KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan



Relevanta dokument
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Referensundersökning och provtagningsmetodik

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Sanering av Oskarshamns hamn

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

TRANSPORT AV KVICKSILVER OCH DIOXINER TILL, INOM OCH FRÅN BENGTSBROHÖLJEN

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Yttrande avseende begäran om tillsyn angående muddringsarbetena vid Karlsborgs hamn, Kalix kommun. Diarienummer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Samråd enligt miljöbalken

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Passiv provtagning Skellefteälven

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln

PM F Metaller i vattenmossa

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

Trumtorp Tunafors 1:28

Provtagningar i Igelbäcken 2006

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

8. Sammanfattning av sedimentanalyser

Kyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Miljöövervakning Projekt Elnaryd Redovisning av referensprovtagningar

Kompletterande markmiljöundersökning, område Å10

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

Kemiska analyser allmänt

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

KONTROLLMÄTNINGAR OCH KEMISKA ANALYSER BILAGA: 2A AV VATTNET I KLARA SJÖ VID MUDDRING Uppdrag:

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Bilaga 1. Markanvändning inom Järlasjöns näravrinningsområde

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Dagvatten en komplex blandning

ENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden ?

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

METALLER I VATTENDRAG 2005.

Bällstaåns vattenkvalitet

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Typområden på jordbruksmark

Projekt Valdemarsviken

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Steg 2

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Dagvatten inom kvarteret Brännäset för fastigheterna Brännäset 4, Brännäset 6 samt del av Tälje 3:1 i Norrtälje stad.

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM


PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Anteckningar från seminarium i Oskarshamn den 8 mars 2005

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

Transkript:

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste AB Projektstöd sedimentologi

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : Sammanfattning Studsvik Radwaste har i rapporten Oskarshamns hamn : redovisat att sedimenten i hamnbassängen till stora delar är påverkade av en kontinuerlig omblandning. Resultaten från lakförsök, redovisade i samma rapport, visar att en momentan omblandning av sedimenten kan leda till att partikelbundna metaller frisätts i betydande omfattning. Några av de mest förorenade delområdena sammanfaller med de delar av hamnområdet där påverkan på sedimenten genom båttrafiken är som störst, främst där färjan vänder vid ankomst till Oskarshamn. Det sammantaget mest förorenade området, utanför det gamla kopparsmältverket där omblandande processer riskerar att frisätta störst andel partikelbundna metaller, är det området där den nya kajen för Gotlandsfärjan planeras. Målsättningen med den här redovisade studien var att undersöka i vilken omfattning och med vilken varaktighet större båtar (Gotlandsfäjan) genom sina propellerrörelser blandar om sedimenten och för upp sedimentmaterial till vattenmassan, samt i vilken omfattning och varaktighet metaller frigörs från partiklarna till vattenmassan. Vattenprover hämtades från hamnbassängen i direkt anslutning till Gotlandsfärjans ankomst, angöring samt avgång. Utöver nollprov och två undersökningspunkter med närhet till nuvarande färjeläge omfattades provtagningen även en provpunkt i anslutning till planerade nya färjterminalen, Figur. Vattenprover togs vid respektive provpunkt på olika vattendjup (, m, halva avståndet till botten samt m ovanför botten) vid tidpunkter (, samt minuter efter färjerörelse). Dubbla vattenprover togs från varje station vid varje provtagningstillfälle. I ett prov mättes suspenderat material, turbiditet samt koncentrationen av metaller i den lösta fasen. Det andra provet filtrerades genom, μm filter och mängden (massan) av respektive metall ansamlat på filtret beräknades. Av tre undersökta stationer påverkas sedimenten minst i området närmast den nuvarande angöringspunkten för Gotlandsfärjan och i störst omfattning i sedimenten vid den planerade nya angöringspunkten (Figur ). Orsaken är sannolikt att sedimenten vid station är mer urspolade med avseende på innehåll av lätta partiklar än övriga stationer efter flera års ankomst och avgång. I termer av mängder i den partikulära fasen påverkas de olika metallerna av omblandningen på samma sett som susp och turb. Vid jämförelser av Cd, Cu och Pb, frigörs mest Cd och minst Pb till den lösta fasen. Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : INNEHÅLL SAMMANFATTNING... BAKGRUND... MÅLSÄTTNING... MATERIAL OCH METODER... RESULTAT.... SUSPENDERAD SUBSTANS OCH TURBIDITET.... METALLER I LÖST OCH PARTIKULÄR FAS... SLUTSATSER... REFERENSER... Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : Bakgrund Sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng är förorenade främst med avseende på metaller, men även i viss grad av PCB och dioxiner (Oskarhamns hamn :). Föroreningarna är inte homogent fördelade utan i första hand anrikade i sedimenten närmast det gamla kopparsmältverket. År genomförde SCC en stor inventering av metallförekomsten i sedimenten (SCC, ). Sedimenten i hamnområdet delades in i delområden och provtogs vid stationer per delområde. Samlingsprover från lika djup från respektive delområde analyserade med avseende på As, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, och Zn. Ytsedimenten (- cm) bedömdes vara påverkade av punktkälla (Naturvårdsverkets vägledning) i omfattning enligt Tabell. Tabell. Påverkansgrad av punktkälla bedömd efter metallkoncentrationer i ytsediment. Antal påverkade delområden av totalt (data från SCC, ). Antal delområden av totalt med: As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Mkt stor påverkan av punktkälla - - - - - - - Stor påverkan av punktkälla - - - Trolig påverkan av punktkälla - Ingen eller liten påverkan av punktkälla Studsvik Radwaste har i rapporten Oskarshamns hamn : genom vertikala Pb- och Csprofiler visat att sedimenten i hamnbassängen är påverkade av en kontinuerlig omblandning. Resultaten från lakförsök, redovisade i samma rapport, visar att en momentan omblandning av sedimenten kan leda till att partikelbundna metaller frisätts i betydande omfattning. Några av de mest förorenade delområdena sammanfaller med de delar av hamnområdet där påverkan på sedimenten genom båttrafiken är som störst, främst där färjan vänder vid ankomst till Oskarshamn. Det sammantaget mest förorenade området, utanför det gamla kopparsmältverket där omblandande processer riskerar att frisätta störst andel partikelbundna metaller, är det området där den nya kajen för Gotlandsfärjan planeras. Målsättning Målsättningen med den här redovisade studien var att undersöka i vilken omfattning och med vilken varaktighet större båtar (Gotlandsfäjan) genom sina propellerrörelser blandar om sedimenten och för upp sedimentmaterial till vattenmassan, samt i vilken omfattning och varaktighet metaller frigörs från partiklarna till vattenmassan. Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : Material och metoder Vattenprover hämtades från hamnbassängen (--), med start ca timmar efter senaste båttrafik (mindre fritidsbåtar undantagna) i direkt anslutning till Gotlandsfärjans ankomst, angöring samt avgång. Utöver nollprov och två undersökningspunkter med närhet till nuvarande färjeläge omfattades provtagningen även en provpunkt i anslutning till planerade nya färjterminalen, Figur. Vattenprover togs med Ruttnerhämtare vid respektive provpunkt på olika vattendjup (, m, halva avståndet till botten samt m ovanför botten) vid tidpunkter (, samt minuter efter färjerörelse). Dubbla vattenprover togs från varje station vid varje provtagningstillfälle. I ett prov mättes suspenderat material, turbiditet samt koncentrationen av metaller i den lösta fasen. Det andra provet filtrerades genom, μm filter och mängden (massan) av respektive metall ansamlat på filtret beräknades. Analytica AB genomförde samtliga analyser. Färjans propellrar rörde synligt upp stora mängder sediment till ytan, vilka fördelade sig ojämnt och fläckvis i vattenmassan. Ett annat val av provtagningspunkter skulle därför helt klart leda till andra resultat än de här redovisade. Figur. Batymetrisk karta över Oskarshamns hamn med provtagningsstationer, - samt referens. Station motsvarar punkten där Gotlandsfärjan vänder vid ankomst för att backa ner till kajen vid station. Station motsvarar den planerade nya kajen. Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : Resultat. Suspenderad substans och turbiditet Suspenderad substans bestäms genom att filtrera en volym vatten och väga in den partikulära fasen på filtret och resultatet uttrycks som massa per volym (mg/l). Turbiditet mäts som ljusspridning på partiklar i vatten och uttrycks som FNU (formazin nephelometric unit). I ett och samma vattensystem bör man därför kunna förvänta ett samband mellan susp och turb, vilket bekräftas av resultaten och framgår av Figur. I figuren, station, framgår att på den djupaste nivån fördubblades susp och turb för att sedan minska mot -värden efter det att färjan passerat. Detta är inte synligt vid station, men väl vid station. Suspenderad substans och turbiditet, station (susp: mg/l; turb: FNU) Suspenderad substans och turbiditet, station (susp: mg/l; turb: FNU) S S; S; S; T T; T; T; S S; S; S; T T; T; T; Suspenderad substans och turbiditet, station (susp: mg/l; turb: FNU) S S; S; S; T T; T; T; Figur a-c. Suspenderad substans (S) och turbiditet (T) i vattenprover från Oskarshamns hamn före och efter Gotlandsfärjans ankomst och avgång. Kurva S avser suspenderat material -prov, dvs. efter timmar utan fartygstrafik, kurva S; avser station efter minuter osv. Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn :. Metaller i löst och partikulär fas Enligt de försök som gjorts på sediment från hamnbassängen frisätts metaller i olika omfattning vid lakning i neutral, oxiderande samt reducerande miljö (Oskarshamns hamn :). En uppvirvling av sediment till följd av propellerrörelser skulle kunna jämföras med lakning i neutral eller oxiderande miljö. Enligt resultaten från lakförsöken frisätts olika metaller i olika omfattning, vilket skulle resultera i att tex. Cd frigöras i större omfattning än vad som gäller för Cu och Pb. I Figur ac, a-c och a-c redovisas fördelningen av Cd, Cu samt Pb i vattenprover från olika stationer och på olika djup mellan löst och partikulär fas. Fördelningen beträffande Cd liknar inte den för Cu eller Pb. Dels så finns mer Cd i den lösta fasen än i den partikulära, vilket inte gäller för de andra metallerna, dels så ökar mängden i den lösta fasen när mängden i partikulär fas ökar, vilket inte heller gäller för de andra metallerna. Sedimenten i de tre olika stationerna förefaller att påverkas sinsemellan i olika omfattning. Vid station och ökar metallerna i den partikulära fasen kraftigt efter omblandning, främst på de större djupen, för att sedan utjämnas i vattenpelaren över tiden. Vid station, den nuvarande hamnen, uppmäts ingen skillnad över varken djup eller tid beträffande Cd och Pb, men väl beträffande Cu. Station. Cd i löst och partikulär fas Station. Cd i löst och partikulär fas,,,,,,,,,,,,,, ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part Station. Cd i löst och partikulär fas,,,,,,, ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part Figur a-c. Fördelningen av löst och partikulärt Cd på olika djup och vid olika tidpunkter efter färjerörelser vid station -. Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : Station. Cu i löst och partukulär fas Station. Cu i löst och partikulär fas ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part Station. Cu i löst och partikulär fas vatetndjup (m) ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part Figur a-c. Fördelningen av löst och partikulärt Cu på olika djup och vid olika tidpunkter efter färjerörelser vid station -. Station. Pb i löst och partikulär fas Station. Pb i löst och partikulärt material ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part Station. Pb i löst och partikulär fas ; löst ; löst ; löst ; part ; part ; part Figur a-c. Fördelningen av löst och partikulärt Pb på olika djup och vid olika tidpunkter efter färjerörelser vid station -. Sid. ()

Sanering av Oskarshamns hamn -- O-Hamn : Slutsatser I termer av suspenderat material och turbiditet påverkas sedimenten i varierande omfattning av propellerrörelser från båttrafiken. Av tre undersökta stationer påverkas sedimenten minst i området närmast den nuvarande angöringspunkten för Gotlandsfärjan och i störst omfattning i sedimenten vid den planerade nya angöringspunkten (Figur ). Orsaken är sannolikt att sedimenten vid station är mer urspolade med avseende på innehåll av lätta partiklar än övriga stationer efter flera års ankomst och avgång. I termer av mängder i den partikulära fasen påverkas de olika metallerna av omblandningen på samma sett som susp och turb. Vid jämförelser av Cd, Cu och Pb, frigörs mest Cd och minst Pb till den lösta fasen. Referenser Oskarshamns hamn :. Kompletterande undersökningar i källområdet. Föroreningar och derass växelverkan med sedimenten i Oskarhamns hamn. SCC,. Oskarshamns hamn. Kartering av förorenade sediment. Undersökningsrapport Sid. ()