budget Tabell 1: Beskrivning gjorda iatser information om kvalitativa effekter. Tabell om bedömning CSR viktiga makro-ekonomiska strukturreformer 1 Information om planerade redan föra iatser CSR numme r (1) CSR underkate ggori (2) Benämning på iats (3) Beskrivning huvudsakliga iatser med direkt releva för CSR Europa 2020 mål Utmaninga r/ Risker Budgetpåverkan Kvalitativa effekter CSR 1: Offentl iga finaer a) Genomf öra budgetst rategin enligt planerna Huvudsaklig a mål releva för CSR (4) Målet är att ge finaiell stimula till en sakta växande ekonomi, samtidigt marginaler fin på grund stora osäkerheter. Det slutliga mallet är att se till att Sverige kan möta en ökad internationell Beskrivnin g iatsen (5) Budgeten är expaiv gör stimulaer I storleksord ningen 23 miljarder SEK. Iatserna är riktade mot lägre företagsskat t (från 26,3 % till 22 %), Juridiska / Adminis trativa itrume nt (6) 2012/13: FiU10 BP Tidtabell framsteg de senaste 12 månaderna (7) 16 April 2012 presentation VÅP 2012, ändringar I MTO från 1 % överskott I BNP till 1 % underskott. 19 dec 2012, antagande BP Riksdagen. 15 April Tidtabell för komman de steg (8) Septembe r, presentati on BP. Antagand e Riksdagen i December. Bedömd påverkan på Europa 2020 mål (9) Målet är att ge finaiell stimula till en sakta växande ekonomi, samtidigt marginaler fin på grund stora osäkerheter. Det slutliga mallet är att se till att Sverige kan möta en ökad internationell konkurre Särskilda utmaningar /risker vid föra ndet (10) Övergripande årliga förändringar statliga utgifter inkomster Bidrag från EUfonder (11) Intäkterna förväntas mika med 3 500 miljoner SEK (0,1 % BNP). Utgifterna förväntas öka med 22 800 miljoner SEK (0.6% BNP). Kvalitativ beskrivning påverkan timing. (12) (mer information återfin i snitt 2-3 NRP) Sammantaget bidrar utvecklingen det offentliga finaiella sparandet 2012 till att hålla uppe efterfrågan i den sveka ekonomin dessa år. 1 Tabellen innehåller en översiktlig summering. Fullständig redovisning förandet CSR återfin i NRP. 1
Åtgärd 3 Bolånetak Åtgärd 2 Högre riskvikter Stärka kapital likviditetskr för banker CSR 2: Bostads - lånemar knaden a) Främja försiktig b) mika systemsk evheter gynnar skuldfina iering vid bostadsi nvesterin gar konkurre innovation, kukap kvalitet. Stärka stabiliteten i finaiella sektorn Främja försiktig skattekredit för investerare, investeringa r i infrastruktu r (järnväg), FoU samt ungdomsarb etslöshet. Högre kapitalkr för banker (10 % kärnprimärk apital andel riskviktade tillgångar 12 % 2015.) riskvikterna för lån från 6 % till minimum 15 %.. PM FSA, Riksbank en and Finade partemen tet 25/11/20 11 FSA Riktlinje 26/11/20 12 presentation VÅP Ska gå offentlig utredning innovation, kukap kvalitet. Högre kapitalkr kräver högre marginaler vilket gör dyrare. Högre lånekostnad er - Flera åtgärderna trädde i kraft den 1 januari det dröjer innan det är t att göra en tillförlitlig utvärdering. Mycket tyder dock på att de vidtagna åtgärderna har bidragit till att dämpa - kreditgivningen till hushållen. Dämpad Nya lån bör inte överstiga 85 % bostade marknadsvä rde Beslut från Finai pektione n. 2
Åtgärd 2 Underlätta uthyrning privatbostäder Sänkning den kommunala fastighetsgiften för hyreshusenheter Åtgärd 4 Amortering c) ta itu med de problem följer begrän ingar i fråga om bostadsu tbud hyre sreglerin g Sundare amorteringsk ultur. För att stimulera utbudet bostäder Kr på bankerna om att ge nya bolånekund er individuellt anpassade råd om värdet att amortera. Den kommunala fastighets giften för hyreshusenheter sänktes dels att beloppet per bostadsenhe t sänktes, dels att den procentsats taxeringsvär det med vilket beloppet jämförs sänktes. Utrednin g. 2012/13: FiU10 B P Fr.o.m. 1 januari. Mikar intäkterna med 550 miljoner SEK. För att göra ett större mer flexibelt utbud bostäder. Underlätta andrahands uthyrning lägenheter. 2012/13: FiU10 B P Gäller från 1 januari Mikar intäkter med 1700 miljoner SEK 3
Fler platser utanför garantierna Förstärkt nystartsjobb för Flyttbidrag Iatser före inträde i jobbgarantin CSR 3 a) Unga Förstärkt förmedlings stöd från dag 1. Försök med flyttbidrag för långtidsarbe tslösa Subvention motsvarand e dubbla arbetsgivara vgiften till arbetsgivare Förordni ng 1999:594 Förordni ng 2006:148 1 ny iats ny iats ny iats positiv, positiv, positiv, Svag konjunktur kan undergräva ökade förmedlings iatser Inga Svag konjunktur får arbetsgivare att stå 46 miljoner SEK 46 miljoner SEK 46 miljoner SEK 2015 11 miljoner SEK 11 miljoner SEK 11 miljoner SEK 2015 37 miljoner SEK 70 miljoner SEK 70 miljoner SEK 2015 Regeringen bedömer att de strukturreformer förts 2006 varaktigt ökar en med ca 223 000 personer på lång sikt. Regeringe reformer påverkar inte enbart en, utan väntas även öka antalet personer i arbete att färre personer är sjukfrånvarande. b) långtidsa rbetslösa c) Utrikes födda långtidsarbets lösa utrikes födda Regeringen föreslår ökade resurser för bland annat praktik utbildnings platser för de riskerar långtidsarbe tslöshet. Praktiskt basår för personer över 30 år med högst nio års utbildning. Ny iats Införd Positiv, Positiv, kvantifiering ej t Svag konjunktur driver på strukturrati onalisering, det blir färre enkla jobb. 688 miljoner SEK, motsv för 9500 personer 342 miljoner SEK, motsv för 4800 personer 82 miljoner SEK, 95 miljoner SEK, 96 miljoner 2015 Medel har satts för 1000 årsplatser. 4
Åtgärd 2 Åtgärd 2 d) Personer med funktion shinder medför nedsatt arbetsför måga utrikes födda funktiohind rade funktiohind rade Arbetsträni ng för dem med behov mer handledning. Personer med funktione dsättning medför nedsatt arbetsförmå ga ska kunna få praktik inom statliga myndighete r Antalet platser med särskilt introduktio - uppföljning sstöd (SIUS) utökas. Förordni ng 2000:630 Regeringen kommer att ge m edlingen uppdraget att stegvis implemente ra praktikantpr ogrammet utifrån tillgången på lämpliga arbetssökan de platser. Positiv, kvantifiering ej t 110 miljoner SEK, 130 miljoner SEK 130 miljoner SEK 2015 130 miljoner SEK 2016 Medel har satts för 3000 årsplatser. 5
Åtgärd 3 Åtgärd 2 CSR 4 a) Förbättr a forsknin ge excelle Sverige ska vara en framstående forskningsnat ion där forskning innovation bedrivs hög kvalitet bidrar till samhällets utveckling näringslivets konkurrekr aft. Förbättra forskninge kvalitet satsningar på kvalificerade forskare. Ökning de statliga medlen för FoU med 4 miljarder SEK -2016. Rekrytering internatione lla toppforskar e yngre framgångsri ka forskare Ökninge n kommer användas på olika sätt, t.ex. ökad direkt finaier ing till universit et högskol or Särskilda program administ reras Veteka psrådet. - Ökning medelen sker årligen under -2016 Första utlysningar under Den statliga forskningsfinai eringen andel BNP förväntas under - 2016 öka till följd de ökade alagen. - Ökning de statliga medlen för FoU med 4 miljarder SEK -2016. Ökningen för är 1,74 miljarder SEK. - - - Ökning med 250 miljoner SEK (internationella forskare) respektive 50 miljoner SEK (yngre forskare) Forskningspropositi onen kommer i ett långsiktigt perspektiv stärka Sveriges position en framstående forskningsnation. Innovatiostrategin syftar till att stärka innovatioklimatet, kommer att påverka en rad propositioner under åren fram till 2020. andelen kvalitetsbaser ad forskningsfin aiering till universitet högskolor Andelen kvalitetsbaserad fördelning ökar från 10% till 20% den totala finaiering en.. Budgetpropositi onen - - - Den totala ökningen den direkta forskningsfinaieringen till universitet högskolor uppgår till 900 miljoner SEK -2016. 6
Åtgärd 2 Åtgärd 4 b) kommer sialiserin g teknisk utvecklin g Förbättra systemet för kvalitetsbaser ad fördelning till universitet högskolor. Strategiska innovatioo mråden Industriforsk ningsititut samt test demo Uppdrag till Vetekapsr ådet att ta fram ett förslag so baseras på peer-review. Nytt utmaningsd rivet itrument, Alag till RISE ititut ökas samt för test demo vid itituten - - Introducer as tidigast 2018 FoIpropositi on samt budgetpr opositio ner FoIpropositi on samt budgetpr opositio ner Start med 75 MSEK Förstärknin g 75 MSEK Ökning medelen sker årligen under -2016 Ökning medelen sker årligen under -2016 - - - d tillväxt konkurrekraft d tillväxt konkurrekraft 600 miljoner SEK -1016 350 miljoner SEK + 200 miljoner SEK -2016 7