220 Toby Kvarter 22 Ändring av detaljplan i kvarter 22 samt intilliggande grönområde (VL) Detaljplanbeskrivning Planläggningsavdelningen 3.2.2017 Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx
S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 3 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial... 3 2. SAMMANDRAG... 3 2.1 Olika skeden i planprocessen... 3 2.2 Detaljplanen... 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 4 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 4 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 4 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 4 3.1.2 Naturmiljön... 5 3.1.3 Den byggda miljön... 5 3.1 4 Service... 5 3.1.5 Rekreation... 5 3.1.6 Trafik... 5 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen... 6 3.1.8 Teknisk service... 6 3.1.9 Markägoförhållanden... 6 3.2 Planeringssituationen... 7 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 7 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 12 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart... 12 4.2 Deltagande och samarbete... 13 4.2.1 Intressenter... 13 4.2.2 Anhängiggörande... 13 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan... 13 4.2.4 Myndighetssamarbete... 13 4.3 Mål för detaljplanen... 14 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 14 5.1 Planens struktur... 14 5.1.1 Dimensionering... 14 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet... 14 5.3 Områdesreserveringar... 14 5.3.1 Kvartersområden... 14 5.3.2 Övriga områden... 15 5.4 Planens konsekvenser... 15 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 15 5.4.2 Konsekvenser för trafiken... 16 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser... 16 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 16 6.1 Uppföljning av genomförandet... 16
S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 220, Toby Planens namn: Ändring av detaljplan i kvarter 22 samt intilliggande grönområde (VL). Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-371/17 1.2 Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område i Toby, beläget ca 11 km (fågelvägen) sydost om kommuncentrum i Smedsby. Området är beläget norr om Tobyvägen, på bägge sidorna av Lundvägen. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Målsättningarna med detaljplanen är att möjliggöra en nybyggnation för daghemsverksamheten på området samt att se över områdets parkeringsbehov. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen.
S i d a 3 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Uppföljningsblankett. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vatten- och avloppsledningsnät. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 21.9 20.10.2016 Program för deltagande och bedömning var offentligt framlagt. xx.xx.2017 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga ett utkast till ändring av detaljplan till påseende. xx-xx.2017 Ett utkast till ändring av detaljplan var framlagt till påseende i beredningsskedet. xx.xx.2017 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga ett xx-xx.2017 förslag till ändring av detaljplan till påseende. Ett förslag till ändring av detaljplan var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att kommunstyrelsen ska godkänna detaljplanändringen. xx.xx.xxxx Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige ska godkänna detaljplanändringen. xx.xx.xxxx Kommunfullmäktige godkände detaljplanändringen. 2.2 Detaljplanen Detaljplanen omfattar hela kvarter 22 samt del av intilliggande grön- och vägområde. Genom detaljplanändringen skapas möjligheterna till att bygga ett tredje moduldaghem på området, enligt det behov som kommer att uppstå enligt prognoser för daghemsbarnens antal. I och med att byggnadsytorna utvidgas i sydöstra delen av skoltomten, för att möjliggöra byggande av moduldaghemmet, så försvinner också en del av områdets parkeringsplatser. För att kompensera detta så anläggs ett parkeringsområde på östra sidan av Lundvägen, på en del av område som i dagsläget är parkområde (VP). Därtill så förstoras YO-tomten marginellt norrut i tomtens nordöstra hörn, för att det ska gå att anlägga parkeringsplatser också där. Exploaterings- och våningstal bibehålls oförändrade. Planeringen stödjer de befintliga strukturerna samt utvecklingen av området.
S i d a 4 2.3 Genomförandet av detaljplanen Området som detaljplanändringen omfattar är i kommunens ägo. Förverkligandet av planen kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Målsättningen är att byggstarten för det tredje moduldaghemmet ska ske i april/maj 2019. Daghemmet ska tas i bruk hösten 2019. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Planområdet är ca 5,8 ha stort. Inom området finns finskspråkig lågstadieskola - Tuovilan koulu samt finskspråkigt daghem Tuovilan päiväkoti. Inom planområdets avgränsning finns också egnahemsboende. Området gränsar till befintliga planområden i alla riktningar. En bit söder om planområdet löper Tobyvägen, vilken i sin tur gränsar till Toby å. Bild 2. Områdets ungefärliga avgränsning.
S i d a 5 3.1.2 Naturmiljön Eftersom planområdet till stora delar är bebyggt så finns inga sammanhängande, större områden i naturtillstånd inom planområdet. Randområden av buskar och träd förekommer ställvis mellan tomterna. 3.1.3 Den byggda miljön Den bebyggda miljön består av Tuovilan koulu och Tuovilan päiväkoti, bostadshus uppförda från 1980-talet och framåt samt två äldre bondstugor. Inom området finns också ett mindre grönområde med gräsmatta och trädplanteringar. Bild 3. Vy mot de två moduldaghemmen, sett från Lundvägen. 3.1 4 Service I Toby finns finskspråkig lågstadieskola och daghem, elljusspår/ motionsbana. I Helsingby, på ett avstånd av ca 1 km från planområdet finns svenskspråkig lågstadieskola och daghem, idrottsplan och hälsostation. Övrig service finns tillgänglig i Korsholms kommuncentrum Smedsby eller i regioncentrumet i Vasa. Tack vare områdets närhet till Vasa och Runsor, så har dess popularitet ökat kraftigt under de senaste årens lopp. I takt med ökad inflyttning så kommer också kraven på service i området att öka. 3.1.5 Rekreation Områdets rekreationsmöjligheter är goda, tack vare den ishockeyrink och bollplan som finns på skolområdet och det elljusskidspår som har sin början från skolan. Idrottsplats, större ishockeyrink och simgrop finns på ett avstånd av ca 1,5 2,0 km från planområdet. 3.1.6 Trafik Trafiken till området sker via befintliga detaljplanevägar och anslutningar. Kollektivtrafiken består endast av de turer som trafikerar i anknytning till skolturer.
S i d a 6 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är enligt lanskapsplanens områdesreserveringar beläget inom område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Inom det området är Toby stenbro (rky105) belägen. Toby stenbro är byggd 1781 och leder över Laihela å. Den är en valvbro med två spann och byggd av naturstenar. I byggnadsinventeringen som uppgjorts över Korsholms kommun år 1995-1996 finns det på det aktuella området två objekt som tagits med i inventeringen. Tjellsto Antas byggd 1908 och Eur Johannes byggd 1915, (tomt 2 och tomt 10). Bägge bondgårdarna har enligt inventeringen byggnadshistoriskt värde och miljövärde. Bild 5. De gamla husen, vilka ingår i byggnadsinventeringen. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. 3.1.8 Teknisk service Den kommunaltekniska servicen till planområdet är utbyggd. 3.1.9 Markägoförhållanden Kommunen äger de områden som är rastrerade på bild 6, de övriga områdena är i privat ägo.
S i d a 7 Bild 6. Markägoförhållandet. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft 1.3.2009. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter:
S i d a 8 För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga
S i d a 9 kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Överföringsavlopp jv Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges regionala överföringsavlopp. Bild 7. Utdrag av Österbottens landskapsplan.
S i d a 10 Strategisk generalplan Strategiska generalplanen för Korsholms kommun med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning godkändes i kommunfullmäktige den 10.6.2013 85. Det aktuella detaljplanområdet ligger inom bostadsområde (A). Beteckningen har använts till att beskriva starka serviceområden till vilka största delen av befolkningstillökningen visas. Bild 8. Utdrag av strategiska generalplanen. Detaljplan Området omfattas av tre gällande detaljplaner. Kvarter 22 omfattas av en detaljplan godkänd av kommunfullmäktige den 4.3.2013. Grönområde på västra sidan av Lundvägen ingår i en detaljplan fastställd av länsstyrelsen 9.9.1993. Lundvägen samt grönområde på östra sidan av Lundvägen ingår i en detaljplan som har fastställts av länsstyrelsen den 11.6.1981.
S i d a 11 Bild 9. Utdrag av detaljplan godkänd 4.3.2013. Bild 10. Utdrag av detaljplan fastställd 9.9.1993.
S i d a 12 Bild 11. Utdrag av detaljplan fastställd 11.6.1981. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den 1.8.2013 enligt kommunfullmäktiges beslut 10.6.2013 91. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts baskarta i skala 1:2 000 uppgjord av Oy Kunnallisteknikka Ab och godkänd av Pekka Tätilä den 29.1.1975. Kompletterande kartläggningar för baskartan har gjorts år 2016. Den kompletterade baskartan har godkänts av kommunens planläggningschef Barbara Påfs den 25.1.2017. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Genom planändringen vill man möjliggöra byggandet av ett tredje moduldaghem på området. Om man ser på antalet barn i Tuovilan päiväkoti under de senaste åren, och de kommande årens prognoser så syns tydligt att behovet av daghemsplatser kommer att öka. Antalet barn i Tuovilan päiväkoti har varit enligt följande: läsåret 2013-2014 62 barn, 2014-2015 65 barn, 2015-2016 67 barn. För nuvarande läsår 2016-2017 uppgår antalet till 68 barn. Prognosen för 2017-2018 är 70 barn, och för 2018-2019 är prognosen 75 barn. För att möjliggöra en nybyggnation för daghemsverksamhet för kommande behov är det således av största vikt att en detaljplanändring, vilken möjliggör detta, utarbetas för området.
S i d a 13 Planeringen av området finns första gången omnämnd i Korsholms kommuns planläggningsprogram för 2016-2020, vilket godkändes av kommunfullmäktige 7.12.2015 88. Ändringen av detaljplanen finns också medtagen i Korsholms kommuns planläggningsöversikt 2016, vilken har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden den 15.2.2016 31. Därtill också medtaget i kommunens planläggningsprogram för 2017-2021, vilket har godkänts av kommunfullmäktige den 17.11.2016 91. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Intressenterna är följande: Invånare i Korsholms kommun, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Personal, elever och föräldrar i anknytning till skolan och daghemmet Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Bildningsnämnden Sammanslutningar Vasa Elnät Ab Anvia Övriga Österbottens räddningsverk NTM-centralen i södra Österbotten 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit offentligt framlagt under tiden 21.9 20.10.2016 Inga anmärkningar lämnades över programmet. Ett utkast till ändring av detaljplan har varit framlagt under tiden xxxx.2017. Över planutkastet inkom utlåtande från xxxx. Ett förslag till ändring av detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xx-xx.2017. Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov över planförslag. Vid behov hålls arbetsmöte med myndigheter.
S i d a 14 4.3 Mål för detaljplanen Målet för detaljplanändringen är att trygga utvecklingsmöjligheterna för dagvården genom att skapa förutsättningar för att bygga ett tredje moduldaghem på området. Därtill ska områdets parkeringsbehov tillgodoses. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen innehåller följande områdesreserveringar: kvartersområde för undervisningsbyggnader (YO), kvartersområde för fristående småhus (AO, AO-2), kvartersområde för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM), kvartersområde för bilplatser (LPA), område för närrekreation (VL) samt väg- och gatuområden. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringarna har gjorts för att anpassa byggandet till områdets miljö- och höjdförhållanden. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats åtta tomter för detta ändamål. För tomt 12-17 har byggrätten angivits med e-tal om e=0,20. För tomt 7 har byggrätten angivits till 400 m² och för tomt 8 till 200 m². För samtliga tomter är det tillåtet att uppföra hus i 1 ⅔-plan med vindsvåning. Samtliga tomter är bebyggda. Tomternas sammanlagda areal uppgår till 1,0665 ha. Kvartersområde för fristående småhus (AO-2) På området befintliga byggnader kan renoveras och utvidgas i ursprunglig stil. Nybyggnader bör anpassas till traditionellt byggnadssätt. Byggnadskropparna bör vara rektangulära, brädfodrade och rödfärgade med vit kontrastfärg. Taklutningen bör vara 1:2 och takfärgen mörk. I detaljplanen har reserverats sju tomter för detta ändamål. För tomt 3-4 har byggrätten angivits till 200 m²/ tomt. För tomt 2 och 5 har byggrätten angivits till 250 m²/ tomt. För tomt 1, 6 och 9 har byggrätten angivits till 300 m²/ tomt. För samtliga tomter är det tillåtet att uppföra hus i 1 ⅔-plan med vindsvåning. Fyra tomter är bebyggda. Tomternas sammanlagda areal uppgår till 1,3244 ha. Kvartersområde för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM) Förutom huvudbyggnad omfattande högst två bostäder får på varje byggnadsplats uppföras en bostad i skild byggnad. På området befintliga
S i d a 15 byggnader kan renoveras och utvidgas i ursprunglig stil. Nybyggnader bör anpassas till traditionellt byggnadssätt. För detta ändamål har reserverats en tomt, tomt 10. Byggrätten har angivits till 500 m² och det är tillåtet att bygga 1½-plans hus med vindsvåning. Tomtens areal uppgår till 0,4286 ha. Kvartersområde för undervisningsbyggnader (YO) I detaljplanen har reserverats en tomt för detta ändamål. Tomten förstoras i det nordöstra hörnet med ca 400 m². Byggrätten för tomten kvarstår med exploateringstal om e=0,30. Likaså kvarstår våningstal som 2-våningar, med vissa begränsningar gällande fördelningen av byggrätten i våningarna. Tomtens byggnadsytor förstoras i den sydöstra delen av tomten i riktning mot Lundvägen. Intill den utvidgade byggnadsytan reserveras ett område för lek och utevistelse (le) samt ett mindre parkeringsområde (p). I och med att byggnadsytan förstoras, så försvinner en del av område som tidigare fungerat som parkeringsområde. I och med detta så reserveras ett område för bilplatser på östra sidan av Lundvägen. Tomtens areal uppgår till 2,2894 ha. Kvartersområde för bilplatser (LPA) För att täcka det behov av parkeringsplatser som finns för YO-tomtens verksamheter så har ett kvartersområde för bilplatser reserverats i detaljplanen. Inom kvartersområdet ska rymmas ca 20 bilplatser. LPAområdets areal uppgår till 0,1070 ha. 5.3.2 Övriga områden Område för närrekreation (VL) För detta ändamål har reserverats 0,2402 ha, intill Lundvägen. Området används i dagsläget för lek och bollspel. Väg- och gatuområden I detaljplanen har Eurvägen, en del av Mellanbacksvägen och en del av Lundvägen reserverats som gatuområde. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön Den byggda miljön ändras till den del där YO-tomten utvidgas, eftersom befintligt VL-område ändras till kvartersområde. Delen som utvidgas är ca 400 m², och reserveras som parkeringsområde (p) inom tomten. Mot befintlig bebyggelse norr om området är det dock så stora skillnader i höjdförhållandena att det inte inverkar negativt på den bebyggda småhusmiljön. Därtill finns skyddande växtlighet mellan YO- området och bostadstomterna.
S i d a 16 Den byggda miljön ändras också till den del som områdesanvändningen ändras från reserveringen VL till LPA. Området som berörs av denna ändring är ca 0,1070 ha stort. Mot de befintliga radhusen norr om LPAområdet är det dock så stora skillnader i höjdförhållandena att det inte borde påverka den byggda miljön nämnvärt. Därtill finns skyddande växtlighet mellan LPA-området och radhusen. På VL-området finns i dagsläget en anlagd gräsmatta, och längs med Lundvägen finns pilträd planterat. En del av gräsmattan, vilken används för rekreationsändamål, försvinner i och med planändringen. I detaljplanen har dock tagits in en planbeteckning så att man ska kunna bevara en del av de befintliga pilträden på LPA-området. Beträffande de gamla bondgårdarna inom planområdet så medför planens förverkligande inga konsekvenser för dessa, eftersom områdena runtom bondgårdarna till största delen är bebyggda. 5.4.2 Konsekvenser för trafiken Både personbils-, fotgängar-, och cykeltrafiken till och från området kommer att öka i och med detaljplanändringens förverkligande. Längs Lundvägen har nyligen anlagts en gång- och cykelväg, vilken tryggar fotgängartrafiken till skol- och daghemsområdet. Strax söder om planområde västerut längs med Tobyvägen finns också gång- och cykelbana, vilket hjälper till att höja på trafiksäkerheten för de som färdas till fots. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna är presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm den 3.2.2017 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Planläggare Barbara Påfs Martina Bäckman