Protokoll fört vid möte med Ämnesgrupp Odlingsmaterial i Nässjö

Protokoll fört vid möte med Ämnesgrupp Odlingsmaterial i Nässjö 2016-02-09 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Karl-Oskar Andersson, Gunnel Andersson, Ola Sixtensson, Lennart Johansson, Sven-Åke Rydell, Per Henriksson, Jannie Hagman, Anna Pettersson, Erik Ekre, Kent Dryler, Anna-Karin Krijger, Tina Henriksson, Anneli Lundkvist, Bo Pettersson, Jens Weibull, Morten Lind DAGORDNING: 1. Välkommen 2. Godkännande av dagordningen 3. Förra mötets minnesanteckningar (20151001) 4. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet (anmäl bidrag till Magnus Halling) 5. Ansökningar inom ämnesområdet (anmäl bidrag till Magnus Halling) a. Aktuella b. Framtida projektidéer 6. Rapportering från operativa sortgruppen (Anders) 7. Ettåriga sortförsöken 2016 och framåt a. Hur många försök behövs? (Jannie) b. Förändringar anläggning antal försök vt 2016 (Anders) c. Framtida upplägg provning ettåriga arter - inledning Magnus sedan diskussion 8. Mötestema: kriterier för att kassera försök a. Inledning (Magnus) b. Hur bedömer Lantmännen (Tina Henriksson) c. Öppen diskussion 9. Hur öka kvaliteten på resultaten från sjukdomsgraderingar Bakgrund: Hur skall noll-graderingar hanteras och hur få fram sortskillnader a. Inledning (Magnus) b. Jordbruksverkets önskan (Gunnel) c. Öppen diskussion 10. NFTS senaste nytt och lägesrapport (Magnus) 11. Information om applikationen www.sortval.nu 2016 (Magnus) 12. Diskussion om framtida temamöten med andra kommittéer eller med inbjudna talare 13. Övriga frågor 14. Nästa möte förslag torsdag 6 oktober i Nässjö, hotell Högland 15. Avslutning

1 Välkommen Ordförande hälsade alla välkomna. 2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes efter att en rapportpunkt om fusarium lagts till under övriga frågor. 3 Föregående protokoll MH redogjorde kort föregående protokoll. P5 Projekt Odling av majs under plast fick avslag i andra omgången från SLF. P15b Axräkning i höstvetesortförsök diskuterades och återremitterades till sortföreträdarna (SvL & Ssd) Bilaga 1, sid 2. 4 Projektpresentationer NY föredrog ett projekt om Sort, såtidpunkt och utsädesmängd, som han tillsammans med JH och Ann-Charlotte Wallenhammar genomfört. Bilaga 2. 5 Ansökningar / Projektidéer a & b) Tidigare projektidéer listades och kommenterades tex artförsök, ogräskonkurrens, gödsling-sort, såtidpunkter, utsädesmängder, etc. Nya uppslag som N-effektivitet och påverkan (negativ) av svampbehandlingar diskuterades. Behovet av IPM relaterad provning av sorter och odlingsmetodikförsök i marknadssorter slogs fast. Bilaga 1, sid 4-8. 6 Operativa sortgruppen AE rapporterade kort från operativa sortgruppen. Diskussion kring hur man bäst ska bestämma behovet av kvävegödsling i sortförsöken, 0-rutor, N-sensor etc. Inga beslut men det betonades att försöken ska gödslas för att uppnå brödvetekvalité och att det då kan krävas ytterligare gödsling utöver lantbrukarens. Diskussion för och emot tillväxtreglering i sortförsök. Frågan beslutas av operativa sortgruppen. 7 Sortförsöken i framtiden a) JH redogjorde för Johannes Forkmans rapport om hur antalet försök påverkar korrektheten i rankingen mellan sorterna: Bilaga 3 o 4. b) AE redogjorde för Sverigeförsökens utlägg 2016: Bilaga 5. c) MH inledde in diskussion om eventuella förändringar/justeringar av sortprovningen framöver. Diskussionen fördes utifrån tre huvudlinjer, nämligen: 1: Oförändrat utifrån dagens upplägg. 2: Som nu plus ett antal obehandlade försök för säkrare sjukdomsgraderingar. 3: Utöka ett antal av försöken till 3 upprepningar av både obehandlat och behandlat för att få säkrare skördesiffror. 4: En fjärde variant som togs upp på mötet var försök med 3 behandlade upprepningar för skördebestämning och ett obehandlat för sjukdomsgraderingar. Bilaga 1, sid 9-10. Efter diskussion beslöts att överlämna frågan till Operativa sortgruppen för vidare behandling.

8 Kriterier för kassaktion av försök a) MH konstaterade att det inte finns några tydliga kriterier i försökshandboken och efter kontakter med danska företrädare konstaterat att det heller inte där finns några tydliga riktlinjer. Bilaga 6. b) TH konstaterade att frågan är komplex. Det finns inte några entydiga svar på frågan om ett försök ska kasseras utan det beror (nästan) alltid på omständigheterna. Höga CV utan förklaring är oftast ett skäl att kassera resultat. Bilaga 7. c) Diskussion, några slutsatser - Svårt att sätta upp tydliga kriterier för kassaktioner - Viktigt med kommunikation mellan utförare, beställare och övriga intressenter. - Utförargruppens möten är ett forum för kommunikation. 9 Sjukdomsgraderingar a) MH inledde och redogjorde för nuläget. Bilaga 8. b) GA redogjorde för sin syn på graderingar i sortförsök Bilaga 9. Tre ledmotiv är: 1) Följ försöket för att hitta rätt tidpunkter. 2) Gradera skillnader, undvik nollor om de inte helt nödvändiga 3) Notera allt som observerats i försöken c) Diskussion fördes löpande under avsnitt a och b. 10 NFTS MH redogjorde för utvecklingsarbete som pågår i NFTS. Nedanstående punkter är exempel på områden som det jobbas med. Beräkningar sekundära skördar Förbättra fältkort WebCalc seriesammanställning SplitBlock design i NFTS Svenska rutnummer i registreringsformulär och Web-trial Text Preliminära resultat innan försöket är klassificerat Försöksdagbok / Försöksrapporter Felrättning i datainsamlingsprogram 11 Sortval.nu/Sortval.se MH redogjorde för arbetet med Sortval.se och demonstrerade hur det fungerar. Nedanstående punkter beskriver dagsläget och arbetsgången. Data från blanketterna med sammanställningar, 5 år och 2*1 år Statistisk information, information om varje sort (+ firmor lägga in länkar) och möjlighet ladda ner data Fungerar höst- och vårkorn, havre och vårvete finns inlagt sedan jan 2016 SLU ansvarar för och lägger in sorttexter SLU tar fram data och lägger in data Beräknas fungera fullt ut säsongen 2016 Finansiering av det löpande arbetet med sortvalsavgift Skriften sortval finns kvar 2015

12 Verksamhet i Ämneskommittén Kort diskussion, förslag på att träffas under sommaren i fält runt något/några intressanta försök. Målgrupp: Alla sortintresserade. Ansvarig MH. Bilaga 1, sid 13-17. 13 Övriga frågor Informerades om att ett försök är utlagt i Skåne för att undersöka olika höstvetesorters mottalighet för fusariumsmitta. 14 Nästa möte Nästa möte blir den 6/10-2016 klockan 10:00 i Nässjö 15 Avslutning Ordförande tackade alla närvarande för visat intresse och förklarade mötet avslutat.

Ämneskommittén Odlingsmaterial i l Möte 2016-02-0909 i Nässjö Magnus Halling

3. Protokoll från 20151001 5a Ansökningar Odling av majs under plast avslag Lars Wiiks ansökan rörande betning i stråsäd?? 8 Fusariumprovning 2016? 9 NFTS - 10 detta möte 10 Flerårssammanställningar statistiker utreder dimensionering antal försök - 7 detta möte 12 App sortval.se - 11 detta möte 14 detta möte om kassaktion 15b Axräkning beräknas återupptas

4. Korta presentationer e aktuella a projekt Höstvete t utsädesmängd ä d och såtid, Jannie H.

5a. Nya projektidéer sammanfattning 1. Artförsök ök - jämföra höstsådda och vårsådda ådd arter tillsammans 2. Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) 3. Sortprovning i vårrågvete 4. Behandlingseffekt på grödans utveckling 5. Fusarium sorters känslighet 6. Gödsling x sorter (fler arter än höstvete) 7. Sorters kväve-effektivitet i sortförsöken 8. Såtidpunktsförsök 9. Utsädesmängdförsök 10. (Nematoder sorters känslighet)

Prioriteringar Sverigeförsöken Sortprovning ettåriga arter tillräcklig omfattning IPM sjukdomsgraderingar, ogräskonkurrens (nytt, metodik? Såtidpunkt och utsädesmängd påverkar. Vilka egenskaper skall mätas?) Marknadssorter + blivande Odlingsmetodik för sorter som N-gödsling, såtidpunkt, utsädesmängd. Marknadssorter + blivande

5a. Projektidéer del 1 Gödsling x sorter, t ex Absolutveteförsöket (Anna-Karin K) - pågår Upptag av N/N-effektivitet i sortförsöken, Nils Y. har gjort beräkningar på detta i skånska k sortförsök ök i höstvete t (se tidningen Arvensis 2014) - pågår Jämförelse med tyskarnas upplägg av sortförsök och försöksmetodik (Johan K.) pågår i operativa gruppen bevaka Jordartens betydelse för utsädesmängden (Anna-Karin K.) inte aktuellt

5a. Projektidéer del 2 Artförsök (jämföra arter) är intressanta, men svårt att få pengar till (Nils Y.) - aktuellt Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) (Lennart J.), t ex Anders TS renkavleförsök och ekosortförsöken - aktuellt Sortförsök med vårrågvete (Johan K) Ingår i den Sortförsök med vårrågvete (Johan K). Ingår i den ekologiska sortprovningen. Ca 3000 ha odling i Sverige. Odlas mest ekologiskt men även intressant i den konventionella odlingen. bevaka konventionella provningen

5a. Projektideer del 3 Artförsök; jämförande försök mellan höstsådda arter och vårsådda grödor: Efterfrågade bland rådgivare men utmaningen är att hitta pengar och sponsorer. Förslag att använda motsvarande försöksupplägg som i raps. Viktigt med vilken strategi som ska användas. Såtidpunktsförsök; avser närmast höstsådda grödor och skulle kunna genomföras enligt modell L7-170 som genomförts i Skåne under de senaste tre åren. Svensk raps har gjort detta i raps med tre försök i Sverige och tre i Danmark vilket gett mycket information. Utnyttja försöken även tvärvetenskapligt till t ex växtnäringsläckagen, N-optimering etc. och tänk nordiskt (NFTS). (Ett separat utsäde och såtidsförsök i höstvete genomförs 2014-2016) Utsädesmängdförsök; i snart nog samtliga grödor. De nuvarande härstammar från 80-talet och borde verkligen ses över. Idag sås det 400 kärnor i försöken och 300 kärnor hos lantbrukarna. Utsädesmängdsförsök i havre påbörjad i Västergötland. (utsädesmängder g i höstkorn påbörjats i sortförsöken sådda 2014 och i höstvete 2014 kombinerat med såtidpunkt. Ett separat utsäde och såtidsförsök i höstvete genomförs 2014-2016)

7 Framtida upplägg sortprovningen o ettåriga grödor Dagens system infördes 2009/2010 Basförsök med eller utan VCU firmor finansierar Kompletterande försök Sverigeförsöken finansierar Fast antal försök i olika regioner och mellan år Obehandlat och Behandlat med två block nästan alla försök Sjukdomsgraderingar d i Obehandlat

7 Framtiden Känsligt felbehandlingar etc. eftersom bara två block Problem få bra data sjukdomsgraderingar Framtiden scenarier att diskutera 1. Samma upplägg som nu 2. Samma upplägg som nu, men ett antal obehandlade försök säkrare sjukdomsgradering 3. Focusera på bara behandlade och obehandlade försök med minst tre block

10. NFTS utveckling 2016 ej slutgiltigt bestämnt Beräkningar sekundära skördar Förbättra fältkort WebCalc seriesammanställning SplitBlock design i NFTS Svenska rutnummer i registreringsformulär och Web-trial Text Preliminära resultat innan försöket är klassificerat Försöksdagbok / Försöksrapporter Felrättning i datainsamlingsprogram

11. Applikationen sortval.se Domän www.sortval.se (reserverats av SVUF) just nu www.sortval.nu Data från blanketterna med sammanställningar, 5 år och 2*1 år Statistisk information, information om varje sort (+ firmor lägga in länkar) och möjlighet ladda ner data Fungerar höst- och vårkorn, havre och vårvete finns inlagt sedan jan 2016 SLU ansvarar för och lägger in sorttexter SLU tar fram data och lägger in data Beräknas fungera fullt ut säsongen 2016 Finansiering av det löpande arbetet med sortvalsavgift Skriften sortval finns kvar 2015

12. Ämneskommitté odlingsmaterial Bredare inriktning: identifiera och formulera forskningsfrågor presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och provning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Operativa verksamheter som sortprovningen flyttas till arbetsutskott/grupp (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Arrangera temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem Fortsätta verka för ökad kvalitet i fältförsöken

Organisation och möten 2015 Ordförande: Magnus Halling, VPE, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson (tf), HS Svea Huvudmöten. Två per år (20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (10/2 och 1/10 år 2015). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag ädli Utförargrupp Odlingsmaterial (öppen). Två telefonmöten per år. Slutet t april och slutet t juli 2015 (23/4, 22/7 år 2015). Aktuella frågor runt sortförsöken Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag

Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Utsedda medlemmar. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Hittills fem möten under 2015 (29/1, 9/3, 13/5, 28/7, 1/9 och 19/11 planerad) Länk protokoll: http://www.slu.se/sv/fakulteter/nj/omfakulteten/ovriga- enheter/faltforsk/forskning/odlingsmaterial/sorterprovning/ Medlemmar (8 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Jannie Hagman, SLU Johan Klingspor, SSD Tina Henriksson, Lantmännen (ersatt Desirée Börjesdotter) Anders Ericsson, HS Svea Gunnel Andersson, SJV Kalmar Nils Yngveson, HS Skåne, rådgivare Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping

Ämneskommittéen Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

Arbetsfördelning Jannie och Magnus 2016 Jannie: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Rågvete Höstråg Magnus: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs

R7 1014 Sort, såtid och utsädesmängd i höstvete Ämneskommitté Odlingsmaterial i l Nässjö 2016 02 09 Brons 2015 03 18 Nils Yngveson

R7 1014 2 sorter, 5 utsädesmängder och 4 såtidpunkter i höstvete Vikingstad, Östergötland sort utsädesmängd mmh ML såtidpunkt kärnor/m 2 kg/ha I II III IV Julius 100 52 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Julius 200 103 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Julius 300 155 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Julius 400 206 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Julius 500 258 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Brons 100 45 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Brons 200 89 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Brons 300 134 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Brons 400 178 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Brons 500 223 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 Kärnor/m 2 avser grobara kärnor. Julius Brons Utsädet t betat tmed: Grobarhet: 95% 97% Celes t Extra Formula M, 2,0 ml/kg + Tusenkornvikt: 49,0 g 43,2 g Contur Plus (125g/l Betacyflutrin), 0,6 ml/kg

AXRÄKNING SORTFÖRSÖK med HÖSTVETE 24 försök L7-101 2011-2014 SVERIGE AVKASTNINGSKOMPONENTER kärnor bestockning kärnor i enskilt ax tusen kärntäthet axtäthet antal kärnor t/ha tkv g /m 2 ax/m 2 faktor # antal * axvikt g * kornvikt g kärnor/m 2 ax/m 2 /ax * Olivin 10,70 45,3 23 646 501 125 1,25 47,77 216 2,16 låg -2,1 medel låg -38 medel Kranich 10,74 46,6 23 090 527 1,32 44,2 2,06 medel medel medel medel Ceylon 10,96 46,5 23 612 575 1,44 41,7 1,94 medel medel hög 35 låg -3,3 Cubus 10,97 48,6 22 589 492 1,23 46,8 2,28 hög 1,2 låg -1187 låg -48 medel Opus 11,00 52,55 21 094 486 1,21 44,44 2,32 hög 5,1 låg -2683 låg -54 medel Praktik 11,04 47,1 23 497 516 1,29 46,0 2,17 medel medel medel medel Brons 11,15 46,0 24 308 558 1,40 44,2 2,03 låg -1,4 medel medel medel Ellvis 11,16 46,2 24 159 561 1,40 43,8 2,02 låg -1,2 medel medel medel Loyal 11,1616 46,8 23 932 536 1,34 46,0 2,16 medel medel medel medel Frontal 11,21 47,9 23 443 580 1,45 41,2 1,97 medel medel hög 40 låg -3,8 Julius 11,26 52,1 21 662 553 1,38 39,7 2,08 hög 4,7 låg -2114 medel låg -5,3 Beate 11,29 48,9 23 146 522 1,30 44,7 2,18 hög 1,6 medel medel medel Audi 11,35 45,2 25 087 514 1,28 50,5 2,29 låg -2,2 hög 1310 medel hög 5,5 Cumulus 11,38 44,8 25 409 558 1,39 46,2 2,07 låg -2,5 hög 1632 medel medel Nimbus 11,57 49,3 23 539 528 1,32 45,3 2,23 hög 1,9 medel medel medel Mariboss 11,62 46,3 25 125 618 1,55 41,5 1,93 medel hög 1348 hög 79 låg -3,5 Hereford 11,63 49,5 23 671 546 136 1,36 44,6 219 2,19 hög 21 2,1 medel medel medel medel 11,21 47,4 23 777 540 45,0 * teoretiskt beräknat värde utifrån avkastning, tusenkornvikt och axantal p värde 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 CV 5,2 3,9 6,1 8,9 12,3 # de svenska sortförsöken sås med 400 LSD 0,33 1,1 772 27 3 grobara kärnor/m 2, härmed kan en teoretisk bestockningsfaktor räknas fram.

AVKASTNING sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort t/ha t/ha t/ha t/ha 100 Julius 14,86 14,4444 13,75 13,60 200 Julius 15,52 15,83 15,27 15,26 300 Julius 15,23 15,82 15,73 15,42 400 Julius 14,79 15,69 15,68 15,76 500 Julius 14,95 15,34 15,51 15,42 100 Brons 13,78 13,67 13,53 13,27 200 Brons 14,32 14,38 13,99 14,24 300 Brons 14,58 14,58 14,77 14,71 400 Brons 14,65 14,66 14,81 14,63 500 brons 14,44 14,73 14,98 15,14 CV 2,5 prob 0,0001 LSD 0,53

STRÅSTYRKA sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort 0 100 0 100 0 100 0 100 100 Julius 100 99 100 100 200 Julius 85 100 100 100 300 Julius 44 81 100 95 400 Julius 31 48 79 90 500 Julius 19 25 53 68 100 Brons 100 100 100 99 200 Brons 100 99 100 99 300 Brons 100 99 100 99 400 Brons 100 99 100 100 500 brons 99 99 100 100

VATTENHALT sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort % % % % 100 Julius 19,0 19,6 20,6 20,4 200 Julius 18,9 19,2 19,5 19,9 300 Julius 18,8 18,9 19,3 19,7 400 Julius 19,6 19,2 19,2 19,7 500 Julius 19,6 19,3 19,4 19,9 100 Brons 19,9 20,2 20,4 20,9 200 Brons 19,7 20,0 20,0 20,6 300 Brons 19,6 19,9 20,3 20,8 400 Brons 19,5 20,0 20,1 20,8 500 brons 19,5 19,8 20,1 20,5

AXANTAL sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort ax/m 2 ax/m 2 ax/m 2 ax/m 2 100 Julius 556 544 476 636 200 Julius 744 620 684 708 300 Julius 672 656 592 700 400 Julius 704 712 648 768 500 Julius 792 780 732 800 100 Brons 596 532 536 532 200 Brons 604 600 580 632 300 Brons 676 656 712 700 400 Brons 788 796 784 772 500 brons 788 796 696 728 CV 12 prob 0,8076 LSD n.s.

KÄRNOR per AX sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort st/ax st/ax st/ax st/ax 100 Julius 48,5 49,2 54,9 40,7 200 Julius 39,4 46,7 42,2 40,8 300 Julius 44,4 45,1 49,5 42,4 400 Julius 43,1 42,6 46,1 38,9 500 Julius 38,6 39,1 42,2 37,7 100 Brons 47,7 53,6 53,0 54,5 200 Brons 49,5 49,9 51,1 49,0 300 Brons 45,6 47,0 44,7 46,2 400 Brons 39,3 39,6 40,5 40,9 500 brons 39,5 40,2 46,5 44,2

KÄRNOR per YTA sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort st/m 2 st/m 2 st/m 2 st/m 2 100 Julius 26 969 26 790 26 141 25 905 200 Julius 29 283 28 940 28 866 28 902 300 Julius 29 863 29 570 29 292 29 711 400 Julius 30 307 30 348 29 867 29 848 500 Julius 30 573 30 497 30 896 30 176 100 Brons 28 412 28 539 28 424 28 974 200 Brons 29 896 29 958 29 640 30 957 300 Brons 30 825 30 825 31 832 32 330 400 Brons 30 973 31 527 31 713 31 598 500 brons 31 121 32 022 32 354 32 144

TUSENKORNVIKT sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort g g g g 100 Julius 55,1 53,9 52,6 52,55 200 Julius 53,0 54,7 52,9 52,8 300 Julius 51,0 53,5 53,7 51,9 400 Julius 48,8 51,7 52,5 52,8 500 Julius 48,9 50,3 50,2 51,1 100 Brons 48,5 47,9 47,6 45,8 200 Brons 47,9 48,0 47,2 46,0 300 Brons 47,3 47,3 46,4 45,5 400 Brons 47,3 46,5 46,7 46,3 500 brons 46,4 46,0 46,3 47,1

NETTOAVKASTNING sådatum 2014 09 01 2014 09 09 2014 09 19 2014 10 01 utsädesmängd / sort t/ha t/ha t/ha t/ha 100 Julius 14,71 14,29 13,60 13,45 200 Julius 15,22 15,53 14,96 14,96 300 Julius 14,78 15,36 15,28 14,97 400 Julius 14,19 15,08 15,08 15,16 500 Julius 14,20 14,57 14,76 14,67 100 Brons 13,65 13,54 13,40 13,14 200 Brons 14,06 14,1212 13,72 13,98 300 Brons 14,19 14,19 14,37 14,32 400 Brons 14,13 14,13 14,28 14,10 500 brons 13,79 14,08 14,33 14,48

Betydelsen av antalet försök Betydelsen av antalet försök Undersökning genomförd av Johannes Forkman Presentation för Ämneskommittén odlingsmaterial 9 februari 2016 Syftet är att undersöka betydelsen av antalet försök för att kunna rangordna de olika sorterna, d v s avgöra vilka sorter som ger högre skörd än andra. Betydelsen av antalet försök Betydelsen av antalet försök Undersökningen genomfördes i vårkorn och i försök under perioden 2011-2015 Antalet försök var 23-26 per år Endast kompletteringssorter ingick i undersökningen Antalet sorter varierade mellan åren och var 11-33 stycken, i simuleringen användes 25 sorter Obehandlade led Undersökningen baseras på sanna sortmedel beräknade utifrån värden från försöksserien. Rangordningen av dessa har jämförts med rangordningen av uppskattade sortmedelvärden simulerade utifrån den varians som förekommer i försöken. Sorten som ger högst genomsnittligskörd får Rangtal 1, näst högst Rangtal 2 o s v Parametern skörd användes i undersökningen

Rangkorrelation i förhållande till antal försök Rangkorrelation 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 Rangkorrelation 1 3 5 7 10 12 15 20 25 30 50 100 Antal Antal försök Rangkorrelation 0,1 Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Rangkorrelation 0,1 Rangkorrelation 0,3 25 20 15 10 5 Y-axeln Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal X-axeln Korrekt rangtal Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal Korrekt rangtal Rangkorrelation 0,5 Rangkorrelation 0,7 25 20 15 10 5 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal Rangkorrelation 0,80 Rangkorrelation 0,90 25 20 15 10 5 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal Rangkorrelation 0,95 Korrekt rangtal Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal

Uppskattat Rangkorrelation 0,80 Rangkorrelation 0,90 Näst bäst 5:e Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 Uppskattat rangtal 25 20 15 10 5 25 20 15 10 5 18:e Korrekt rangtal Bäst 25 20 15 10 5 Korrekt rangtal Sannolikheten är 95 % att rangkorrelationen blir större än.. Antal försök Rangkorrelation 1 0,28 3 0,56 5 0,68 7 0,74 10 0,80 12 0,82 15 0,85 20 0,87 25 0,89 30 0,91 50 0,93 100 0,96

Fältforsk Johannes Forkman 2016-02-01 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Inledning I vårkorn görs i huvudsak två slags försök för sortprovning: basförsök som brukar omfatta ca 50 sorter, och kompletteringsförsök, i vilka ungefär hälften av de ca 50 sorterna undersöks ytterligare. De ca 25 sorter som ingår i kompetteringsförsöken kallas här kompletteringssorter. Det här dokumentet syftar till att undersöka och åskådliggöra betydelsen av antalet kompletteringsförsök. Utgångspunkten är att försöken syftar till att hitta den korrekta rangordningen mellan sorterna, dvs. att avgöra vilka sorter som ger högre skörd än andra. Den korrekta rangordningen är den i vilken sorten som ger högst genomsnittlig skörd har rangtalet 1, sorten som ger näst högst genomsnittlig skörd har rangtalet 2, osv., i en serie med oändligt många försök. I praktiken kan vi bara göra ett mindre antal försök, och då blir rangordningen av sorterna oftast inte helt korrekt. Ju fler försök serien omfattar, desto mer lik den korrekta rangordningen tenderar dock rangordningen i serien att bli. En simuleringsstudie gjordes för att se hur lik den korrekta rangordningen seriens rangordning blir beroende på hur många försök serien omfattar. Rangkorrelationen har använts som mått på likhet. Rangkorrelationen, även kallad Spearmans rangkorrelation, är den vanliga korrelationen, dvs. Pearsons korrelationskoefficient, när beräkningen görs på rangtal. I den här studien beräknades rangkorrelationen mellan de korrekta rangtalen, dvs. sorternas faktiska rangordning, och de rangtal som erhålls i en serie med försök. Det visade sig att median-rangkorrelationen ökar med antalet försök. Dessutom minskar variationen i rangkorrelationen med antalet försök. Med ett litet antal försök kan rangkorrelationen bli bra, men den kan också bli dålig. Risken att rangkorrelationen blir dålig minskar med antalet försök. Forkman, Amiri och von Rosen (2009) har tidigare gjort beräkningar vad gäller hur många sortförsök som behövs, men då användes inte rangkorrelationen som mått, utan minsta signifikanta skillnaden (LSD). Metod Simuleringen gjordes med parametrar valda för att efterlikna skörd i vårkorn, obehandlat, i försök med kompletteringssorter. Postadress: Postadress Besöksadress: Besöksadress Org nr: 202100-2817 www.slu.se Tel: 018-67 10 00 (vx) Mobilnr: XXX-XXX fornamn.efternamn@slu.se

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Tabell 1 redovisar antalet försök med kompetteringssorter de senaste fem åren. Såväl basförsök som kompletteringsförsök har inkluderats i sammanställningen. Det framgår av tabell 1 att antalet kompletteringssorter varierar ganska mycket mellan åren (från 11 till 33). I studien simulerades försök med 25 sorter, eftersom detta är ett typiskt antal. Tabell 1. Antal försök med kompetteringssorter i vårkorn samt antal kompletteringssorter per försök År Antal försök Antal sorter 2015 26 33 2014 26 29 2013 26 12 2012 23 11 2011 25 23 År 2015 innehöll dock två av försöken bara 16 sorter och ett av försöken bara 15 sorter, år 2014 omfattade tre av försöken bara 17 sorter, och år 2013 omfattade ett av försöken bara 11 sorter. För varje år, 2011 2015, skattades variansen mellan sorterna genom anpassning av en modell =+ + +, där är den te sortens skörd (obehandlat) i det te försöket, är förväntad genomsnittlig skörd, är en slumpmässig effekt av det te försöket, är en slumpmässig effekt av den te sorten, och är ett slumpmässigt residualfel. I denna modell är ~0,, ~0, och ~0,, och dessa termer är oberoende. Som observationer användes minsta-kvadratmedelvärden från tidigare utförda statistiska analyser av respektive försök. Modellanpassningen gjordes i Sas, version 9.4, med proceduren mixed och metoden REML. Tabell 2 redovisar skattningarna av den förväntade genomsnittliga skörden och varianserna. I simuleringen användes, baserat på skattningarna i tabell 2, parametrarna = 7400, = 68 000 och = 130 000. För rangordningen mellan sorter har storleken på ingen betydelse. Serier med = 1, 3, 5, 7, 10, 12, 15, 20, 25, 30, 50 och 100 försök simulerades. För varje värde på simulerades 1000 serier. För varje sådan serie genererades 25 sortmedelvärden,,,, från en normalfördelning med väntevärde = 7400 och varians = 68 000. Dessutom genererades 25 normalfördelade slumptal,,,, med medelvärde, =1,2,,25, och varians /. Rangkorrelationen mellan skattningarna,,, och de korrekta medelvärdena,,, beräknades. Eftersom detta gjordes 1000 gånger (för varje värde på erhölls, för varje värde på, 1000 rangkorrelationer. Simuleringen gjordes i R, version 3.1.1. 2/10

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Tabell 2. Skattningar av förväntad genomsnittlig skörd,, variansen mellan sorter,, variansen mellan försök,, och residualvariansen, Parameter 2015 2014 2013 2012 2011 Medel 7912 7462 7561 7620 6560 7423 141632 76009 18187 54707 49534 68014 926594 2623146 1729659 1599108 1378978 1651497 149648 113014 104356 161065 117829 129183 Resultat Tabell 3 visar hur stor korrelationen mellan skattade och korrekta rangtal för sorterna blir i en serie med försök. I simuleringen av serier med = 10 försök blev exempelvis medianen av de 1000 rangkorrelationerna 0,90, för medianen är den 50:e percentilen. I 5 % av de 1000 fallen blev dock rangkorrelationen lägre än 0,80, för den tionde percentilen var 0,80 när = 10. Tabell 3. Korrelationen mellan skattade rangtal baserade på försök och korrekta rangtal beräknades i 1000 simulerade försök. Detta gjordes för tolv olika värden på. Tabellen redovisar percentiler för fördelningarna av de erhållna rangkorrelationerna Percentil 5 25 50 75 95 1 0,28 0,46 0,57 0,66 0,77 3 0,56 0,69 0,76 0,82 0,88 5 0,68 0,77 0,84 0,88 0,92 7 0,74 0,82 0,87 0,90 0,94 10 0,80 0,86 0,90 0,93 0,95 12 0,82 0,88 0,91 0,94 0,96 15 0,85 0,90 0,93 0,95 0,97 20 0,87 0,92 0,94 0,96 0,97 25 0,89 0,93 0,95 0,96 0,98 30 0,91 0,94 0,96 0,97 0,98 50 0,93 0,96 0,97 0,98 0,99 100 0,96 0,98 0,98 0,99 0,99 3/10

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Generellt gäller att rangkorrelationen ökar med antalet försök. Dessutom minskar variationen i rangkorrelationen. Detta framgår av tabell 3, men syns nog ännu tydligare i figur 1, som redovisar simuleringsresultaten i form av lådagram. I dessa lådagram markeras medianen med ett vågrätt sträck i mitten av de rektangulära lådorna. Lådorna begränsas uppåt av den 75:e percentilen, och nedåt av den 25:e percentilen, så att 50 % av de 1000 observationerna finns i lådan. Figur 1. Korrelationen mellan skattade rangtal baserade på försök och korrekta rangtal beräknades i 1000 simulerade försök. Detta gjordes för tolv olika värden på. Figuren redovisar lådagram för fördelningarna av de erhållna rangkorrelationerna. I appendix redovisas exempel på hur de korrekta rangtalen och de skattade rangtalen kan se ut för olika värden på rangkorrelationen. Dessa exempel åskådliggör betydelsen av att rangkorrelationen är hög. Om exempelvis rangkorrelationen är 0,80 (figur A8) kan det ändå hända att den sort som egentligen är näst bäst (korrekt rangtal 2), blir sjunde bäst i serien (uppskattat rangtal 7). Diskussion Läsaren får själv avgöra vad som kan vara en rimlig omfattning med tanke på hur hög rangkorrelation som önskas. Från figurerna i det här dokumentet borde det 4/10

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd dock vara tydligt att resultaten från en serie lätt kan bli mycket missvisande om serien omfattar ett litet antal försök. Studien använde en varians mellan försök utförda i hela landet. När försöken kommer från samma region kan man förvänta sig en lite lägre varians, vilket betyder att det inte behövs riktigt lika många försök för att uppnå samma säkerhet. Sorternas förväntade värden antogs vara normalfördelade. Fördelningarna för sorternas medelvärden var under de fem studerade åren i en del fall negativt skeva med en mer utdragen svans åt vänster än åt höger. När fördelningen är negativt skev är det lättare att rangordna sorter som ger låg skörd än att rangordna sorter som ger hög skörd. Om det är särskilt viktigt att rangordna sorter som ger hög skörd är det därför, när fördelningen av sorternas väntevärden är negativt skev, lämpligt att göra lite fler försök än vad den här studien visar. Utgångspunkten har varit att en statistisk analys görs på kompletteringssorterna separat, dvs. att sorter som inte ingår i kompletteringsförsöken exkluderas före statistisk analys. Ett sådant förfaringssätt ger en fullständig datamängd, vilket underlättar analysen och tolkningen av resultaten. Referens Forkman, J., Amiri, S., von Rosen, D. (2009). Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning.. Report from the Department of Crop Procuction Ecology (VPE) 9. Sveriges lantbruksuniversitet. 5/10

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Appendix Figur A1. Rankorrelation 0,10. Figur A2. Rankorrelation 0,20. 6/10

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Figur A3. Rangkorrelation 0,30. Figur A4. Rangkorrelation 0,40. 7/10

Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Figur A5. Rangkorrelation 0,50 Figur A6. Rangkorrelation 0,60 8/10

Sortprovning Sverigeförsöken 2016 Anders Ericsson

Översikt Sortförsök 2016 Stråsäd,oljeväxter, trindsäd SUMM Skåne AnB ÖSF FiV SVEA A Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Sortprovnin g st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp Art L7 101 Sort, höstvete 4 4 0 6 2 4 6 3 3 5 2 3 4 2 2 25 13 12 L7 201 Sort, höstråg 2 2 0 1 1 0 2 2 0 1 1 0 3 1 2 9 7 2 L7 212 Sort, rågvete 1 1 0 3 2 1 3 2 1 3 2 1 2 1 1 12 8 4 L7 215 Sort, höstkorn 2 2 0 2 2 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 7 6 1 L7 822 Sorter Höstraps 0 0 2 0 2 0 3 0 3 5 0 5 0 5 6 4 9 24 L7 301 Sort, vårvete 2 2 0 2 0 2 2 2 0 2 1 1 2 2 0 10 7 3 L7 401 Sort, vårkorn 4 3 1 6 3 1 3 2 1 2 1 1 4 3 1 19 12 5 L7 402 Sort, tidigt vårkorn 1 0 1 3 2 1 4 2 2 L7 501 Sort, havre 1 1 0 4 1 2 3 3 0 3 3 0 2 2 13 10 2 L7 502 Sort, tidig havre 1 1 0 2 2 0 2 1 1 5 4 1 L7 610 Sort, ärter 1 1 0 1 1 0 2 2 0 1 1 0 1 1 0 6 6 0 L7 613 Sort åkerbönor 1 1 1 1 0 2 1 1 1 0 1 5 3 2 L7 701 Sort Kärnmajs 1 5 1 4 4 15 SUMMA 2016 FÖRSÖK 18 17 1 27 13 10 25 18 7 23 15 8 28 15 13 121 78 39 SUMMA 2015 FÖRSÖK 35 17 18 27 13 14 28 18 10 27 15 12 31 15 16 148 78 70 17 4 3 4 3 31

Sortprovning Sverigeförsöken 2016 Anders Ericsson

Kriterier kassera hela försök och rutor/led Forskningsledare Magnus Halling Växtproduktionsekologi, SLU

Inledning Säsongen 2015 förekom omfattande attacker av rödsotvirus i höstkorn och höstvete i södra Sverige frågan när kassera ett försök ök blev aktuell Enskilda händelser som viltskador kan ge anledning att kassera enskilda rutor Tydliga kriterier när kassera saknas

Försökshandboken 2.5 (försöksvärd) Exempel på fel som kan inträffa Konsekvens * sortförsök blir behandlat med svamppreparat * svampförsök och ogräsförsök blir inte insektsbesprutade * gödsel stänker in i gödslingsförsök och bekämpningsmedel driver in i försöket * behandling med det försöket avser att undersöka, t ex översprutat, övergödslat eller tröskat * körning snett igenom försöket - sorternas motståndskraft mot sjukdomar kan inte graderas - det blir hårt insektstryck i det obehandlade sprutade - försöksfel p g a störning från andra preparat och fel dosering - försöket blir värdelöst, kasseras helt - alla parceller blir inte lika behandlade

Felaktigheter som ger kassaktion av försök i NFTS Försöksplanenök Anläggningen uppfyller inte försöksplanens krav Anläggning förhållandena underkända Följer inte försöksplanen Grundbehandling underkänd Utebliven effekt av behandling Vissa försöksbehandlingar inte gjorda Försöksbehandling underkänd(a)

Felaktigheter som ger kassaktion av försök i NFTS Registreringar i och observationer i försöketök Viktiga registreringar saknas eller är felaktiga Viktiga analyser saknas eller är felaktiga (exempel majs) Osäkra resultat Dåliga skördeförhållanden ogiltiga skördesiffror

Yttre faktorer som kan motivera kassering Slumpmässiga och ojämna angrepp sjukdomar Ojämnheter i fältet som inte fångas av blockindelningen Skador av stående vatten och is Genomföra försöket och sen kassera? Avbryta försöket direkt

Kriterier kassera enskilda led eller observationer Avvikande värden vet anledningen - kan kassera vet inte anledningen mycket restriktiv att kassera

Hjälpmedel att bedöma försök CV % för residualen CV % varje försöksled Residualplottningar

Exempel statistisk revision NFTS R8-0021B2014-2015-001 2015 001 Rödklöver Sorter, ts skörd dt/ha F1 REPL 1 REPL 2 REPL 3 REPL 4 MEDIAN MEAN SD CV (%) 1 29,71634 43,89783 24,16504 20,57349 26,94069 29,58817 10,25439 34,66 2 29,21767 27,01469 35,3953 21,84413 28,11618 28,36795 5,612402 19,78 3 33,65351 24,88089 28,97943 20,52837 26,93016 27,01055 5,614254 20,79 4 24,96263 18,1116 26,50127 22,83003 23,89633 23,10138 3,651258 15,81 5 20,28412 26,071 30,78239 20,34566 23,20833 24,37079 5,063 20,77 6 25,7488 23,09511 22,64626 21,09663 22,87068 23,1467 1,934498 8,36 7 29,7688 25,51249 28,90651 26,62288 27,7647 27,70267 1,973237 7,12

Ensilagemajs L6-703 Halland 2013 Ts % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Halland 703 år 2013 y = 0,0296x + 28,42 R² = 0,4632 0 100 200 300 400 500 Stärkelse, g/kg Ts-% Linjär (Ts-%) Linjär (Ts-%)

Skador viltsvin ensilagemajs Östergötland Skador viltsvin ensilagemajs Östergötland 2013

Förslag kriterier kassaktion Hela försök Försöksplanen underkänd Oförutsedd händelse som påverkar resultatet t t Osäkra registreringar Felaktiga registreringar Felaktiga analyser Rutor/led Avvikande värden vet anledningen

Tack för uppmärksamheten

Sv Landscape

Sv Landscape När slopar vi försök i förädlingen? - olika faktorer att tänka på i sortförsök Vdä Vad är flt? felet? Vilket upplägg har försöket? Vilken gröda? Försöksplats? Hur ser andra försök i samma serie ut? 2 2016-02-02

Sv Landscape Felet och hur det är fördelat Gradient- är det en gradient i samma riktning som upprepningarna? Eller i motsatt riktning? Fläckar beror de på mark, struktur, insekter/virus Skador körspår- hur går de? Skador felbehandlingar? 3 2016-02-02

Sv Landscape Vilket upplägg har försöket? Lattice /random block? Hur ligger upprepningarna i förhållande till felet? Hur samlat ligger försöket? ök 4 2016-02-02

Sv Landscape Vilken gröda? Stråsäd försöksfelet ska vara lågt! Oljeväxter och Baljväxter man kan tillåta sig lite högre försöksfel pga grödans egna orolighet 5 2016-02-02

Sv Landscape Vilken försöksplats? Erfarenhet av försöksplatsen Jordar, mätning, tröska, såmaskin allt inverkar Ex brukar försöksplatsen ök ligga på CV runt 2 och man har 5 finns det anledning att undersöka vad som hänt medan andra försöksplatser helt naturligt har runt 5 6 2016-02-02

Sv Landscape Hur ser de andra försöken i samma serie ut? Lättare att stryka en försöksplats om man tycker att man ändå har bra underlag för urval på serien Ibland av arbetsbelastnings skäl 7 2016-02-02

Sv Landscape Olika sätt att stryka försök Stryka hela försöket- avsluta allt arbete på försöket tex det har stått vatten över stora delar av försöket eller helt ojämn infektion av virus Inte tröska försöket men ta tillvara graderingar och ev prover från försöket ök tex om det var struktur skador, körspår kors och tvärs i försöket men det fanns bra bitar i varje parcell där det var intressanta sjukdoms angrepp Tröska försöket köra statistiken se att det inte finns några statistiska skillnader mellan sorterna och/eller att försöksfelet är för stort, inte använda avkastningen men alla graderingar och analyser Även andra analyser än avkastning kan givetvis strykas tex gör inte bakningsanalyser på försök där protein % ligger för lågt! 8 2016-02-02

Sv Landscape Så när ska man stryka försök? - så här tycker jag. Alltid om man tycker att det ser eländigt ut i jämförelse med fälten runtikring, sortförsök ska odlas med best practise Om CV blir för högt och man inte kan klura ut varför 9 2016-02-02

Sv Landscape När ska man inte stryka sortförsök? När skillnaderna beror på sorten 10 2016-02-02

Sjukdomsgraderingar - hur sammanställa Möte 2016-02-0909 i Nässjö Magnus Halling

Sjukdomsgraderingar - bakgrund Hittills har alla sjukgraderingar sammanställts oavsett angreppsnivå Resultaten har blivit utslätade Svårt att förstå skillnad mellan nolla och lucka för en sort

Gradering till resultat 2016 Följ anvisningar i i PM framtagna av JV Lägg in data i NFTS bara i obehandlade led Nollor vid ej synliga angrepp även om alla sorter Lucka om gradering ej kunde göras Vid sammanställning väljs bara försök med graderingar inom intervallet 5-50 % Om försök bara har data < 5% eller >50 % tas de helt bort Graderingsdata som finns på behandlade led tas bort Inga sjukdomsresultat visas i Medel och Behandlat

Graderingar mjöldagg vårkorn 2014 Medel av Mjöldagg Kolumnetiketter 2014 F- H- I- LA LB LC MB MC N- T- 07C3 364 07C3 347 07C3 348 07C3 363 Radetiketter SJ 136063 (SSd) 1 0 0 Solist (SSd) 0 0 0 0 0 0 Soulmate (NOS 16111-55 (NSd)) 2 0 0 Suweren (SSd) 0 2 25 2 0 0 0 SW Makof (2615) 2 0 0 0 25 10 4 0 1 1 0 0 0 0 SW SW Catriona 2612 0 0 1 3 13 5 10 0 2 1 0 0 0 0 Svensk sortblandning 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 Tamtam (SW) 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 Thermus (SJ 111703) (SSd) 0 0 5 0 5 0 1 2 0 0 0 Thessa (SW) 0 0 0 2 1 0 0 0 0 0 0 Vault (SW) 0 0 1 0 0 0 0 Vilgott (SWÅ 01448) 0 0 0 0 1 13 0 0 0 0 0 0 0 0 Gradering gjordes i 14 försök 07C3 342 07C3 357 07C3 356 07C3 346 07C3 354 07C3 355 07C3 341 07C3 339 07C3 362 07C3 349

Anvisningar enligt JV Alla sjukdomsgraderingar görs i de obehandlade blocken. Gör bedömningen snabbt, tveka inte! Gradera den bladnivå där de tydligaste sortskillnaderna finns, vanligen blad 2 uppifrån räknat. Alternativt kan blad 1 eller 3 väljas. Graderingarna görs i skala 0-100 där 0 betyder inget angrepp och 100 % att hela bladet är svampangripet/förstört. Vid mycket små angrepp, under 1 %, skriv en etta eftersom angrepp noterats. Använd inte decimaler! Förekommer flera sjukdomar i försöket samtidigt graderas en sjukdom i taget för att erhålla bästa resultat (dvs. man får läsa av varje parcell flera gånger vid samma graderingstillfälle) Tänk på att olika sjukdomar kan framträda olika starkt på olika bladnivåer. Alla sjukdomar behöver därför inte graderas på samma bladnivå.

2016-04-25 Graderingar i sortförsöken Vilka försök skall graderas? Vilka värden skall läggas in i Sortval Ämneskommité odlingsmaterial 20160209 Nässjö Gunnel Andersson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Kalmar Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 Sortförsöken skall följas under hela säsongen för att sjukdomar skall kunna graderas vid bästa tidpunkt. Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 Vilka försök skall sjukdomgraderas? Gradera bara försök där tydliga skillnader mellan sorterna finns! Minst 5-10 % angrepp i känsligaste sort Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 Vid mycket kraftiga angrepp i alla sorter (50,50, 60% ) Gradera inte! Men notera varför. Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 I de fall en sjukdom tagit över helt i en sort t.ex. gulrost eller mjöldagg Gradera då inga andra sjukdomar i den sorten! Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 Om ingen gradering gjorts på grund av för små eller för kraftiga angrepp eller Om en sjukdom i en enstaka sort inte gått att gradera Lämna rutorna/rutan i protokollet tomma! Notera anledningen. Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 OBS! Streck blir nollor vilket blir missvisande i sammanställningarna Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 Vad skall läggas in i sortval när det gäller sjukdomarna? Växtskyddscentralen Kalmar

2016-04-25 Bara graderingar från de sortförsök som valts ut och graderats enligt anvisningarna i skall läggas in i sortval.nu Växtskyddscentralen Kalmar