Totalitarian Language: Orwell's Newspeak and Its Nazi and Communist Antecedents. Del I Författad av Fähstorkh tors, 07/09/2017-17:57 I Oceania är två plus två lika med fem. I Sovjet på 30-talet hade det sovjetiska kommunistpartiet följande slogan: "The Five Year Plan in Four Years". Är något sådant möjligt? Kan två plus två verkligen bli fem? Hur kan man åstadkomma något som kräver fem år på fyra år? Svaret är att båda sakerna är möjliga om man eliminerar begreppet "objektiv sanning". I boken Totalitarian Language: Orwell's Newspeak and Its Nazi and Communist Antecedents (The University Press of Virginia, 1991) hävdar John Wesley Young att totalitära regimer ofta försöker göra just detta. Utgångspunkten för Youngs framställning är George Orwells dystopiska framtidsroman 1984. Det socialistiska Oceanien 1984 utspelas i Oceanien. Oceanien, som består av bland annat Nord- och Sydamerika och de brittiska öarna, är en av tre supermakter i världen. De två andra är Eurasien och Östasien. Orwell skriver att de är produkten av ett globalt Page 1 of 6
kärnvapenkrig. Oceanien styrs av ett socialistiskt parti som har kommit till makten under kuppartade former i det sociala kaos som följde på kriget. Partidoktrinen kallas Ingsoc vilket betyder "engelsk socialism" på Newspeak. Bokens huvudperson, Winston Smith, bor i London. Förstörelsen efter kriget är enorm och staden liknar mest ett ruinlandskap. Husen är förfallna, misären är utbredd och livet en ständig kamp mot materiell knapphet. Emellanåt bryts monotonin av demonstrationer till stöd för Partiet, militära parader eller offentliga avrättningar. Oceanien är ett totalitärt och hierarkiskt samhälle. På botten av den sociala hierarkin och utanför Partiet återfinns arbetarklassen eller åtta av tio medborgare. Partiet består av en yttre och inre del. Dess yttre del administrerar staten. Beslut fattas av dess inre del. På toppen av den sociala hierarkin hittar vi Partiets mytomspunne ledare: Storebror. I den statliga propagandan beskrivs Storebror som ofelbar. Alla framgångar kan återföras på honom. Han framställs som allvetande och hans kärlek till undersåtarna sägs vara gränslös. Kameror följer människornas rörelser på arbetsplatser, på offentliga platser och i hemmen och mikrofoner avlyssnar publika och privata konversationer. Smith är anställd av Sanningsministeriet och tillhör således partiets yttre del. I Oceanien har Partiet alltid rätt och Winstons uppgift är att redigera nyhetsartiklar, fotografier och historiskt material så att de bekräftar den ständigt skiftande partilinjen. Smith är dock ingen ordinär byråkrat. I kraft av sin position har han genomskådat den statliga propagandan. Smith upptäcks dock, arresteras för tankebrott och förs till Kärleksministeriet för förhör. Det är under tortyren av Smith som läsaren får full förståelse av hur systemet i Oceanien fungerar. Krig och fattigdom som maktinstrument Den enorma förödelsen efter atomkriget innebar inte att konflikterna med Eurasien och Östasien upphörde. Kriget fortsatte i perifera områden med lågteknologiska vapen. Under tortyren inser Winston att tvisterna mellan de tre supermakterna inte är grundade i reella meningsskiljaktigheter. Istället används de för politiska syften. Krig leder till materiell knapphet och fattigdom pacificerar människor. Misären tvingar dem att ägna all tid åt att kämpa för överlevnaden. De ständiga krigen håller människor i ett konstant alarmtillstånd och förser de med jämna mellanrum återkommande hatveckorna, under vilka allmänhetens missnöje kanaliseras mot uppdiktade och reella fiender, med ständigt nytt material. Winston inser att syftet med krigshandlingarna inte är att betvinga en extern fiende, utan att bevara samhällsstrukturen intakt. Partiets makt baseras dock inte endast på krig och fattigdom. Dess viktigaste maktinstrument är dess kontroll av språket. Orwell var övertygad om att ett perfekt despotiskt system måste avskaffa möjligheten till självständigt tänkande. Det måste skapa ett språk i vilket heretiska idéer inte kan uttryckas. Newspeak är ett sådant språk. Språk och verklighet Page 2 of 6
Orwells hypotes förutsätter en teori om förhållandet språk-verklighet. Young menar att man finner två olika teorier om denna relation i 1984. Den första teorin är instrumentalistisk. Enligt den är språk ett verktyg för tanken. Vi kan alltså tänka utan att ha ett språk. Det är denna teori som ligger till grund för yttranden som "Att klä sina tankar i ord". Kunskapsprocessen inleds med sinnesförnimmelser, t.ex. observationer eller känselintryck. Förnuftet använder sedan begrepp för att sortera och relatera observationerna. Det idealiska språket är därför bokstavligt och referentiellt. All kunskap är i grunden empirisk. Denna teori ligger till grund för Oldspeak eller standardengelska, det språk som talas av framför allt arbetarklassen i Oceanien. Det är ett konkret och referentiellt språk. Den andra teorin är deterministisk. Enligt denna teori kan vi inte tänka utan språk. Språket ligger som en barriär mellan oss och verkligheten. Vi konfronterar aldrig verkligheten direkt. Den är alltid språkligt förmedlad. Sinneserfarenheter utgör i sig ingen kunskap. Språket är inte referentiellt, istället konstruerar det verkligheten. Därför är all verklighet i slutändan verbala konstruktioner. Det innebär att den som kontrollerar språket, också bestämmer hur verkligheten ser ut. Det är denna teori som ligger till grund för det som Orwell kallar Newspeak. Newspeak Vad kännetecknar Newspeak? Newspeak är ett politiskt projekt. Det är alltså inte förverkligat utan en plan som Partiet hoppas kunna realisera inom en snar framtid. Det är ett nytt språk som håller på att ta form. Att skriva i Newspeak är år 1984 fortfarande mycket svårt, säger Orwell. Det är också svårt att läsa text skriven med Newspeak. Frasen "Oldthinkers unbellyfeel Ingsoc" betyder, översatt till Oldspeak, "Those whose ideas were formed before the Revolution cannot have a full emotional understanding of the principles of English Socialism". Newspeak har endast tagit de första stapplande stegen mot total dominans. Enligt planen ska Newspeak ersätta Oldspeak år 2050. De böcker, filmer och annat som inte översätts till Newspeak ska förstöras. Newspeak ska endast talas av partibyråkrater. Syftet med Newspeak är att förhindra att kätterska läror ska växa fram i Partiet. När Newspeak är det i partiet dominerande språket kommer det inte längre vara möjligt att formulera partikritiska idéer. Innan Newspeak är etablerat upprätthålls ordningen i partiet med andra metoder. Alla partibyråkrater måste praktisera Doublethink. Doublethink innebär att partimedlemmen tränar sig i att hålla två kontradiktoriska uppfattningar i huvudet samtidigt utan att uppleva kognitiv dissonans. När partiet sänker chokladransonen till 20 gram, trummar propagandaapparaten således ut att partiet har höjt ransonen från noll gram till 20 gram. När Newspeak har ersatt Oldspeak behövs inte Doublethink längre. Page 3 of 6
Ingsoc. Källa: 1984.svg">Wikimedia [1]. Newspeak ska bestå av tre vokabulärer. Den första vokabulären ska innehålla ord som betecknar konkreta objekt eller handlingar. Exempel: "äta", "träd", "hus" och "väg". Dessa ord behövs för att människor ska klara av sin vardag. Orden ska vara lånade från Oldspeak, men de kommer att vara mycket få till antalet och strikt definierade. Den första vokabulären ska kunna uttrycka enkla tankar och kan följaktligen inte användas i politiska eller filosofiska diskussioner. Den andra vokabulären innehåller politiska och ideologiska termer definierade så att de stödjer Partiets syn på historien. För att kunna använda dessa, måste man förstå och kanske också acceptera partidoktrinen Ingsoc. Orden i den andra vokabulären gör det möjligt att uttrycka komplexa tankar, dock inga idéer som strider mot Ingsoc. Ordet crimethink är en del av den andra vokabulären. Vetenskapsmän och tekniker ska använda den tredje vokabulären. Ingen ska ha tillgång till alla tre vokabulärerna. En person som har kunskap om en vokabulär som han eller hon inte anses behöva i sitt arbete för Partiet, har begått ett tankebrott. En sådan individ har eftersträvat kunskap för kunskapens egen skull istället för att endast tjäna Partiet. Newspeak ska beröva individen dennes förmåga att tänka självständigt genom att eliminera så många ord som möjligt från språket. För att uppnå detta mål används olika metoder. I Newspeaks grammatik ska ett och samma ord kunna fungera som verb, substantiv, adverb och adjektiv. Ordet cut kommer t.ex. att ersättas av knife som fungerar som både substantiv och verb. På samma sätt ska thought ersätta think. Adjektiv och adverb skapas med hjälp av suffix och negativa och positiva ord skapas med prefix. Detta kommer att göra många ord i Oldspeak överflödiga. Page 4 of 6
Antalet synonymer ska minimeras. Istället för att ha flera ord för "bra", används ett ord: good. Om en partibyråkrat vill säga att något är bättre än bra använder han prefixet plus. "Bättre än bra" blir således plusgood. Partiets politik är perfekt och omtalas därför som doubleplusgood. På detta sätt eliminerar Newspeak de flesta adjektiv och adverb. Antalet ord reduceras genom att antonymer gallras bort. I Oldspeak står "bra" i motsatsställning till "dåligt". I Newspeak är "dåligt" eliminerat. Ord med negativ klang utgallras. I Newspeak står inte good mot bad, istället används good och ungood. Om en partibyråkrat ska uttrycka missnöje om ett förhållande i Newspeak, kan han eller hon inte säga att det är dåligt, endast att det inte är bra. På detta sätt vill Partiet inte endast reducera språkets omfattning, det vill också kontrollera hur människor upplever ett fenomen. Det nya ordet refererar fortfarande till något som är dåligt, men utan samma negativa konnotation som det gamla ordet. Strikta definitioner ska utmönstra än fler ord. Orden i de tre vokabulärerna ska vara definierade så att de endast kan användas på ett sätt. Ordet "frihet" har i Oldspeak en rad olika betydelser, men i Newspeak kan en partibyråkrat inte säga "Jag är intellektuellt fri" eftersom den betydelsen har stipulerats bort i Newspeak. Det finns, i Newspeak, inget ord för intellektuell frihet. Ordet kan istället användas om löss. Exempel: "jag önskar att jag vore fri från löss". Ord i Newspeak ska vara så enkla att uttala att kommunikation inte kräver mental aktivitet. I Oceanien kallas samtal mellan partibyråkrater "Duckspeak". När partibyråkrater pratar Newspeak, låter de som en skock kvackande ankor. Målet är att reducera behovet av mental aktivitet. Partibyråkrater ska inte behöva tänka när de pratar Newspeak. Ytterligare en metod som används för att eliminera ord går ut på att man låter ett nytt ord ersätta ett helt batteri med gamla ord. I Oldspeak talas det om olika typer av sexbrott. I Newspeak finns endast sexcrime. På samma sätt subsumerar ordet crimethink en lång lista med företeelser som var åtskilda i Oldspeak, däribland de politiska begreppen "frihet" och "jämlikhet". Vokubulär nummer två innehåller många eufemismer. Eufemismer används om förhållanden som är negativa. Arbetsläger kallas följaktligen Joycamp och strikt prokreativt sex går under beteckningen goodsex medan sex som syftar till sexuell njutning klassificeras som sexcrime. Krigsministeriet kallas Ministry of Peace. Bokens huvudperson utsätts för tortyr i Ministry of Love. Ministry of Plenty har till uppgift att bevara fattigdom och socialt elände och Ministry of Truth ska förfalska historien. Newspeak innehåller så kallade teleskopiska versioner av ord och fraser. Ministry of Truth kallas Minitru och Fiction Department förkortas Ficdep. Orwell noterar att teleskopiska ord är vanliga i totalitära system. I Sovjet stod Agitprop för Department for Agitation and Propaganda och i Hitlertyskland var Gestapo en förkortning för Geheime Staatspolizei. På detta sätt skapade man inte endast ord som var lätta att uttala, man skapade ord som kan uttryckas utan mental ansträngning. Vi ser här tydligt på vilket sätt Newspeak skiljer sig från vanliga språk. Under normala förhållanden växer språk fram organiskt. Newspeak är en produkt av statliga dekret. Det är ett maktinstrument. Newspeak är inte primärt ett kommunikationsverktyg, utan ett instrument för dominans. Den socialistiska revolutionen har segrat när Newspeak är det enda språket som talas i maktapparaten eller när partiets byråkrater har slutat att tänka. Page 5 of 6
Frågan är vad allt detta innebär Hur realistisk var Orwells beskrivning av det totalitära systemet i Oceanien? Hur totalitärt kan ett totalitärt samhälle bli? Kan det uppnå fullständig kontroll över medborgarna? Finns det gränser för vad ett totalitärt system kan åstadkomma? Young diskuterar dessa problem i anslutning till en jämförelse mellan Orwells Newspeak och nazistisk och kommunistisk propaganda. Hur väl lyckades nazism och kommunism att kontrollera människor? Vilken roll spelade propagandan under nazism och kommunism och hur effektiv var den? Dessa frågor ska avhandlas i nästkommande artikel om John Wesley Youngs cedents. Source URL: https://www.samtiden.com/?q=node/495 Links [1] https://commons.wikimedia.org/wiki/file:ingsoc_logo_from_<em Page 6 of 6