Onsdagen den 31 januari klockan

Transkript

1 Protokoll 64 Organ Plats och tid Rådhuset, Kalmar Onsdagen den 31 januari klockan ande Tomas Kronståhl ordförande Anders Johansson Ann-Marie Fagerström Bertil Dahl Christina Davidsson Conny Tyrberg ej tjänstgörande ersättare Harald Hjalmarsson t o m 71 Helen Nilsson Henrik Nilsson Bokor Henrik Yngvesson vice ordförande t o m 65 Ingemar Lennartsson Lars Rosander Peter Wretlund tjänstgörande ersättare Stihna Johansson-Evertsson Övriga deltagare Charlotte G Brynielsson områdeschef Cilla Ilhammar sekreterare Karen Jensen 66 Zofia Makowska 68 Magnus Hammarstedt 69 Irene Tallhage Lönn 71 Olof Emilsson 64 Helen E Nilsson Ingrid Marmvik 70 Bo Nikolausson 70 Lars Malmborg 72 Utses att justera Stihna Johansson-Evertsson Paragrafer 61-73

2 Protokoll Dagordning Nämnden beslutar att godkänna föreliggande dagordning med följande tillägg till övriga frågor: a) Upphandling 62 Uppföljning av förmiddagens kommunstrategiska överläggning Föredragande: Tomas Kronståhl Det var en bra förmiddag med många intressanta föredragningar och inspel. Det finns ett behov av samverkan kring ungas alkohol- och droganvändning och vi kan lära mycket av varandra. En struktur behöver byggas upp för samverkan inom vården vilket underlättas genom kommunutredningens förslag på avtalssamverkan som möjliggör tydligare samarbete. Frågor som lyftes som exempel var: Kan vi enas kring en strategi om noll tolerans mot Cannabis för att minska användningen? Vi borde göra det svårare för ungdomarna att bruka droger. Förekomsten av narkotika på skolorna borde gå att stoppa. Vården av unga drogmissbrukare. Ungdomar kan plockas bort från sin hemmiljö kortsiktigt, men bör sedan komma hem igen på längre sikt. Har vi en bra organisation för detta? Diskussionen kring Agenda 2030 och hur den ska implementeras måste också diskuteras i ett regionalt forum då detta inte kan lösas lokalt. Nämnden beslutar att uppdra till kansliet att sammanställa förmiddagens synpunkter som hämtades in via Mentimeter och därefter initiera samtal med länsstyrelsen, landstinget och polisen kring ovanstående frågor. 63 Den regionala jämställdhetsstrategin Dnr 2018/ Föredragande: Helen E Nilsson Helen arbetar med jämställdhetsintegrering på Länsstyrelsen fick Länsstyrelsen ett uppdrag att ta fram en länsgemensam strategi. Det är en 10-årig strategi som innehåller alla nationella mål och olika främjande insatser. En systematik ska skapas i jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsen behöver bli tydligare i vilket stöd och vilka främjande åtgärder de kan erbjuda.

3 Protokoll 66 Handlingsplaner och mål finns inte i strategin eftersom kommunerna själva styr vilka insatser man vill göra. Det kan hända att kommunerna väljer att prioritera bland målen och inte arbetar med alla samtidigt. Strategin innefattar ett anslutningssystem som innebär: Att ställa sig bakom en gemensam viljeinriktning Att formalisera roller Att öka stödet, förbereda för JäMy Att synliggöra det gemensamma arbetet Vad får man om man ansluter sig? Ett intyg, en logga, stöd och dialog, nätverk, möjlighet att påverka och synas, goodwill Vad ansluter man sig till? Att ställa sig bakom strategin, att arbeta strategiskt med jämställdhet, att utse en kontaktperson Idag saknas kontaktpersoner i Torsås, Mörbylånga och Hultsfred för arbetet. Två viktiga datum Den 13 januari bjuds kommunchefer och förvaltningschefer till residenset klockan för att diskutera Pride och vad som händer sen. Den 8 mars släpps jämställdhetsstrategin och deras nya web-portal. Inbjudna till residenset är kommunchefer, kommunstyrelseordföranden, det regionala jämställdhetsnätverket, regionförbundet med flera. Nämnden har tidigare diskuterat vikten av jämställdhetsarbete som genomsyrar hela länet och detta anslutningssystem är ett bra exempel på detta. Nämnden beslutade att ge kansliet i uppdrag att skicka ut en uppmaning till kommunerna att ansluta sig till jämställdhetsstrategin som PKN ställer sig bakom. 64 Samverkan kring evenemang/andt Dnr 2017/ Föredragande: Olof Emilsson Olof lyfter frågan om kommunsamverkan och utlåning av personal mellan kommunerna vid publika evenemang. Många ungdomar besöker evenemang i andra kommuner än sin hemkommun och det skulle underlätta om personal som är känd för ungdomarna fanns på plats. Belastningen ökar också mycket på kommunens personal vilket gör att förstärkning behöver kallas in vid stora evenemang. Det finns ett nätverk som arbetar med evenemang regionalt som leds av Karin Ekebjär på Regionförbundet. Kanske kan det nätverket få i uppdrag att se över organisationen

4 Protokoll 67 kring detta? En skrivelse från Länsstyrelsen kan kanske hjälpa till att få kommunerna att låna ut personal till evenemang i andra kommuner. Olof tar också upp noll tolerans mot narkotiska preparat under publika evenemang. Vidare efterfrågar han ett tydligt ställningstagande om att bestämmelser i alkohollagen ska efterlevas. Från arrangörens sida vill de att särskilt fokus läggs på att bestämmelserna om innehav och förtäring för de besökare som är under 20 år efterlevs. Länsstyrelsen skickar ut ett pressmeddelande om detta som Olof önskar att kommunerna ställer sig bakom. Nämnden beslutar att Länsstyrelsen skriver en uppmaning till kommunerna om utlåning av personal under publika evenemang som PKN ställer sig bakom. att lyfta frågan om utlåning av personal vid publika evenemang i det regionala nätverket. att ställa sig bakom Länsstyrelsens pressmeddelande om nolltolerans under publika evenemang. 65 Aktuella frågor från socialtjänsten - LSS Föredragande: Cilla Ilhammar Reglerna för LSS ändrades under förra året så att kostnaderna för personer med ett grundläggande behov av assistans under 20 timmar ska tas av kommunerna istället för av Försäkringskassan. Kommunerna har ombetts rapportera vilka konsekvenser de nya reglerna fått. 7 av 12 kommuner har svarat och sammanfattningsvis kan sägas att det är svårt att göra generella bedömningar utan individuella prövningar görs. Det skapar merjobb och ökade kostnader för kommunerna. I de fall då Försäkringskassan och kommunen inte är överens prövas beslutet i domstol och vanligtvis beviljas inhibition i väntan på dom. Nämnden beslutade att godkänna rapporten och avvakta regeringens nya riktlinjer som kommer den 1 juli 1018.

5 Protokoll Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Sydost Dnr 2017/ Föredragande: Karen Jensen Mål med Miljösamverkan Sydost Skydda hälsa och miljö Säkra livsmedel Nå uppsatta miljömål och medverka till en hållbar utveckling Likvärdig handläggning av ärenden inom våra län Genom att Genomföra 4 projekt per år enligt önskemål från kommuner och länsstyrelser Genomföra utbildningar Fånga upp och lyfta fram bra lokala exempel Genomförda projekt och temadagar 2017 Miljö: Tillsyn inom vattenskyddsområden Riktlinjer för dagvattenutsläpp Enskilda avlopp, när är infiltrationen inte längre godkänd ur hälso- och miljösynpunkt? Löpande samordning: Nedlagda kommunala deponier Livsmedel: Provtagning av egengjorda såser och röror Temadagar: 8 temadagar, 421 deltagare Tillsyn inom vattenskyddsområden Länsstyrelsen i Skåne har analyserat vattentäkter. I 81% av vattentäkterna hittade man miljögifter. Det vatten vi har måste vi ta hand om och skydda. Riktlinjer för dagvattenutsläpp: Dagvatten kan innehålla Tungmetaller exempelvis bly, kadmium Rester av bekämpningsmedel Brandskum Oljor Färgrester Mikroplaster (slitage av däck) Gemensamma inspektioner Tillsyn på verksamheter och ansvariga för dagvattendammarna från februari till juli 2018 Fokus på genomgång av utsläpp till dagvattnet Inspektionsunderlaget skickas inför tillsynsbesöket Utbildningar Dagvattenhandläggning i praktiken (54 deltagare)

6 Protokoll 69 Skötsel av dagvattendammar (webbutbildning) Information om resultatet Verksamhetsplanen 2018 Livsmedel: Projekt Samsyn Miljö: Riktlinjer för dagvattenutsläpp, tillsyn på verksamheter och dagvattendammar Industriutsläppsdirektivet Sätt P för fosforn Tillsyn inom vattenskyddsområden Samordning av arbetet med de nedlagda kommunala deponierna Nämnden beslutade att godkänna verksamhetsberättelsen och verksamhetsplanen för Miljösamverkan Sydost. 67 Skolskjutsar Föredragande: Tomas Kronståhl och Charlotte G Brynielsson Bakgrund Efter nämndens möte i november där skolskjutsarna diskuterades har frågan utretts vidare. Skolskjutsarna ingår inte i skatteväxlingen. Man har en skolskjutsplanerare för åtta kommuner och nu när ytterligare fyra kommuner tillkommer blir det mer administration, särskilt som två av de som tillkommer är stora kommuner (Västervik och Oskarshamn). Fakturering av skolskjutsarna gjordes i december och kommunerna har betalat. Diskussion Synpunkter lyfts kring kvaliteten med skolskjutshanteringen i olika kommuner, där en del inte är helt nöjda. Frågan ställs också hur fördelningen av kostnaderna gjorts. KLT bjuds in för en ny diskussion om skolskjutsarna. Frågan bör också lyftas i Trafikstyrelsen. Ytterligare en del som behöver hanteras är att fler och fler åker enskild skolskjuts. Detta måste begränsas. Nämnden beslutade att KLT bjuds in till nästa nämndssammanträde för vidare dialog.

7 Protokoll 70 KLT återkommer med en redovisning på hur kostnaderna för den nya skolskjutsplaneraren har fördelats mellan kommunerna. 68 CaSYPoT Dnr 2016/ Föredragande: Zofia Makowska Zofia är projektledare för CaSYPoT som står för Capacity Building and Strategic Youth Policy and Transnational cooperation. Projektets idé är att genomföra en enkät som baseras på vår svenska Lupp-enkät inom ERB. Resultatet av enkäten ska utgöra underlag till ungdomsstrategier som ska tas fram i de kommuner och organisationer som ingår i projektet. Ett antal verktyg för ungdomsinflytande ska också testas i projektet. Projektpartners är Emmaboda kommun och Linnéuniversitetet, Klaipeda universitet och Klaipeda Region i Litauen, Slupsk, Bartoszyce och Gdansk Universitet i Polen, Gusev, Svetlogorsk och Immanuel Kant Univetsitet och Euro Region Baltic. Projektets mål: Att förbättra gränsöverskridande samarbete hos lokala ERB-aktörer genom att skapa en gemensam kunskapsbaserad strategisk ungdomspolitik Aktiviteter: 2016 start av projektet och justering av undersökningen 2017 genomföra undersökningen och analysen, spridning av resultaten 2018 förbereda ungdomsstrategier, testa verktyg för dialog med ungdomar 2019 analys av förändringar, spridning av resultat 1600 ungdomar mellan år deltog i enkäten. Zofia redovisade delar av resultatet. Sammanfattningsvis kan man säga att svaren inte skiljer sig särskilt mycket åt mellan kommunerna oberoende av vilket land ungdomarna kommer från. Rapporten finns i sin helhet här: Nästa steg: Träffa ungdomar och prata med dem i kommunerna. Ungdomsstrategier i kommunerna och i ERB. Testa verktyg för dialog med ungdomar. Oskarshamns kommun har gjort liknande studier med Lupp i Sydafrika. De fann också att resultatet inte skiljer sig så mycket år mellan länderna.

8 Protokoll 71 Nämnden beslutade att: Godkänna rapporten. 69 Investeringsbehov Fiberutbyggnad Dnr 2017/ Föredragande: Magnus Hammarstedt WSP har genomfört en förstudie inom regionala fonden under 2017 kring investeringsbehovet av fiber till hushåll och företag. Rapporten innefattar alla hushåll samt fast arbetsställen. Fibernätet följer vägnätet och byggs till tomtgräns. Data baseras på anslutna hushåll och fasta arbetsställen Områden som är utbyggda är inte med. Ingen nätinformation om exempelvis outnyttjad kanalisation/svartfiber eller placering av noder finns med i underlaget. Investeringar på drygt 4 miljarder kronor för att nå tomtgräns återstår samt 245 miljoner kronor i anslutningar på tomten för att nå de nästan hushåll/företag som återstår. 2 miljarder täcks av genomförd eller planerad utbyggnad till år 2020 och anslutningar är kommersiellt relevant, baserat på att konsumentpriset är cirka kronor per anslutning. Ungefär anslutningar kostar över kronor. Det är viktigt att nyttja data och kartläggning för vidare analys och uppföljning av utbyggnad. Hur kommunicera rapport och analyser? Den 28 februari kommer en bredbandsskola att hållas som innefattar fiber och trådlösa nät. Nämnden beslutade att godkänna informationen. 70 Talent Coach Dnr 2017/ Föredragande: Bo Nikolausson och Ingrid Marmvik Ingrid Marmvik som är ny chef för Länsmusiken i Kalmar län presenterade sig. Talent Coach är en del av Länsmusiken som handlar om hållbar artistutveckling och leds av Bo Nikolausson. Talent Coach handlar bland annat om hur man startar företag och musikjuridik. Tanken är att man ska kunna leva på sin musik i Kalmar län och inte behöva flytta till någon storstad. Idag är det 10 företag som lever på sin musik inom ramen för Talent Coach. De samarbetar med Music- and event managementstudenterna. Music and tech är aktuellt nu för att bättre kunna nyttja ny teknik i branschen.

9 Protokoll 72 Talent Coach är i mångt och mycket ett näringslivsprojekt och Regionförbundet har varit en delfinansiär. En jämförelse görs med Region Dalarna där kommunerna gått in med medel baserat på invånarantalet. Små kommuner betalar 5 kr, större kommuner 6 kr och Regionförbundet 7 kr/invånare. En del av kommunerna i Kalmar län har stöttat med medel under 2017 och totalt fick man in kronor förra året. Detta kan jämföras med Dalarna som fick in motsvarande 3 miljoner kronor från kommunerna och regionen. Talent Coach har lokaler i Hultsfred, Oskarshamn, Kalmar och Västervik. Det är viktigt att vi tar ett ansvar i samtliga kommuner och ser en helhet. Hur informeras om detta i alla kommuner? Vem får informationen? Det har varit en liten organisation med små muskler och det behövs mer information. Kulturskolorna och kulturcheferna kan vara möjliga vägar att gå. Näringslivscheferna kan också vara mottagare av informationen. Nämnden beslutade att ta informationen till protokollet och att Talent Coach scannar av intresset i kommunerna. 71 Plan- och byggsamverkan information om nuläge Dnr 2017/ Föredragande: Irene Tallhage Lönn På nämndens möte i november föredrog länsarkitekten Pär Hansson och Irene ärendet om samverkan i plan- och byggfrågor mellan länen i sydöstra Sverige där syftet är att lyfta upp gemensamma frågor där kommunerna önskar kompetenshöjningar och vill verka för enhetlig och effektiv handläggning. Ett förslag togs därefter fram och skickades till kommunerna och länsstyrelsen för beslut. Förslaget innefattade länets kommuner samt Kronoberg, Blekinge och Gotlands kommuner. Övervägande positiva svar kom från kommunerna, men Hultsfred, Mörbylånga och Kalmar samt Länsstyrelsen var negativa. Länsstyrelsens motivering till att inte ingå i byggsamverkan är att Länsstyrelsen redan idag har ett regionalt samordningsansvar och att alla kommuner inte är representerade. De påtalade också i sitt svar att de inte var planerade att ingå i styrgruppen för arbetet, vilket de skulle ha velat. Enligt föredragande är det dock en missuppfattning att Länsstyrelsen inte skulle ingå i styrgruppen. Avsikten var tvärtom att de alltid skulle ges möjlighet att vara med. Förslaget till plan- och byggsamverkan bedöms därmed för närvarande inte vara genomförbart. En länsgemensam samverkan i Kalmar län vore önskvärt, men det är inte rätt tidpunkt nu. Vi får återkomma i frågan. Nämnden beslutade att godkänna informationen.

10 Protokoll Budkavle Dnr 2017/ Föredragande: Lars Malmborg Lars har fått ett uppdrag att skriva en budkavle på hur Kalmar län har arbetat med regionala frågor under åren. När Regionförbundet bildades 1997 fanns kommunförbundet parallellt. bildades när Regionförbundet blev permanent och kommunförbundet försvann. Nämndens uppdrag blev inte tydligt förrän efter den första mandatperioden. Ekonomin i Regionförbundet har varit en osäkerhetsfaktor eller svaghet under åren. Påtagligt är att landstingets och regionförbundets styrlogik skiljer sig mycket åt. Konsensus har präglat klimatet i Regionförbundet. I den blivande regionen blir det direktvalda politiker med en tydlig majoritet och opposition. En fråga som Lars tar upp är storleken på kommunförbundet. Kalmar län ligger efter när det gäller innovation och produktivitet. Ökat samarbete med Linnéuniversitetet och andra lärosäten samt omgivande näringsliv bör eftersträvas. Den stora uppgiften är att lyfta fram de visioner man har. Några farhågor är att den regionala utvecklingsnämnden blir tandlös. Risken är att kommunförbundet blir en nagel i ögat på den regionala utvecklingsnämnden. Nämnden beslutade att godkänna rapporten. 73 Övriga frågor a) Upphandling Frågan om att lyfta upphandling och överklaganden på nästa möte med PKN väcktes. Tomas Kronståhl Stihna Johansson-Evertsson Cilla Ilhammar ordförande justerare sekreterare

11 Signatursida Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare: Namn Stihna Johansson Evertsson Titel, Organisation justerare, PKN Datum & Tid :56:54 +01:00 Identifikationstyp SMS ( ) Identifikations-id id025e8d2fd76f42b38dcd3d43300a6d81 Namn Tomas Kronståhl Titel, Organisation PKN ordförande, PKN Datum & Tid :56:35 +01:00 Identifikationstyp SMS ( ) Identifikations-id id0b08dccf5ebe4bd69503aea8b036460a Validera dokumentet Användarvillkor Signatursida 1 av 1