Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Relevanta dokument
Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Epidemiologisk årsrapport 2015

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Inledande bestämmelse

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Riktlinje Dokumentnamn

Smittspårning Grundkurs regelverk

Svensk författningssamling

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Å rsstatistik fö r 2016

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Regeringens proposition 2005/06:199

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Å rsstatistik fö r 2017

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Streptokockinfektioner

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

Smitta i förskolan. Lisa Labbé Sandelin Smittskyddsläkare i Kalmar län

Nr Detta nummer innehåller:

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Smitt. Smittskyddsenheten

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Årsstatistik för 2014

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 februari 2005

Om infektioner och smitta i förskolan

Aktuellt från Strama Gotland

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

Årsstatistik för 2013

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Kontaktsjuksköterskor

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Regeringens proposition 2008/09:212

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Å rsstatistik fö r 2018

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Smittspårning. aktuella författningarf

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Kvalitetsbokslut 2012

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Efter kampanjen. Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa!

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Regelverk smittskydd. Peter Gröön Landstingsjurist 2017

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018

Ebola Årsstatistik Uppsala län Hepatit A utbrott hösten Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet Viktoriadagen...

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Regeringens proposition 2009/10:126

Smittspårningsutbildning 2016

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr

Infektioner hos barn i förskolan

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

E nyhetsblad från Smi skydd Värmland. Värmlands läns årsstatistik Nr 1 feb Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län

Transkript:

Vanliga smittor Streptokocker MRSA Eva Gustafsson Smittskydd Skåne

Smittskyddslag råd och åtgärder för att tillgodose befolkningens skydd mot smittor Smittskyddslagen (SmL) 1 kap 4 Vetenskap och beprövad erfarenhet i råd och åtgärder Proportionalitet åtgärder får inte vara med långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till människors hälsa Respekt åtgärder ska vidtas med respekt för människors lika värde och enskildas integritet Frivillighet Barn särskild hänsyn när barn berörs, se till barnets bästa

Allmänfarliga smittor Förhållningsregler för enskild individ, smittspårningsplikt Tarmsmittor Campylobacterinfektion EHEC Giardiainfektion Salmonellainfektion Shigellainfektion Kolera Paratyfoidfeber Tyfoidfeber Resistenta bakterier MRSA Pneumokocker resistenta för penicillin Övriga bakteriesjukdomar Difteri Mjältbrand Pest Tuberkulos Blod/Sexuellt överförbara sjukdomar (STI) Hepatit A-E Hiv Infektion med HTLV I eller II Gonorré Klamydiainfektion Syfilis Övriga virussjukdomar Rabies Polio Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) Samhällsfarliga Smittkoppor SARS Ebola

Smittspårningspliktiga Barnvaccinationssjukdomar Kikhosta Mässling Påssjuka Röda hund Mat- och vattensmitta Entamöba histolytica Yersinia Cryptosporidium Vibrioinfektion exkl kolera Listeria Resistenta bakterier VRE ESBLcarba Övriga Botulism Brucellos Echinokocker Papegojsjuka Trikinos Legionella MERS-CoV Anmälningspliktiga Atypisk mykobakterieinfektion Denguefeber Gula febern GAS, invasiv Haemophilus influenzae, invasiv Meningokockinfektion, invasiv Pneumokockinfektion, invasiv Harpest (tularemi), invasiv Leptospirainfektion Malaria Q-feber Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Viral meningoencefalit Anmälning enbart från laboratorium ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) Influensa

Smittsamma sjukdomar Definition av smittsamma sjukdomar, SmL1 kap 3 Sjukdomar som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa Anmälan till smittskydd, SmL 2 kap 5 Sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt SmL Sjukdomar med en anmärkningsvärd utbredning Sjukdomar som uppträder i elakartad form

Barn och infektioner 90 % är virusinfektioner Vintertid 80 % av barn under 6 år har någon infektion 93 % av barn vid 18 månaders ålder har någon infektion ÖLI 80 %, gastroenterit 10-15 %, övrigt Källor: Katarina Hedin, Scandinavian Journal of Primary Health Care 2006 Smitta i förskolan HYFS

Samhälle och förskola

Samhälle och förskola

Förkylningar hög smittsamhet Ca 400 olika förkylningsvirus Virus finns i ögon, näsa, luftvägssekret ca 1 dygn före insjuknande Smittdosen och individberoende faktorer har betydelser för sjuklighet De flesta virus överlever ca en halvdag i miljön Rhinovirus Coronairus Adenovirus RS-virus Influensa

Hygienåtgärder Händer: barn tvål och vatten, personal handdesinfektion Host-, nysetikett Utevistelse Städning och rengöring Influensavaccination till personal?

Rotavirus Smitta: fekalt oralt från person till person Drabbar små barn, kan krävas sjukhusvård Sjukdomsförlopp 4-6 dygn Semi-immunitet, subklinisk sjukdom

Vaccin mot rotavirus i nationella vaccinationsprogrammet 2018 Levande försvagat, peroralt Ges från 6 v ålder Flockimmunitet Källa: Folkhälsomyndigheten, Beslutsunderlag om rotavirus i det nationella vaccinationsprogrammet

Calicivirus/norovirus Drabbar alla åldrar, individuell känslighet (FUT2-gen, MDA-5-gen) Många olika virustyper: genogrupp/genotyp, GII.4 mest utbrottsbenägen Viss immunitet mot enskild virustyp, veckor-månader-flera år, viral escape Låg smittdos, 18 viruspartiklar Avföring/kräkning, livsmedel, indirekt via ytor och föremål

Magsjuka smittsamhet - åtgärder Smitta sker från kräkningar och tarminnehåll sjuka ska vara hemma Störst virusmängd de första 2-3 dagarna, utsöndring av virus i 7-10 dagar Hemma till och med 48 h symtomfrihet Syskon? När är det utbrott? 2 eller fler på samma enhet insjuknar inom 1 dygn Extra hygienåtgärder? Överlever på ytor i 3 dygn och i livsmedel 10 dygn Slutstädning? Desinfektionsmedel? Smittrisker för barn och personal Handskar...engångsförkläde, stänkskydd? Korrekt användning? Arbetskläder?

Säsongsåtgärder olika nivå på städning och rengöring?

Streptokocker

Streptokocker Streptokockinfektioner kan vara både ofarliga och livshotande Bakteriens virulens Individberoende faktorer svårt att prediktera vem som blir svårt sjuk barn drabbas sällan av svår sjukdom Epidemiologi streptokock-år, kopplat till mer virulenta stammar

12 % bärarskap i befolkningen men varierar med åldern

Olika indikation för antibiotikabehandling Vanligtvis ingen antibiotika impetigo nagelbandsinfektion tjock varig snuva rodnad kring ändtarmsöppningen Behandling ibland streptokocktonsillit naturalförlopp: 85 % blir friska inom en vecka antibiotikabehandling kortar förloppet med 1-2 dagar Behandling scharlakansfeber otit trumhinneperforation svår streptokocksjukdom

Streptokockhalsfluss hur allvarlig bedöms sjukdomen i olika länder? Självläkande sjukdom, liten risk för allvarliga senkomplikationer, inget behov av antibiotika Storbritannien Skottland Holland Belgien Något oroade och har vårdprogram och rekommendationer för behandling USA Frankrike Finland Sverige

Utbrottshantering på förskolan en utmaning individer i ett utbrott hanteras olika Vara hemma och invänta självläkning för vissa Antibiotikabehandla ibland (streptokocktonsillit) Om antibiotikabehandling åter efter 2 dygn + pigg, om ingen antibiotika hemma upp till en vecka Skilja mellan virustonsillit och streptokocktonsillit Streptokockhalsfluss vanligast mellan 5-15 år, kan förekomma ner till 3 års ålder Alltid strep A-test inför ev behandling, kan tas vid halsont från 3 års ålder om feber > 38,5 C om svullna körtlar i käkvinklarna om beläggning eller rodnad av halsmandlarna om frånvaro av hosta

Utbrottshantering under säsong en utmaning Streptokocksäsong december april/maj Asymtomatiska bärare i befolkningen större än hos barnen 12 % bäraraskap i befolkningen 4-6 % hos barn < 5 år 0-3 % hos barn < 3 år Förskolan inget slutet sällskap risk för inflöde från samhället

Utbrottshantering av streptokocker? Är är utbrottshantering av värde? Erfarenheter? Förväntan hos föräldrar och personal? Risk för överförskrivning av antibiotika? Behandling för gruppen och inte för sin egen skull? Ska vi lägga utbrottshantering vid förekomst av scharlakansfeber?

MRSA

Inga barn med pågående hudinfektioner ska var på förskolan I en hudinfektion finns alltid smittsamma bakterier. Smittspridning kan ske av både resistenta och icke-resistenta bakterier.

MRSA på förskolan Allmänfarlig sjukdom kan ställa krav Smittskyddslagen särskild hänsyn när barn berörs Sekretessen Samma hygienrutiner till alla barn För att få vistas på förskolan Inga pågående hudinfektioner Inga kroniska hudlesioner Inga aktiva eksem Smittspårning? Förekomst av hudriskfaktorer för smittspridning? Vilken MRSA-stam? Ökad uppmärksamhet på hudinfektioner? Information till föräldrar, arrangera provtagning?

TACK!