Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet



Relevanta dokument
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

Hållbarhetskriterier för biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Hållbarhetskriterier för biogas

Svensk författningssamling

SP Biogasar häng med!

HBK Biogasredovisning. - Instruktioner. För version 1.0 av verktyget daterat

biobränslen - regelverket Per Wollin - Energimyndigheten

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Version (27)

OKQ8 och hållbar bilism

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Forum för hållbara bränslen

RAPPORT. Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen. Beräkningsexempel enligt STEMFS 2011:2

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN

Flytande biobränsle 2016

Statens energimyndighets författningssamling

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Skattefrågor vid försäljning av biogas som el/fordonsgas. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

För frågor kring verktyget kontakta Carl-Magnus Pettersson, telefon eller e-post

Drivmedelsfakta 2012

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015

Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen;

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Svensk författningssamling

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Biogas och miljön fokus på transporter

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 100%

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Svensk författningssamling

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.

Statens energimyndighets författningssamling

Jordbruk, biogas och klimat

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013

Statens energimyndighets författningssamling

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Remissvar från Gröna Bilister gällande

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen

Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0 ER 2012:27

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Förnybarenergiproduktion

Regeringens proposition 2016/17:217

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk

Drivmedelsfakta 2011

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

av hållbarhetskriterierna Anvisning för lämnande av rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna till Energimyndigheten

Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Statens energimyndighets författningssamling

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 2.0 ER 2011:23

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

2. Godkänd rapportering 108

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Hållbara drivmedel 2016/17

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Bilaga: Beräkningsunderlag

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Marknadsanalys av substrat till biogas

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Möjligheter och risker vid samrötning

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Transkript:

för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering

Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning av hållbara mängder från ett antal aktörer Syftet har varit att Upptäcka vanligt förekommande fel och brister Oklarheter i verktygens instruktioner Förbättringsmöjligheter Skillnader i kvalitet Möjlighet att granska materialet Syftet har inte varit att bedöma förutsättningarna för hållbarhetsbesked utan snarare att bistå Energimyndigheten i utvecklingen av rapporteringen Granskningen har gjorts utifrån inskickade underlag samt intervjuer

Utsläpp = 0 fram till insamling av råvaran: Avfall, restprodukt Ja Grödor och primär råvara Nej En stor del av GHGminskningen bestäms i odlingssteget Källa: Energimyndigheten

Avfall och restprodukter Avfall - Hushållsavfall, använda frityroljor, slakteriavfall, avloppsslam m.m. Ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med En produkt får inte avsiktligt ges undermålig kvalitet för att klassas som avfall. Restprodukt (från jord- och skogsbruk) Halm, skal, grot, blast m.m. Material som kvarstår efter en slutförd process, vars huvudsyfte inte är att producera detta material och där processen inte avsiktligt ändrats för att producera materialet Restprodukt (från industriella processer) Samprodukter (om huvudprocessen avsiktligen ändras)

Typ av råvara Minsknin g av GHG utsläpp ska visas Uppfyllande av markkriterier ska visas Utsläpp fram till insamling av råvaran = 0 Grödor och annan primär råvara Ja Ja Nej Samprodukter från industriell Ja Ja Nej pocess Restprodukter a. från jordbruk, Ja Ja Ja skogsbruk etc. b. industriella restprodukter Ja Nej Ja Avfall Ja Nej Ja

Omfattning 15 aktörer har ingått i granskningen 4 har använt biogasverktyget 5 har använt biooljeverktyget 6 har använt eget underlag (ej verktygen) 5 intervjuer har genomförts Aktör Underlag Intervju 1 Biogasverktyget 2 Biogasverktyget 3 Biogasverktyget X 4 Biogasverktyget 5 Biogasverktyget 6 Biooljeverktyget X 7 Biooljeverktyget X 8 Biooljeverktyget 9 Biooljeverktyget 10 Biooljeverktyget 11 Egen beräkning 12 Egen beräkning X 13 Egen beräkning X 14 Egen beräkning 15 Egen beräkning

Gasformiga biobränslen. kontinuerlig/satsvis rötning av olika substrat, torrsubstanshalter, metanpotential rapporteringskraven gör att redovisningen måste ske per parti samrötning med flera olika substratkategorier och utbytesförhållanden annan infrastruktur HBK Biogasredovisning - Produktion av biogas Företag: Företagsnamn Rapportperiod 2011-01-01-2012-12-31 Substrat till biogasproduktion Substrat Region Parti nr Ursprung Substrat, typ Användning av normalvärde, Ja/Nej Ingående lagermängd, ton (våtvikt) Mängd till anläggning eller till lager, ton (våtvikt) Utgående lagermängd, ton (våtvikt) Gasformiga bränslen något knepigare att hantera ur GHGredovisningssynpunkt Torrsubstanshalt, % Mängd till biogasproduktion, ton (våtvikt) Specifik gasproduktion, Nm3/ton Gasproduktio n, teoretisk, Nm3 (tusental) Gasproduktio n, justerad, Nm3 (tusental) Faktor, gco2eq/ton ts Mängd CO2eq, ton 1 0 Summa till biogasproduktion 0 0 0 0 0 0 0.0 Transporter av substrat till anläggning eller till lager på anläggning Substrat Parti nr Mängd, Avstånd, ton km Typ av fordon Bränsle Returfrakt, ja/nej Faktor, gco2eq/ tonkm Mängd CO2eq, ton Summa transport 0 0.0 Biogasproduktion (process) Mängd Faktor, gco2eq / enhet Mängd Mängd g CO2eq, ton CO2eq/MJ Elenergi, MWh (nordisk elmix) 453 600 0.0 #DIV/0! Värme (MWh): Insatsvaror (kg): Bränsle till arbetsmaskiner Metanförlust Defaultvärde för produktionsanläggning, % av produktionen 2.5% 0.0 23.0 0.0 #DIV/0! Summa process 0.0 Producerad biogas, metanhalt, % 63% Fackling, Nm3 (tusental) Intern användning för uppvärmning Biogasproduktion till uppgradering och extern användning, Nm3 (tusental) Försäljning av rågas eller annan extern användning än till fordonsbränsle, t ex värmeproduktion, Nm3 (tusental) Producerad biogas till uppgradering 0 Instruktioner - översikt Instruktioner Dölj tomma rader Växthusgasberäkning Växthusgasberäkning Gasproduktion Växthusgasberäkning

Samprodukt 0.2 MJ bi-produkt/mj råvara Allokeringsfaktor 0.71 % Flytande biobränslen Beräkning av total utsläppsminskning i förhållande till fossilt referensbränsle Vilka utsläpp som ska ingå från bränslekedjan beror på typ av biobränsle, klassning som restprod. etc. Odlingen den i särklass största posten (N2Oemissioner, markanvändningsförändringar, gödsling) Resultat av beräkningar g CO2eq/MJ Allokeringsfaktor Fördelning av emissioner: 20.71 71% e ec Odling av råvaror Vägtranspo Sjötranspor Lagring rter ter esca ecc e l Förändring i kollager 0.00 71% 0% 5% 0% 1% 0% e p Bearbeting 11.35 14% Oljeutvinning 4.95 71% eec Oljeraffinering 6.40 100% 45% e sca Kollager 0.00 71% Fyll i 11% e cc Avskiljning och lagring CO 2 0.00 100% uppgifter nedan e td Transport och lagring 3.17 Total utsläppsminskning: 35% Lagring 0.53 100% ep el 24% Vägtransporter 0.15 100% 0% Sjötransporter 2.49 100% e u Användning av bränslet 0.00 100% Övrigt 0.00 100% E Totala emissioner 49.75 g CO 2eq/MJ Fossil motsvarighet: 77.00 CO2eq/MJ Senaste ändring gjordes: 2012-03-16 11:00 Börja här! Ange bioolja och värmevärde: > Tallbeckolja (38 000 MJ/ton) 0 Från vilken världsdel importeras biooljan? > Nordamerika Skriv in ursprungsland: - Flytande biobränsle för värmeproduktion Ange typ av biobränsle och ändamål > Är biooljan en restprodukt eller ett avfall OBS! Om biooljan är en restprodukt eller ej har stor inverkan på den totala utsläppsminskningen. Att Enligt STEMFS2011:2? biooljan i något steg i processen är en restprodukt innebär inte att slutprodukten definieras som en restprodukt. Mer information om vilka biooljor som klassas som restprodukter FALSE finns i STEMFS2011:2. Inmatning av data Sammanfattning Utdata Odling, eec Välj typ av råvara: > Raps CO 2 från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Använda egna värden eller standardvärden? > Standardvärden CH 4 från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Ange INTE värden nedan! N 2O från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Energiåtgång i odling Diesel Ange ej liter/ha och år Gödsling etc. g CO2 g CH4 g N2O Kvävegödsel (kg N) Ange ej kg per ha och år: 0 CaO-gödsel (kg CaO) Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 K2O-gödsel (kg K2O) Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 P2O5-gödsel (kg P2O5) Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 Pesticider Ange ej kg per ha och år: 0 0 0 0 0 0 N2O-emissioner från mark (kg N) Ange ej kg per ha och år: 0 N2O-emissioner från mark kan beräknas med andra verktyg till exempel BioGrace (www.biograce.com) Sker ändrad markanvändning (LUC), e l? > Nej 0.00 g CO2/MJ bränsle Mer information om förändrad markanvändning finns i STEMFS2011:2. För beräkningen Totala emissioner: 29.00 g CO2eq/MJ av förändrad markanvändning kan andra verktyg användas (www.biograce.com) Bearbetning-Oljeframställning, ep Ange emissioner från bearbetning: > Egna värden g CO2eq/MJ bränsle <------------ OBS! Emissioner från bearbetning kan beräknas med andra verktyg, t.ex. BioGrace, (www.biograce.com). Totala emissioner: 9.3 g CO2eq/MJ Utbyte i processen Ange ett Eget värde eller välj "okänd". Olja 0.5 MJ olja/mj råvara "okänd" innebär att ett restriktivt värde används. Energitillförsel Elektrisk energi 0.09 MJ/MJ olja Välj elmix > Nordisk elmix Emissioner, el 3.15 g CO2eq/MJolja Ånga till olejutvinning 0.08 MJ/MJ olja Verkningsgrad för ångprocessen 0.9 % Emissioner, ånga 6.11 g CO2eq/MJolja Bränsle till ångproduktion > Naturgas

Övergripande kommentarer (1) Stor skillnad i kvalitet på underlagen, speciellt bland dem som inte använt Energymyndighetens beräkningsverktyg Svårt för en extern granskare att bedöma underlag som inte har ett tydligt gemensamt gränssnitt och metodik Ska underlagen bedömas behöver troligen uppgifter inhämtas från aktörerna för att få en fullständig redovisning Olika syn på vad som anses vara en tillräcklig redovisning Om man inte vill använda verktygen bör det finnas någon typ av rapporteringinstruktion att följa så att väsentliga delar finns med

Utgå från de guider som finns tillgängliga Instruktion för biooljeverktyget Guide för biogasverktyget (Energigas Sverige) PM om samrötning på Energimyndighetens webbplats Beräkningsexempel på Energimyndighetens webbplats Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen beräkningsexempel enligt STEMFS 2001:2

Underlagen måste vara möjligt att granska Rapporteringsskyldig ska upprätta ett kontrollsystem som används för att säkerställa och visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda Uppgifter som rapporteras ska granskas av en oberoende granskare Granskningen ska säkerställa att kontrollsystemet uppfyller sitt syfte, att uppgifterna är tillförlitliga och korrekta, detta sker genom granskning av kontrollsystemet vilket kan vara problematiskt med varierande underlag

Övergripande kommenterer (2) Förbättringar för rapportering med egna underlag som föreslås: Hela produktionskedjan omfattas, därmed viktigt att information om hållbarhetsegenskaper förs vidare i kedjan Var tidigare information härstammar ifrån måste framgå Tydliggöra råvarans ursprung Tydlig redovisa och beskriva beräkningar för uppfyllande av hållbarhet och hur dessa kopplar till aktörens verksamhet Viktigt att siffrorna kan följas bakåt Ett tips är att göra beräkningarna i Energimyndighetens verktyg och sedan även beskriva valen och antaganden i ett dokument

Synpunkter från intervjuer (1) Rapportering av små mängder, till exempel i egna fordon har i vissa fall undvikits då de administrativa kostnaderna skulle överstiga skattesubventionen Enklare om varje del i kedjan hade egna hållbarhetsbesked Fler delnormalvärden efterfrågas för till exempel spannmål och transport av olika råvaror Vissa aktörer är tveksamma till STEMs tolkning av RED Andra system har chans att vinna större acceptans på en internationell marknad

Synpunkter från intervjuer (2) I vissa fall anses det enklare att använda egna beräkningar varför Energimyndighetens verktyg inte alltid använts Vore bra om möjlighet fanns att lägga till egna ingångsvärden Vissa aktörer har antagit att aktören tidigare i kedjan har ett hållbarhetsbesked, här behövs mer tydlighet. Den som odlar råvaran bör ha ett hållbarhetsbesked

Biogasverktyget Kräver tid och engagemang men upplevs välgjort och fyller väl sitt syfte Viktigt att administrativa delarna inte överskuggar den positiva betydelsen av en biogasutbyggnad transport av substrat för biogasproduktion

Förbättringsmöjligheter Möjligheter att kunna ange siffror från leverantörer i biooljeverktyget Vore bra med fler delnormalvärden

Nytt projekt om social LCA Sociala aspekter och biodrivmedelsproduktion kommer att studeras i ett nytt projekt Social and socioeconomic aspects from vehicle fuels Genom social livscykelanalys (slca) kommer de sociala konsekvenserna av biodrivmedel och fossila drivmedel att utvärderas. Projektet genomförs av IVL och KTH och kommer att pågå till oktober 2013.

Tack för uppmärksamheten! Jonas Höglund IVL Svenska Miljöinstitutet Enheten för klimat och hållbara samhällssystem jonas.hoglund@ivl.se 08-598 56 359