UTVÄRDERING AV PROJEKTET EN VÄG IN MADELEINE ANDERSSON OCH EVA ALFREDSSON OLSSON
Bakgrund Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. Bakgrund till projektet är att genom samverkan mellan socialtjänsten och de funktioner som ingår i projektet (integrationssamordnare, studie- och yrkesvägledare samt praktiksamordnare), fånga upp ungdomar, vuxna samt nysvenskar som har hamnat i ett varaktigt utanförskap och i en ekonomisk beroendesituation. Det sker genom att de som är aktuella på försörjningsstöd hänvisas till projektet En väg in för att kartlägga vad som behövs för att bli självförsörjande. Totalt planeras 80 kunder att ingå i projektet.
Syfte med projektet Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. Syftet med verksamheten i projektet är att (KS2016/853/01, s. 2): Utifrån Arbetsförmedlingens anställningskedja skapa förutsättningar, öka och bibehålla individens arbetsförmåga i ett långsiktigt perspektiv. Minska bidragsberoende Öka anställningsbarheten
Bakgrund utvärderingsuppdraget Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. FoU Välfärd Värmland har fått i uppdrag av Sunne kommun att genomföra en kvalitativ utvärdering som genomförs med hjälp av intervjuer med ett urval av kunder som ingått i projektet. Resultatet redovisas i form av en power-point presentation.
Syfte med utvärderingen Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. Syftet är att studera hur de kunder som har ingått i projektet har upplevt verksamheten över tid och hur verksamheten har påverkat deras situation när det gäller möjligheten till försörjning.
Frågeställningar som utvärderingen ska besvara Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. Upplever kunderna att de får det stöd och den hjälp de anser sig behöva av verksamheten? Upplever kunderna att verksamheten gör någon skillnad när det gäller den psykiska hälsan och välbefinnandet? Upplever kunderna att verksamheten har gjort någon skillnad för framtida möjligheter att komma ur bidragsberoendet och i så fall hur?
Organisering av projektet Förutsättningar Resurser Eriksson, B.G. & Karlsson, P-Å. (2016) Att utvärdera välfärdsarbete. Falkenberg: Gleerups. Andra upplagan Vägvisaren arbete istället för bidrag KS2016/853/01, Sunne kommun, 2017 Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. Projektplan och finansiering 3,5 tjänster (Praktiksamordnare, arbetsterapeut och handledare) Deltagare Lokaler
Programteori Förutsättningar Resurser Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. I projektet är det tänkt att de individer som inte arbetsförmedlingen arbetar med och som faller utanför systemet eller som arbetsförmedlingen inte når målen med av olika anledningar skall få hjälp och stöttning för att komma vidare till egenförsörjning eller studier. Denna hjälp och stöttning är tänkt att ske med hjälp av en integrationssamordnare, en studie- och yrkesvägledare och en praktiksamordnare. De tre olika professionerna hjälper individen att komma vidare med den plan som den enskilde individen har. Är behovet studier eller komplettering av utbildning hjälper studie- och yrkesvägledaren till. Är personen i behov av en arbetsprövningsplats, för att arbetsträna, slussar praktiksamordnaren vidare individen utifrån den individuella matchningen till Ekebyvägen, praktikplats inom kommunen eller en extern plats.
Programteori Aktiviteter Process Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017.
Metod för utvärderingen Eriksson, B.G. & Karlsson, P-Å. (2016) Att utvärdera välfärdsarbete. Falkenberg: Gleerups. Andra upplagan. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur Utvärderingen har en kvalitativ ansats och det material som utvärderingen grundar sig i består av kvalitativa intervjuer. Utvärderingen har inte ambitionen att kvantifiera några data utan data ska försöka ge en helhetsbild utifrån intervjupersonernas berättelser. Utvärderingen är en före-efter (pre-post) utvärdering.
Metod för utvärderingen Projektplan Utvärdering av projektet En väg in Sunne kommun. 2017. FoU Välfärd Värmlands utvärdering innehåller följande: En kvalitativ utvärdering som genomförs med hjälp av intervjuer med ett urval av kunder som har ingått i projektet. Urvalet av kunder har skett med tanke på ålder, kön, etnicitet, typ av stöd i verksamheten samt längd på period av bidragsberoende. Intervjuerna kommer att ske kontinuerligt under projekttiden från början av året 2018. De kunder (femton stycken) som väljs ut för intervju, och som accepterar att medverka i utvärderingen, kommer att intervjuas vid starten i projektet samt när de slutar i verksamheten. Totalt kommer 30 intervjuer att göras. Det åvilar uppdragsgivaren att förse FoU Välfärd Värmland med namn och kontaktuppgifter på kunder som ingår i verksamheten. Resultatet redovisas i form av en power-point presentation.
Urval och bortfall Praktiksamordnaren har gjort urvalet av deltagare till utvärderingen, samt bokat in möten mellan deltagare och intervjuare på plats i Sunne. FoU Välfärd Värmland har inte varit involverade i urvalsprocessen. De som valdes ut för deltagande och tackade ja fick en skriftlig information om utvärderingens syfte och arbetsgång. Totalt har 15 deltagare valts ut för två intervjutillfällen. Första intervjun ägde rum i anslutning till, eller några månader efter att deltagaren började i projektet under våren 2018, intervju två ägde rum under sommaren och hösten 2018. Bortfall: Av de femton deltagare som intervjuades vid första tillfället har 3 inte kunnat genomföra intervju nummer två av olika anledningar.
Datainsamling (1) Intervjuer med deltagare på plats i Sunne kommun. (15 st) Alla intervjuer genomfördes under våren 2018, mellan 1 mars och 11 april. Intervjuerna har genomförts av Madeleine Andersson, FoU Välfärd Värmland.
Datainsamling (2) Intervjuer med deltagare på plats i Sunne kommun (11 st), samt en intervju via telefon (totalt 12 intervjuer). Intervjuerna genomfördes under sommaren och hösten 2018, mellan 4 juli och 27 september. Intervjuerna har genomförts av Madeleine Andersson, FoU Välfärd Värmland.
Databearbetning/dataanalys (Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1994) Qualitative Data Analysis. An Expended Sourcebook. Thousand Oaks, CA: Sage. Second Edition.) Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet med undantag för vissa upprepningar. Transkriberingarna har sedan kodats och analyserats med hjälp av Nvivo, ett dataprogram för analys av kvalitativa data.
Databearbetning/dataanalys (Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1994) Qualitative Data Analysis. An Expended Sourcebook. Thousand Oaks, CA: Sage. Second Edition.) Intervju 1; Materialet kodades enligt följande teman: Upplevelse av projektet Stöd av projektet idag Aktuell hälsosituation Tidigare åtgärder Behov av stöd och hjälp (egna upplevelser) Förväntningar på projektet Positiva upplevelser av projektet så här långt Negativa upplevelser av projektet så här långt
Databearbetning / dataanalys (Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1994) Qualitative Data Analysis. An Expended Sourcebook. Thousand Oaks, CA: Sage. Second Edition.) Intervju 2; Materialet kodades enligt följande teman: Upplevelse av projektet Stöd av projektet idag Aktuell hälsosituation Har förväntningarna på projektet infriats? Positiva upplevelser/tankar av och om projektet Negativa upplevelser/tankar av och om projektet Har projektet gjort någon skillnad avseende psykisk/fysisk hälsa? Har projektet gjort någon skillnad avseende framtida möjligheter att komma ur ett bidragsberoende?
Forskningsetiska reflektioner (Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet) De forskningsetiska principer som har beaktats i utvärderingen är de principer som Vetenskapsrådet har tagit fram: - Informationskravet - Samtyckeskravet - Konfidentialitetskravet - Nyttjandekravet Informationsbrev och muntlig information om utvärderingen gavs vid kontakten med möjliga intervjupersoner (lämnades ut av den anställde i projektet som valde ut möjliga intervjupersoner). De som slutligen deltog i intervjuerna fick ytterligare muntlig information i samband med intervjutillfället innan intervjuerna påbörjades.
Resultat Materialet har sammanställts i resultatdelen under följande teman: Intervjutillfälle 1: Beskrivning av intervjupersonerna Gemensam bakgrund för deltagarna Förväntningar på projektet vid första intervjun Nöjdhet respektive missnöje med projektet vid första intervjun
Beskrivning av intervjupersonerna Ålder: Intervjupersonerna är mellan 24 och 59 år Kön: 8 män och 7 kvinnor Nationalitet: 11 intervjupersoner är etniska svenskar, fyra har annan etnisk tillhörighet Huvudsaklig problematik: Arbetslöshet pga fysiska och/eller psykiska problem/sjukdomar
Gemensam bakgrund för deltagarna Vilka huvudsakliga problem har deltagarna? Ofta förekommande är längre arbetslöshet Fysiska och/eller psykiska problem (hälsoproblem) samt missbruk Långvariga kontakter med olika myndigheter (sjukvården, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, försäkringskassan) Gemensamma (dåliga) erfarenheter av myndighetskontakter respektive för invandrade svårigheter att förstå de svenska systemen
Intervju 1: Vilka förväntningar hade deltagarna på projektet vid första intervjun? De flesta visste inte vad de skulle förvänta sig Några hade inga förväntningar Några förväntade sig att få stöd i något avseende eller att få ett arbete Förväntningar på projektet före eller strax efter inträdet visar sig vara kopplat till tidigare erfarenheter, ofta inte så positiva sådana
Vad är deltagarna mest nöjda med respektive mest missnöjda med vid första intervjun? Nöjd Att få hjälp förutsättningslöst Att slippa pekpinnar Att bli lyssnad på Att bli sedd för den man är Individuellt stöd utifrån individuella behov Missnöjd Att det inte går så snabbt som deltagaren vill att få vänta på åtgärder Sin egen ekonomi att leva på ekonomiskt bistånd Att inte få utnyttja sin fulla kapacitet (begränsat typ av arbeten) Specifik myndighet eller kontakt/person
Resultat Materialet har sammanställts i resultatdelen under följande teman: Intervjutillfälle 2: Aktuell situation vid intervjutillfälle 2. Vilka förväntningar har infriats respektive inte infriats? Nöjdhet respektive missnöje med projektet. Upplever kunderna att de får det stöd och den hjälp de anser sig behöva av verksamheten? Nuvarande hälsa i förhållande till i början av projekttiden. Upplever kunderna att verksamheten gör någon skillnad när det gäller den psykiska och fysiska hälsan och välbefinnandet? Deltagandet i projektet i förhållande till framtiden. Upplever kunderna att verksamheten har gjort någon skillnad för framtida möjligheter att komma ur bidragsberoendet och i så fall hur?
Intervju 2: Aktuell situation vid andra intervjutillfället Av de 15 intervjupersonerna deltog 12 vid andra intervjutillfället. En person hade fått visstidsanställning (sommarjobb) Två personer hade gått vidare till andra projekt eller väntar på någon annan form av åtgärd Tre personer skall eller har börjat i någon form av skola/utbildning Sex personer var i någon form av arbetsprövning eller på gång för sådan Tre personer deltog inte vid andra intervjutillfället
Vilka förväntningar infriades? Eftersom många inte hade några speciella förväntningar eller inte visste vad de skulle förvänta sig är många positivt överraskade. De flesta uppger att projektet haft stor betydelse för dem och att de tycker att framtiden ser ljusare ut pga deltagandet i projektet. Flera upplever också att deras hälsa förbättrats, såväl fysiskt som psykiskt. Flera uppger även att de fått stöd och hjälp för att bli kvitt eller för att inte återfalla i missbruk. Att få fasta rutiner och en social tillhörighet upplevs som positivt och som att det har betydelse för hälsan. Flera uppger också att ett bättre självförtroende påverkat upplevelsen av såväl hälsa som framtidssyn.
Vad är deltagarna mest nöjda med respektive minst nöjda med vid intervju 2? Nöjd Missnöjd Att få hjälp förutsättningslöst Att slippa pekpinnar Att bli lyssnad på Att bli sedd för den man är Att ha kommit flera steg närmare självförsörjning Av de intervjuade är det två personer som inte är nöjda med något överhuvudtaget Övrigt missnöje handlar om att det är svårt att få ett vanligt arbete eller missnöje med specifik myndighet eller kontakt/person
Forts. nöjd/missnöjd Nöjd Missnöjd Individuellt stöd utifrån individuella behov Att personalen finns tillgängliga man kan komma när som Att få hjälp och stöd i sådant man själv upplever sig ha behov av I stort sett alla är nöjda med projektet och personalen där, missnöje har andra orsaker och ligger oftast utanför projektet. Men enstaka intervjupersoner upplever att de inte kommer överens med viss personal
Exempel på sådant som intervjupersonerna fått hjälp med Att komma i kontakt med sjukvård eller psykiatri Att komma igång med studier Att få praktikplatser Att få lönebidragstjänster Att bryta social isolering Att få tillbaka sitt körkort Att komma vidare till andra projekt/insatser vid behov Att få hjälp med myndighetskontakter Att få hjälp att söka sjukersättning
Citat från intervjuerna: IP: Har fått hjälp med att boka tider, lämna papper, kontakta myndigheter, med mera. I: Nej, om du tänker dig det här projektet här. Är det någonting som har varit extra bra eller positivt? IP: Ja, dom sköter det mesta åt oss. Det tycker jag är jättebra för vi behöver inte tänka. De hjälper till med att lämna in lapparna till socialen och fixar om man ska till en läkare så fixar dom det. Det är jättebra tycker jag. Så jag behöver inte tänka på sånt. I: Håller dom ordning? IP: Ja, dom håller ordning på de där grundsakerna och de påminner alltid. Så det tycker jag är jättebra.
Forts. citat IP: Ja, jag pratade med dom och dom pratade med skolan. Sen jag började i skolan i två veckor. I: Förra gången som vi pratade så tyckte du att det fungerade bra med dom som jobbade här. IP: Ja, faktiskt. De hjälpte mig med praktiken och de hjälpte mig och pratade med dom så jag fick praktik där. Det fungerade bra med dom här. Dom tog med mig på möten. Dom jobbar jätte bra men kanske jag har problem. Kanske problemet är hos mig. Och dom vet om min hälsa också. I: Vilket stöd har du fått då? IP: Nej, men jag kan komma hit och prata och ska jag iväg någonstans så har dom alltid kört mig.
Hälsa och välbefinnandet Alla intervjupersoner har något fysiskt eller psykiskt hälsoproblem, exempelvis: Värk i kroppen Utslitna leder Ryggproblem Depressioner Ångest och oro ADHD De flesta upplever att deltagandet i projektet påverkat den psykiska och fysiska hälsan positivt även om de inte blivit helt friska.
Citat om kroppen och hälsan I: Men jag har faktiskt en sista fråga. Om det är någonting annat som du vill berätta som jag inte har frågat dig om. Är det något annat som du tänker att det kan vara bra om jag får reda på. IP: Nej, jag tror inte det. Jag har dåligt med min hälsa så jag jobbar ju inte men jag tycker att dom här hjälpte mig jätte bra. Dom vet varje person hur den lever och vad man kan göra och vad man inte kan göra och dom hjälpte mig som jag önskade. I: Hur är det annars i kroppen nu? IP: Ja, det är ju bättre nu. Jag var ju inte så rörlig förut, nu är man ju mer rörlig för man rör ju på sig hela dagarna. Eller inte hela dagarna för man sitter ju och jobbar med något.
Forts. citat I: Du känner att det har gjort skillnad för dig? IP: Ja, det har det. Sen när du var här sist så hade jag ju så förbannat ont i ryggen också. I: Ja, det hade du. IP: Men det har jag inte nu, jag märker inte det ett dugg. Det enda som jag får tänka på nu är att jag absolut inte kan böja mig i vissa vinklar. Förut så försökte jag men det går inte ens längre för nu är jag ju ändå mer opererad.
Citat om den psykiska hälsan I: Skulle du säga att det här projektet har gjort någon skillnad för dig när det kommer till din psykiska hälsa eller ditt välbefinnande, hur du mår? IP: Jag mår ju faktiskt bättre eftersom jag har rutin eller vad man säger. Rutin det hade man ju förut också då men nu liksom vet man att onsdag nu så ska jag iväg och fredag nu ska jag iväg. I: Ja. IP: Sen kan det komma såhär att nu skiter jag i det här idag. I:Okej. IP: Det kan det komma. I: Ja, det kan väl alla ha. IP: Ja, man har väl det. Men man peppar sig själv att nej jag går dit. Man träffar ju liksom nån glad och go i gruppen liksom. Det blir positivt. Så att ja, jag mår faktiskt bättre.
Forts. citat I: Känner du att du kan bidra där? IP: Ja, det är ju det jag gör. För det som jag håller på med det är det ingen av dom andra som klarar av. Så jag får ju känna mig lite stolt ibland också. I: Ja IP: Man ska väl inte skryta för mycket men i just detta fallet så kan jag ju säga att jag klarar ju av det i alla fall.
Framtida möjligheter att komma ur ett bidragsberoende De flesta intervjupersonerna anser att projektet kan eller har påverkat framtida möjligheter att komma ur ett bidragsberoende. De flesta upplever att de har en plan för hur de ska ta sig vidare och att projektet har påverkat deras tankesätt positivt inför framtiden. Flera av intervjupersonerna har tagit ett eller flera steg mot framtida självförsörjning under den tid de har varit med i projektet.
Citat I: om du tänker såhär har det här projektet gjort någon skillnad för dig eller dina framtida möjligheter att komma ur ett bidragsberoende? IP: Ja, men det har det ju. I: Hur skulle du säga att det har det? IP: Här liksom pushar dom ju på att du ska ut i arbetslivet liksom. Det är inte det här att gå och dra fötterna efter dig. Här är det liksom så att nu provar vi det här. I: Skulle du säga att du har haft nytta av att vara med i det här projektet? IP: Ja, ja, ja jag har ju kommit igång och jobbat. Det är gôr viktigt för mig. Det är det.
Citat avslutningsvis om projektet och dem som jobbar där: IP: Så dom gör ju verkligen stora steg och hjälper en att få fast anställning och det är väl deras mål egentligen att vi ska komma ut. Så jag begriper inte det här med en väg in det skulle ju heta en väg ut egentligen. För det här med en väg in det låter ju som man ska på kåken. (skratt) I: Sedan har jag, jag förstår att du känner att de har hjälpt dig mycket här, men jag vill fråga om du känner att det här projektet har gjort någon nytta för dig? Du har sagt att dom har varit viktiga och att de har gett dig stöd men har du haft nytta va dom? IP: Jo, men. Ja, dom har ju lyssnat på mig och stöttat och försökt att göra som jag vill då fast på deras sätt då. Det där med soss och grejer, sådant som jag inte klarar av, så har ju dom liksom lagt om det på deras språk om man säger så liksom. Vad jag har begärt och vad jag vill.
Citat avslutningsvis om projektet och dem som jobbar där: I: Vad är det som har gjort att du har klarat dig hit idag? IP: Att dom har varit så jävla jobbiga. (skratt) Nej, men att dom har varit på liksom och kollat så att allting funkar. Och det här att jag får säga saker på mitt sätt utan att det blir konstigt liksom när jag har mått som jag har gjort. Jag behöver inte tänka på hur jag ska formulera mig utan dom har liksom fattat ändå. I: Pratar ni mer samma språk? IP: Ja IP: Först var jag orolig från början. Men när jag kände att de lyssnade på mig och vi pratade så blev det bra.
Analys och slutsatser De flesta är nöjda med såväl insatser som personal i projektet Vad verkar vara avgörande? Att insatser är individuellt anpassade Att insatser bygger på överenskommelser med individen Att individen fått påverka typ av insats Inga pekpinnar Öppen och tillåtande miljö (att man kan titta in utan att boka tid) Att projektet gett möjlighet till en väg ut ur problem och isolering
Forts analys och slutsatser Även om projektet huvudsakligen upplevs positivt av deltagarna finns möjliga utvecklingsområden: Att personalen i projektet bör behandla deltagarna i projektet utifrån individuella behov samtidigt som man inte får upplevas som oprofessionell eller orättvis. Att personalen i projektet bör hitta en balans mellan att bygga tillit och förtroende samtidigt som man inte frångår sitt uppdrag. Att kompetensutveckla personalen i projektet med tanke på deltagarnas komplexa problematik.
Värdering Projektet fyller viktiga behov hos personer som står utanför arbetsmarknaden av olika skäl. De som är mindre nöjda eller inte nöjda alls pekar delvis på vissa personer som de menar inte förstår deras problem. Delvis pekar de på systemen det är svårt att förstå hur olika system fungerar och vad det får för effekt för helheten. Projektet fyller en viktig funktion som inte andra myndigheter har kunnat tillgodose. Verksamheten behöver vara öppen och de anställda måste få ha viss frihet i hur de ska bemöta deltagarna samtidigt måste det trots det finnas vissa rutiner och regler för hur arbetet ska utföras.
Värdering Projektets positiva inverkan på deltagare: Men: Ger individualiserat stöd Ger tid (går ej på ett halvår ), kräver ej snabba förändringar Lyssnar in behov av hjälp och stöd Moraliserar inte Personalen behöver kompetensutveckling Information om olika system bör utvecklas med tanke på individernas behov och förutsättningar Förändring tar tid, verksamheter bör ha långsiktiga planer och mål att jobba med
Kontaktuppgifter Madeleine Andersson Eva Alfredsson Olsson E-post: madeleine.andersson@kau.se Tel: 054 700 19 57 E-post: eva.olsson@kau.se Tel: 054 700 20 56