RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:2 BORÅSAKADEMIKER 2016 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2010 års programstudenter Peter Peter Sigrén Sigrén ALUMNI
FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2016:2 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, 501 90 Borås e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild COLOURBOX Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2016 NR 2016:2 ISSN:1400-0253 ISBN: 978-91-88269-00-3 (tryck) ISBN: 978-91-88269-01-0 (pdf) DIGITAL PUBLICERING (DiVA): http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9790
I RAPPORTSERIEN RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2003:1 Alonzo, Y., & Holmqvist, H. (2003). Högskolan i Borås regionala betydelse ur ett näringslivsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2005:1 Nilsson, K. S. (2005). At the Core. Undervisning och lärande vid ett amerikanskt liberal arts college sett ur svenskt utbildningsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:1 Lööf, S. (2007). Costa Rica januari 2007 en resa för att undersöka möjligheter till samarbete. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:2 Högberg, I., & Holmeros Skoglund, K. (2007). Studentsupport vid Högskolan i Borås. Orsaker till ofullständiga studieresultat bland förstaårsstudenter kan vi göra något åt detta? Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:1 Sigrén, P. (2014). Studentbarometern HT 2013. Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:2 Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:3 Sigrén, P. (2014). Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2008 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:1 Sigrén, P. (2015). Studentbarometern 2014. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:2 Sigrén, P. (2015). Boråsakademiker 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2009 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:3 Sigrén, P. (2015). Kvalitet i högskolan. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.
2015:4 Sigrén, P. (2015). Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2016:1 Sigrén, P. (2016). Studentbarometern 2015. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2016:2 Sigrén, P. (2016). Boråsakademiker 2016. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2010 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.
RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS INNEHÅLL Rapport 2016:2 BORÅSAKADEMIKER 2016 Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2010 års programstudenter SAMMANFATTNING... 7 1 INLEDNING... 11 2 BAKGRUNDSFRÅGOR... 15 Genus och ålder... 15 Val av högskola och renommé... 15 Varför utbildning?... 16 Studentkåren vid Högskolan i Borås... 17 Examen... 18 3 ETABLERINGSGRAD... 21 Anställning efter studierna... 21 Arbetar inom yrkesområdet... 22 Arbete under utbildningstiden... 22 Anknytning till kommande yrkespraktik... 23 Anställningsform efter avslutade studier... 24 Lönenivåer... 25 4 KVALITETSINDIKATORER... 27 4.1 Generiska förmågor... 28 4.2 Språklig kompetens... 31 4.3 Sociokulturell kompetens... 34 4.4 IT-kompetens... 37 4.5 Presentationsfärdigheter... 40 4.6 Projektledningskompetens... 43 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER... 47
REFERENSER... 53 BILAGOR... 55 BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS... 55 BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN... 59 BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN... 67 BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN... 75 BILAGA V INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK... 83 BILAGA VI TEXTILHÖGSKOLAN... 91 BILAGA VII INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP... 99
SAMMANFATTNING En av flera viktiga kvalitetsdimensioner för Högskolan i Borås är att ta del av studenters erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Rapporten som föreligger är nummer sju i en trendstudie som påbörjades 2010. 1 Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad drygt 430 alumner som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2010 anser om utbildningen och dess innehåll (kvalitetsindex), hur graden för arbetsetablering ser ut, lönenivåer samt om alumnen ansökt om ett examensbevis. Alumnerna har, i det flesta fall, en yrkes- och/eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren, för högskolan totalt samt högskolans sex institutioner, 2 presenteras med hjälp av tabeller och figurer vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild. Särredovisning för respektive institution sker i bilagor. Förkortningar för institutionerna används såväl i löpande text som i figurer och tabeller. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) Institutionen för pedagogik (PED) Textilhögskolan (THS) Institutionen för vårdvetenskap (VHB) 1 Sedan 2010 bedrivs två projekt där såväl årliga etableringsstudier som studentbarometrar genomförs vid lärosätet. 2 Högskolan i Borås omorganiserades den 1 juli 2014 som bl.a. innebar att de sex institutionerna blev till tre akademier. HÖGSKOLAN I BORÅS 7
Anställningsbarhet En majoritet av alumnerna erhåller en anställning efter avslutade studier. Alumner med avlagd och uttaget examensbevis uppvisar en högre etableringsgrad jämfört med alumner som inte tagit en examen alternativt ej ansökt om examensbevis. Vid en jämförelse mot Universitetskanslersämbetets etableringsrapport 3 som undersöker ett specifikt examensår, framstår en del diskrepanser. En orsak till dessa skillnader är att Högskolan i Borås mäter ett genomsnitt under en specifik treårsperiod (se tabell 1 och 2). Anledningen till lärosätets mätmetod är att år två till fyra (efter registrering på ett program) tar de flesta studenter sin examen vid Högskolan i Borås. Det beror delvis på att det finns magister- och masterprogram (60-120 hp) som påbyggnadsutbildningar/program. TABELL 1 ETABLERINGSGRAD. ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2012-2014 2011-2013 EFFEKT KVINNOR 90,4 81,8 + 8,6 MÄN 82,7 86,6-3,9 TABELL 2 UTTAG AV EXAMENSBEVIS VID LÄROSÄTET. ANDEL I PROCENT. EXAMEN 2010 2009 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 65,9 72,0-6,1 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 19,7 19,8-0,1 AVBRÖT STUDIERNA 13,5 7,3 + 6,2 ANNAN HÖGSKOLA 0,9 1,0-0,1 Högre löneläge för studenter med uttaget examensbevis (även om utbildningen är helt avklarad). Avbrott/avhopp i studierna ger ett lägre löneläge. 3 (Universitetskanslersämbetet, 2015:58) 8 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 3 ARBETAR INOM SITT YRKESOMRÅDE (UTBILDNINGSOMRÅDET). ANDEL I PROCENT. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2010 2009 EFFEKT HELA TIDEN 72,6 75,3-2,7 MER ÄN HALVA TIDEN 10,1 10,6-0,5 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 8,7 7,7 + 1,0 INTE ALLS 8,7 6,4 + 2,3 Tillsvidareanställningar ökar något. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar något. 44 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen. 37 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 86 procent anger att utbildningen varit relevant respektive 11 procent delvis relevant för det arbete som de har/haft. Val av högskola/universitet Åtta av tio alumner anger Högskolan i Borås som sitt första val av lärosäte. Varumärket Högskolan i Borås visar på fortsatt högt renommé; 3,8 på en 5-gradig ordinalskala (3,9 4 ). TABELL 4 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. LÄROSÄTE 2010 2009 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 78,0 80,8-2,8 GÖTEBORGS UNIVERSITET 12,5 10,5 + 2,0 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,9 0,0 + 0,9 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 0,7 1,3-0,6 HÖGSKOLAN VÄST 0,2 0,3-0,1 CHALMERS 0,0 4,0-4,0 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,0 0,3-0,3 ANNAT LÄROSÄTE 7,7 3,0 + 4,7 4 2015 års studie. HÖGSKOLAN I BORÅS 9
Kvalitetsindex Tidigare genomförda etableringsstudier har visat på att arbetsuppgifterna, något eller ett par år efter examen, främst kräver förmågan att självständigt kunna lösa problem, tillämpa kritiskt tänkande, argumentera och övertyga, utföra muntliga- och skriftliga presentationer, använda datorn/ IT som arbetsverktyg, arbeta i team, inspirera och vara kreativ samt följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet, se t.ex. (Lundmark, 2002, 2006; Nelsson, 2006). Det som framgår (figur 1) är att kraven tenderar att vara något högre, med något undantag, i arbetslivet än vad som levererats under utbildningstiden. Fenomenet har uppmärksammats vid de tidigare genomförda etableringsstudierna. Generiska förmågor, ITkompetens samt presentationsfärdigheter ligger strax under nivån hög kvalitet inom utbildningen (indexvärdet för hög kvalitet är satt till 80). Kvalitetsindex som mäts är: generiska förmågor språklig kompetens (annat språk än svenska) sociokulturell kompetens IT-kompetens presentationsfärdigheter projektledningskompetens UPPLEVT BEHOV I ARBETSLIVET VS GENERERAT UNDER UTBILDNINGEN 100 80 60 40 20 0 82 75 60 56 74 63 83 78 78 65 80 66 ARB UTB FIGUR 1 MÅLINDEX HB TOTALT. MAXIMALT INDEXVÄRDE (100). AVSER 2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. 10 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
1 INLEDNING Högskolan i Borås (HB) har under lång tid genomfört s.k. alumnundersökningar såväl övergripande som institutionsspecifika. Syftet med dessa studier är att följa upp lärosätets före detta studenter, se t.ex. (Elingfors, 2001; Holmqvist, 2004; Högskolan i Borås, 1999; Sigrén, 2015). Högskolan i Borås har valt att såväl mäta/fråga alumner som har tagit en examen (examensbevis) som de alumner som inte tagit ut en examen samt studenter som väljer att avbryta sin utbildning. Angående de alumner som inte har ansökt om ett examensbevis finns inom gruppen de som faktiskt är helt färdiga med sin utbildning men väljer, av olika anledningar, att inte ansöka om ett examensbevis. Ett par återkommande orsaker i alumnstudierna, till att inte ansöka om ett examensbevis, är t.ex. jag har fått jobb ändå och att det upplevs som krångligt att ansöka om en examen. HBs etableringsstudier visar på att gruppen alumner som inte tar ut ett examensbevis har/erhåller ett lägre löneläge jämfört mot gruppen med uttaget examensbevis. Det är framförallt ingångslönen som blir lägre och får följdverkningar på det nuvarande löneläget. Primärt belyser alumnundersökningar hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet. Sekundärt kan dessa även utnyttjas för att ge återkoppling vad gäller utbildningars kvalitativa innehåll, upplägg och relevans i ett samtida samhällsperspektiv. En annan viktig aspekt, med alumnaktiviteter, är att dessa bygger upp en relation till tidigare studenter. Samtliga nämnda aspekter utgör viktiga faktorer för högskolans strategiska utveckling som ett professionsinriktat lärosäte (Högskolan i Borås, 2010). Föreliggande rapport redovisar resultat från en webbaserad enkätundersökning och innehåller i hög utsträckning kvantitativ empiri. Resultaten jämförs mot tidigare (främst mot föregående års studie) utförda alumnundersökningar vid lärosätet. Glädjande är att Universitetskanslersämbetet återupptar den etableringsrapport som den numer nedlagda myndigheten Högskoleverket publicerade varje höst (Universitetskanslersämbetet, 2015). Högskoleverket har under lång tid genomfört s.k. etableringsrapporter som då har kunnat användas som ett jämförelseinstrument till HBs egna undersökningar. HÖGSKOLAN I BORÅS 11
Genomförandet Vid konstruktionen av frågeformuläret har Artologiks Survey & Report 5 använts som är en programvara för att skapa och samla in data genom webbaserade enkätformulär. Vid den statistiska bearbetningen har IBM SPSS Statistics använts. Undersökningen är en totalundersökning dock med den begränsningen att endast respondenter med en e-postadress i HBs studentadministrativa system Ladok (97 procent av populationen) har kunnat ta del av det webbaserade frågeformuläret. Vid de tidigare årens studier (2010-2015) har Explorativ Faktoranalys (EFA) 6 initialt använts som analysmetod dels för att kunna indexera kvalitetsindexen och dels för att se hur väl analysmodellen fungerat. Från och med 2016 indexeras kvalitetsindexen utan att någon faktoranalys genomförts. Tillförlitligheten får anses vara acceptabel i och med att studierna pågått under lång tid, där metoden genom upprepade mätningar validerats. Metoden har, i tidigare rapporter, utförligt behandlats och därav avsaknad av ett metodkapitel i föreliggande rapport, se t.ex. (Sigrén, 2015). Redovisningen sker, i hög utsträckning, genom nyckeltal, effekt- och indexmått samt förklarande text. Utgångspunkten är att 2016 års studie jämförs mot 2015 års studie. Det innebär att tabeller, figurer etc. redovisar 2010- respektive 2009 års programstudenter. 2016 års undersökning har utförts av Peter Sigrén vid sektionen för pedagogiskt utveckling och forskning. En referensgrupp bestående av Anders Stenström (verksamhetskontroller) Martin Hellström (prorektor) och studentkårens ordförande är knutna till projektet. Referenslitteratur Referenslitteratur vid metodutveckling och analys: Borg & Westerlund, 2006; Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003; Edlund, 1995; George & Mallery, 2013; Hair, Black, Babin, Anderson, & Tatham, 2006; Kerlinger & Pedhazur, 1973; Loehlin, 2004; Miller, Vandome, & McBrewster, 2010; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, 2005. 5 www.artologik.com 6 Inom ramen för EFA har Principal Axis Factoring (PAF) valts som metod vid extrahering av faktorer, se (Sigrén, 2015, 2016). 12 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Svarsfrekvens och bortfallsanalys TABELL 1.1 REGISTRERADE PROGRAMSTUDENTER 2010 (EXKLUDERAT STUDENTER SOM INTE KUNNAT NÅS MED E-POST; N = 80). ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 2 657. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 277 18,2 120 10,6 HIT 258 16,9 370 32,6 IH 166 10,9 456 40,2 PED 352 23,1 49 4,3 THS 205 13,5 66 2,8 VHB 265 17,4 73 6,4 TOTALT 1 523 57,3 1 134 42,7 TABELL 1.2 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH KÖN. PROCENT REDOVISAS MOT RESPEKTIVE INSTITUTIONS ANTAL (TABELL 1.1). ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 430. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 68 24,5 18 15,0 HIT 44 17,1 31 8,4 IH 26 15,7 56 12,3 PED 60 17,0 10 20,4 THS 44 21,5 4 6,1 VHB 55 20,8 14 19,2 TOTALT 297 19,5 133 11,7 Webbenkäten har enbart varit möjlig att besvaras av alumner som haft en e-postadress registrerad i lärosätets studentadministrativa system. 97 procent av adresslistan innehåller en extern e-postadress. Datainsamling har skett mellan vecka 14-21 (2016) inkluderat fyra påminnelser. 161 e-postreturer (e-postadresserna är ej aktiva längre alternativt att respondenten avregistrerat sig från enkäten). 2 496 möjliga respondentsvar. Exkluderas respondenter som avbrutit en påbörjad utbildning [n = 58] erhålls en svarsfrekvensen på cirka 18 procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 13
2 BAKGRUNDSFRÅGOR Genus och ålder UNDER 25 ÅR 33 67 25-34 35 65 35-44 28 72 ÖVER 45 ÅR 14 86 0 20 40 60 80 100 MÄN (TOTALT 31 %) KVINNOR (TOTALT 69 %) FIGUR 2.1 KVINNOR RESPEKTIVE MÄN INOM ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT. N = 430. Val av högskola och renommé Renomméet för lärosätet 5-gradig ordinalskala 2010 års studentgrupp: m = 3,8 2009 års studentgrupp: m = 3,9 Tidigare högskolestudier 49 procent anger tidigare studier på högskola/universitet. Nybörjare 35 procent kvinnor 17 procent män HÖGSKOLAN I BORÅS 15
TABELL 2.1 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. N = 430. LÄROSÄTE 2010 2009 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 78,0 80,8-2,8 GÖTEBORGS UNIVERSITET 12,5 10,5 + 2,0 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,9 0,0 + 0,9 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 0,7 1,3-0,6 HÖGSKOLAN VÄST 0,2 0,3-0,1 CHALMERS 0,0 4,0-4,0 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,0 0,3-0,3 ANNAT LÄROSÄTE 7,7 3,0 + 4,7 Varför utbildning? TABELL 2.2 VIKTIGA ASPEKTER VID VAL AV UTBILDNING. ANDEL I PROCENT. N = 430. ASPEKT 2010 2009 EFFEKT ATT FÅ ETT ARBETA JAG TRIVS MED 43,5 43,3 + 0,2 AV INTRESSE 31,4 35,8-4,4 FÖR ATT HÖJA MIN KOMPETENS 17,0 13,0 + 4,0 ATT UTBILDNINGEN FANNS NÄRA MIN HEMORT 3,7 3,5 + 0,2 ANNAN ASPEKT 2,8 2,3 + 0,5 PÅVERKAN FRÅN FAMILJ 1,4 2,0-0,6 PÅVERKAN FRÅN LÄRARE, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE 0,2 0,3-0,1 16 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Studentkåren vid Högskolan i Borås TABELL 2.3 HUR UPPFATTADE DU INFORMATIONEN FRÅN STUDENTKÅREN NÄR DU PÅBÖRJADE UTBILDNINGEN? ANDEL I PROCENT. N = 430. ITEM 2010 2009 EFFEKT SOM OBEFINTLIG 4,7 5,5-0,8 SOM SVAG 15,1 20,3-5,2 SOM MÅTTLIG 34,9 35,0-0,1 SOM GANSKA GOD 36,7 32,0 + 4,7 SOM MYCKET GOD 8,6 7,3 + 1,3 Förslag för att nå ut bättre mot student sociala medier affischering på institutionerna utskick innan kursstart studentkårsrepresentanter vid kursstart vid studentkårsregistrering Aktivt studentkårsarbete 2010 års studentgrupp: 16 procent angav aktivt deltagande. 2009 års studentgrupp: 13 procent angav aktivt deltagande. HÖGSKOLAN I BORÅS 17
Examen Resultat från dessa etableringsuppföljningar uppvisar en positiv korrelation för att en uttagen examen ger en högre ingångslön jämfört med ej uttagen examen även om utbildningen är helt avslutad. Detta bör uppmärksammas studenterna, redan vid starten av utbildningen, att det är viktigt att ansöka om ett examensbevis. TABELL 2.4 VAR ALUMNEN TOG SIN EXAMEN ALTERNATIVT EJ EXAMEN ELLER AVBRÖT STUDIERNA. ANDEL I PROCENT. N = 430. EXAMEN 2010 2009 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 66,0 72,0-6,0 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 19,5 19,8-0,3 AVBRÖT STUDIERNA 13,5 7,3 + 6,2 ANNAN HÖGSKOLA 0,9 1,0-0,1 Justerat resultat För alumner som angav avbröt studierna (58) samt utbildningar som inte leder till en examen (17) återstår 355. 80 procent har en uttagen examen (examensbevis) från Högskolan i Borås. Högskolan i Borås bidrar med ytterligare 1,1 procent examinerade dock bokförs dessa alumner vid något annat lärosäte. Anledningar till ej uttaget examensbevis ej klar med exjobbet saknar en del kurser började jobba direkt studieuppehåll komplicerat att ta ut en examen läste bara ett basår 18 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
EXAMENSGRADER 2015 4 16 3 2 2014 10 47 12 1 2013 22 77 6 3 2012 12 4 12 0 2011 1 12 20 0 2010 2 6 6 2 0 20 40 60 80 100 120 YRKES HÖGSKOLE KANDIDAT MAGISTER MASTER FIGUR 2.2 EXAMENSGRADER. ANDEL I ANTAL. N = 284. AVSER NÄR 2010 ÅRS STUDENTGRUPP TOG EN EXAMEN. Inga större diskrepanser jämfört mot 2009 års studentgrupp. Kandidat- 57 procent; högskole- 18 procent; magister- 21 procent samt masterexamen 3 procent. Masterexamen tenderar att minska något jämfört mot 2009 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 19
3 ETABLERINGSGRAD Anställning efter studierna TABELL 3.1 NÄR ALUMNEN FICK EN ANSTÄLLNING EFTER AVSLUTADE STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 355. ARBETE 2010 2009 EFFEKT VAR EGEN FÖRETAGARE 1,7 0,8 + 0,9 HADE REDAN ARBETE 36,6 32,4 + 4,2 INOM ETT HALVÅR 37,7 42,0-4,3 INOM SEX MÅNADER OCH ETT ÅR 5,9 8,8-2,9 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 3,7 4,9-1,2 EFTER TVÅ ÅR 1,1 1,1 0,0 ÄR ARBETSSÖKANDE 5,6 3,8 + 1,8 GÖR ANNAT 7,6 6,0 + 1,7 Etableringsgraden är högre: för alumner med uttagen examen: 89,3 procent (92,3) ej uttagen examen: 77,8 procent (81,8) Cirka två år efter avslutade studier, vid lärosätet, har 87 procent (90) av 2010 års studentgrupp en anställning. Resultatet visar på en minskning med drygt tre procentenheter jämfört mot 2009 års studentgrupp. Sammanfattningsvis visar resultaten på att 82 procent (84) av studenterna erhåller ett arbete inom ett år och nio av tio studenter inom två år efter avslutad utbildning. Sett över flera års studier kan Högskolan i Borås uppvisa en stor andel etablerade på arbetsmarknaden, se t.ex. (Universitetskanslersämbetet, 2013, 2015). HÖGSKOLAN I BORÅS 21
TABELL 3.2 ETABLERINGSGRAD FÖR EXAMINERADE ALUMNER (SPECIFIK PERIOD). ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER EXAMEN ÅR (2010 ÅRS GRUPP) EXAMEN ÅR (2009 ÅRS GRUPP) HÖGSKOLAN I BORÅS 2012-2014 2011-2013 EFFEKT KVINNOR 92,1 81,8 + 10,3 MÄN 85,5 86,6-1,1 Högskolan i Borås uppvisar ett något högre resultat i sina egna mätningar jämfört mot t.ex. UK-ämbetets mätningar (81 procent). Skillnaden beror troligtvis på att urvalsmetoden (vem som anses vara etablerad) skiljer sig något åt mellan UKÄ och HB (Universitetskanslersämbetet, 2015:75). Arbetar inom yrkesområdet TABELL 3.3 ARBETAR INOM YRKESOMRÅDET. ANDEL I PROCENT. N = 357. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2010 2009 EFFEKT HELA TIDEN 72,5 75,3-2,8 MER ÄN HALVA TIDEN 10,1 10,6-0,5 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 8,7 7,7 + 1,0 INTE ALLS 8,7 6,4 + 2,3 Arbete under utbildningstiden TABELL 3.4 ARBETADE DU UNDER DIN UTBILDNING? ANDEL I PROCENT. N = 357 ARBETADE UNDER STUDIETIDEN 2010 2009 EFFEKT JA, MINDRE ÄN 25 % 35,3 36,8-1,5 JA, 25-50 % 20,4 23,6-3,2 JA, ÖVER 50 % 13,7 8,0 + 5,7 INTE ALLS 30,5 31,6-1,1 ARBETADE INOM SITT UTBILDNINGSOMRÅDE UNDER STUDIETIDEN 47,0 44,5 +2,5 22 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Anknytning till kommande yrkespraktik 60 50 40 30 20 10 UTSTRÄCKNING 0 BHS HIT IH PED THS VHB I MINDRE 12,7 25,0 27,5 10,7 18,2 11,1 I GANSKA STOR 3,6 17,3 22,5 46,4 15,2 39,7 I MYCKET STOR 7,3 9,6 5,0 32,1 9,1 49,2 FIGUR 3.1 PRAKTIK MOT KOMMANDE YRKESPRAXIS. 5-GRADIG ORDINALSKALA VARAV TRE NIVÅER REDOVISAS. ANDEL I PROCENT. N = 299. Ett uttalat professionslärosäte bör ha en god anknytning mot ett framtida yrkesliv. HÖGSKOLAN I BORÅS 23
Anställningsform efter avslutade studier 68,5 73,5 2010 2009 18,7 18,8 FAST ARBETE TILLFÄLLIGT/VIKARIAT FIGUR 3.2 ANSTÄLLNINGSFORM EFTER AVSLUTAD UTBILDNING. ANSTÄLLNINGSGRAD: 76-100 PROCENT. ANDEL I PROCENT. N=251. Tillsvidareanställningar minskar något. Tillfälliga anställningar/vikariat är oförändrat. 65 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 55 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 86 procent anger att utbildningen varit relevant (delvis relevant 11 procent) för det arbete som de har/haft. 24 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Lönenivåer 50 40 30 20 10 0 <22 000 22-24 999 25-27 999 28-31 000 >31 000 EXAMEN - UTTAGEN 5,7 17,9 37,6 18,3 20,5 EXAMEN - EJ UTTAGEN 14,5 20,0 25,4 21,8 18,1 AVBRUTIT STUDIERNA 15,8 31,6 24,6 14,0 14,0 FIGUR 3.3 NUVARANDE LÖNENIVÅER MED ELLER UTAN EXAMENSBEVIS SAMT AVBRUTNA STUDIER. ANDEL I PROCENT. Trenden fortsätter med att en genomförd utbildning med uttaget examensbevis lönar sig beräknat på en hel grupp av alumner. Ett examensbevis, i handen, ger ett bättre "utgångsläge" att förhandla om ingångslöner. Lägre lönenivåer vid avbrutna studier (högre andel i låga löneklasser och lägre andel i de högre löneklasserna). Exkluderas den högsta och lägsta percentilen (tio procent) framgår det än tydligare. Ingångslöner är, generellt sett, högre för gruppen som tar ut sitt examensbevis. HÖGSKOLAN I BORÅS 25
4 KVALITETSINDIKATORER Inledning Under kapitlet redovisas resultat (målupplevelse och måluppfyllelse) för de alumner som gått igenom en programutbildning med eller utan ett examensbevis från Högskolan i Borås alternativt att examen tagits ut vid annat lärosäte. Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen behövs i arbetslivet? Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen genererats inom utbildningen? Analysmetod Principal Axis Factoring (PAF) med efterföljande indexering. Resultaten redovisas dels som en positiv opinion, dels som ett målindex där respektive index redovisas mot referensvärdet 1,0 (maximalt). Resultaten redovisas per index/dimension för respektive institution. Målindex beräknas utifrån medelvärden. Den förklarade variansen för de tolv faktorerna är 64,9 procent (för arbetslivet) samt 67,5 procent (för utbildningen). Reliabilitet som redovisas avser 2010 års studentgrupp. Positiv opinion Innebär hur stor andel av respondenternas svarsträffar som ligger, inom respektive index, över kriterievärdet 3,3 på en 5-gradig ordinalskala där 1 motsvarar i mycket låg grad och 5 i mycket hög grad. Institutioner hålls konstanta mot respektive index. Resultaten jämförs, i första hand, mot föregående års studie (2009 års programstudenter). Index som redovisas är tolv till antalet (sex index för arbetslivet samt sex index för utbildningen). Tabell I (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet arbetslivet samt vilka som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärden, inom respektive index. Tabell II (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet utbildningen samt vilka som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärden, inom respektive index. HÖGSKOLAN I BORÅS 27
4.1 Generiska förmågor TABELL 4.1.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,881) 2010 2009 GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,33 0,95 4,47-0,14 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,13 1,03 4,26-0,13 ANALYSERA PROBLEM 3,84 1,01 4,07-0,23 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,66 1,15 3,83-0,17 M - INDEX 3,99 0,91 4,09-0,10 GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 87,5 69,6 69,4 94,7 79,5 81,7 2009 79,6 82,9 81,6 92,9 79,3 97,0 FIGUR 4.1.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. TABELL 4.1.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,873) 2010 2009 GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,82 0,98 3,94-0,12 ANALYSERA PROBLEM 3,71 0,98 3,92-0,21 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,68 1,07 3,76-0,08 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,63 0,99 3,76-0,13 M - INDEX 3,71 0,85 3,76-0,05 28 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
GENERISKA FÖRMÅGOR - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 67,6 58,8 56,3 81,7 64,4 65,6 2009 81,6 82,9 57,1 85,7 62,3 83,6 FIGUR 4.1.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB-2010 87,5 69,6 69,4 94,7 79,5 81,7 UTB-2010 67,6 58,8 56,3 81,7 64,4 65,6 FIGUR 4.1.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. Resultatet visar på att arbetslivet efterfrågar dessa s.k. generiska förmågor i större utsträckning än vad utbildningen genererat (figur 4.1.3). Samtliga tidigare studier uppvisar mönstret (Sigrén, 2015:30ff). HÖGSKOLAN I BORÅS 29
TABELL 4.1.3 UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,81 0,78 0,73 0,85 0,80 0,81 0,75 2009 0,77 0,81 0,79 0,85 0,80 0,87 0,82 2008 0,76 0,75 0,78 0,86 0,83 0,87 0,83 2007 0,79 0,83 0,81 0,86 0,83 0,88 0,83 2006 0,80 0,85 0,81 0,86 0,84 0,86 0,84 2005 0,82 0,85 0,79 0,84 0,08 0,86 0,84 TABELL 4.1.4 UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I UTBILDNINGEN. REFERENS-VÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLNAD). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,76 0,70 0,72 0,79 0,74 0,75 0,70 2009 0,76 0,76 0,67 0,80 0,73 0,78 0,75 2008 0,75 0,65 0,72 0,80 0,74 0,78 0,75 2007 0,79 0,72 0,71 0,82 0,72 0,84 0,78 2006 0,81 0,80 0,70 0,82 0,71 0,79 0,78 2005 0,77 0,75 0,72 0,80 0,71 0,79 0,76 30 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
4.2 Språklig kompetens TABELL 4.2.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,724) 2010 2009 SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,08 1,32 3,10-0,02 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,96 1,25 3,03-0,07 M - INDEX 3,02 1,33 3,07-0,05 SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 39,3 42,9 38,8 22,8 71,8 18,3 2009 39,6 62,9 25,5 30,4 73,6 22,4 FIGUR 4.2.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. Dimensionen språklig kompetens uppvisar ett lägre värde än övriga dimensioner/index. Vad som avses är: om studenter behöver ytterligare något språk i arbetslivet än svenska? Textilhögskolan uppvisar ett högre upplevt behov av kompetensen i arbetslivet än övriga institutioner (figur 4.2.1). HÖGSKOLAN I BORÅS 31
TABELL 4.2.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,682) 2010 2009 SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,05 1,17 3,04 + 0,01 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,89 1,17 2,74 + 0,15 M - INDEX 2,97 1,02 2,89 + 0,08 SPRÅKLIG KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 30,4 35,7 40,8 38,6 53,9 30,0 2009 31,3 37,1 31,9 41,1 54,7 26,9 FIGUR 4.2.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2010 39,3 42,9 38,8 22,8 71,8 18,3 UTB 2010 30,4 35,7 40,8 38,6 53,9 30,0 FIGUR 4.2.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. 32 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.2.3 UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,63 0,63 0,59 0,77 0,76 0,51 0,60 2009 0,61 0,67 0,50 0,55 0,78 0,50 0,60 2008 0,59 0,59 0,68 0,53 0,81 0,52 0,61 2007 0,56 0,57 0,64 0,52 0,80 0,56 0,60 2006 0,57 0,62 0,55 0,51 0,75 0,53 0,58 2005 0,51 0,54 0,53 0,51 0,72 0,47 0,54 TABELL 4.2.4 UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLNAD). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,58 0,58 0,60 0,60 0,67 0,54 0,59 2009 0,56 0,57 0,54 0,57 0,66 0,51 0,56 2008 0,54 0,42 0,59 0,56 0,66 0,49 0,56 2007 0,54 0,49 0,58 0,58 0,65 0,58 0,57 2006 0,55 0,52 0,57 0,56 0,63 0,49 0,55 2005 0,51 0,46 0,51 0,63 0,56 0,44 0,50 HÖGSKOLAN I BORÅS 33
4.3 Sociokulturell kompetens TABELL 4.3.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,868) 2010 2009 SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,92 1,20 3,89 + 0,03 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,57 1,31 3,57 0,00 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,48 1,31 3,65-0,17 M - INDEX 3,66 1,13 3,71-0,05 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 87,5 46,4 40,8 89,5 61,5 83,3 2009 72,9 68,6 19,2 89,3 52,8 95,5 FIGUR 4.3.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. Fyra institutioner uppvisar ett godtagbart resultat för 2010 års studentgrupp vad gäller behov av kompetensen i arbetslivet (figur 4.3.1). PED och VHB genererar kompetensen mycket väl inom utbildningen (figur 4.3.2). 34 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.3.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,855) 2010 2009 SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,37 1,17 3,26 + 0,11 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,13 1,18 3,12 + 0,01 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,99 1,18 3,04-0,05 M - INDEX 3,16 1,04 3,14 + 0,02 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 30,4 33,9 30,6 75,4 35,9 63,3 2009 33,3 42,9 14,9 73,2 37,7 73,1 FIGUR 4.3.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2010 87,5 46,4 40,8 89,5 61,5 83,3 UTB 2010 30,4 33,9 30,6 75,4 35,9 63,3 FIGUR 4.3.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 35
TABELL 4.3.3 UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,78 0,62 0,55 0,86 0,70 0,83 0,73 2009 0,77 0,66 0,50 0,88 0,66 0,89 0,56 2008 0,74 0,61 0,60 0,87 0,66 0,91 0,56 2007 0,77 0,64 0,58 0,87 0,72 0,91 0,57 2006 0,76 0,65 0,59 0,86 0,65 0,86 0,55 2005 0,79 0,64 0,47 0,87 0,66 0,86 0,50 TABELL 4.3.4 UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLNAD). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,57 0,58 0,56 0,77 0,61 0,70 0,64 2009 0,57 0,58 0,47 0,75 0,60 0,75 0,63 2008 0,59 0,58 0,59 0,78 0,61 0,76 0,68 2007 0,59 0,58 0,52 0,79 0,60 0,81 0,67 2006 0,61 0,65 0,56 0,78 0,57 0,76 0,66 2005 0,60 0,56 0,45 0,80 0,57 0,74 0,64 36 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
4.4 IT-kompetens TABELL 4.4.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,896) 2010 2009 IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,16 1,13 4,23-0,07 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,09 1,15 4,31-0,22 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,09 1,15 4,13-0,04 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,75 1,17 3,96-0,21 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,54 1,35 3,64-0,10 M - INDEX 3,93 1,00 4,13-0,20 IT-KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 87,5 76,8 71,4 86,0 71,8 68,3 2009 85,7 91,4 76,6 80,4 84,9 89,6 FIGUR 4.4.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. IT-kompetensen visar fortsatt höga värden för arbetslivet och att kompetensen levereras inom utbildningen. Indexet har ett högt värde och harmoniserar väl sinsemellan (arbete vs utbildning) figur 4.4.3. HÖGSKOLAN I BORÅS 37
TABELL 4.4.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,921) 2010 2009 IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,00 1,08 4,07-0,07 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,99 1,02 4,04-0,05 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,75 1,10 3,79-0,04 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,69 1,18 3,77-0,08 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,68 1,16 3,75-0,07 M - INDEX 3,82 0,97 3,88-0,06 IT-KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 83,9 58,9 67,4 75,4 71,8 66,7 2009 85,4 85,7 63,8 76,8 77,4 68,7 FIGUR 4.4.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. IT-KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2010 87,5 76,8 71,4 86,0 71,8 68,3 UTB 2010 83,9 58,9 67,4 75,4 71,8 66,7 FIGUR 4.4.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. 38 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.4.3 UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,84 0,81 0,73 0,82 0,75 0,74 0,79 2009 0,85 0,89 0,79 0,81 0,82 0,83 0,83 2008 0,83 0,85 0,82 0,82 0,80 0,83 0,82 2007 0,89 0,86 0,85 0,83 0,79 0,83 0,84 2006 0,87 0,90 0,85 0,83 0,85 0,80 0,85 2005 0,86 0,88 0,86 0,81 0,87 0,80 0,84 TABELL 4.4.4 UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLAD). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,86 0,73 0,75 0,80 0,75 0,73 0,77 2009 0,78 0,83 0,72 0,80 0,78 0,75 0,78 2008 0,81 0,72 0,76 0,79 0,81 0,75 0,78 2007 0,85 0,76 0,77 0,84 0,80 0,84 0,82 2006 0,85 0,85 0,75 0,83 0,79 0,74 0,81 2005 0,80 0,74 0,77 0,79 0,78 0,71 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 39
4.5 Presentationsfärdigheter TABELL 4.5.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,814) 2010 2009 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,68 1,15 3,81-0,13 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,42 1,29 3,30 + 0,12 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,12 1,25 3,20-0,08 M - INDEX 3,41 1,05 3,44-0,03 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 76,8 51,8 46,9 77,2 66,4 56,7 2009 52,1 54,3 46,8 69,6 41,5 43,3 FIGUR 4.5.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. Mönstret kvarstår från de tidigare studierna (indexet har ett högre värde för utbildning vs arbete) - avser fyra av sex institutioner (figur 4.5.3). 40 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.5.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,837) 2010 2009 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,84 1,13 3,78 + 0,06 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,65 1,10 4,04-0,39 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,40 1,09 3,41-0,01 M - INDEX 3,63 0,96 3,74-0,11 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 69,6 67,9 61,2 84,2 74,4 56,7 2009 75,0 80,0 63,8 91,1 86,8 67,2 FIGUR 4.5.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2010 76,8 51,8 46,9 77,2 66,4 56,7 UTB 2010 69,6 67,9 61,2 84,2 74,4 56,7 FIGUR 4.5.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 41
TABELL 4.5.3 UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,73 0,68 0,59 0,77 0,69 0,63 0,68 2009 0,66 0,66 0,62 0,75 0,61 0,61 0,65 2008 0,62 0,66 0,60 0,72 0,60 0,59 0,62 2007 0,66 0,67 0,67 0,75 0,64 0,62 0,67 2006 0,68 0,75 0,65 0,75 0,60 0,61 0,69 2005 0,70 0,66 0,64 0,74 0,65 0,58 0,70 TABELL 4.5.4 UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,75 0,74 0,69 0,81 0,74 0,68 0,73 2009 0,78 0,79 0,73 0,85 0,78 0,75 0,78 2008 0,81 0,69 0,78 0,82 0,83 0,71 0,77 2007 0,81 0,73 0,72 0,86 0,80 0,75 0,79 2006 0,80 0,84 0,73 0,84 0,77 0,68 0,78 2005 0,75 0,73 0,76 0,84 0,81 0,71 0,76 42 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
4.6 Projektledningskompetens TABELL 4.6.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,868) 2010 2009 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,24 1,08 4,47-0,23 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,98 1,19 4,13-0,15 INSPIRERA ANDRA 3,77 1,20 3,91-0,14 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,66 1,14 3,81-0,15 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,57 1,20 3,76-0,19 M - INDEX 3,85 0,94 4,01-0,16 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 83,9 62,5 57,1 91,2 82,1 80,0 2009 77,1 74,3 59,6 91,1 81,1 92,5 FIGUR 4.6.1 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT ÖVER MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. Resultatet visar på att det finns ett högre behov i arbetslivet för kompetensen än vad utbildningen genererat. Behovet har påvisats så länge indexet (på ett tydligt sätt) genererats vid faktoranalyser. HÖGSKOLAN I BORÅS 43
TABELL 4.6.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,886) 2010 2009 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,87 1,08 3,88-0,01 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,43 1,15 3,37 + 0,06 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,19 1,20 3,22-0,03 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,07 1,07 2,93 + 0,14 INSPIRERA ANDRA 3,03 1,16 3,12-0,09 M - INDEX 3,32 0,94 3,30 + 0,02 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2010 33,9 44,6 49,0 71,9 53,9 41,7 2009 41,7 71,4 34,0 57,1 47,2 58,2 FIGUR 4.6.2 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2010 VS 2009 ÅRS STUDENTGRUPP. PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2010 83,9 62,5 57,1 91,2 82,1 80,0 UTB 2010 33,9 44,6 49,0 71,9 53,9 41,7 FIGUR 4.6.3 POSITIV OPINION. ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. 44 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.6.3 UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,81 0,72 0,66 0,88 0,77 0,75 0,77 2009 0,78 0,74 0,72 0,88 0,79 0,84 0,80 2008 0,80 0,78 0,73 0,88 0,77 0,83 0,81 2007 0,81 0,80 0,79 0,90 0,80 0,86 0,84 2006 0,80 0,81 0,78 0,87 0,79 0,84 0,82 2005 0,85 0,81 0,77 0,94 0,82 0,82 0,84 TABELL 4.6.4 UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2010 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT 2010 0,59 0,66 0,67 0,74 0,68 0,65 0,66 2009 0,66 0,71 0,73 0,71 0,65 0,70 0,66 2008 0,58 0,58 0,70 0,73 0,71 0,68 0,68 2007 0,59 0,72 0,68 0,78 0,72 0,75 0,71 2006 0,62 0,73 0,66 0,77 0,66 0,72 0,67 2005 0,61 0,67 0,67 0,81 0,66 0,72 0,69 HÖGSKOLAN I BORÅS 45
5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Högskolan i Borås har sedan lång tid tillbaks arbetat efter devisen ett professionslärosäte som innebär att lärosätet intar ett mer pragmatiskt synsätt. En del av den högre utbildningens uppdrag består av dels att bedriva grundutbildning, forskning och dels att samverka med det omgivande samhället. Lärosätet har sedan lång tid bedrivit grundutbildning mot professionsyrken t.ex. inom biblioteks-, vård- och lärarsektorn. Högskolan i Borås kan med sina nuvarande fem examensrättigheter på forskarnivå tillfredsställa kraven för att benämna sig som ett komplett lärosäte och på ett adekvat sätt uppfylla uppdraget att bedriva högre utbildning. Högskolan i Borås har visat, i flera såväl interna som externa alumnundersökningar, att högskolan studenter får ett arbete efter utbildningen. En viktig aspekt är ett utbildningsutbud som harmoniserar mot arbetsmarknadens behov. Genom ett pragmatiskt inriktat synsätt har högskolan lyckats väl i den målsättningen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden, för högskolans studenter, är fortsatt hög dock framträder en del skillnader mellan institutioner. Ett par institutioner uppvisar en etableringsgrad på knappt 85 procent medan andra uppvisar en betydligt högre etableringsgrad. Dessa diskrepanser bör beaktas och diskuteras. Resultaten, sett över samtliga genomförda etableringsrapporter, visar på att lärarstudenterna får tillsvidareanställningar i högre utsträckning än tidigare. I de tidigare etableringsstudierna (2010-2011) har denna grupp haft svårt att få tillsvidareanställningar, se t.ex. (Sigrén, 2007, 2012). Till viss del kan detta fenomen bero på de högre ställda kraven som kommunerna har ålagts, genom statliga direktiv avseende lärarlegitimation, på vem som får anställas som lärare. En annan aspekt skulle kunna vara att kvaliteten på lärarutbildningarna är hög och därigenom blir Boråslärarna eftertraktade. Högskolans utbildningsutbud matchar väl arbetsmarknadens behov av rätt utbildade studenter. Högskoleverkets (HSV) och UKÄs etableringsrapporter verifierar också lärosätets egna uppföljningar. Högskolan i Borås ligger nära det optimala måttet som används. HB utbildar inte för många och inte för få utan ligger runt det centrala måttet 1,0 som UKÄ anger som ett perfekt matchningsmått på etableringsgrad i förhållande HÖGSKOLAN I BORÅS 47
till mängden utbildade och behovet på arbetsmarknaden (Universitetskanslersämbetet, 2015:58). Som motiv för att studera svarar alumnerna såväl att det är ett intresse för ämnet/utbildningsområdet som för att höja sin kompetensgrad. Vidare anges att de vill bli attraktiva på arbetsmarknaden. Högskolans studenter har lätt för att få ett arbete efter studierna. Två år efter avslutade studier anger 90 procent att de har erhållet ett arbete. Ses det enbart till de studenter som tar ut ett examensbevis ökar anställningsgraden till drygt 92 procent. Resultaten pekar även på att studenter med ett examensbevis får bättre betalt (högre ingångslöner). Högskolans tidigare mätningar har genomgående uppvisat en positiv korrelation mellan ett examensbevis och en högre ingångslön. Helt säkerställt är att den studentgrupp som väljer att tidigt hoppa av sin utbildning hamnar i lägre löneklasser. Det finns dock ett par saker att begrunda ytterligare. 68 procent av alumnerna anger att de arbetade, under sin studietid, i mindre eller större utsträckning. Huruvida detta påverkar genomströmningsgraden kan det inte ges ett svar på i denna undersökning. Nationella utvärderingar kommer fram till att studenter upplever att det ställs för låga krav på utbildningen framförallt vid de svenska högskolorna. UK-ämbetet har ställt sig frågan: Har samhället, och studenterna, råd med denna dysfunktion i den högre utbildningen? Denna frågeställning kan naturligtvis begrundas ytterligare utifrån den nationella statistik som finns att tillgå. Nu införs nya och tydligare regler för studenter. Prestationer kommer att spela en avgörande roll enligt devisen inga poäng är lika med avregistrering samt att rätten till studiemedel/lån begränsas utifrån hur studierna fortlöper. Dessa regler kan få till innebörd att studenter kommer att arbeta mindre, vid sidan om sina studier, och förhoppningsvis bli färdiga med studierna inom fastställda tidsramar. Det ställer samtidigt krav på lärosätena att hålla en hög och jämn kvalitet på utbildningarna att ge lärare tillgång till ett bra verksamhetsstöd att ge studenter den hjälp som kan behövas för att klara av sina studier inom fastställda tidsramar. Tillägas kan att kvaliteten på utbildningsinnehåll (upplevd kvalitet) mäts varje år vid lärosätet genom studentbarometrar, se t.ex. (Sigrén, 2016). Föreliggande studie redovisar ett antal index som mäter förmågor, färdigheter och kompetenser. Vad som framkommit är att resultaten för dessa index visar på att arbetslivet upplevs ställa högre krav än vad läro- 48 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
sätet levererar. Det är inget specifikt för Högskolan i Borås utan snarare ett resultat av den allt mer accelererande utveckling samhället befinner sig i. Samtidigt är utmaningen för lärosätet att ligga så nära utvecklingslinjens framkant som möjligt. I och med UKÄ:s kvalitetsgranskningar av utbildningsprogram blir också kvaliteten på dessa en viktig faktor att ha kontroll över. Förhoppningsvis kan resultaten från HBs etableringsrapporter tillsammans med lärosätets studentbarometrar användas för att ytterligare höja kvalitén på programutbildningarna. Generellt uppvisas höga indexmått för måluppfyllelse i utbildningen. Framhållas kan att de högsta måtten uppvisas inom dimensionerna generiska förmågor, IT-kompetens, samt presentationsfärdigheter. Ett indexmått på 75, 78 och 78, för dessa tre index, indikerar att lärosätet håller en god kvalitet inom dessa tre områden. Det framgår även att behovet av projektledningskompetens upplevs som viktigt i arbetslivet. Lärosätet behöver utveckla denna kompetens bättre under utbildningstiden. I de tre första studierna (2010-2012) har detta index inte varit lika tydligt som vid de senare årens studier. Nu framträder det att det finns en dimension/index som kan benämnas som en slags ledarskapskompetens och som även efterfrågas i arbetslivet. Det index som högskolan har svårast att leverera är den språkliga och internationella dimensionen men samtidigt skall tilläggas att studenterna upplever att dimensionen inte behövs, i någon större utsträckning, i arbetslivet. Som ett uttalat professionslärosäte bör en anknytning till kommande yrkespraktik under utbildningen utvecklas mer. Det blir naturligtvis en balansgång mellan forskning och grundutbildning men samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Lärosätet har, som tidigare nämnts, erhållet forskarutbildningsrättigheter 7 och en naturlig utveckling är att lärosätet framöver kommer anställa fler doktorander som har sin grundutbildningsbakgrund från Högskolan i Borås. Det kan finnas en risk i att 7 Regeringen använde sig tidigare av en indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och högskoleutbildning på forskarnivå som baserades på fyra vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. En högskola kunde tilldelas ett visst vetenskapsområde vilket innebar att högskolan fick rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området. Från 2010 kan högskolor i stället ansöka om sådana examenstillstånd inom forskningsområden som den berörda högskolan själv avgränsat. HÖGSKOLAN I BORÅS 49
grundutbildning blir mer teoretisk inriktad med tanke på att med nämnda forskarutbildningsrättigheter följer även krav på mer teoretiska kunskaper. Utmaningen eller snarare uppgiften för lärosätet blir att finna en optimal balansgång mellan praktik och teori. Sammanfattningsvis, när en helhetsbedömning görs av resultaten, ser det bra ut för Högskolan i Borås. Diskrepanser framträder mellan institutioner men samtidigt är det helt naturligt att en varians föreligger. En svarsfrekvens på knappt 20 procent gör att resultaten bör tolkas något försiktigt men samtidigt är det inte en vetenskaplig studie i den bemärkelse att det handlar om forskning utan skall snarare ses som en handlingsinriktad effektstudie som mäter fenomen/dimensioner i en utbildningsverksamhet. Dessa dimensioner har visat sig vara viktiga ingredienser i en framtida yrkespraxis. Även om svarsfrekvensen kan bedömas som låg går det inte att bortse ifrån att över flera års studier uppvisas snarlika tendenser, som tillsammans ger en bra bärkraft i analyserna. Reliabiliteten i samtliga index är hög och vi tror oss ha funnit en god validitet i frågeställningarna. Faktoranalyser har genomförts vid de sex föregående års studier och har visat på att dessa två nämnda mått är höga. Dessa alumnuppföljningar mäter delvis något som har skett bakåt i tiden. Lärosätets studentbarometrar är mer av formativ karaktär där mätningarna sker här och nu. Vissa index samkörs för dessa båda nämnda uppföljningar och det uppvisas en positiv korrelation mellan t.ex. indexet generiska förmågor. Det som kommer att bli intressant, ur ett mer forskningsinriktat perspektiv, är när det finns empiri för alumner och samtidigt kunna mäta på specifika årskullar i studentbarometrar och kunna jämföra en specifik årsgrupp av studenter. Tilläggas kan att det går att mäta vissa program mer noggrant där antalet respondenter är tillräckligt många (helst fler än 20 respondenter). Det är dock något som respektive akademi/sektion får ta ställning till om så skall göras (se tabell 5.1). 50 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS