för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet
Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering
Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning av hållbara mängder från ett antal aktörer Syftet har varit att Upptäcka vanligt förekommande fel och brister Oklarheter i verktygens instruktioner Förbättringsmöjligheter Skillnader i kvalitet Möjlighet att granska materialet Syftet har inte varit att bedöma förutsättningarna för hållbarhetsbesked utan snarare att bistå Energimyndigheten i utvecklingen av rapporteringen Granskningen har gjorts utifrån inskickade underlag samt intervjuer
Utsläpp = 0 fram till insamling av råvaran: Avfall, restprodukt Ja Grödor och primär råvara Nej En stor del av GHGminskningen bestäms i odlingssteget Källa: Energimyndigheten
Avfall och restprodukter Avfall - Hushållsavfall, använda frityroljor, slakteriavfall, avloppsslam m.m. Ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med En produkt får inte avsiktligt ges undermålig kvalitet för att klassas som avfall. Restprodukt (från jord- och skogsbruk) Halm, skal, grot, blast m.m. Material som kvarstår efter en slutförd process, vars huvudsyfte inte är att producera detta material och där processen inte avsiktligt ändrats för att producera materialet Restprodukt (från industriella processer) Samprodukter (om huvudprocessen avsiktligen ändras)
Typ av råvara Minsknin g av GHG utsläpp ska visas Uppfyllande av markkriterier ska visas Utsläpp fram till insamling av råvaran = 0 Grödor och annan primär råvara Ja Ja Nej Samprodukter från industriell Ja Ja Nej pocess Restprodukter a. från jordbruk, Ja Ja Ja skogsbruk etc. b. industriella restprodukter Ja Nej Ja Avfall Ja Nej Ja
Omfattning 15 aktörer har ingått i granskningen 4 har använt biogasverktyget 5 har använt biooljeverktyget 6 har använt eget underlag (ej verktygen) 5 intervjuer har genomförts Aktör Underlag Intervju 1 Biogasverktyget 2 Biogasverktyget 3 Biogasverktyget X 4 Biogasverktyget 5 Biogasverktyget 6 Biooljeverktyget X 7 Biooljeverktyget X 8 Biooljeverktyget 9 Biooljeverktyget 10 Biooljeverktyget 11 Egen beräkning 12 Egen beräkning X 13 Egen beräkning X 14 Egen beräkning 15 Egen beräkning
Gasformiga biobränslen. kontinuerlig/satsvis rötning av olika substrat, torrsubstanshalter, metanpotential rapporteringskraven gör att redovisningen måste ske per parti samrötning med flera olika substratkategorier och utbytesförhållanden annan infrastruktur HBK Biogasredovisning - Produktion av biogas Företag: Företagsnamn Rapportperiod 2011-01-01-2012-12-31 Substrat till biogasproduktion Substrat Region Parti nr Ursprung Substrat, typ Användning av normalvärde, Ja/Nej Ingående lagermängd, ton (våtvikt) Mängd till anläggning eller till lager, ton (våtvikt) Utgående lagermängd, ton (våtvikt) Gasformiga bränslen något knepigare att hantera ur GHGredovisningssynpunkt Torrsubstanshalt, % Mängd till biogasproduktion, ton (våtvikt) Specifik gasproduktion, Nm3/ton Gasproduktio n, teoretisk, Nm3 (tusental) Gasproduktio n, justerad, Nm3 (tusental) Faktor, gco2eq/ton ts Mängd CO2eq, ton 1 0 Summa till biogasproduktion 0 0 0 0 0 0 0.0 Transporter av substrat till anläggning eller till lager på anläggning Substrat Parti nr Mängd, Avstånd, ton km Typ av fordon Bränsle Returfrakt, ja/nej Faktor, gco2eq/ tonkm Mängd CO2eq, ton Summa transport 0 0.0 Biogasproduktion (process) Mängd Faktor, gco2eq / enhet Mängd Mängd g CO2eq, ton CO2eq/MJ Elenergi, MWh (nordisk elmix) 453 600 0.0 #DIV/0! Värme (MWh): Insatsvaror (kg): Bränsle till arbetsmaskiner Metanförlust Defaultvärde för produktionsanläggning, % av produktionen 2.5% 0.0 23.0 0.0 #DIV/0! Summa process 0.0 Producerad biogas, metanhalt, % 63% Fackling, Nm3 (tusental) Intern användning för uppvärmning Biogasproduktion till uppgradering och extern användning, Nm3 (tusental) Försäljning av rågas eller annan extern användning än till fordonsbränsle, t ex värmeproduktion, Nm3 (tusental) Producerad biogas till uppgradering 0 Instruktioner - översikt Instruktioner Dölj tomma rader Växthusgasberäkning Växthusgasberäkning Gasproduktion Växthusgasberäkning
Samprodukt 0.2 MJ bi-produkt/mj råvara Allokeringsfaktor 0.71 % Flytande biobränslen Beräkning av total utsläppsminskning i förhållande till fossilt referensbränsle Vilka utsläpp som ska ingå från bränslekedjan beror på typ av biobränsle, klassning som restprod. etc. Odlingen den i särklass största posten (N2Oemissioner, markanvändningsförändringar, gödsling) Resultat av beräkningar g CO2eq/MJ Allokeringsfaktor Fördelning av emissioner: 20.71 71% e ec Odling av råvaror Vägtranspo Sjötranspor Lagring rter ter esca ecc e l Förändring i kollager 0.00 71% 0% 5% 0% 1% 0% e p Bearbeting 11.35 14% Oljeutvinning 4.95 71% eec Oljeraffinering 6.40 100% 45% e sca Kollager 0.00 71% Fyll i 11% e cc Avskiljning och lagring CO 2 0.00 100% uppgifter nedan e td Transport och lagring 3.17 Total utsläppsminskning: 35% Lagring 0.53 100% ep el 24% Vägtransporter 0.15 100% 0% Sjötransporter 2.49 100% e u Användning av bränslet 0.00 100% Övrigt 0.00 100% E Totala emissioner 49.75 g CO 2eq/MJ Fossil motsvarighet: 77.00 CO2eq/MJ Senaste ändring gjordes: 2012-03-16 11:00 Börja här! Ange bioolja och värmevärde: > Tallbeckolja (38 000 MJ/ton) 0 Från vilken världsdel importeras biooljan? > Nordamerika Skriv in ursprungsland: - Flytande biobränsle för värmeproduktion Ange typ av biobränsle och ändamål > Är biooljan en restprodukt eller ett avfall OBS! Om biooljan är en restprodukt eller ej har stor inverkan på den totala utsläppsminskningen. Att Enligt STEMFS2011:2? biooljan i något steg i processen är en restprodukt innebär inte att slutprodukten definieras som en restprodukt. Mer information om vilka biooljor som klassas som restprodukter FALSE finns i STEMFS2011:2. Inmatning av data Sammanfattning Utdata Odling, eec Välj typ av råvara: > Raps CO 2 från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Använda egna värden eller standardvärden? > Standardvärden CH 4 från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Ange INTE värden nedan! N 2O från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Energiåtgång i odling Diesel Ange ej liter/ha och år Gödsling etc. g CO2 g CH4 g N2O Kvävegödsel (kg N) Ange ej kg per ha och år: 0 CaO-gödsel (kg CaO) Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 K2O-gödsel (kg K2O) Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 P2O5-gödsel (kg P2O5) Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 Pesticider Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 0 0 0 N2O-emissioner från mark (kg N) Ange ej kg per ha och år: 0 N2O-emissioner från mark kan beräknas med andra verktyg till exempel BioGrace (www.biograce.com) Sker ändrad markanvändning (LUC), e l? > Nej 0.00 g CO2/MJ bränsle Mer information om förändrad markanvändning finns i STEMFS2011:2. För beräkningen Totala emissioner: 29.00 g CO2eq/MJ av förändrad markanvändning kan andra verktyg användas (www.biograce.com) Bearbetning-Oljeframställning, ep Ange emissioner från bearbetning: > Egna värden g CO2eq/MJ bränsle <------------ OBS! Emissioner från bearbetning kan beräknas med andra verktyg, t.ex. BioGrace, (www.biograce.com). Totala emissioner: 9.3 g CO2eq/MJ Utbyte i processen Ange ett Eget värde eller välj "okänd". Olja 0.5 MJ olja/mj råvara "okänd" innebär att ett restriktivt värde används. Energitillförsel Elektrisk energi 0.09 MJ/MJ olja Välj elmix > Nordisk elmix Emissioner, el 3.15 g CO2eq/MJolja Ånga till olejutvinning 0.08 MJ/MJ olja Verkningsgrad för ångprocessen 0.9 % Emissioner, ånga 6.11 g CO2eq/MJolja Bränsle till ångproduktion > Naturgas
Övergripande kommentarer (1) Stor skillnad i kvalitet på underlagen, speciellt bland dem som inte använt Energymyndighetens beräkningsverktyg Svårt för en extern granskare att bedöma underlag som inte har ett tydligt gemensamt gränssnitt och metodik Ska underlagen bedömas behöver troligen uppgifter inhämtas från aktörerna för att få en fullständig redovisning Olika syn på vad som anses vara en tillräcklig redovisning Om man inte vill använda verktygen bör det finnas någon typ av rapporteringinstruktion att följa så att väsentliga delar finns med
Utgå från de guider som finns tillgängliga Instruktion för biooljeverktyget Guide för biogasverktyget (Energigas Sverige) PM om samrötning på Energimyndighetens webbplats Beräkningsexempel på Energimyndighetens webbplats Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen beräkningsexempel enligt STEMFS 2001:2
Underlagen måste vara möjligt att granska Rapporteringsskyldig ska upprätta ett kontrollsystem som används för att säkerställa och visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda Uppgifter som rapporteras ska granskas av en oberoende granskare Granskningen ska säkerställa att kontrollsystemet uppfyller sitt syfte, att uppgifterna är tillförlitliga och korrekta, detta sker genom granskning av kontrollsystemet vilket kan vara problematiskt med varierande underlag
Övergripande kommenterer (2) Förbättringar för rapportering med egna underlag som föreslås: Hela produktionskedjan omfattas, därmed viktigt att information om hållbarhetsegenskaper förs vidare i kedjan Var tidigare information härstammar ifrån måste framgå Tydliggöra råvarans ursprung Tydlig redovisa och beskriva beräkningar för uppfyllande av hållbarhet och hur dessa kopplar till aktörens verksamhet Viktigt att siffrorna kan följas bakåt Ett tips är att göra beräkningarna i Energimyndighetens verktyg och sedan även beskriva valen och antaganden i ett dokument
Synpunkter från intervjuer (1) Rapportering av små mängder, till exempel i egna fordon har i vissa fall undvikits då de administrativa kostnaderna skulle överstiga skattesubventionen Enklare om varje del i kedjan hade egna hållbarhetsbesked Fler delnormalvärden efterfrågas för till exempel spannmål och transport av olika råvaror Vissa aktörer är tveksamma till STEMs tolkning av RED Andra system har chans att vinna större acceptans på en internationell marknad
Synpunkter från intervjuer (2) I vissa fall anses det enklare att använda egna beräkningar varför Energimyndighetens verktyg inte alltid använts Vore bra om möjlighet fanns att lägga till egna ingångsvärden Vissa aktörer har antagit att aktören tidigare i kedjan har ett hållbarhetsbesked, här behövs mer tydlighet. Den som odlar råvaran bör ha ett hållbarhetsbesked
Biogasverktyget Kräver tid och engagemang men upplevs välgjort och fyller väl sitt syfte Viktigt att administrativa delarna inte överskuggar den positiva betydelsen av en biogasutbyggnad transport av substrat för biogasproduktion
Förbättringsmöjligheter Möjligheter att kunna ange siffror från leverantörer i biooljeverktyget Vore bra med fler delnormalvärden
Nytt projekt om social LCA Sociala aspekter och biodrivmedelsproduktion kommer att studeras i ett nytt projekt Social and socioeconomic aspects from vehicle fuels Genom social livscykelanalys (slca) kommer de sociala konsekvenserna av biodrivmedel och fossila drivmedel att utvärderas. Projektet genomförs av IVL och KTH och kommer att pågå till oktober 2013.
Tack för uppmärksamheten! Jonas Höglund IVL Svenska Miljöinstitutet Enheten för klimat och hållbara samhällssystem jonas.hoglund@ivl.se 08-598 56 359