Torsdagen den 2 mars 2017 klockan

Protokoll 11 Organ Plats och tid Oskarshamns folkhögskola Torsdagen den 2 mars 2017 klockan 13.15-16.00 Beslutande Tomas Kronståhl ordförande Andreas Erlandsson 9-17 Ann-Marie Fagerström Bertil Dahl Christina Davidsson Dzenita Abaza Harald Hjalmarsson Helen Nilsson Henrik Yngvesson vice ordförande Ilko Corkovic Ingemar Lennartsson 9-14 Lars Rosander Roland Åkesson Stihna Johansson-Evertsson Övriga deltagare Charlotte G Brynielsson områdeschef Cilla Ilhammar sekreterare Ulf Nilsson Regionförbundets ordförande Magnus Hammarstedt 9-13 Anna Carin Pålsson 13 Per Ålind 13 Johan Engdahl 14-15 Mikael Andersson 14-15 Gudrun Einefors 16 Olof Emilsson 17 Utses att justera Harald Hjalmarsson Paragrafer 9-18

Protokoll 12 9 Dagordning Nämnden beslutar att godkänna föreliggande dagordning med följande tillägg till övriga frågor: a) Säte för kommunförbundet b) Arbetet med tillgänglighet c) Konferens Funka för livet d) EKO e) YH-utbildningar och yrkesvux 10 Uppföljning av förmiddagens kommunstrategiska överläggningar Föredragande: Tomas Kronståhl Det var en bra förmiddag med god kvalitet på föreläsningarna och efterföljande diskussion kring digitalisering. Nu är det viktigt att vi får igång verksamhet i frågan. Önskemål finns om att föreläsarnas bilder och sammanfattningar skickas ut snarast till ledamöterna i nämnden. Resultatet av diskussionen blev att förslaget om en gemensam kommitté kommer att diskuteras vidare enligt beslut nedan. Frågan lyfts vidare till kommunchefsgruppen, där även landstingsdirektören ingår. Efter förslag från dessa kommer PKN:s presidium hantera nästa steg i en särskild överläggning med landstingets och regionförbundets presidier. 11 Revidering av bredbandsstrategin Föredragande: Magnus Hammarstedt Arbetet med att ta fram den regionala bredbandsstrategin har inväntat den nya nationella digitala agendan. Tidigare har fiberutbyggnad, bandbredd och bredband varit i centrum för diskussionerna. Nu är det inte längre bara dessa frågor som är viktiga. Användare och utrustning är nu mer centrala. Människor vill alltid vara uppkopplade var de än befinner sig. Förr var vi mer konsumenter av data medan vi nu producerar mer data själva. För

Protokoll 13 att klara en fortsatt utbyggnad av mobila nät och andra trådlösa alternativ krävs ekonomiska resurser. Strategiska områden Täckning, anslutningar, uppkoppling Datadrivet (smart) samhälle skapar nyttan Mjuk digital infrastruktur Hållbara, robusta och säkra (passiva) nät Bredband måste in i samhällsplaneringsprocesser. Diskussion Hur blir det med landsbygden? Det ser väldigt olika ut i våra kommuner och vi kommer säkert aldrig att få samsyn i frågan. Digitaliseringen är vår chans till att klara många av välfärdstjänsterna i framtiden. Mycket kommer att avgöras de kommande åren och frågan är om vår strategi ska sträcka sig till 2025 eller 2020? Det är viktigt att utvecklingen går fort och att det sker gränslöst och inte i stuprör. Detta kräver samverkan mellan kommuner och mellan kommuner och andra aktörer som exempelvis landstinget. Hur arbetar vi mot marknaden? Kommande års utbyggnadsplaner 4G inventeras och möten och avstämningar med företrädare för marknaden sker kontinuerligt. Det är dock inte alltid möjligt att få hela bilden eftersom branschen är konkurrensutsatt och inte helt transparent. Staten garanterar en SOT-nivå (samhällsomfattande tjänst) på 1 MB. Post- och Telestyrelsen har ett uppdrag att utreda en höjning av bandbredden. Nämnden tar informationen till protokollet. 12 Investeringsmodell för bredband Föredragande: Magnus Hammarstedt Magnus presenterar arbetsprocessen för att ta fram ett beslutsunderlag för utbyggnad av bredband i följande steg; 1. Bredbandsstrategin 5 strategiska områden och 4 framgångsfaktorer 2. Analys av investeringsbehov Kommunal data och planer, marknadsanalys 3. Investeringsmodell Affärsmodell, leveransinnehåll Omfattning: 80-85% av de mobila näten byggs ut av marknadens aktörer exempelvis privata bolag, fiberföreningar och stadsnät.

Protokoll 14 I uppdraget ingår att titta på vem som ska vara offentlig huvudman, detta för att maximera att så mycket som möjligt ska kunna nyttjas så långt ut i kommunerna som möjligt. Det ingår även i uppdraget att titta på finansieringen. Ett aktuellt exempel som lyfts är Kalmar kommun där arbete och förhandling pågår kring en lösning tillsammans med Telia. Detta i syfte att till en rimlig ekonomi säkerställa 100% täckning för samtliga delar av kommunen. Nationella strategin har 95% täckning för befolkningen. Ytmässigt innebär detta cirka 70% täckning av landet som helhet. Komplement med mobila lösningar behöver adderas där fiber inte är möjligt. Vilken möjlighet finns till statligt stöd till utbyggnad? Ersättningar har kunnat fås genom exempelvis landsbygdsprogrammet men där finns i dagsläget inte så mycket pengar kvar att hämta. Processen med att analysera investeringsbehovet startar nu. I nästa steg kommer en modell presenteras för Regionförbundets styrelse. Denna kan innehålla lokala anpassningar och här måste också en närmare dialog föras med både PKN och Regionförbundets styrelse. Förslaget till beslut kommer under våren 2018. Steg tre innebär att själva utbyggnaden påbörjas. Nämnden tar informationen till protokollet. 13 Regionala utvecklingsstrategin (RUS) Föredragande: Anna Carin Pålsson & Per Ålind Processledarna för arbetet med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) är nu ute på en andra dialogrunda i länets kommuner där ett ramverk presenteras. Ett förslag på ny RUS ska vara klart före sommaren 2017 och beslut fattas under hösten 2017. RUS:en består av en målbild med fyra prioriterade utvecklingsområden som kompletteras med strategier, handlingsplaner och program. Till målbild och utvecklingsområden ska även indikatorer kopplas. Förslag till övergripande mål är Klimat att växa i. Prioriterade utvecklingsområden: Fördjupat samarbete mellan näringsliv, utbildning och forskning Stärkta naturliga samband i samhällsplaneringen Klimat för hälsa och välbefinnande

Protokoll 15 Gott klimat för barn och unga Grunden i RUS är hållbar utveckling och Agenda 2030. Den innehåller dessutom tre perspektiv som ska tydliggöras inom samtliga utvecklingsområden: Digitalisering, kompetensförsörjning och internationalisering. Frågan ställs kring hur förankringen gentemot landstinget sker och svaret är att det i arbetsprocessen finns kontinuerliga avstämningar med ledningen och att en mindre arbetsgrupp skapats för frågan. Nämnden tar informationen till protokollet. 14 Digital Agenda Kompetens Föredragande: Mikael Andersson, Johan Engdahl Mikael var på nämndens decembermöte och föredrog ärendet som nu är klart för godkännande och beslut rörande IT-pedagogiskt kompetenscenter, e-serviceverkstäder och gemensam plattform för e-lärande. IT-pedagogiskt kompetenscenter IT-pedagogiskt resurscenter har fått positiv respons och bör inrättas. Två tjänster bör tillsättas med uppgift att omvärldsbevaka, trendspana, ge rekommendationer för standarder inom regionen, konferenser och seminarier, fortbildning av IT-pedagoger och direkta erbjudanden till skolledare. Fokus bör vara på grundskola och gymnasieskola. Detta kräver en utbyggnad av AV- Media med två tjänster. Det handlar om 1,7 miljoner kronor och det innebär en höjning från 0,07% till 0,08% av skatteunderlaget under en treårsperiod. Avgränsning viktigt, hur är tanken kring Komvux? Det finns olika behov inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen och Komvux bör inte prioriteras här. Integration är viktigt att tänka på i denna fråga. E-serviceverkstäder E-serviceverkstäder bör inrättas vid folkbiblioteken och Regionbiblioteket bör erbjuda folkbiblioteken stöd vid uppstarten av detta. Kungliga biblioteket har medel för regionbiblioteken att söka och det bör regionbiblioteket bevaka. Just nu rekryteras en person som kan arbeta med detta. Gemensam plattform för e-lärande

Protokoll 16 Det finns ingen efterfrågan på detta och därmed avråder Mikael från att inrätta en gemensam plattform för e-lärande. Han menar också att det är svårt att samordna en sådan plattform. Nämnden godkänner utredarens slutrapport och AV-Media får i uppdrag att skicka ut ett förslag till kommunerna om nästa steg och fördelning av kostnader. 15 AV-Media verksamhetsberättelse och bokslut Föredragande: Johan Engdahl AV-Medias bokslut för 2016 visar på ett överskott med 3000 kronor. På intäktssidan fick man in medlemsavgifter enligt budget. Kostnaden för personal blev lägre än beräknat då delar av lönekostnaden för Johan har tagits av Regionbibliotekets budget då hans arbete även innefattat deras verksamhet under året. Kursverksamheten har minskat, mest beroende på att Skapande skola-verksamheten försvann. Utlåningsstatistiken är i princip konstant, se nedanstående tabell. Utlånade AV-läromedel till skolan 2016 A B C E Kommun Förskola Grundsk Gymn Komv 2016 2015 Förändring Borgholm 40 7892 582 0 8514 7914 600 Emmaboda 246 8391 1422 0 10059 9668 391 Hultsfred 39 9193 1297 0 10529 10383 146 Högsby 35 2883 254 608 3780 3133 647 Kalmar 451 44594 9900 2338 57283 58981-1698 Mönsterås 26 8912 1026 65 10029 10817-788 Mörbylånga 256 15800 0 0 16056 17716-1660 Nybro 234 14557 0 838 15629 15766-137 Oskarshamn 148 18604 3245 0 21997 21871 126 Torsås 203 5542 4268 0 10013 8557 1456 Vimmerby 32 7675 1647 973 10327 10978-651 Västervik 63 23342 3108 1162 27675 28338-663 Summa 1 773 167 385 26 749 5 984 201 891 204 122-2 231

Protokoll 17 Filmer från AV-Media Kalmar län: Ökar likvärdigheten Lagligt (institutionella rättigheter) Kvalitetsgranskat Samlat, tillgängligt och sökbart med bonusmaterial Åldersanpassat Mer UR än UR Play Reklamfritt Filmer, radioprogram och teknisk utrustning är nu ännu mer tillgängliga, synliga och satta i pedagogiska sammanhang. Digitalt berättande, kritisk användning av nätet och programmering i förskola och skola utvecklas ständigt. Föreläsningar för skolledare, lärarutbildare, pedagoger och elever finns numer på Youtube. En AV-Mediadag för modersmålslärare har genomförts under 2017. Nämnden godkänner bokslut och verksamhetsberättelse för AV-media 2016. 16 Microfonden Föredragande: Gudrun Einefors Coompanion har ett regeringsuppdrag att främja kooperativt företagande genom lokal och regional affärsutveckling. De har regionala, nationella och internationella nätverk och 25 kontor i hela landet med 125 medarbetare. De finansieras av Tillväxtverket, Svenska institutet, EU/Interreg, Arbetsförmedlingen med flera. Alla kommuner är medlemmar. Mikrofonden är en produktportfölj som erbjuder utlåning. Utlåning sker via avtal med Entreprenörinvest som består av Kampradpengar. De förmedlar även andra finansiärers produkter och tillhandahåller mentorskap. Näringslivet är medlemmar. Lånen är tänkta att kompensera för egen insats i uppstart av företag. Mikrofonden fungerar som en självständig enhet inom Coompanion. Mikrofonden vänder sig till lokala aktörer som driver lokal utveckling. Det kan vara mikroföretag, kooperativa företag, föreningar, samhällsentreprenörer, stiftelser och samfund eller nätverk av olika slag. Mikrofond Smålands finansiärer: Privata aktörer företag, banker samt Entreprenörinvest Offentliga aktörer kommuner, Regionförbund Kompetens och nätverk från styrelse och samarbetsaktörer

Protokoll 18 Finansiärerna ska ha möjlighet att styra sitt investeringsområde/målgrupp. Diskussion Fonden fungerar som en gammeldags sparbank, och erbjuder på ett lokalt plan både mentorskap och affärsutveckling. Hur används fonden? Detta är så pass nytt att statistik inte finns i dagsläget. Vem bestämmer vilka projekt som beviljas lån? Det är styrelsen som beslutar. Det är viktigt att det inte uppstår en konkurrenssituation med ALMI. Tanken med Mikrofonden är att det handlar om mindre kapital och den vänder sig dessutom både till potentiella företagare samt ideella projekt som inte har möjlighet att få stöd på annat håll. Det finns dock inte medel för att marknadsföra systemet så det är viktigt att vi hjälps åt att sprida detta. Nämnden beslutar att ta informationen till protokollet. 17 ANDT-strategi för länet (alkohol, narkotika, doping och tobak) Föredragande: Olof Emilsson Ett förslag till ny ANDT-strategi har tagits fram då den föregående inte gäller längre. Under 2016 antogs en ny nationell strategi som gäller 2016-2020. Strategin innehåller 6 mål: Tillgång till alkohol, narkotika, doping och tobak ska minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt.

Protokoll 19 Regionala strategin: Gäller 2017-2021 Innehåller 40 insatser fördelade på fem mål där regionala och lokala aktörer är satta som ansvariga. Exempel på kommunernas ansvar i strategin är att; Grund- och gymnasieskolor ska ha en ANDT-policy. Användning av arbetssättet samordnad individuell plan (SIP) i länets kommuner. Länsstyrelsen vill undvika regionala stuprör och strategin ska förankras och användas. Den ska ses som ett hjälpmedel till lokala nivån. Tanken är att samma strategi ska genomsyra nationell, regional och lokal nivå. För länet är siffrorna för alkohol sämre än riket, narkotika förhållandevis bra i högstadiet, men på gymnasiet samma nivå som riket. Doping i nivå som riket, tobak sämre än riket. För alla indikatorer ska talen minska enligt strategin. Strategin skickas ut för beslut i kommunstyrelserna. Nämnden godkänner rapporten. 18 Övriga frågor a) Kommunförbundets säte Arbetsgruppen för bildandet av kommunförbundet har lyft frågan om ett framtida säte för förbundet. En frågeställning kring detta skickades ut inför dagens nämndssammanträde. Diskussion Frågan om säte bör diskuteras parallellt med formandet av en regionkommun. Hänsyn bör bland annat tas till frågor om stora och små kommuner och regionala offentliga arbetsplatsers placeringar. Några reflektioner som lyftes var; Regionbildningsfrågan - handlar inte bara om lokalisering utan också var verksamheten i praktiken bedrivs. En samlokalisering med regionkommunen är en möjlighet. Kents Johanssons rapport ligger till grund för den fortsatta utredningen. Det bör göras en objektiv regionalpolitisk analys om sätets placering.

Protokoll 20 Beslut Presidiet får, tillsammans med arbetsgruppen, i uppdrag att utreda frågan närmare. b) Arbetet med tillgänglighet Frågan om arbetet med tillgänglighet i länet lyfts. Information om detta ges på nästa PKN. c) Funka för livet Information om att mässan Funka för livet går av stapeln i Kalmar sportcentrum den 4-5 maj. d) EKO-projektet Projektet har fått dispens med att inkomma med en ansökan för genomförande till den 31 mars av ESF-rådet. Vid dags datum är kommunerna Västervik och Kalmar med tillsammans med Landstinget, Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet och Regionförbundet i samverkan med Kalmar läns museum, Fryshuset och Rädda Barnen Kalmar län. e) Yrkes- och YH-nätverk Det konstateras att det var en 20% utökning av YH-utbildningarna i år och Kalmar län fick bara en beviljad. Bland annat Capellagården och Gamleby folkhögskola har genom detta förlorat viktiga delar. Helena Nilsson och Peo Fahlström, Regionförbundet har gjort en analys av utfallet med YHutbildningarna. Den analysen önskar kommunerna få ta del av. Ett möte har också ägt rum på Regionförbundet där ett YH-nätverk bildades. Beslut Helena Nilsson och Peo Fahlström bjuds in till PKN för att redogöra för analys och nästa steg. Tomas Kronståhl Harald Hjalmarsson Cilla Ilhammar ordförande justerare sekreterare