EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas mobilitet

EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas mobilitet

EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas mobilitet

EUROSTUDENT V - En kort inblick i studenternas mobilitet Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Text: Erica Finnerman, Fredrik Lindström och Carina Hellgren Foto: Eva Dalin ISBN 978-91-7561-028-3 Denna publikation är framtagen av Universitets- och högskolerådet. För mer information om myndigheten och våra publikationer, se www.uhr.se 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Eurostudent V... 5 Fokus på utlandsstudier bland studenter i Sverige... 5 1 196 svenska studenters svar har analyserats... 6 Erfarenheter och planer... 7 Tre fjärdedelar har inga planer på utlandsstudier... 7 Unga studenter mest benägna att studera utomlands... 7 En tiondel av studenterna har redan studerat utomlands... 8 Hinder för utlandsstudier... 12 Separation från partner och familj största hindret för utlandsstudier bland studenter som inte planerar att studera utomlands... 13 Ekonomin största hindret för utlandsstudier bland studenter som planerar att studera utomlands... 13 Studenter som redan har studerat utomlands upplevde inte lika stora hinder... 14 Utlandsstudier och möjligheter på arbetsmarknaden... 15 De som planerar att studera utomlands är mer positiva till sina chanser på den utländska arbetsmarknaden än de som redan gjort det... 16 Referenser... 16 3

Sammanfattning Sverige är medlem i Bolognasamarbetet där 47 europeiska länder arbetar för att samordna utbildnings- och examensstrukturen i Europa för att främja mobiliteten. Att internationell studentmobilitet stärker kvaliteten i högre utbildning är en viktig utgångspunkt för Europeiska kommissionen och för regeringen. 2020-målet för Bolognasamarbetet är att 20 procent av de som tar examen ska ha studerat eller praktiserat utomlands under sin studietid. Vilka åker och hur finansieras studierna? Ett av de tydligaste resultaten i den här undersökningen är att det är de yngre studenterna som har planer på att studera utomlands. Bara en av tio över trettio år har sådana planer. Separation från anhöriga är det starkaste skälet till att svenska studenter tvekar. I trettioårsåldern är det fler som hunnit stadga sig och skaffa barn, vilket sannolikt är en förklaring till att färre i den åldersgruppen planerar utlandsstudier. Svenska studenter är generellt något äldre än i många andra länder. Finansieringen är i den här undersökningen det näst största hindret för många. Eftersom svenska studenter kan använda sig av studiemedel för utlandsstudier är ändå det ekonomiska hindret väsentligt mindre för svenska studenter än för andra Europeiska studenter. Svenska studenter är därmed också mindre beroende av anhöriga för att finansiera utlandsstudierna än i övriga Europa. 43 procent har studiemedel som främsta finansieringskälla. Stipendier är vanligaste delfinansieringskällan bland de som reser med program som inte är kopplade till EU, 48 procent. 61 procent av de som reser med EU-program delfinansierar med EU-bidrag. Svenska studenter som studerar utomlands har i något större utsträckning föräldrar med akademisk utbildning än de som inte gör det. I många andra länder spelar föräldrarnas utbildningsnivå en större roll än i Sverige för om studenter studerar utomlands eller inte. Vart åker de? USA, Storbritannien och Frankrike är inte oväntat de populäraste länderna att studera i. Intressant är att exempelvis Ghana samsas med länder som Irland, Danmark och Finland med drygt en halv procent bland de mittersta länderna att önska studera i. När de kommer hem till Sverige igen Ungefär 10 procent av de tillfrågade har redan studerat utomlands under studietiden. Räknas även studierelaterade aktiviteter som praktik med så handlar det om närmare 20 procent av de tillfrågade. Närmare hälften av de som studerat utomlands har studerat på kandidatnivå och 10 procent på masternivå. Drygt hälften fick alla poäng från utlandsstudierna tillgodoräknade sig i sin svenska utbildning. Det är absolut vanligast, oavsett studienivå, att man får sina poäng tillgodoräknade om man gjort sina utlandsstudier inom ramen för den svenska utbildningen. De som redan har studerat utomlands har dämpats något i sin bedömning av de egna möjligheterna på den utländska arbetsmarknaden. 4

Eurostudent V Eurostudent är en europeisk undersökning av den sociala och ekonomiska dimensionen sociala dimensionen av högskolestudier, det vill säga de aspekter som inte handlar om själva studierna men som kan ha stor påverkan på studenters möjlighet att påbörja och slutföra högskolestudier. De aspekter som berörs är bland andra studenternas ekonomiska situation, boendesituation, familjeförhållanden, eventuellt arbetet vid sidan av studierna. Utgångspunkten i undersökningen är att jämlika utbildningssystem och goda förutsättningar att genomföra sina studier inte bara ger lika möjligheter för individer, de främjar även sammanhållningen i Europa och kan skapa en grund för att öka konkurrenskraften i de europeiska ekonomierna. Eurostudent genomförs med några års mellanrum sedan 1999 och syftet är att ge jämförbara mått på sociala och ekonomiska villkor för högskolestudier i de deltagande länderna. Den senaste omgången av studien, EUROSTUDENT V, slutfördes under 2015. 1 Fokus på utlandsstudier bland svenska studenter Studenters mobilitet är något som prioriteras inom högre utbildning såväl i Sverige som i övriga Europa. Sverige är medlem i Bolognasamarbetet, ett samarbete mellan 47 europeiska länder om utbildning på högskolenivå som syftar till att göra ett Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning. Ett av huvudmålen för Bolognaarbetet är främjande av mobilitet. Målsättningen är att till år 2020 ska 20 procent av de som tar en examen ska ha studerat eller praktiserat utomlands under sina studier. Det finns en förhoppning om att internationella erfarenheter ska främja förståelsen för andra länder, för internationella förhållanden samt för gemensamma problem är, med dagens globalisering och ökade internationella rörlighet och att det viktigt för studenternas framtida yrkesliv. Kunskap om och förståelse för andra länder bidrar till att utveckla respekt för och tolerans gentemot andra kulturer samt en förståelse för behovet av internationellt solidaritetsarbete. Det internationella samarbetet kan bidra till nya perspektiv och infallsvinklar i den högre utbildningen och därmed till en högre kvalitet i utbildningen. Eftersom internationella erfarenheter under studietiden bedöms vara viktiga får de flesta studenter får därför förr eller senare möjligheten att studera utomlands. När det gäller internationell studentmobilitet skiljer man ofta på de som genomför hela sin utbildning utomlands och de som gör en del av sin utbildning utomlands. Vidare skiljer man också på de som åker inom ramen av ett utbytesprogram (programstudenter) och de som själva arrangerar sina utlandsstudier (freemover-studenter). Programstudenter genomför alltid sina utlandsstudier som en del av en svensk utbildning. Freemover-studenter däremot kan 1 Den gemensamma europeiska sammanfattningen från Eurostudent V redovisas i rapporten Social and Economic Conditions of student Life in Europe. Det finns även tematiska rapporter baserat på data från Eurostudentundersökningen och en databas på projektets webbplats www.eurostudent.eu med information från de olika länderna. De deltagande länderna publicerar också nationella rapporter som läggs upp på webbplatsen. 5

antingen studera hela sin utbildning utomlands eller göra det som del av en svensk utbildning. De senaste sex åren har antalet utresande studenter på högskolenivå ökat. Läsåret 2013/2014 studerade cirka 29 000 svenska studenter utomlands. Av dessa studenter var 66 procent freemover-studenter, det vill säga de åkte utomlands utanför lärosätenas utbytesprogram, 24 procent var utbytesstudenter och 10 procent deltog i språkkurser (UKÄ 2015). Flera olika undersökningar av internationell mobilitet påvisar en skillnad mellan andelen ungdomar som anger att de vill studera utomlands och andelen som faktiskt gör slag i saken. Att planera att läsa hela eller en del av sin utbildning utomlands är med andra ord inte detsamma som att sedan faktiskt göra det. Drivkrafterna för att läsa utomlands finns på flera olika plan. På det personliga planet anges ofta skäl som personlig utveckling, lära känna en ny kultur med mera. Det finns även förhållanden som anges som hinder för att studera utomlands. Det är till exempel familjeband, att man inte vill missa delar av utbildningen hemma, ekonomi med mera. Den här rapporten handlar om svenska studenters erfarenhet av och planer för utlandsstudier samt deras syn på hinder för att genomföra högskolestudier och studierelaterade aktiviteter i andra länder. 1 196 svenska studenters svar har analyserats I den svenska delen av EUROSTUDENT V tillfrågades 5 000 studenter som var registrerade vid en svensk högskola läsåret 2012/13 om att delta i undersökningen. Av dem svarade 1 900 studenter på frågorna i webbenkäten och efter en rensning av ofullständiga enkätsvar och orimliga svar återstod enkätsvar från 1 433 studenter. 1 196 svenska studenter svarade på enkäten studenter, vilket motsvarar 24 procent av de tillfrågade. Av de 24 procenten var tre femtedelar kvinnor och två femtedelar män, en fördelning som stämmer väl med könsfördelningen bland högskolestudenter i Sverige generellt. 75 procent av de svenska studenter som besvarat enkätfrågorna studerade på heltid och 25 procent studerade på deltid. Över fyrtio procent lever med en partner och drygt tio procent har barn. De två största åldersgrupperna är 22-24 år samt 30 år eller äldre. De vanligaste ämnesområdena för studier bland de svenska studenterna som deltog i undersökningen är samhällsvetenskap, hälso- och sjukvård, naturvetenskap/ matematik/data samt pedagogik och lärarutbildning. 6

Erfarenheter och planer Tre fjärdedelar har inga planer på utlandsstudier Merparten av studenterna i undersökningen planerar inte att studera utomlands under sin studietid. De äldre studenterna är de som är i minst utsträckning planerar att studera utomlands (figur 1). Nästan 90 procent av studenterna över 30 år planerar inte att studera utomlands. Det är också i den åldersgruppen som lägst andel studenter har studerat utomlands. I den äldre åldersgruppen återfinns den största andelen studenter som har barn vilket kan vara en förklaring till att en lägre andel av dem planerar att studera utomlands. Figur 1. Har du eller planerar du att studera utomlands på högskolenivå? Unga studenter mest benägna att studera utomlands Andelen studenter som har för avsikt att studera utomlands är större i den yngsta gruppen än i de andra åldersgrupperna (figur 1). Även studietakten har betydelse och det är fler heltidsstudenter än deltidsstudenter som planerar utlandsstudier. En annan aspekt av betydelse är studenternas sociala bakgrund. Tidigare Eurostudentstudier har visat att 7

studenter med minst en förälder med högskolebakgrund i större utsträckning studerar utomlands (Eurostudent 2010). För Sveriges del är skillnaden inte lika uttalad som för många andra deltagande länder, exempelvis Lettland, Kroatien och Rumänien. De studenter i undersökningen som planerar att resa utomlands för studier vet ofta inte om de kommer att studera som programstudenter eller som freemover-studenter. En så stor andel som 67 procent vet vid tidpunkten då de besvarade frågorna i enkäten inte detta. Bland de som planerar att studera utomlands som programstudenter är det vanligast att välja ett EU-program som Erasmus framför andra alternativ, 16 respektive 8 procent av dem. Hälften av studenterna som planerar att studera utomlands svarar att de inte vet vilket land de vill studera i. Den andra hälften anger i störst utsträckning att de planerar att studera i USA och Storbritannien, följt av Frankrike (figur 2). Även utvecklingsländer som Ghana, Trinidad och Tobago anges som länder som studenterna planerar att studera i. Figur 2. Länder som studenterna planerar att studera i Procent av de svarande En tiondel av studenterna har redan studerat utomlands Andelen studenter som redan har studerat utomlands utgör tio procent av alla studenter som besvarar enkätfrågorna (figur 1). Räknas även studierelaterade aktiviteter som praktik med så är det tjugo procent som studerat eller genomfört en studierelaterad aktivitet utomlands. Även när det gäller studenter som redan har studerat utomlands är det flest som studerat i USA och Storbritannien, följt av Frankrike (figur 3). 8

Figur 3. Länder som studenter redan har studerat i De flesta studenterna studerade på kandidatnivå Nästan hälften av de som studerat utomlands hade studerat på kandidatnivå och av dessa hade 37 procent gjort det som freemovers, resten som programstudenter. 10 procent av studenterna hade studerat på masternivå och av dem hade 69 procent gjort det som programstudenter. Resten har angett annan nivå på sina utlandsstudier. Att de flesta studerat på kandidatnivå kan vara ett uttryck för att man vill studera utomlands men väljer att studera på högsta nivån hemma och därmed få en svensk examen. En annan förklaring kan vara att det kan vara svårare att läsa på masternivå som freemover-student, som är den vanligaste formen av utlandsstudier. Som freemover-student söker studenterna utbildningar helt på egen hand och ingår inte i något organiserat samarbete mellan svenska och utländska högskolor. Ytterligare en förklaring kan vara att studenterna har svårt att nivåplacera sina utländska studier. 9

Svenskt studiebidrag och studielån är de vanligaste finansieringskällorna Nästan hälften, 43 procent, av de svenska studenterna anger svenskt studiebidrag eller svenska studielån som största finansieringskälla 2. Därefter följer sparad inkomst på 18 procent och bidrag från föräldrar/familj/partner (12 procent). Sverige skiljer sig från många andra Europeiska länder genom att en så stor del av kostnaden för utlandsstudierna finansieras av studiebidrag och studielån. Svenska studenter, likväl som studenter från andra nordiska länder, är mindre beroende än studenter från andra länder, bland annat Ryssland, Ukraina, Schweiz och Italien, av att få bidrag från familjen för att kunna finansiera sina utlandsstudier (Eurostudent 2015). Svenska studenter som studerar utomlands inom ett EU-program har möjlighet att få EUmedel för att finansera sina studier. 61 procent av de som studerade inom ett EU-program använde bidrag från EU som en finansieringskälla. Att finansiera studierna utomlands med stipendier från svenska stipendiegivare var vanligast bland de som studerat utomlands via andra program (Nordplus mm.) där hela 48 procent fått denna typ av stipendier. Bland de som rest med EU-program var andelen med svenska stipendier 15 procent och bland freemover-studenter var andelen 6 procent. Drygt hälften av alla som studerat utomlands fick alla poäng tillgodoräknade vid hemkomsten Studenterna i undersökningen som studerat utomlands på högskolenivå fick även svara på frågor kring tillgodoräknande av de kurser de läst utomlands. Figur 4. Fick du dina studier utomlands tillgodoräknade i Sverige? 8 % 6 % 2 % Ja, jag fick alla poäng tillgodräknade Ja, men jag fick inte alla poäng tillgodoräknade Nej, inga poäng 18 % 55 % Jag vet ej 10 % Jag tog inga poäng utomlands Uppgift saknas 2 Det är viktigt att påpeka att utbytesstudier via Erasmus är kostnadsfria och även andra utbytestudier genom lärosätet kan vara kostnadsfria. Det svenska studiemedlet följer med vid utbytesstudier. Vid studier på egen hand, som freemover-student utanför stipendieprogram som Erasmus, får studenten ansöka om studiemedel hos CSN. För att få studiemedel för utlandsstudier på egen hand krävs att utbildningen: är på heltid, pågår i minst tre veckor inom EU och 13 veckor utanför EU, avslutas med prov eller leder till en examen, är godkänd av Universitets- och högskolerådet. För mer information se: Studier som ger rätt till studiemedel, CSN:s webplats. http://www.csn.se/utomlands/studiestodsberattigande-utb För mer information se: Åka på egen hand = freemover, studera.nu. http://studera.nu/studera-utomlands/vart-kan-jag-aka/att-ordna-utlandsstudierna-sjalv/ 10

Att endast drygt hälften av de studenter som studerat utomlands fick samtliga poäng tillgodoräknade (figur 4) kan vara ett problem för studenten om hen inte varit införstådd med det på förhand. För att kurser lästa utomlands ska kunna tillgodoräknas krävs ofta att de ska vara poänggrundande och kunna ingå i en examen vid det utländska lärosätet. Freemoverstudenter läser oftare hela program än fristående kurser utomlands och behovet av att få sina utlandsstudier tillgodoräknade är därmed mindre än för programstudenter som läser kurser som skall inkluderas i deras svenska examen (UKÄ 2015). I de allra flesta Europeiska länder studerar en majoritet av studenterna utomlands via Erasmus och andra program finansierade av EU (Eurostudent 2015). I Sverige är den andelen 26 procent. 22 procent studerar utomlands inom ramen för lärosätenas avtal med utländska lärosäten eller med något annat utbytesprogram, till exempel Nordplus eller Linnaeus-Palme. Av studenter i Litauen som i undersökningen angett att de studerat utomlands är det 95 procent som gjort det inom ramen för Erasmus. Motsvarande andelar i Ungern är 74 procent och i Finland 58 procent. Tillgodoräknande inom Erasmus och andra program för utlandsstudier är starkt reglerat och leder till att de studenterna i högre utsträckning än de som studerar utomlands som freemover-studenter får sina utlandsstudier tillgodoräknade. Det visade sig bland annat i den undersökning av tillgodoräknande som Erasmus student Network genomförde för några år sedan (PRIME 2010). De kom fram till att 85 procent av studenterna som genomfört sina utlandsstudier inom Erasmus fick sina studier tillgodoräknade i Sverige. I Eurostudentundersökningen var det 67 procent av de som läste utomlands inom Erasmus och 78 procent av de som läste inom Nordplus eller annat utbytesprogram som fick sina studier helt tillgodoräknade. Praktik utomlands och språkkurser är vanligt I undersökningen har studenterna fått svara på frågor kring andra studierelaterade aktiviteter under sin nuvarande utbildning. I Eurostudent V definieras dessa aktiviteter som: forskning/undersökning praktik sommar/vinterskola språkkurs annan aktivitet Studenten kunde ange flera olika aktiviteter och 14 procent av studenterna har varit utomlands för andra studierelaterade aktiviteter under utbildningen. Många av studenterna har genomfört mer än en studierelaterad aktivitet utomlands och kategorin annan aktivitet är den vanligast förekommande. För 43 procent ingick aktiviteten i deras utbildning, främst då praktik. För hela 69 procent av dem som varit utomlands för studierelaterade aktiviteter ingick praktik i deras utbildning. För 64 procent av dem som varit utomlands för forskning/utbildning ingick det i utbildningen. Andra aktiviteter ingick i utbildningen i 37 procent av fallen, språkkurser i 15 procent och sommar/vinterskola ingick i 12 procent av fallen. 11

Studenten har allt att vinna på att utföra studierelaterade aktiviteter inom ramen för sin utbildning Analyserna visar att det är lättare att få tillgodoräkna sig en aktivitet om den ingår i studentens utbildning. När det gäller praktik så uppger 66 procent av studenterna att aktiviteten ingår i utbildningen och den praktik som ingår i utbildningen tillgodoräknas i hela 90 procent av fallen. Även för utbildning/forskning och liknande verkar det som att det är lättare att få aktiviteten tillgodoräknad om den ingår i utbildningen. Analyserna visar att 80 procent respektive 70 procent av de tillgodoräknade aktiviteterna som är utförda inom utbildningen för utbildning/forskning och annat medan andelen av all forskning/utbildning som tillgodoräknats är drygt 60 procent, för aktiviteten annat endast 31 procent. Situationen är liknande för språkkurser där hälften av de tillgodoräknade kurserna ingår i studentens utbildning medan bara 11 procent av språkkurserna blivit tillgodoräknade. Studenten har med andra ord allt att vinna på att utföra studierelaterade aktiviteter inom sin utbildning eftersom andelen som kunnat tillgodoräkna sig poäng från aktiviteter är högre bland de aktiviteter som utförs inom program. Hinder för utlandsstudier Eurostudent V försöker bland annat fånga de områden som utgör de största hindren för mobilitet så att dessa kan undanröjas eller i alla fall minskas. 30 procent av studenterna som svarade på Eurostudent-undersökningen upplever separation från partner, barn eller vänner som stort hinder för att studera utomlands. Därefter följer stor ekonomisk börda som 20 procent av studenterna anser är ett stort hinder. Att inte ha motivation för att studera utomlands upplevs som ett hinder av 15 procent av studenterna. Den nordiska studien Living and Learning Exchange studies Abroad uppvisar liknande resultat gällande framförallt familjeskäl som hinder för mobilitet (CIMO, SIU, UHR 2013). I en intervjuundersökning av 6 000 studenter från sju olika länder är finansiering det främsta hindret för utbytesstudier inom Erasmus men även i denna studie särskiljer sig Sverige, och även Finland, genom att ha en högre andel studenter som uppger familjeskäl som ett större hinder för mobilitet jämfört med övriga länder (Vossensteyn m fl 2010). För majoriteten av de deltagande länderna i Eurostudent är också finansieringen det främsta hindret för studier utomlands, även om många länder även uppvisar höga andelar när det gäller separation från familj, barn och vänner som hinder för utlandsstudier (Eurostudent 2015). Att finansiering av utlandsstudier kan utgöra ett hinder styrks av de svar som studenterna har lämnat på frågan om hur de finansierat sina utlandsstudier. En relativt stor andel svarar att de utöver studiemedel använt både sparade medel och stöd från föräldrar för att finansiera sina utlandsstudier. 12

Separation från partner och familj största hindret för utlandsstudier bland studenter som inte planerar att studera utomlands Det som till största delen är hinder för utlandsstudier för de som inte planerar att studera utomlands på högskolenivå är precis som för det sammantagna resultatet separation från familj, partner eller vänner, ekonomisk börda och brist på motivation, men det är en större andel som upplever dessa aspekter som stora hinder för utlandsstudier. Mer än 30 procent av studenterna som inte planerar att studera utomlands upplever separationen från partner, barn eller vänner som ett stort hinder och fler än 20 procent anger att utlandsstudier kan innebära en stor ekonomisk börda vilket innebär ett hinder för utlandsstudier. Bristande motivation för utlandsstudier är också ett hinder som många studenter som inte planerar att studera utomlands uppger. Många studenter som inte planerar att studera utomlands uppger också som ett hinder att de inte vill mista möjligheten att arbeta. Figur 5. Hinder för utlandsstudier: studenter som inte planerar att studera utomlands Ekonomin största hindret för utlandsstudier bland studenter som planerar att studera utomlands De som planerar att resa utomlands för studier upplever precis som de som inte tänker studera utomlands ekonomisk börda och separation som de största hindren men till skillnad från de som inte planerar utlandsstudier är det finansieringen som är det största hindret. I viss mån upplever denna grupp att tillgången på utbytesprogram på deras lärosäte är begränsad. Även att utbildningen är svår att kombinera med utlandsstudier, problem med tillgodoräknande och att det finns en begränsad tillgång till utbytesprogram 13

vid deras lärosäten anges som hinder för utlandsstudier bland de studenter som planerar att studera utomlands. Figur 6. Hinder för utlandsstudier: studenter som planerar att studera utomlands Studenter som redan har studerat utomlands upplevde inte lika stora hinder De studenter som redan hade studerat utomlands när de besvarade enkätfrågorna upplevde generellt sett inga stora hinder, jämfört med de andra studenterna. Men även för dem är det den ekonomiska bördan och separation from partner, barn och vänner som anges som hinder för utlandsstudier, om än i mindre utsträckning än för de andra studenterna. De anger ungefär i samma utsträckning som övriga studenter problem med att kombinera utbildningen med utlandsstudier och att det finns en begränsad tillgång till utbytesprogram vid deras lärosäten. En möjlig förklaring till att de upplevde mindre hinder kan vara att det är innan studenterna ger sig av som de förväntar sig hinder. Väl på plats kan det vara så att hindren inte upplevs vara så stora. Alternativt att de studenter som inte förväntar sig särskilt stora hinder är de som genomför sina utlandsstudier tidigare än andra studenter. 14

Figur 7. Hinder för utlandsstudier: studenter som redan har studerat utomlands Utlandsstudier och möjligheter på arbetsmarknaden Det finns indikationer på att individer som studerat utomlands både hade högre inkomster och arbetar fler timmar per månad än de som inte studerat utomlands. Orsakssambandet är inte helt klarlagt men mycket tyder på att studierna fungerar som en sorteringsvariabel av arbetsgivarna (SCB 2011). Att utlandsstudier kan medföra bättre möjligheter på arbetsmarknaden är något som kan motivera studenter att studera utomlands, vilket en nordisk studie visar (CIMO m fl 2013, SOU 2011:26). De flesta studenter är positiva till sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden I Eurostudent V är studenterna överlag positiva till sina chanser på den svenska arbetsmarknaden. Andelen personer som bedömer sina chanser på den svenska arbetsmarknaden som mycket bra eller bra är ungefär lika stora, totalt 70 procent, oavsett 15

om studenten studerat utomlands, planerar att studera utomlands eller inte har planer på att studera utomlands. Däremot är andelen som bedömer att de har mycket stora chanser på den svenska arbetsmarknaden något lägre bland de som studerat utomlands jämfört med de som planerar att studera utomlands. De som planerar att studera utomlands är mer positiva till sina möjligheter på den utländska arbetsmarknaden än de som redan gjort det Andelen personer som inte säger sig kunna bedöma sina chanser på utländska arbetsmarknaden är störst bland de som inte planerar att studera utomlands - närmare 45 procent. Jämförs de som studerat utomlands med de som planerar att studera utomlands så känns mönstret igen från deras bedömning av chanserna på den svenska arbetsmarknaden. Enda skillnaden är att chanserna överlag bedöms något lägre och de som planerar att studera utomlands är något mer positiva än de som studerat utomlands. De som varit utomlands bedömer sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden mindre goda än de som är i fasen att planera sina utlandsstudier. En anledning kan vara att de som har studerat utomlands är närmare slutet på sina studier och har hunnit skaffat sig viss erfarenhet. Kunskapen om vad arbetsmarknaden har att erbjuda dem är rimligtvis därför större än bland studenter som befinner sig i början av sina studier. Referenser Universitetskanslersämbetet (UKÄ) 2015: Universitet och högskolor, Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14, statistiskt meddelande UF 20 SM1402 (Sveriges officiella statistik). http://uka.se/download/18.578b7772149ced8e4844fcb/1418284669853/1402- internationell-studentmobilitet-sm.pdf Eurostudent 2010: Social and Economic Conditions of Student Life in Europé. Synopsis of Indicators Summary document EUROSTUDENT III 2005 2008. http://www.indire.it/lucabas/lookmyweb/templates/up_files/bologna_promot ers/doc/roma%20miur%207giugno2011/eurostudent%20iii%20- %20Summary%20Eng.pdf PRIME 2010: Problem of Recognition in Making Erasmus. https://esn.org/prime/2010 16

CIMO, SIU, UHR 2013: Living and Learning Exchange studies Abroad. Centre for International Mobility (CIMO), Swedish Council for higher Education and Norwegian Centre for International Cooperation in Education (SIU). Vossensteyn, H, Beerkens, M, Cremonini, L, Besançon, B, Focken, N, Leurs, B, McCoshan, A, Mozuraityte, N, Huisman, J, Souto otero, M, & de Wit, H 2010. Improving the participation in the Erasmus programme. Eurostudent 2015: Social and Economic conditions of Student Life in Europe, Synopsis of indicators, Final report, Eurostudent V 2012-2015, s. 197. http://www.eurostudent.eu/download_files/documents/evsynopsisofindicators.pdf SCB 2011: Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2011. Information om utbildning och arbetsmarknad 2011:1 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/am9903_2011h01_br_am78br1101.pdf SOU 2011:26: Studiemedel för gränslös kunskap. Slutbetänkande av utredningen om ett rättvisare och enklare studiemedelssystem för utlandsstudier I en globaliserad värld. 17