Vad kan man förvänta sig om samhällskostnaderna på en omreglerad marknad? http://lakevilleconsulting.se/wp-content/uploads/2018/10/presentation-kostnader.pdf David Sundén, Ek. dr. Lakeville AB Twitter: david_lakeville 8 oktober 2018 Bygget
Vad är det samhällsekonomiska problemet med spelande? Spelande ger upphov till extra samhällskostnader Dessa kostnader täcks inte av det marknadspris spelaren betalar De extra kostnaderna kan drabba spelaren själv Detta kallas interna kostnader Om de interna kostnader beror på begränsad rationalitet eller begränsad information skapas ineffektivitet i ekonomin och samhället slösar med resurser De extra kostnaderna kan drabba andra individer Detta kallas externa kostnader Externa kostnader medför att de som inte spelar betalar delar av notan för spelandet Detta skapar ineffektivitet i ekonomin och samhället slösar med resurser
Hur fördelas de extra samhällskostnaderna? Exempel på extra bruttokostnader till följd av spelkonsumtion Interna kostnader Externa kostnader Typ av kostnad För andra individer För samhället Direkta kostnader Privat konsumtion av hälso-, sjukvård och läkemedel. Privat konsumtion av hälsooch sjukvård, läkemedel för anhöriga eller brottsoffer. Offentlig konsumtion av hälso- och sjukvård, läkemedel, rättsväsende. Företagens kostnader för sjukdomar och rehabilitering. Indirekta kostnader Inkomstbortfall på grund av sjukdom, skuldsanering förtida död eller fängelsestraff. Tidsförluster på grund av brott, skador, våld eller vård av anhörig. Skattebortfall till följd av lägre produktion. Företagens värdebortfall pga. utebliven produktion till följd av sjukdom. Svårmätbara kostnader Smärta, lidande eller försämrad livskvalitet. Lidande och försämrad livskvalitet för anhöriga eller brottsoffer. Idrottsliga eller allmännyttiga värden.
Exempel på uppskattningar av de extra kostnaderna Värdering av de samhällsekonomiska kostnaderna för spelproblem i Sverige Studie Miljarder kronor per år Andel av spelkonsumtion (% av omsättningen) US - National Opinion Research Center (1999) 0,6 3 SE - Spelets pris (2008) 1,9 till 3,7 10 till 19 AU - Australian Productivity Commission (2010) 7,3 till 21,8 37 till 112 US - Thompson et al (1999) 9,8 till 18,0 50 till 92 US - Porter Dillon Limited och Sterling Research Inc. (1999) 13,0 67 US - Thompson och Schwer (2005) 18,5 95 Not: Beräknat utifrån 2011-års priser, andel problemspelare och omsättning på den svenska spelmarknaden. Källa: Lakeville Economic Consulting baserat på Folkhälsomyndigheten, Lotteriinspektionen och ovan nämnda studier.
Exempel på uppskattningar av de extra kostnaderna Samhällets extra bruttokostnader för spel 2016 (Obs! Exempelberäkning) Miljarder kronor Typ av kostnad Interna kostnader Externa kostnader Summa Direkta kostnader 3,4 3,9 7,3 Indirekta kostnader 1 9,6 5,3 14,9 Summa 13,0 9,2 22,2 Not: Källa: 1 De indirekta kostnaderna är fördelade efter en genomsnittlig skattesats på arbetsinkomster på 43 procent (inklusive arbetsgivaravgifter). Det vill säga 43 procent av produktionsbortfallet drabbar den offentliga sektorn som lägre skatter, resterande del drabbar individen som inkomstbortfall. De extra samhällskostnaderna antas vara lika stora som marknadens omsättning 2016. Fördelningen av kostnaderna efterliknar grovt fördelningen av de extra samhällskostnaderna för alkohol och tobak. Lakeville.
Vad borde driva de extra kostnaderna för spelande? Ökad konsumtion borde rimligtvis ge ökade kostnader Hur mäts konsumtionen? Volym = spelarnas insatser (jmf. volym alkohol som dricks) Omsättning = spelarnas förluster = spelbolagens intäkter Högriskspel är spel med ökad risk för ohälsa och ekonomiska problem Exempel på högriskspel: poker, kasino, spelautomater Högriskspel begränsar spelarna i mindre grad än lågriskspel är mer tillåtande vad gäller spelfrekvens, insatser, förluster mm. Dvs. skadeverkningarna bör (i synnerhet) öka om konsumtionen av högriskspel ökar
Hur har högriskspelandet utvecklats i Sverige? Omsättning efter spelets risk Kronor per capita 15 år eller äldre i 2016-års priser Volym efter spelets risk Kronor per capita 15 år eller äldre i 2016-års priser 3 000 2 500 2 000 1 500 Totalt Medelrisk Låg risk Hög risk 30 000 25 000 20 000 15 000 Totalt Hög risk Medelrisk Låg risk 1 000 10 000 500 5 000 0 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 2016 År 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 År Not: Baserat på omsättningen = spelbolagens spelintäkter, Källa: Lakeville baserat på Lotteriinspektionen och riskklassificering enl. Binde Vilka är de mest riskfyllda spelen? En analys av befolkningsstudier av spelproblem. Göteborg: CEFOS, 2009. Not: Baserat på volymen = spelarnas insatser. Källa: Lakeville baserat på Lotteriinspektionen och riskklassificering enl. Binde Vilka är de mest riskfyllda spelen? En analys av befolkningsstudier av spelproblem. Göteborg: CEFOS, 2009.
Hur blir utvecklingen på en omreglerad spelmarknad? (1/2) Skadeverkningarna (kostnaderna) pga. förluster kan möjligtvis öka Förlusterna per capita på riskfyllda spel kan inte förväntas öka -> inga ökade skadeverkningar Om färre spelar i framtiden -> förlusterna per spelare ökar -> skadeverkningarna per spelare bör rimligtvis öka Skadeverkningarna (kostnaderna) pga. insatser bör rimligtvis öka Genomsnittspriset på spel kommer falla (vinståterbetalningen ökar) på den omreglerade spelmarknaden. Lägre pris på spel -> högre spelvolym (dvs. ökade insatser) Insatserna per capita ökar -> skadeverkningarna bör rimligtvis öka
Hur blir utvecklingen på en omreglerad spelmarknad? (2/2) Ökar de extra kostnaderna för spelande på en omreglerad spelmarknad? Ja, troligtvis Med hur mycket ökar kostnaderna? Det vet vi inte Vad vore bra för policy och politiken? Studier som tar fram relevanta mått på skadeverkningarna prissätter skadeverkningarna beräknar de extra kostnaderna
Tack för er uppmärksamhet! http://lakevilleconsulting.se/wp-content/uploads/2018/10/presentation-kostnader.pdf Kontakt David Sundén, Ek. dr. Lakeville Economic Consulting AB +46 (0) 723 233 699 david.sunden@lakevilleconsulting.se lakevilleconsulting.se