Budgetunderlag

Budgetunderlag 2019-2021 Februari 2018 Dnr EBM2018-152

Datum Sida 2018-02-28 1 (19) Dnr EBM2018-152 Budgetunderlag 2019-2021 Innehåll Inledning... 2 1. Yrkanden... 3 2. En ny verklighet... 3 2.1 Kraftigt ökat inflöde och allt fler komplexa ärenden... 3 2.2 Starkt efterfrågade i arbetet mot den organiserade brottsligheten... 8 2.3 Myndigheten hinner inte med projektärenden... 8 3. Tillkommande oväntade kostnader... 9 3.1 Utredningsnätet och andra tillkommande kostnader... 9 3.2 Åtgärder för att få en budget i balans... 10 3.3 Konsekvenser av åtgärder för en budget i balans... 11 3.4 Behov strukturellt underskott... 12 4 Anpassningar till en ny verklighet... 13 4.1 Hållbar kompetensförsörjning... 13 4.2 It och digitalisering... 14 4.3 Behov ny verklighet... 17 5 Förslag till finansiering... 17 5.1 Sammanfattning behov... 17 5.2 Äskanden och ny föreslagen anslagsnivå 2019-2021... 18 5.3 Övriga villkor... 18 5.4 Investeringar i anläggningstillgångar... 19 Bilaga 1. It-säkerhetsfrågor och mer om utredningsnätet Fleminggatan 14 Box 22098 104 22 Stockholm Tel 010-562 90 00 Fax 08-613 40 19 www.ebm.se

2 (19) Inledning Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska en myndighet årligen lämna budgetunderlag till regeringen med förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande räkenskapsåren. Budgetunderlaget lämnas in senast 1 mars. Ekobrottsmyndigheten (EBM) har i de senaste årens budgetunderlag återkommit till frågan om hur resursintensivt arbetet med den organiserade och grova ekonomiska brottsligheten är. Från och med 2018 har regeringen ökat EBM:s anslag (677 miljoner kronor 2018) med 7 miljoner kronor för arbetet mot den organiserade brottsligheten. Regeringens riktade satsning på arbetet mot skattebrott fortsätter också ytterligare tre år, och för det tillförs EBM 20 miljoner kronor 2018-2020. EBM drabbades under hösten 2017 av tillkommande och för myndigheten oväntade kostnader som sammantaget leder till ett prognostiserat underskott om 27 miljoner kr, i förhållande till tilldelade medel för 2018. EBM lämnade därför i januari 2018 en hemställan med behov av ytterligare medel för innevarande år för att täcka för myndigheten, i första hand, oförutsedda kostnader om 29 miljoner kr. Gemensamt för större delen av kostnaderna är att de är strukturellt påverkande och att de begränsar det ekonomiska utrymmet också för åren framöver. Kostnaderna kommer därför att påverka omfattningen på allt arbete och förväntas få mycket negativa konsekvenser för myndigheten, och framför allt för bekämpningen av den grova ekonomiska brottsligheten. Den ekonomiska brottsligheten är föränderlig och anpassas hela tiden till aktuella samhällssystem och strukturer. För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behöver EBM bedriva en modern, digitaliserad och effektiv verksamhet. En sådan rustning är dock inte möjlig med de ekonomiska förutsättningar som myndigheten står inför, varken när det gäller att hantera den uppkomna situationen med tillkommande årliga kostnader eller när det gäller att utveckla verksamheten för att bekämpa bl.a. den grövre och organiserade ekonomiska brottsligheten.

3 (19) 1. Yrkanden Ekobrottsmyndigheten hemställer att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att för 2019 öka ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten med 58 miljoner kronor till 746 miljoner kronor föreslå riksdagen att för 2020 ska ramanslaget för 4:4 Ekobrottsmyndigheten uppgå till 775 miljoner kronor föreslå riksdagen att för 2021 ska ramanslaget uppgå till 769 miljoner kronor permanenta satsningen på bekämpning av skattebrott och skatteflykt fastställa en anslagskredit på 3 % av anslaget fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 % av anslaget för 2019-2021 tilldela en låneram på 55 miljoner kronor för respektive år. 2. En ny verklighet I detta avsnitt redovisas de största utmaningarna som Ekobrottsmyndigheten (EBM) står inför i dagsläget och de närmaste åren. I avsnitt 4 görs utifrån det en analys av vad som krävs i form av resurser för att myndigheten ska klara sitt uppdrag. 2.1 Kraftigt ökat inflöde och allt fler komplexa ärenden Ökat inflöde Under 2017 inkom över 7000 ärenden till EBM, vilket är det högsta antal ärenden som hittills registrerats för ett enskilt år sedan myndigheten bildades. Ökningen 2017 beror i allt väsentligt på ett större antal anmälningar rörande försenade årsredovisningar. Sett över tid ökar inflödet av både enklare och svårare ärenden. Antalet inkomna ärenden totalt ökar enligt prognos mer än dubbelt så mycket som anslaget 2014-2020.

4 (19) Ovan visas det faktiska ärendeinflödet (blå linje) under de fyra år EBM har haft rikstäckande verksamhet (2014-2017). Utifrån årsinflödet har en trend beräknats fram till 2020. Om nuvarande trend fortsätter beräknas inflödet öka från 5600 till 8000 ärenden under perioden 2014-2020, vilket motsvarar en ökning med 43 procent. Anslaget (grå linje) beräknas under samma period öka från 589 till 699 mnkr (enligt senaste budgetpropositionen). Det är en ökning med knappt 19 procent. Det innebär att ökningstakten i ärendeinflödet under perioden 2014-2020 är mer än dubbelt så stor som anslagsökningarna. Mer komplexa ärenden Förutom att ärendevolymen ökar, ökar också komplexiteten i utredningarna. EBM hanterar idag de mest omfattande ärendena på myndigheten någonsin, bl.a. ärenden kopplade till misstänkta oegentligheter i fondbolag. Under de senaste åren har resursåtgången i särskilt krävande ärenden ökat kraftigt, och numera åtgår drygt 40 procent av myndighetens samlade resurser till dessa. Även andra kostnader i samband med dessa utredningar har ökat, bl.a. kostnader för telefonavlyssning och tolkar som har ökat med 60 procent (från 4 mnkr till 6,5 mnkr) mellan 2015-2017. En viktig bidragande faktor till att de största ärendena tar allt mer tid att utreda är de ökade informationsmängderna i varje ärende. Det är inte ovanligt att ett större ärende omfattar ett tiotal misstänkta i ett 20-tal olika bolag och utredningsåtgärder i flera olika länder. I så gott som alla ärenden av denna typ tas ett mycket stort antal hårddiskar, läsplattor och mobiltelefoner i beslag. Att EBM har effektiva arbetssätt och it-stöd för att bearbeta och analysera dessa omfattande informationsmängder digitalt är med andra ord en förutsättning.

5 (19) 2017 redovisade Brå (brottsförebyggande rådet) rapporten Stora förundersökningar och brottmål (Rapport 2017:4). I rapporten, som avser rättsväsendet i stort, konstaterades bl.a. att: Teknisk utveckling och ökad internetanvändning bidrar till fler större ärenden Den organiserade brottsligheten har skiftat fokus mot ekobrott En ökad internationalisering leder till längre ärenden Satsningen mot grov organiserad brottslighet resulterar i fler stora ärenden Högre kvalitetskrav på förundersökningar kräver mer teknisk bevisning EBM:s verksamhet berörs i högsta grad av dessa trender. I de underlag EBM lämnade till rapporten framgår bl.a. att Antalet avslutade särskilt krävande ärenden vid EBM ökade från 105 till 188 under perioden 2010-2015, dvs. en ökning med 80% på sex år. Antalet handlingar i dessa ärenden ökade under samma period (2010-2015) från 86 till 251 handlingar i genomsnitt per ärende. 2010 avslutades två ärenden med fler än 500 handlingar vid EBM. Fem år senare (2015) uppgick antalet ärenden med fler än 500 handlingar till 25 stycken. Antalet inkomna brottsmisstankar till EBM ökade från knappt 12000/år till drygt 48000/år under perioden 2006-2015. Det är en fyrdubbling på tio år. Bredare myndighetsuppdrag Utöver den mer traditionella ekobrottsligheten hanterar myndigheten idag ärenden och arbetar proaktivt inom delvis nya områden. Det gäller t.ex. penningtvätt, avancerade skattebrott, insatser i utsatta områden osv. I ett treårsperspektiv har myndighetens helhetsuppdrag växt markant, vilket (mycket förenklat) illustreras med kuben nedan. Ekobrottsmyndigheten år 2014 respektive år 2017

6 (19) Verksamheten har vuxit både på höjden (antal inkomna ärenden) och på djupet (ärendenas storlek och komplexitet), men även på bredden (nya områden och uppdrag). Nya områden har gradvis tillkommit, i de flesta fall utan finansiering. För att klara de nya krav som genereras, både internt inom myndigheten och från externt håll, behöver myndigheten förstärkning av både personella resurser och av digitalisering. I takt med att myndigheten blivit mer etablerad i olika sammanhang så har de aktörer som anmäler brott blivit fler. Verksamhetsbredden har därmed ökat och myndigheten utreder idag ärenden inom nya områden. Nya ärendetyper har också tillkommit genom ny lagstiftning och nya företeelser i samhället. Ett exempel är hur den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet givit ringar på vattnet och lett till anmälningar som rör ekonomisk brottslighet inom välfärdsområdet (bl.a. assistansbedrägerier). Ett annat är misstänkt finansiering av terrorism, där myndigheten numera utreder vissa ärenden utifrån en annan ansats. På så sätt har nya sakområden gradvis tillkommit i myndighetens verksamhet. Nedan ges några exempel på hur nya områden har påverkat verksamheten resursmässigt: Gemensamt för dessa områden är att det ofta finns internationella åtaganden eller myndighetsöverenskommelser bakom - vilket förutsätter att EBM prioriterar dem, dvs. låter dem gå före i kön. Dessutom följer en rad åtaganden med uppdragen som kan beskrivas enligt nedan. Samtliga områden rör komplexa företeelser där EBM behöver bygga kunskap, inte bara om ekobrottsjuridiken utan även om företeelsen i stort (ex. bitcoin, terrorfinansiering, skatteflykt, oegentligheter i fondbolag). Det finns specifika ärendetyper som förutsätter att EBM bygger upp strukturer för att snabbt identifiera denna typ av ärenden och styra dem till en särskild, nationell utredningsorganisation. Myndigheten har skapat en sådan organisation för såväl Panamaärenden och pensionsärenden som terrorfinansiering. Att styra denna typ av ärenden inom myndigheten bedöms som det mest effektiva sättet att säkerställa att samhällets prioritering får genomslag och att samverkan med andra myndigheter blir effektiv. Samtliga nya ärendetyper har stora internationella inslag. Myndighetens konstruktion och verksamhet förutsätter samverkan och avsevärda resurser läggs på samarbete av olika slag inom de områden som myndigheten är verksam inom. I det dagliga arbetet sker utbyten av information genom rättslig hjälp och internationella kontakter bl.a. avseende tillgångar utomlands. Nedan ges en beskrivning av de insatser som myndigheten bedriver inom de områden som kan ses som tillkommande. Resurskrävande utredningar kring misstänkta oegentligheter i fondbolag År 2017 kom utredningar kring fondbolag att ta stora resurser i anspråk, efter anmälningar från Pensionsmyndigheten. Under hösten arbetade fler än 30 personer på olika ekobrottskammare heltid med ärendena. Utredningarna har i vissa fall behövt bedrivas på plats i andra länder då stora delar av bevisningen finns utomlands. Ärendena har krävt omfattande rättshjälp och resor samt frihetsberövade utomlands. Även den tillslags- och beredskapsorganisation som har krävts, som bl.a. har motiverats av misstankar om att det

7 (19) funnits stora brottsvinster att hämta, har tagit stora personella resurser i anspråk. Dessa brott som misstänks ha begåtts mot pensionsspararna och ytterst mot en viktig del av välfärdssystemet, är en ny utmaning för EBM. Ärendena har haft stor påverkan på EBM:s övriga verksamhet och operativa förmåga nationellt. Sannolikt kommer myndigheten få fler av denna typ av anmälningar. Utsatta områden och välfärdsbrott Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet omfattar numera såväl nationell som lokal nivå, med ett särskilt fokus på problematiken i utsatta områden. Den organiserade brottsligheten ska bekämpas genom brottsförebyggande åtgärder, administrativa åtgärder, exekutiva åtgärder, återtagande av brottsvinster och lagföring. Eftersom insatserna ofta riktas mot misstänkta förehavanden i näringsverksamhet i någon form, har EBM en central roll i många av insatserna. Satsningen har även lett till att EBM samverkar enskilt med bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ärendena rör olika brott mot välfärdssystemen och avser bl.a. misstänkt ekonomisk brottslighet i samband med nystartsstöd och anställningsstöd samt brott som rör tandvårds- och assistansersättning. I vissa av dessa ärenden krävs omfattande och resurskrävande underrättelseverksamhet, i form av spaningsarbete och användning av hemliga tvångsmedel. Myndigheten mobiliserar mot terrorism Finansiella transaktioner i våldsbejakande extremistiska miljöer kan utgöra finansiering av terrorism eller vara ett sätt att med ekonomiska medel främja olika extremistiska rörelsers budskap. EBM har inget uttalat uppdrag att utreda och lagföra terroristbrott eller finansiering av terrorism, men i den verksamhet EBM bedriver kan den ekonomiska brottslighet som utreds ha kopplingar till våldsbejakande extremism. I dessa ärenden sker nära samverkan med Säkerhetspolisen och Skatteverket. EBM ingår även i Samverkansrådet mot terrorism som leds av Säkerhetspolisen. EBM har under 2017 tagit initiativ till att öka samverkan i syfte att effektivisera utredningar med kopplingar till våldsbejakande extremism samt för att utveckla särskilda metoder kring dessa utredningar. Panama ärenden och avancerad skattebrottsutredning EBM har fått extra medel för förstärkta insatser mot skattebrott. Det arbetet innefattar utredningar mot svenska personer som använt sig av offshorebolag med koppling till Panama eller andra skatteparadis för vad som misstänks vara internationella skatteflyktsupplägg. I dessa utredningar samverkar myndigheten nära med Skatteverket. Utredningarna innehåller många försvårande omständigheter, bl.a. finns stora delar av bevisningen utomlands. Det ställer krav på samverkan med berörda länder, däribland Panama, för att inhämta bevisning. En annan utmaning är att skattelagstiftningen rörande internationella förhållanden är komplicerad och att utrymmet för rättsliga invändningar är betydande. Erfarenheten av arbetet så här långt är positiv, varför EBM föreslår att regeringens satsning mot förstärkta insatser mot skattebrott och skatteflykt permanentas. EBM kompetens i penningtvättfrågor efterfrågas Efter de senaste årens satsningar på bl.a. metodutveckling och utbildning gällande penningtvätt, börjar myndigheten se resultat när det gäller ökad tillämpning samt att det finns en större medvetenhet om brottet. Penningtvättsbrottet ger nya möjligheter att korta

8 (19) utredningstiderna, eftersom det inte behöver utredas exakt vilket brott pengarna kommer från. Dessutom kan man komma åt brottsvinster som tidigare inte var möjliga att nå. EBM har under flera år arbetat målmedvetet med penningtvättfrågor och har upparbetat en gedigen kompetens på området. Det gör myndigheten efterfrågad i en rad olika forum. Myndigheten förväntas avsätta resurser för medverkan i funktioner och arbetsgrupper. Dessutom ser myndigheten ett ökat inflöde av penningtvättärenden från Skatteverket. Det finns vidare ett ökat tryck från Europol och andra aktörer inom det europeiska samarbetet, att göra finansiella utredningar, inklusive tillgångsutredningar, vilket kräver ny kompetens och nya arbetssätt. Myndigheten behöver förstärkas för att kunna utreda denna typ av brott och för att kunna behålla en framskjuten position i penningtvättsfrågan. 2.2 Starkt efterfrågade i arbetet mot den organiserade brottsligheten EBM nådde 2016 en helt ny nivå när det gäller medverkan i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. EBM är en av de myndigheter som varit mest involverad i det regionala operativa arbetet, sett till antal insatser. Under 2017 deltog EBM i 16 av totalt 27 av Operativa rådets ärenden. I rapporten Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet 2018-2019 framgår att företag i ökande utsträckning används för att begå brott samt att kriminella individer som har förmåga att använda företag för brottsliga ändamål bedöms öka i antal. Det faktum att företag används som brottsverktyg i allt större utsträckning inom den organiserade brottsligheten, gör att EBM:s kompetens och resurser har kommit att efterfrågas alltmer i den gemensamma satsningen, såväl nationellt som regionalt. Det inte är ovanligt att de särskilt krävande ärendena innehåller nya komplexa företeelser som bevisning i molnet, kryptovalutor, kapade och fejkade identiteter etc. Vidare behöver myndigheten rusta sig för att kunna möta nya former av offensivt försvar och s.k. fokusförskjutning. Inslagen innebär att det inte är endast innehållet i förundersökningen eller bevisningen som ifrågasätts utan också både utredningspersonalens och förundersökningsledarens objektivitet. Det är viktigt att vi se till att våra förundersökningar är så robusta att de inte ska kunna ifrågasättas ur formell och materiell synvinkel. Se vidare avsnitt 4.1 om behov av att dubblera åklagare. 2.3 Myndigheten hinner inte med projektärenden Myndigheten har delat in sina ärenden i tre kategorier utifrån tidsåtgång, mängdärenden, projektärenden respektive särskilt krävande ärenden. Projektärenden är avancerade ärenden, t.ex. skattebrott, som bedrivs i projektform och som beräknas ta högst 180 dagar att utreda. Verksamhetsresultatet 2017 präglas av framför allt två genomgripande trender. Den viktigaste är myndighetens prioritering av den grövsta brottsligheten, som har gett mycket goda resultat. Den andra är det kraftigt ökade inflödet av mängdbrott, som myndigheten hanterar med framgång tack vare den effektiva hanteringen av sådana ärenden vid myndighetens särskilda mängdbrottsfunktioner. Utvecklingen innebär att myndighetens resurser måste koncentreras till handläggningen av de svåraste respektive enklaste ärendena. Det har i sin tur inneburit minskade resurser till handläggningen av myndighetens medelsvåra

9 (19) ärenden, s.k. projektärenden. Den ökade intensiteten i arbetet mot grövre brottslighet har fått konsekvenser för myndighetens resultat avseende medelsvåra ärenden. Statistiken visar tydligt att genomsnittsåldern på utredningarna i projektärenden har ökat, samtidigt som lagföringen har minskat. Detta kan bl.a. leda till att förundersökningar läggs ned, p.g.a. föråldrad bevisning. Myndigheten har en utmaning i att vända denna trend och samtidigt fortsatt prioritera den grövsta ekonomiska brottsligheten. Situationen med minskad lagföring och ökande balanser bedöms, under nuvarande förutsättningar, fortsätta. 3. Tillkommande oväntade kostnader I avsnitt 2 beskrivs ett utökat uppdrag samt att en ökande andel av myndighetens resurser läggs på de mest svårutredda ärendena. Mot bakgrund av den uppkomna ekonomiska situationen förutser EBM att under kommande år istället behöva minska verksamheten för att möta de ökade kostnader som tillkommit. I följande avsnitt beskrivs dessa oväntade och tillkommande kostnader. 3.1 Utredningsnätet och andra tillkommande kostnader De tillkommande posterna har gemensamt att de höjer kostnaderna inte bara för 2018, utan också kommer att påverka kostnadsnivån permanent framöver. Det kommer i första hand att drabba utrednings- och lagföringsverksamheten negativt och försämra myndighetens förmåga att bekämpa den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten. Analysen av 2017 års verksamhetsresultat vittnar redan idag om en brist på utredare och med kommande eventuella nedskärningar är ytterligare försämrade resultat, i form av ökade balanser och minskad lagföring, att vänta. Utredningsnätet Hösten 2017 fattade Åklagarmyndigheten ett ensidigt beslut om att överföra all utredningsinformation, som man haft i Åklagarmyndighetens nät sedan EBM bildades, till en i sin utformning mycket provisorisk it-miljö i EBM:s egen drift. För att fortsatt hantera utredningsinformationen i egen it-miljö behöver EBM ha en it-miljö med acceptabel nivå för att kunna garantera en ändamålsenlig, effektiv och inte minst säker informationshantering. EBM har arbetat fram flera olika lösnings- och kostnadsalternativ för hur utvecklingen av en sådan it-miljö kan se ut. Vägvalen kring de olika alternativen kommer att ske senare under 2018, men utgår tillsvidare från mellanalternativet. Det vill säga det minsta möjliga alternativ som bedöms nödvändigt för att krav på it- och informationssäkerhet samt dataskydd ska kunna upprätthållas. Det bör förtydligas att oavsett vilket alternativ som blir aktuellt framöver medför utredningsnätet redan i nuläget kraftigt ökade kostnader eftersom utrustningen är gammal och har ett antal brister som ur säkerhetssynpunkt varit brådskande att åtgärda. EBM vill också lyfta fram att myndigheten redan innan överföringen till utredningsnätet hade ett brådskande och verksamhetskritiskt behov av att utveckla myndighetens it-stöd, och bl.a. framfört det i senaste årens budgetunderlag.

10 (19) De tillkommande kostnaderna för utredningsnätet framgår i tabellen nedan. Kostnad för utredningsnätet kommande år för alt. mellan" 2018 2019 2020 2021 12 mnkr 15 mnkr 11 mnkr 10 mnkr Utöver de faktiska kostnader som verksamheten har drabbats av i samband med överföringen av utredningsinformationen har de verksamhetsmässiga konsekvenserna analyserats. Konsekvenserna är indelade i fyra kategorier; 1) rättssäkerhet, 2) it-säkerhet, 3) arbetssätt och arbetsmiljö samt 4) it-drift. Se avsnitt 5 för mer information om utredningsnätet och konsekvenser av överföringen från Åklagarmyndighetens nät till EBM:s provisoriska it-miljö i egen drift. Se närmare om utredningsnätet och it-säkerhetsfrågor i bilaga 1. Ökning av kostnader för it-tjänster EBM kände sedan tidigare till att man på Åklagarmyndigheten ansåg att avgifterna för de ittjänster som EBM erhåller från Åklagarmyndigheten skulle öka med 5 miljoner kronor för 2018 och skrev om det i budgetunderlaget. I december 2017 fick EBM informationen att kostnaden för 2018 skulle komma att öka med 7 miljoner kr till 27 miljoner kr för 2018. Kostnaderna prognostiseras öka ytterligare också åren som följer. Men i ljuset av att hanteringen och driften av utredningsinformation förts över från Åklagarmyndigheten till EBM under hösten 2017, har EBM framfört till Åklagarmyndigheten att kostnaderna, istället för att öka, bör minskas och att avgiftsmodellen i avtalet bör göras om. Prognostiserad ökning av polislöner Regeringen gör en satsning på Polismyndigheten om ca 7 miljarder kronor på några års sikt. Satsningen skapar förutsättningar för Polismyndigheten att höja de polisanställdas löner. Löneökningen kommer att påverka kostnaderna också för de poliser som arbetar vid EBM och därmed belasta budgeten för 2018 och framåt med för myndigheten oförutsedda och icke kompenserade utgifter. EBM hade prognosticerat en ökning av polislönerna motsvarande det så kallade märket på arbetsmarknaden, inklusive sociala avgifter. Medan det nu överenskomna avtalet mellan Polismyndigheten och Polisförbundet ligger väl över märket. Avtalet innebär i ett första steg att två lönerevisonstidpunkter slås samman till en med utbetalning från den 1 april 2018. För 2019-2021 beräknas lönekostnaden bli 5 respektive 7 och 9 miljoner kronor. 3.2 Åtgärder för att få en budget i balans Ett arbete pågår för att ta fram en plan för en budget i balans inom de närmaste åren och för att minska underskottet till motsvarande anslagskredit om 3% eller lägre redan under de kommande åren. EBM har identifierat ett antal besparingsförslag som sammanfattas kortfattat nedan. Besparingsförslagen summerar till ca 19 miljoner kronor för 2018 och myndighetens beslutade budget för 2018 har nu minskats i motsvarande omfattning.

11 (19) Åtgärd/besparing 2018 Uppskattad besparing (tkr) Begränsad återrekrytering 14 000 Indragna konferenser och planeringsdagar 2 750 Begränsad utbildningsbudget 1 500 Minskade resor 600 Övrigt 150 Totalt 19 000 I planen ingår att löpande se över behoven varför besparingarna som presenteras här, kan komma att justeras under året utifrån olika prioriteringar och förutsättningar. En arbetsgrupp för att värdera behov av rekryteringar har inrättats och alla rekrytering prioriteras centralt. För närvarande är utgångspunkten att samtliga rekryteringar, även återrekryteringar, stoppas - om de inte är verksamhetskritiska. 3.3 Konsekvenser av åtgärder för en budget i balans Det är mycket viktigt att nivån på bekämpningen av den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten bibehålls och om möjligt förstärks på sikt. En neddragning av personalresurser på ett sätt som bedöms nödvändigt för att kunna nå en budget i balans, om 10,4% (se nedan) tillsammans med övriga besparingsförslag på kort tid, kommer myndigheten tveklöst att behöva begränsa bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, även den grova och organiserade brottsligheten. Av tabellen nedan framgår sammanfattningsvis att myndigheten med nuvarande ram kommer att behöva minska sin personalstyrka markant. Fram till 2020 anger prognosen att, utöver besparingar på övrig drift, personalen kommer att behöva minska med 32 heltidstjänster jämfört med 2017. 2021 kommer EBM behöva minska personalen med ytterligare 25 heltidstjänster, alltså sammanlagt 57 årsarbetskrafter, givet att regeringens satsning på bekämpning av skattebrott, skatteplanering m.m. inte skulle fortsätta. Som exempel motsvarar 57 årsarbetskrafter ungefär storleken på en av våra allra största kammare i Stockholm. Sammantaget motsvarar den minskning av personalstyrkan som redovisas i tabellen nedan ca 10,4% av antalet årsarbetskrafter totalt 2017 inklusive polisanställda. I tabellen nedan sammanställs antalet årsarbetskrafter för 2014-2017 och beräknas för perioden fram till 2021. Det bör särskilt nämnas att 2021 minskas personalen med ytterligare 25 då regeringens satsning mot skattebrott och skatteflykt i skrivande stund inte är permanent.

12 (19) Årsarbetskrafter totalt 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 540 512 538 550 533 (-17) 526 (-7) 518 (-8) 480 (-25) Att frysa återrekryteringar får konsekvensen att man inte kontrollerar vilka tjänster som kommer att bli vakanta och därför inte heller kontrollerar nödvändiga storleksförhållanden och balans mellan olika yrkesgrupper och inte heller fördelningen över landet. Därmed försvåras också arbetet med att säkerställa optimala storleksförhållanden och balans mellan olika yrkesgrupper och inte heller fördelningen över landet. När det gäller balans mellan olika yrkesgrupper är den avgörande för en effektiv verksamhet. Redan idag har myndigheten en beaktansvärd brist på utredare och i kombination med färre återrekryteringar och allt mer komplexa ärenden kommer det att allvarligt påverka EBM:s produktivitet och utveckling. EBM bidrar med expertis och resurser och är en central aktör i regeringens satsning mot organiserad brottslighet. Redan idag är förväntningarna på EBM högre än vad vi kan leva upp till resursmässigt inom ramen för satsningen för att bekämpa organiserad brottslighet. Utifrån nuvarande förutsättningar kommer EBM att behöva prioritera ned eller avstå från delar av arbetet redan under 2018. Detta skulle kraftigt försämra möjligheten att bekämpa ekobrottsligheten även i de prioriterade utsatta områdena. Resebudgeten behöver omgående minskas med 10% dvs. 600 000 kr för den operativa verksamheten, vilket påverkar dels möjligheten till kunskapsutbyte, men också utrymmet för inrikes- och utrikesresor som görs i samband med ekobrottsutredningar. Att inte kunna göra nödvändiga resor under förundersökningen skulle avsevärt försämra vår möjlighet att utreda brotten på ett framgångsrikt sätt. EBM har även pausat samtliga kostnadsdrivande verksamhetsutvecklingsprojekt, vilket bl.a. innebär att det för verksamheten mycket viktiga digitaliseringsarbetet i princip har stoppats. Konsekvenserna av detta beskrivs närmare i avsnitt 4.2 3.4 Behov strukturellt underskott Sammanfattning Ekobrottsmyndigheten yrkar att det tillskjuts medel (ramhöjning) för att bekosta ett strukturellt underskott om totalt 25 mnkr för 2019 och 23 mnkr för 2020 och 24 mnkr för 2021 enligt nedanstående tabell.

13 (19) Strukturellt underskott, 2019-2021 (tkr) 2019 2020 2021 IT-miljö utredningsnätet, IT-säkerhet 15 000 11 000 10 000 Ökning av kostnader för IT tjänster 5 000 5 000 5 000 Polislöner 5 000 7 000 9 000 Totalt 25 000 23 000 24 000 4 Anpassningar till en ny verklighet Som beskrivs i avsnitt 2 präglas inflödet av ärenden till EBM idag av mycket omfattande och resurskrävande ärenden samt att nya områden tillkommit i verksamheten. Situationen framöver bedöms komma att se likadan ut och EBM behöver förbereda sig för att stora och komplexa ärenden blir minst lika vanliga framöver. Dessa förutsättningar kräver dels ett effektivt sätt att arbeta på och dels en anpassad organisation och dimensionering. Det kommer också att krävas it-stöd m.m. som ger förutsättningar för effektiv hantering av information i alla led och lägger grund för robusta utredningar med genomgående hög kvalitet. 4.1 Hållbar kompetensförsörjning Myndigheten arbetar med en kompetensförsörjning som behöver vara hållbar på både kort och lång sikt. EBM har utifrån sin strategiska inriktning för 2018-2020, identifierat behoven och uppskattat kostnaderna för dessa. I det följande avsnittet redogörs för de kompetenser som myndigheten ser för de kommande tre åren, dels för att möta nya krav och dels för att bedriva en modern och effektiv ekobrottsbekämpning. Ökade resurser för mer komplexa utredningar Som en del i det ständiga arbetet att öka kvaliteten på arbetet genomförs idag fler kollegiala avstämningar på vägen, s.k. peer review, i de enskilda ärendena. Detta görs vid olika tidpunkter under ärendets gång. Syftet är, förutom att kvalitetssäkra utrednings- och lagföringsarbetet, att bygga en stabil grund för att driva ett ärende (alternativt att lägga ned ärendet i ett så tidigt skede som möjligt). Sedan några år tillämpar myndigheten också dubblerad åklagarresurs i större mål. Det är i första hand en rättssäkerhets- och arbetsmiljöfråga (inkl. säkerhetsåtgärd) men också en kvalitetsaspekt. Kvalitetsarbetet är en viktig åtgärd för att säkerställa att myndighetens resurser används på rätt sätt, men kräver i sig stora åklagarresurser. Förutom förstärkning av åklagar- och utredarresurser behöver myndigheten ny och förstärkt kompetens inom följande områden: Internationella frågor (bl.a. för att söka EU-medel m.m.) Finansiella utredningar (nya krav från Europol m.fl. aktörer) Analys och forensik (se avsnitt 4.2)

14 (19) Ökade resurser för organiserad brottslighet (OB) och grov ekonomisk brottslighet (GEB) Regeringens satsning mot organiserad brottslighet är central i det gemensamma arbetet för ett tryggt Sverige. Ett effektivt sätt att myndighetsgemensamt slå mot den organiserade brottsligheten är att inrikta sig mot företagande och ekonomisk brottslighet. Att bekämpa bidragsbrott, skatter och tillstånd rubbar den ekonomiska basen för grov kriminalitet. Arbetet med denna inriktning förväntas bli än mer omfattande. Satsningen på att bekämpa organiserad brottslighet, inklusive deltagande i insatser kring välfärdsbrott (assistansbidrag osv.), får stora konsekvenser på EBM:s förmåga att bekämpa övrig ekonomisk brottslighet. För att kunna utreda och lagföra den samhällshotande brottsligheten så behöver vi vara rustade för att hantera de stora, komplexa och internationella ärendena. För att fullgöra uppdraget behöver myndigheten förstärka verksamheten med personella resurser och kompetens inom följande områden: Grov ekonomisk och organiserad brottslighet OB- utökad, utsatta områden Finansiering av terrorism It-analytiker/forensiker (säkra beslag) Informatörsverksamhet Brottsförebyggande verksamhet/målvakter (brottsutbyte, staten som bankomat) Sammanfattning hållbar kompetensförsörjning Förutom att ständigt utveckla sättet vi arbetar på så behöver organisationen vara anpassad och dimensionerad för arbetet. Arbetet mot den grövsta ekonomiska brottsligheten är för viktigt för att prioriteras bort p.g.a. resursbrist. Ekobrottsmyndigheten yrkar att det tillskjuts medel (ramhöjning) att kunna förstärka kompetens om totalt 20 mnkr för 2019, 40 mnkr för 2020 och 40 mnkr för 2021. 4.2 It och digitalisering Den pågående och framtida digitala utvecklingen i samhället ställer ökade krav på snabbhet, samarbete och förmåga att säkert hantera och analysera stora mängder information och data. Även den ekonomiska brottsligheten blir alltmer digital och ändrar mönster snabbare. Olika tekniska hjälpmedel används, såsom krypterade applikationer för kommunikation. Satsning på verksamhetsutveckling och digitalisering EBM har tvingats avbryta en strategisk satsning för att utveckla och förbättra myndighetens digitala verksamhetsutveckling med en målbild till år 2020. Målet med satsningen är en ökad digital medvetenhet och en effektiv och modern ekobrottsbekämpning som möter dagens utmaningar. Med nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer satsningen inte att kunna

15 (19) fullföljas, vilket bedöms komma få allvarliga konsekvenser för myndighetens förmåga att effektivt utreda brott. Den digitala utvecklingen i samhället och därmed också ekobrottslighetens karaktär innebär utmaningar inom bl.a. följande områden: Ökad digital information: Digitaliseringen och teknikutvecklingen gör att datamängderna som samlas in i utredningarna växer. Kryptering och information i molnet blir standard: Kryptering av information blir vanligare i den mer grova ekonomiska brottsligheten samt att data och ekonomisk bokföring kommer att finnas i molnet. Omfattningen av digitala beslag ökar lavinartat: Mer och mer av informationen blir digital och utvecklingen inom lagring går mot större och större enheter. Flera olika typer av filer och rörlig media i presentationsmaterial i rätten: Fler filtyper behöver hanteras då EBM inte kan standardisera formen. Samtidigt ökar behoven av visualisering av bevisningen för att det ska bli lättare att ta till sig informationen t.ex. telefontrafik, ekonomiska flöden mm. Ökad spårbarhet i bevisningen för en rättssäker hantering: Offensiva försvarstaktiker och fokusförskjutning ställer krav på tekniskt stöd som säkerställer spårbarhet i all bevisning för en rättssäker process. Specifik satsning på it-forensik och analysförmåga Områden där myndigheten bedömer att man behöver ligga i framkant och där myndigheten särskilt arbetat mot en ökad digitalisering är it-forensik och analys, som bedöms vara kritiska för större, komplexa utredningar som blir allt fler. it-forensisk verksamhet syftar till att säkra bevis i de digitala lagringsmedia som beslagtas. Utredningsanalys syftar till att hitta bevisning och samband i hela den datamängd som finns tillgänglig för en utredning. Båda dessa områden har gemensamt att de hanterar stora mängder data med mycket högt skyddsvärde och dessutom kräver avancerat it-stöd, både i form av hård- och mjukvara, förutom mycket kompetenta medarbetare med specialkunskap i ämnena. Mot bakgrund av myndighetens ekonomiska situation har, trots att de är centrala för en modern ekobrottsbekämpning, EBM tvingats att prioritera ned dessa centrala utvecklingsprojekt. Konsekvenser och risker med otillräckligt stöd för it-forensik och analys: Datamängderna i myndighetens ärenden ökar kraftigt och brottsuppläggen blir mer avancerade. En avsaknad av rätt it-forensiska och analytiska verktyg samt otillräcklig kapacitet i it-systemen skapar risk för att avgörande bevisning missas eller att dataanalysen fördröjer utredningen, vilket kan påverkar bevisläget negativt. Konsekvensen kan bli att den allvarliga ekobrottsligheten vinner försteg och inte kan beivras. Ett grundläggande krav som måste ställas på verksamhetsstöden inom EBM är att samtlig hantering ska vara spårbar och säker. Stöd som inte fyller dessa krav kan inte producera tillförlitliga beslutsunderlag eller bevis. Konsekvensen kan bli att resultatet av myndighetens utredningsarbete inte kan möta rättsprocessens krav på hög kvalitet och rättssäkerhet.

16 (19) It-forensiker och analytiker är eftertraktade på arbetsmarknaden och utgör viktiga nyckelkompetenser på myndigheten. Bristfälliga it-system och verktyg försämrar deras arbetsmiljö i sådan betydande mån att myndigheten riskerar att förlora dessa medarbetare och därefter få svårt att återrekrytera. Konsekvensen kan bli att myndigheten inte har erforderlig kompetens att genomföra utredningar där it-forensik eller analys är nödvändiga. Ett mer effektivt arbetssätt kräver nya tekniska lösningar EBM startar satsningen på digital verksamhetsutveckling från en nivå där både den tekniska it-nivån och förmågan att utveckla it och verksamhet i gemensam takt, är eftersatt och i stort behov av utveckling. Detta har under flera år har framkommit i myndighetens riskanalyser och har beskrivits i senaste årens budgetunderlag. Inom nedanstående områden behöver myndigheten förstärka för att kunna möta verksamhetens behov: Ökad internetinhämtning Ökat systemstöd inom omfattande utredningar Ökad mobilitet inom utredningsverksamheten med mobiler och appar, bildhantering m.m. som integreras till vårt systemstöd Ökat samarbete kring förhörsrum (både mobil och fast utrustning) och möjlighet att spela in förhör för dokumentation, enligt nya rekommendationer i rättegångsbalken. EBM avser att köpa fler funktioner av Polismyndigheten enligt det samarbete som redan är etablerat enligt ovanstående lista. EBM behöver anpassa verksamhet så att myndigheten, inom utredningsverksamheten, har samma arbetssätt och tekniska lösningar som Polismyndigheten, dvs. att utnyttja redan gjorda investeringar genom att utöka samverkan. Sammanfattning it-stöd och digitalisering Mot bakgrund av samhällsutvecklingen och ekobrottslighetens karaktär måste Ekobrottsmyndigheten digitalisera och använda sig av it-stöd på ett så effektivt sätt som möjligt i utredningarna. Ekobrottsmyndigheten yrkar att det tillskjuts medel (ramhöjning) att effektivisera ekobrottsbekämpningen med hjälp av it-stöd och digitalisering om totalt 13 mnkr för 2019 och 13 mnkr för 2020 och 13 mnkr för 2021.

17 (19) 4.3 Behov ny verklighet Ny verklighet, 2019-2021 (tkr) Personella resurser m.m. 2019 2020 2021 Ekobrott i en komplex värld, skattebrott m.m. 9 000 18 000 18 000 Organiserad brottslighet m.m. 11 000 22 000 22 000 Totalt 20 000 40 000 40 000 IT och digitalisering 2019 2020 2021 IT-tjänster (Polismyndigheten) 3 000 3 000 3 000 Forensik, analysstöd m.fl. utvecklingsprojekt 10 000 10 000 10 000 Totalt 13 000 13 000 13 000 Ny verklighet, totalt 33 000 53 000 53 000 5 Förslag till finansiering 5.1 Sammanfattning behov Totalt behov, 2019-2021 (tkr) RAMHÖJNING Totalt 2019 2020 2021 Strukturellt underskott totalt 25 000 23 000 24 000 Ny verklighet totalt 33 000 53 000 53 000 Totalt 58 000 76 000 77 000

18 (19) 5.2 Äskanden och ny föreslagen anslagsnivå 2019-2021 Förslag finansiering, 2019-2021 (tkr) 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 Beräknat Utgiftsområde 4, anslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten 648 449 698 000 687 653 699 275 691 648 Begärda medel utöver aviserat anslag enligt BP 2018 58 000 76 000 77 000 Totalt 745 653 775 275 768 648 5.3 Övriga villkor Räntekontokredit Räntekontokrediten föreslås för budgetåren 2019-2021 vara 10% av anslaget. Anslagskredit Anslagskrediten föreslås för budgetåren 2019-2021 vara 3% av anslaget. Låneram Låneramen föreslås för budgetåren 2019-2021 uppgå till 55 miljoner kronor för respektive år.

19 (19) 5.4 Investeringar i anläggningstillgångar Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar 2017 2018 2019 2020 2021 2022 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 39214 36212 38412 52 712 52962 49 962 Nyupplåning (+) 9140 15700 30500 15750 12500 12500 Amorteringar (-) -12142-13500 -16200-15500 -15500-15500 UB lån i Riksgäldskontoret 36212 38412 52712 52962 49962 46962 Beslutad/föreslagen låneram 50000 50000 55000 55000 55000 50000 Ränteutgifter 195-200 -300-600 -600-1000 Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx -11947-13700 -16500-16100 -16100-16500 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsinvesteringar 2017 2018 2019 2020 2021 2022 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 675 4 360 20 000 6 000 3000 3000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 9 666 7 300 6 500 5 750 5500 5500 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 2 223 4 040 4 000 4 000 4000 4000 Summa verksamhetsinvesteringar 12 564 15 700 30 500 15 750 12 500 12 500 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 12 564 15 700 30 500 15 750 12500 12500 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 12 564 15 700 30500 15750 12500 12500

Datum Sida 2018-02-28 1 (4) Dnr EBM2018-152 Bilaga 1 It-säkerhetsfrågor och mer om utredningsnätet Bakgrund Hösten 2017 fattade Åklagarmyndigheten ett ensidigt beslut om att överföra all utredningsinformation, som EBM haft i Åklagarmyndighetens nät sedan EBM bildades, till ett i sin utformning synnerligen provisoriskt it-miljö i EBM:s egen drift. Arbetet bedrevs under extrem tidspress. Det provisoriska utredningsnätet kommunicerar externt via e-post enbart när myndigheten har avtal med olika aktörer om säker överföring. Hittills har några hundratal aktörer identifierats som relevanta att kommunicera med elektroniskt. Det innebär att kommunikation mellan utredningsnätet och verksamhetsstöden till stora delar måste skötas manuellt med USB eller på annat sätt, t.ex i pappersform. Det kommer ta tid innan EBM kan ackrediteras för kommunikation via statens säkra nät, SGSI. Bedömningen är att det av informationssäkerhetsskäl inte kan ske i den provisoriska lösningen för utredningsnätet som EBM mottog från Åklagarmyndigheten, utan att ett nytt utredningsnät måste byggas upp eller avtal slutas med annan samverkanspartner om att driva EBM:s utredningsnät. En följd av den provisoriska lösningen är att internetanslutning och möjlighet att arbeta uppkopplad utanför kontoret för medarbetare i utredningsgrupperna, bedömts medföra för stora IT-säkerhetsrisker för att tillåtas. Det provisoriska nätet innehöll omfattande brister som fordrat omedelbara åtgärder för att få grundläggande funktionalitet. Ett antal åtgärder har redan vidtagits och måste fortsätta vidtas för att säkerställa tillräcklig nivå för it-säkerheten och är nödvändigt för att minska itsäkerhetsrisker. Därtill kommer att kapaciteten är begränsad, vilket innebär att arbetet i utredningsnätet går långsamt. Att bedriva utredningsverksamhet i den provisoriska it-miljön har medfört ett omfattande produktionsbortfall. Det kan konstateras att den provisoriska it-miljön är en engångslösning som inte kommer att kunna återanvändas vid övergången till ett permanent utredningsnät. De kostnader som övergången av utredningsinformation fört med sig kommer således dels medföra omfattande engångskostnader som i hög grad påverkar de omedelbara ekonomiska förutsättningarna, dels medför att möjligheten att satsa på utbyggnaden av ett permanent utredningsnät begränsas avsevärt. De verksamhetsmässiga konsekvenser verksamheten drabbades av i samband med överföringen sammanfattas övergripande nedan. Konsekvenserna är indelade i fyra kategorier; 1) rättssäkerhet, 2) it-säkerhet, 3) arbetssätt och arbetsmiljö samt 4) it-drift. Rättssäkerhet ökade risker för myndigheten Det kan konstateras att rättssäkerheten i verksamheten fortsatt är hög. Det förhållandet att den tekniska grundstrukturen i åklagarväsendets it-infrastruktur har försvunnit och ersatts med en Fleminggatan 14 Box 22098 104 22 Stockholm Tel 010-562 90 00 Fax 08-613 40 19

2 (4) ny, temporär, lösning medför att kända och väl inarbetade arbetssätt måste förändras. Utredningsnätets funktionalitet har övergripande försämrats, vilket har krävt och även fortsättningsvis kräver omfattande resurser för att kunna fortsatt upprätthålla en enhetlighet och hög rättslig standard. Generellt medför överföringen till utredningsnätet en ökad manuell hantering som medför väsentligt mer komplexa och tidsödande rutiner. Nya riktlinjer och rutiner har tagits fram och utbildning och andra kompetenshöjande insatser har och kommer att fortsatt genomföras för hela verksamheten. Risken för felhantering har ökat markant. Sannolikt kommer det att bli mer komplext att genomföra tillsyn, svårare att återsöka handlingar (t.ex. vid utlämnandefrågor) och överföringen av utredningsinformation generellt medför en sämre kontroll över myndighetens information och arkiv. Säkerhet en ökad risk gällande informations- och it-säkerhet Den provisoriska lösningen för utredningsnätet som levererats har inte samma prestanda, säkerhet och funktionalitet som åklagarväsendets it-infrastruktur tidigare erbjöd. Myndigheten beställde under hösten en extern granskning av den provisoriska lösningen. I rapporten konstateras omfattande brister i it-miljön för utredningsverksamheten. Åtgärder vidtas, men myndigheten kommer att få acceptera och leva med brister och försämringar tills dess en mer långsiktig lösning har kommit på plats. Det är av största vikt att it-miljön är säker och att man har system som t.ex. är segmenterade för att inte lokala problem ska påverka övriga landet och att system och nätverkstrafik är övervakad, så att fel kan upptäckas. Utredningsinformation är generellt klassad som information med högt skyddsvärde. Det är av största vikt att information som innehåller känsliga personuppgifter hanteras på ett säkert sätt. När det gäller hemliga tvångsmedel är det frågan om information med mycket högt skyddsvärde. Detta ställer särskilda krav på säkerhetsåtgärder för att skydda informationen mot exempelvis obehörig åtkomst och förstöring i den provisoriska lösningen för utredningsnätet. Det har krävts och kommer fortsatt att krävas omfattande investeringar för att säkerställa ett acceptabelt skydd för uppgifterna. Investeringarna bedöms inte kunna återanvändas i ett permanent utredningsnät då de tekniska förutsättningarna är begränsade i utredningsnätet. Som nämnts har internetanslutning och möjlighet att arbeta uppkopplad utanför kontoret för medarbetare i utredningsgrupperna bedömts medföra för stora it-säkerhetsrisker för att kunna tillåtas. Detta hämmar effektiviteten väsentligt och medför att myndigheten inte kan utnyttja de fördelar modern teknik och digitalisering erbjuder. Det kommer ta tid innan EBM kommer att kunna ackrediteras för kommunikation via statens säkra nät, SGSI. Bedömningen är att det inte kan ske i den provisoriska lösningen utan att ett nytt utredningsnät måste byggas upp eller avtal slutas med annan samverkanspartner om att drifta EBM:s utredningsnät. Detta medför vidare att överföring av utredningsinformation behöver hanteras på annat sätt än e-post. Ett intensivt arbete pågår därför för att etablera säker och tvingande uppkoppling via annan teknik så kallad TLS, krypterade tunnlar, till de mest centrala myndigheterna och aktörerna, exempelvis banker. Även andra

3 (4) krypteringsläsningar testas. Detta ställer krav på riktlinjer och rutiner och att verksamheten förmår följa givna tillvägagångssätt och metoder. I de fall säker överföring inte kan ske via TLS måste hanteringen ske manuellt, vanligen med krypterad USB. En kraftigt ökad användning av USB utgör i sig en riskfaktor. Arbetssätt och arbetsmiljö - ineffektiva arbetssätt, produktionsbortfall och försämrad arbetsmiljö För att illustrera omfattningen av vad det innebär för utredningsverksamheten i sänkt effektivitet att arbeta i det provisoriska utredningsnätet har ett produktionsbortfall om 5-10 % uppskattats. 5% skulle motsvara ett produktionsbortfall om ca 30 miljoner kronor under ett år. Då EBM:s två huvudsakliga nät - utredningsnätet och åklagarväsendets it-infrastruktur- inte enligt Åklagarmyndigheten får ha uppkoppling mellan varandra, måste överföring av information mellan utredare och åklagare ske manuellt. Det här innebär ett omständligt moment och är mycket ineffektivt. När det gäller kommunikation mellan utredningsnätet och externt part behöver den ske antingen på ett säkert sätt via TLS-uppkopplingar (se ovan) eller manuellt. Det innebär vanligen USB- och posthantering. I brådskande fall har utredare personligen åkt till mottagaren för att få information på USB eller papper. Det innebär många extra handgrepp och tidsutdräkt. I en del fall saknar motparten möjlighet att överföra information via USB, exempelvis då USB-port saknas på datorerna. I andra fall är det inte tillåtet att använda externa USB i motpartens it-miljö, varför informationen behöver skrivas ut på papper. Myndigheten har under senare år arbetat för en ökad digitalisering. Då de särskilda samarbetsytor som byggts upp i åklagarväsendets it-infrastruktur inte längre får användas, omöjliggörs ett digitalt ärendeflöde. Detta är centralt, inte minst i mängdfunktionen. Mängdfunktionen ansvarar för inregistrering av samtliga ärenden vid EBM och handlägger i en förenklad process ungefär hälften av myndighetens ärenden. Mängdfunktionen vid EBM är synnerligen effektiv och en förutsättning för ett effektivt ärendeflöde i myndigheten. Att nu tvingas återgå till manuella pappersrutiner går stick i stäv med en effektiv process. Datorerna i den provisoriska lösningen är utrangerade av Åklagarmyndigheten sedan tidigare då de är äldre än 3 år. Datorerna har av Åklagarmyndigheten installerats om med nödvändig programvara, men har inte samma kapacitet och prestanda som befintliga datorer. Alla medarbetare i kärnverksamheten har fått en extra dator för att hantera utredningsinformation. I genomsnitt har nu varje medarbetare tre datorer. Myndigheten har på tre månader gått från drift och förvaltning av ca 1 150 datorer till ca 1 700. Det är trångt i rummen, platsbrist på skrivborden och det uppstår problem med värme, ventilation, torr luft, strålning m.m. Det är också platsbrist i skrivarrummen, eftersom utredningsnätet kräver en egen uppsättning skrivare då utredningsnätet är slutet och inte kommunicerar med andra nät/datorer. Skrivarna är 6 år gamla och stora utmaningar finns med att uppnå full funktionalitet. Detta leder till effektivitetstapp och en klart försämrad arbetsmiljö.