 300 200 100 0 0-4 5-9 171 10-19 138 20-49 77 50-99 37 29 100-199 200- Källa: Statistikcentralen Livsmedels- och dryckesindustrin består till stor del av sm-företag. 32
Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning 1 000 Omsättning antal 1 000 / person Näringsgren 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 Slakt och köttförädling 254 254 8 089 8 022 2 485 481 2 437 902 307 304 Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur 153 146 881 859 329 173 346 997 374 404 Förädling och konservering av frukter och grönsaker 162 155 1 834 1 936 491 107 567 744 268 293 Förädling och konservering av potatis 52 44 384 383 124 988 112 318 326 293 Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter 20 20 154 147 50 485 59 233 329 403 Tillverkning av mjölkprodukter 91 89 4 945 4 119 2 205 488 2 044 459 446 496 Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse 76 65 571 618 327 752 354 053 574 573 Tillverkning av bageriprodukter, makaroner och dyl. 882 799 7 500 7 352 999 520 1 007 091 133 137 Tillverkning av övriga livsmedel, varav 274 269 5 842 5 886 1 769 420 1 814 545 303 308 Socker 3 4 270 268 235 102 197 116 871 735 Kakao, choklad, sötsaker 49 48 1 562 1 567 380 659 378 605 244 242 Te och kaffe 16 23 448 464 340 358 360 006 759 776 Färdigmat 78 77 2 034 1 935 368 554 376 207 181 194 Näringspreparat och dietprodukter 10 9 313 369 132 627 143 085 424 388 Drycker 155 177 2 918 2 807 1 174 437 1 214 119 402 433 Alkoholdrycker 2) 125 148 2 656 3) 2 517 1 061 936 3) 1 096 973 400 3) 436 Livsmedelsindustrin totalt 1 998 1 882 30 735 29 908 9 241 069 9 200 979 301 308 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 2) destillering och blandning av alkoholdrycker: tillverkning av etylalkohol genom jäsning samt tillverkning av cider och frukt- och bärvin, tillverkning av andra odestillerade drycker via jäsning samt tillverkning av öl. statistiken är riktgivande eftersom en del av 3) uppgifternasaknas. 33
UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. INDUSTRIELLA PRODUKTER 1995 2005 2016 Drycker.. 333,3 418,23 Alkoholdrycker 2) 99,5 267,8 325,35 Öl 7,4 20,6 37,70 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 55,18 Safter 9,1 13,0 79,49 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 150,78 Smör.. 1,4 3,75 Rypsolja.. 5,0 7,53 Margarin 6,9 23,6 28,61 Fruktkonserver.. 42,5 78,27 Övriga grönsakskonserver.. 35,6 77,25 Socker och honung 1,3 2,2 51,43 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 3,90 Honung.. 2,2 8,66 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 59,58 Fisk.... 136,92 Frysta fiskprodukter.. 6,9 27,21 Soppor och buljong 8,5 12,8 41,28 Barnmat 2,0 9,3 19,79 Kött 57,3 102,8 314,27 Svin.. 29,4 54,90 Nöt.. 37,9 64,11 Fjäderfä.. 18,2 30,28 Mjölkprodukter 63,6 178,8 376,57 Mjölkpulver.. 1,9 1,82 Ost.. 123,1 265,10 Malt 1,7 0,4 3,91 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 99,41 Frysta potatisprodukter.. 16,4 28,05 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 120,93 Rågmjöl.... 0,23 Foder 83,7 147,0 338,26 Sötsaker 90,9 134,7 220,58 Choklad.. 56,1 101,22 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 91,04 Alla industriella produkter totalt 3) 860,1 1 781,6 3 238,44 LANTBRUKSPRODUKTER Te.... 12,25 Frukter 146,7 220,3 361,71 Kakaobönor 0,2 0,0 0,24 Råkaffe 124,3 115,7 210,48 Fågelägg 0,1 1,3 4,16 Fisk och skaldjur.... 243,92 Färsk fisk 14,4 65,6 232,71 Bär 2,6 5,7 17,58 Blåbär.. 2,3 1,10 Kryddor 4,4 6,8 14,50 Nötter 7,4 9,5 38,21 Råsocker 17,7 26,7 47,13 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 213,98 Spannmål 37,2 28,5 28,23 Havre.. 0,01 1,69 Landbruksprodukter totalt 3) 1 335,8 2 448,3 1 260,65 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år 2015. Siffrorna är inte absolut jämförbara med tidigare år. 34
35 Ekonomi Förändring Export milj. Förändring 2017 16/17 % 1995 2005 2016 2017 16/17 % 472,60 13,0.. 90,2 163,39 183,64 12,4 378,39 16,3 40,1 73,4 139,37 151,17 8,5 36,20-4,0 19,7 11,3 14,99 13,90-7,3 58,01 5,1 7,4 4,8 9,03 18,58 105,6 79,81 0,4 13,0 2,1 5,31 5,00-5,8 100,46-33,4 7,0 26,5 136,42 157,16 15,2 5,43 44,9.. 85,1 108,44 137,01 26,3 9,00 19,5.. 22,7 8,56 4,63-45,9 28,56-0,2 30,7 32,7 6,02 6,51 8,1 70,28-10,2.. 3,2 2,61 2,24-14,1 70,56-8,7.. 4,7 4,48 3,75-16,3 63,83 24,1 0,0 0,0 105,89 104,12-1,7 4,34 11,4 13,4 81,5 78,75 85,64 8,8 9,56 10,3.. 0,003 0,036 0,044 23,6 75,14 26,1 21,9 8,0 21,13 36,89 74,6 146,84 7,2.... 18,18 17,71-2,6 30,62 12,5.. 6,1 12,08 12,05-0,3 35,91-13,0 0,4 0,4 2,83 2,24-20,9 19,75-0,2 7,4 4,9 6,13 6,64 8,3 325,78 3,7 26,4 91,5 121,09 118,05-2,5 55,87 1,8.. 68,6 65,18 59,86-8,2 72,69 13,4.. 6,4 14,65 14,92 1,9 31,48 3,9.. 10,2 11,66 10,16-12,8 384,47 2,1 161,9 303,1 242,60 254,64 5,0 3,26 79,1.. 28,7 77,68 87,52 12,7 269,08 1,5.. 119,7 47,60 47,22-0,8 2,38-39,1 15,7 21,9 16,18 13,79-14,8 98,30-1,1 9,0 18,2 24,42 25,91 6,1 28,68 2,2.. 0,2 0,56 0,32-41,9 132,01 9,2 4,3 7,7 45,56 45,66 0,2 0,20-11,1.... 0,42 0,32-22,9 320,68-5,2 15,0 21,7 54,98 73,80 34,2 246,64 11,8 94,9 86,3 100,20 100,43 0,2 119,98 18,5.. 46,8 59,67 60,63 1,6 91,85 0,9 8,5 15,7 12,38 10,81-12,7 3 309,26 2,2 609,0 961,9 1 238,21 1 325,86 7,1 13,86 13,1.... 0,411 0,407-1,0 374,02 3,4 13,0 0,8 6,54 7,76 18,7 0,26 5,8 0,0 0,0 0,0006 0,0043 616,7 210,19-0,1 2,3 0,0 30,59 24,13-21,1 3,38-18,8 7,1 6,6 10,46 11,21 7,2 349,77 43,4.... 33,27 122,52 268,2 337,84 45,2 2,3 0,0 33,22 122,38 268,3 20,04 14,0 0,8 0,2 4,59 0,54-88,2 1,40 27,3.... 1,99 0,41-79,3 15,33 5,7 1,5 1,9 10,99 10,26-6,6 35,83-6,2 0,1 0,0 0,62 0,53-14,6 32,89-30,2 0,01 0,8 0,94 1,03 10,2 220,78 3,2 7,2 3,9 4,99 6,39 28,0 36,96 30,9 35,8 42,3 121,40 109,26-10,0 6,28 270,9.. 35,9 55,35 56,88 2,8 1 378,72 9,4 683,1 1 022,8 226,80 295,49 30,3 2) innehåller förutom svaga och starka alkoholdrycker även starksprit samt ättika och av ättikssyra framställda ättiksprodukter. 3) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och imortens totalvärde.
Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2016 % 2017 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Sverige 19,9 Sverige 18,1 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Estland 9,2 Estland 8,9 Estland 6,9 Estland 9,2 Ryssland 7,6 Ryssland 7,3 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 4,9 Frankrite 6,0 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Nederländerna 4,4 Tyskland 4,6 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 3,7 Danmark 4,4 USA 3,6 Polen 3,2 Frankrite 3,1 Polen 3,7 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 2,7 Nederländerna 3,4 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Polen 2,6 Storbritannien 3,2 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Kina 2,6 Litauen 2,7 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 39,4 Övriga 37,6 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år 2014. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 36
Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2017 Ryssland 1 000 Kaffe, rå 24 015 Foderblandningar 22 053 Övriga livsmedel 10 046 Alkoholdrycker 8 054 Övriga bageriprodukter 6 570 Malt 5 448 Korn 5 131 Övriga spannmålsprodukter 4 975 Choklad 4 953 Övriga kvarnindustriprodukter 4 218 Övriga 23 647 Totalt 119 110 EU 1 000 Smör och andra mjölkfetter 120 603 Fisk, rå 117 059 Alkoholdrycker 115 351 Havre 50 781 Choklad 48 583 Andra mjölkprodukter 39 421 Kaffe rostat 34 077 Yoghurt 28 344 Andra sötsaker 26 243 Svinkött 25 290 Övriga 415 514 Totalt 1 021 266 Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Övriga länder 1 000 Mjölkpulver 64 305 Svinkött 34 569 Andra mjölkprodukter 28 849 Alkoholdrycker 27 761 Ostar 22 028 Vete 16 444 Smör och andra mjölkfetter 16 404 Foderråvaror 14 870 Annat kött och djurdelar 9 501 Choklad 7 095 Övriga 80 757 Totalt 322 583 37
Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2015 Finland 2016 EU-28, 2014 USA 2014 Japan 2014 0,20 0,46 0,44 0,59 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkEurope 0,65 0,65 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter 1995 2005 2016 f. 2017 f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker 7 411 9 381 13 528 13 403 Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % 15 12 12 12 Alkoholdrycker och tobak 2 976 4 052 5 034 5 007 Beklädnad och skodon 2 218 3 771 4 785 4 805 Bostad och energi 11 889 19 253 31 947 33 227 Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör 2 132 4 147 5 368 5 461 Hälsa 1 631 3 367 5 240 5 419 Trafik 5 924 10 438 13 254 13 766 Telekommunikation 780 2 185 2 611 2 683 Rekreation och kultur 5 087 9 094 11 829 12 144 Studier 228 333 447 460 Hotell, caféer och restauranger 3 383 5 259 7 243 7 642 Övriga varor och tjänster 4 709 7 074 11 078 11 240 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 38
LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person 1995 e/å % 2005 2016 f. 2017 f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter 232 17 301 18 363 16 364 16 Kött och köttprodukter 311 23 359 21 474 21 466 20 Fisk och fiskprodukter 58 4 73 4 124 5 132 6 Mjölk, ost och ägg 248 18 308 18 437 19 426 19 Fetter och oljor 42 3 39 2 40 2 40 2 Frukter och grönsaker 190 14 287 17 441 19 437 19 Potatis och potatisprodukter 45 3 45 3 58 3 55 2 Socker 21 2 14 1 11 0 13 1 Kaffe, te och kakao 69 5 45 3 74 3 76 3 Andra födoämnen 150 11 203 12 281 12 264 12 Totalt 1 365 100 1 674 100 2 303 100 2 273 100 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker. Ekonomi LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND 2005 2017 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 Tillverkning av livsmedel Spannmål (innehåller frön) Livsmedlens konsumentpriser Brödets konsumentpris Källa: Statistikcentralen 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 39
Ekonomi MINUTPRISER Priser, e/kg, e/l 1994 2005 2016 2017 Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,01 0,99 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,91 0,89 surmjölk 0,58 0,89 1,33 1,34 Ostar emmental 8,34 10,59 13,85 13,75 edam 7,03 7,92 8,77 8,80 Fetter smör 5,28 4,96 4,92 5,16 margarin.. 2,87 3,48 3,53 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,07 15,99 nöt, malet kött 7,86 7,44 9,95 9,95 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 9,60 9,48 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,02 12,84 medwurst 15,86 12,19 15,51 15,41 knackkorv 5,82 4,68 7,26 7,27 länkkorv 3,70 3,43 4,30 4,26 Hönsägg 2,79 2,33 3,45 3,27 Fisk regnbågslax 5) 5,84 8,29 6) 9,70 12,22 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,66 0,65 rågbrödsbitar.. 3,68 3,59 3,54 rostbröd.. 3,57.. vetelängder 5,63 5,79 6,79 6,79 fint socker 1,23 1,08 0,89 0,88 matpotatis 1,52 0,65 0,97 0,85 morot 1,56 1,21 1,59 1,49 tomat 2,39 2,98 3,03 2,92 kaffe 5,56 5,04 7,32 7,98 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk. 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek. 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett. 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler. 5) prisen är beräknade av rensad hel fisk. 6) värdet från år 2006. 40
Ekonomi VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2018 (%) Danmark 25,0 Le land 21,0 Litauen 21,0 Bulgarien 20,0 Slovakien 20,0 10,0 Estland 20,0 18,0 Ungern 5,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 6,0 FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Romania Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 EU 28 -genomsni -länderna totalt 9,8 % Källa: Europeiska kommissionen, Kantar TNS Agri Ab 41
Ekonomi PRISINDEX 2016 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 104,9 94,2 93,5 85,7 102,1 97,6 91,8 92,1 99,0 87,1 100,8 Belgien 102,8 105,0 105,0 104,1 109,6 112,3 114,3 113,9 93,7 99,9 105,1 Spanien 85,7 89,0 89,2 99,1 77,8 87,4 95,2 86,5 91,0 98,1 85,9 Irland 116,9 112,6 111,4 103,8 94,9 104,9 125,9 112,7 124,2 120,8 124,8 Storbritannien 113,8 91,6 89,8 79,4 86,7 87,5 100,4 91,3 92,5 96,7 109,4 Italien 94,0 104,3 105,4 112,2 103,3 105,5 119,1 96,2 96,9 106,3 92,1 Österrike 102,6 115,5 116,6 131,8 122,8 123,9 102,8 124,6 115,4 104,8 108,1 Grekland 76,6 97,9 96,9 109,7 80,3 111,0 129,2 118,4 72,5 121,6 108,9 Luxemburg 128,8 112,8 113,9 109,3 121,8 113,4 121,4 118,7 108,9 109,9 106,0 Portugal 75,7 90,0 89,0 89,4 71,2 91,8 100,0 101,6 87,5 126,8 102,9 Frankrike 98,8 105,1 106,3 106,7 117,2 107,5 91,6 102,2 111,3 99,6 93,2 Sverige 125,3 118,2 119,2 123,3 120,1 116,3 113,8 124,2 128,1 114,7 110,4 Tyskland 95,8 99,2 99,0 96,4 107,2 108,6 88,3 103,5 105,8 93,9 101,0 Finland 113,5 112,6 111,9 118,2 110,0 113,8 115,0 92,3 116,8 110,3 120,1 Danmark 130,8 138,0 135,6 154,9 122,2 127,5 124,8 145,3 127,3 167,1 161,4 EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Eurostat, Kantar TNS Agri Ab 42
Ekonomi HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Irland Tyskland Danmark Nederländerna Österrike Malta FINLAND Sverige Spanien Frankrike Belgien Italien Cypern Slovenien Tjeckien Polen Portugal Grekland Slovakien Ungern Le land Bulgarien Estland Litauen 0,0 8,3 8,5 11,1 8,3 8,7 10,7 9,4 9,4 15,0 10,6 11,0 12,3 11,4 11,2 13,2 11,6 10,6 13,0 11,6 10,3 11,4 12,4 16,0 18,6 12,4 12,1 15,4 12,4 12,0 14,1 13,1 13,8 17,2 13,3 13,6 14,7 13,3 13,4 15,3 14,3 14,8 16,9 14,6 13,0 14,5 15,3 14,8 17,8 16,1 15,0 18,7 16,9 21,1 17,1 16,4 18,4 17,1 16,2 17,8 18,2 18,0 16,6 Rumänien 2015 2005 1995 Källa: CIAA, Eurostat, Kantar TNS Agri Ab uppgift från år 2012. 18,5 22,3 23,4 19,4 20,5 25,1 20,6 18,7 22,6 25,8 27,7 28,9 29,9 29,4 29,8 36,1 38,5 39,4 43
Ekonomi KÖTT Milj.kg 1995 2005 2016 2017 Svin produktion 166 204 190 182 konsumtion 165 176 191 184 export 9 40 38 32 import 10 15 35 33 Nöt produktion 95 87 87 86 konsumtion 96 98 105 107 export 6 2 4 4 import 8 14 21 26 Fjäderfä produktion 43 87 125 130 konsumtion 45 84 129 137 export 3 10 20 17 import 0,3 7 21 22 Får produktion 2,0 0,6 1,3 1,3 konsumtion 2,0 1,9 3,8 3,9 export 0,0 0,0 0,0 0,0 import 1,0 1,4 2,5 2,6 Häst produktion 0,4 0,1 0,3 0,3 konsumtion 0,5 1,0 1,7 1,8 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 2,0 1,9 konsumtion 2,6 3,1 2,8 2,5 export.. 0,04 0,2 0,2 import.. 0,2 0,9 0,7 Kött sammanlagt produktion 306 378 404 399 konsumtion 308 361 431 434 export 15 52 62 53 import 21 39 81 85 Export av köttprodukter 3,7 2,1 1,3 2,3 Källa: Kantar TNS Agri Ab Naturresursinstitutet,Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, 1.6. 31.5.. ÄGG Milj. kg 1995 2005 2016 2017 Produktion 74,7 58,2 72,6 73,5 Konsumtion 61,0 48,8 65,6 66,7 Export 14,0 11,2 11,8 10,7 Källa: Kantar TNS Agri Ab 44