Smitta i förskolan. Lisa Labbé Sandelin Smittskyddsläkare i Kalmar län

Transkript

1 Smitta i förskolan Lisa Labbé Sandelin Smittskyddsläkare i Kalmar län Disposition Vad är smittskydd? Vad gör smittskyddsläkaren? Vad står det i smittskyddslagen? Vad är en smitta? När ska barnet stanna hemma från förskolan? Hygienråd Några vanliga smittor Utbrott av smitta på en förskola När är det ett utbrott? Vad kan smittskydd hjälpa till med? 1

2 Smittskydd och vårdhygien Lisa Labbé Sandelin smittskyddsläkare Ingrid Gunn Ann-Christine Sjölund smittskyddssjuksköterska smittskyddssjuksköterska STI-samordnare Anita Råberg sekreterare Per-Åke Jarnheimer hygienöverläkare stf smittskyddsläkare Caroline Johansson hygiensjuksköterska Västervik Pia Nilzén hygiensjuksköterska Kalmar/Oskarsha mn Stefan Callenryd hygiensjuksköterska Kalmar Smittskyddsläkaren = hela samhällets myndighet för smittsamma sjukdomar Vårdhygien = konsultverksamhet som arbetar för att förebygga vårdrelaterade infektioner och risken för smittspridning inom vård och omsorg Smittskyddets mål I. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom, skydda osmittade förhindra att smitta överförs till från andra människor, djur och miljö upptäcka (övervaka), förebygga och åtgärda smitta ge råd till befolkningen och till verksamheter för att undvika smitta II. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Befolkningens behov av skydd ska ske med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet Åtgärderna ska stå i proportion till den skada smittan kan utgöra särskild hänsyn när barn berörs, se till barnets bästa Smittskyddslagen (2004:168) 2

3 Vad gör smittskyddsläkaren? Vad gör smittskyddsläkaren? Du pluggar om olika basilusker och sån t Rebecka 4,5 år Du kan sätta igång tudeludan Hanna 7 år 3

4 Smittskyddsläkarens uppgifter enligt Smittskyddslagen (2004:168) Smittskyddsläkaren är både en person och en myndighet. Har det samlade ansvaret för smittskyddet i landstinget. Ge allmänheten råd för att kunna skydda sig mot smitta, särskilt till utsatta grupper. Se till att förebyggande åtgärder vidtas mot smittspridning, stödja behandlande läkare och annan sjukvårdspersonal i smittskyddsarbetet Följa upp anmälningar, se till att åtgärder vidtagits för att finna smittkällan och exponerade personer Bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken. Ha epidemiologisk kontroll på förekomsten av smittsamma sjukdomar inom landstingsområdet. Myndighetsutövningsbefogenheter (bland annat besluta om tvångsundersökning och karantän). Riksdagen Regeringen (Socialdepartementet) Folkhälsomyndigheten Nationellt smittskyddsansvar, normerande, befolkningsinriktade åtgärder Landstingsstyrelsen Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård, blodprodukter, individinriktade åtgärder Länsstyrelsen och kommunerna Smittskyddsläkaren Myndighet och tjänsteman, operativt ansvar Objektburen smitta, vatten, mat, djur Miljö- och hälsoskyddsnämnd SmiNet Behandlande läkare Lab 4

5 Landstinget Smittskydd Vårdhygien Infektion Behandlande läkare Slutenvården Primärvården Psykiatrin Mödrahälsovården Barnhälsovården Ambulansen Asylsjukvården Ungdomsmottagningen Läkemedelskommittén STRAMA Ekonomiservice Vaccinupphandling Tjänsteman i beredskap Pressekreterare Kommunikationsenheten Förvaltningschefer Landstingsstyrelsen Landstingsjurister Politiker Kris och beredskap 1177 Nationellt Smittskyddsläkarföreningen Andra SME Folkhälsomyndigheten Socialstyrelsen Jordbruksverket Sveriges Veterinärmedicinska anstalt, SVA Livsmedelsverket Läkemedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB SKL Arbetsmiljöverket Smittskyddsläkaren Miljö och hälsa, djur, livsmedel Länsstyrelsen Länsveterinär Livsmedelsinspektörer Miljöinspektörer Djursjukhus Zoonosrådet Kommunen Skolhälsovården Medicinskt ansvarig sköterska, MAS Socialförvaltningen HVB-hem Boenden Förskolor Företagshälsovård Diverse Privata vårdgivare Privatpersoner Media Polisen Åklagaren Förvaltningsrätten Jurister Forskare Hesa Fredrik, VMA Högskolor Universitet Migrationsverket Smittskyddslagens sjukdomar 5

6 Allmänfarliga smittor Förhållningsregler för den enskilde individen, smittspårningsplikt Tarmsmittor Campylobacterinfektion EHEC Giardiainfektion Salmonellainfektion Shigellainfektion Hepatit A och E Kolera Paratyfoidfeber Tyfoidfeber Resistenta bakterier MRSA Pneumokocker resistenta för penicillin Övriga bakteriesjukdomar Difteri Mjältbrand Pest Tuberkulos Blod/Sexuellt överförbara sjukdomar (STI) Hepatit B, C, D Hiv Infektion med HTLV I eller II Gonorré Klamydiainfektion Syfilis Övriga virussjukdomar Rabies Polio Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nefropathiaepidemica) Samhällsfarliga sjukdomar Smittkoppor SARS Ebola Smittspårningspliktiga Barnvaccinationssjukdomar Kikhosta Mässling Påssjuka Röda hund Mat-och vattensmitta Entamöba histolytica Yersinia Cryptosporidium Vibrioinfektion exkl. kolera Listeria Resistenta bakterier VRE ESBLcarba Övriga Botulism Brucellos Echinokocker Papegojsjuka Trikinos Legionella MERS-CoV Anmälningspliktiga Atypisk mykobakterieinfektion Denguefeber Gula febern GAS, invasiv Haemophilusinfluenzae, invasiv Meningokockinfektion, invasiv Pneumokockinfektion, invasiv Harpest (tularemi), invasiv Leptospirainfektion Malaria Q-feber Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Viral meningoencefalit Anmälning enbart från laboratorium ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) Influensa 6

7 Smittor gränslösa tillstånd Smitta är abstrakt och osynligt Många olika kompetenser och myndigheter involveras och behöver samverka Vi är ofta ett steg efter Dramatik panik flykt Risk att söka syndabockar utstötning Tillgänglig och korrekt information Att fundera på Jag får alltid veta om någon bär på smitta 7

8 Smittkedjan Smittspridning innebär en överföring av smittämne Det handlar om att bryta smittvägar! Virus Virus orsakar många olika infektioner Över 90 % av infektioner i luftvägarna orsakas av virus (till exempel förkylning) Antibiotika har ingen effekt på virus 8

9 Bakterier Många bakterier finns i eller på utsidan av vår kropp utan att göra oss sjuka = normalflora Normalfloran är viktig och nödvändig för vårt immunförsvar Antibiotika stör den normala bakteriebalansen Många lindriga bakterieinfektioner läker ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar Bakterier flyger inte de bärs!

10 Antibiotika Antibiotika indelas i flera olika grupper. Penicilliner är ett exempel på en sådan grupp Antibiotika dödar eller oskadliggör bakterier Antibiotika har både fördelar och nackdelar Bakterier kan bli resistenta inte människan Källa; 10

11 Infektioner är normalt Förskolebarn har fler infektioner än hemmabarn Barn är friska bärare av många bakterier Immunförsvaret tränas Småbarn är ofta sjuka i infektioner 6-8 ggr/år är normalt Källa: Smitta i förskolan en kunskapsöversikt Utevistelse en friskfaktor Minskar trängseln mindre kontakt Ökar luftvolymen lägre smittdos 11

12 Enklaste sättet att skydda späda syskon och den äldsta generationen mot förskolebarnens infektioner är att förskolebarnen tvättar händerna när de kommer hem från förskolan. Smitta i förskolan en kunskapsöversikt Varför är det viktigt att undvika smitta i förskolan? Förskolebarn drabbas ofta av flera infektioner varje år. Det är de minsta barnen som drabbas mest. Det är visserligen helt normalt att små barn får infektioner, men upp till 30 % av förskolebarnens infektioner beror enligt Socialstyrelsen på att de vistas i en större barngrupp än vad familjen utgör. Det blir en slags trängseleffekt när många barn vistas på en begränsad yta. Ett allt mer påtagligt hot mot människors hälsa är utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Att minska förskolebarnens vardagsinfektioner är därför en viktig del i kampen mot antibiotikaresistens. Källa: Smitta i förskolan en kunskapsöversikt 12

13 Några smittrisker i förskolan Blöjbyten Näsdukar Tandborstar Nappar Leksaker Vattenlek i baljor och små bassänger På ett daghem insjuknade flera barn och det konstaterades att det rörde sig om en streptokockinfektion. Smittspårning inleddes och ett antal prov togs, bl.a. på en liten anka i plast. Ankan stod i ett fönster och barnen klättrade ofta upp på en stol, tittade ut genom fönstret efter sina föräldrar och samtidigt sög de på ankans näbb. Odlingen visade samma streptokocktyp som hos barnen. 13

14 Hygienråd Handhygienen oerhört betydelsefull! Tvätta händerna efter toalettbesök, blöjbyte, snutit barn och före mat Engångshanddukar, flytande tvål och rikligt med handsprit Vid blöjbyte engångshandskar, engångsunderlägg Lock på blöjhink Lock nedfällt på toalettstol innan spolning Daglig städning Daglig utevistelse (flera timmar) Handskar rekommenderas vid all blodkontakt Tvätta händerna enligt tvätta-torka-metoden Tvåla in händerna Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertoppar och mellan fingrarna Skölj av tvållöddret från händerna under rinnande vatten så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt Torka händerna så att de blir torra. Använd pappershanddukar. 14

15 Handsprit Desinfekterar Teknik Torra händer Riklig mängd Hela handen Gnid in/lufttorka Till barnen vid hög risk/infektionsutbrott Handskar Vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret Ska bytas mellan rent och smutsigt arbete Ska inte desinfekteras Kastas efter användning Går lätt sönder och händerna kan förorenas när handskarna tas av 30 15

16 Hemma från förskolan? Barnets behov avgör (EJ föräldrarnas eller personalens). Barnets allmäntillstånd avgör Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara piggt, feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter, som också kan innebära utomhusvistelse i flera timmar. Barn med feber, även lindrig, ska vara hemma. Ett feberfritt dygn hemma, utan febernedsättande. Barn med besvärlig hosta och därmed störd nattsömn ska vara hemma. Efter 2 dygns antibiotikabehandling kan barnet återgå till förskolan om gott allmäntillstånd råder. Efter diarré/kräkningar Smitta sker från kräkningar och tarminnehåll sjuka ska vara hemma! Störst virusmängd de första 2-3 dagarna, utsöndring av virus i 7-10 dagar. Ingen kräkning eller vattentunn diarré på minst 2 dygn. Observera att det kan ta längre tid innan normaliserad avföring efter maginfluensa. Ska kunna äta normalkost. Syskon som går på samma förskola som det sjuka barnet stannar hemma. Om barnet har varit utomlands och fortfarande har lös avföring när det förväntas återgå till barnomsorgen, ska man först kontakta sjukvården för att utesluta allmänfarlig sjukdom (t.ex. salmonella) Föräldrar bör uppmanas att berätta för personalen på förskolan om barnet är hemma från förskolan med symtom som tyder på magsjuka. 16

17 Vid vissa allmänfarliga tarmsmittor krävs negativ odling innan förskolebarn kan återgå till förskolan trots att de är symptomfria Salmonella typhi/paratyphi (en ovanlig form av salmonella) 3 negativa odlingar Shigella 1 negativ odling om antibiotikabehandling 3 negativa odlingar om ingen antibiotikabehandling givits Giardia (en tarmparasit) om barnet är symtomfritt och antibiotikabehandlat kan hen återvända till förskolan förskolebarn bör provtas 3 veckor efter avslutad behandling så att eventuellt bärarskap kan påvisas och behandlas men barnet får återgå till förskolan om det är symptomfritt. EHEC se nästa bild EHEC Tarmsmitta, kan ge (blodig) diarré, njursvikt och hjärnpåverkan Nationellt utbrott, oklar smittkälla, troligen livsmedel 92 fall 15 fall kopplade till bad i Gösjön Förskolebarn kan behöva lämna ett negativt avföringsprov innan återgång till förskola. Provtagning i familjen om symptom förskolebarn och riskyrken oavsett symptom om stx2 o/e HUS-koppling 17

18 Ögoninflammation Röda ögonvitor och kladd i samband med förkylningar oftast virus och kräver ingen behandling eller hemmavistelse om barnet är piggt. Om rött öga med var utan samtidig förkylning kontaktar föräldrarna BHV eller HC för bedömning. Impetigo svinkoppor Barn i förskolan bör vara hemma tills såren slutat vätska och gul skorpa inte längre återbildas. OBS! Kan förväxlas med andra munsår. Föräldrar kontaktar barnhälsovården alternativt hälsocentralen vid osäkerhet. 18

19 Vattkoppor Mycket smittsamt för de personer som inte redan har haft vattkoppor. Ett fall ger sannolikt upphov till fler fall. Informera föräldrarna att vattkoppor går bland barnen på förskolan. Vattkoppor kan vara farligt för den som har ett nedsatt immunförsvar (till exempel vid cancerbehandling), gravida, nyfödda och för tidigt födda barn. Ibland ges förebyggande behandling efter exponering När ett fall av vattkoppor upptäcks, till exempel på en förskola, har smittan ofta redan spridits. Därför är det svårt att stoppa smittan genom att hålla barnet hemma. När kopporna har torkat in smittar inte barnet längre. Barnet kan komma tillbaka till förskolan eller skolan när hen är smittfri, feberfri och mår bra. Blodburen smitta Hepatit B och C samt hiv sprids främst genom blod. Hepatit B är dock betydligt mer smittsam än hepatit C och hiv. Smittöverföring av en blodburen smitta i samband med vistelse på förskola är extremt ovanlig i Sverige. Med information om förebyggande åtgärder till personalen kan barn med blodsmitta därför vistas i förskolan. En risksituation är om någon som bär på blodsmitta skadar sig så det blöder och en annan person får det smittsamma blodet in i ett öppet sår. Även blodstänk i munnen eller ögat kan medföra en viss risk för smittöverföring, liksom om ett barn med blodsmitta biter en annan person så svårt att ett sår i huden uppstår. En annan risk för smitta är tandborstar, som därför inte bör förekomma i förskolan. Däremot medför blod på oskadad hud ingen eller ytterst liten risk för smitta. 19

20 Att förhindra blodburen smitta För att förhindra att en blodburen smitta överförs gäller generellt följande: Handskar ska användas när blod torkas bort. De ska användas vid både känd och okänd blodsmitta enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1, Mikrobiologiska arbetsmiljörisker beträffande smitta, toxinpåverkan och överkänslighet). Med hänsyn till barnens integritet och att det kan förekomma okända smittbärare ska handskar alltid användas när blod torkas bort. Blodfläckade ytor ska behandlas med ett effektivt ytdesinfektionsmedel. Smittskyddsläkaren kan ge ytterligare information om en smitta har konstaterats på en förskola. Hepatit B förhållningsregler för barn 20

21 Hepatit B i barnomsorg och skola Vid skada med risk för blodsmitta Rutin finns på vårdhygiens hemsida Det är arbetsgivaren som har ansvar för att lokala rutiner finns på varje arbetsplats. 21

22 Riskbedömningen görs av infektionskliniken Bär man på en blodsmitta är man inte alltid skyldig att uppge detta på förskolan men det ska uppges vid kontakt med hälso- och sjukvården. MRSA MRSA (Meticillinresistenta stafylokocker) är inte en sjukdom utan en typ av stafylokocker. MRSA-bakterier är inte mer smittsamma och ger inte svårare infektioner än andra stafylokocker, men de gånger man behöver behandla infektionen är valet av antibiotika mer begränsat. MRSA sprids, precis som andra stafylokocker, via hudkontakt, framförallt via händerna. Ökad smittrisk finns om personen har sår, bölder eller eksem. Även droppsmitta kan förekomma om personen bär bakterier i näsa/svalg och samtidigt har en förkylning eller allergi. 22

23 Kan barn med MRSA vistas i förskolan? Risken för spridning av MRSA i förskola/skola är erfarenhetsmässigt mycket liten. De flesta barn som är bärare av MRSA går därför i förskola/skola precis som vanligt. Barn med vätskande och infekterade sår ska stanna hemma tills såren är torra och läkta. Om barnet har förkylning med snuva och hosta bör det stanna hemma. Personalen informeras inte alltid om barnets MRSA-bärarskap eftersom barnet har rätt till samma sjukvårdssekretess som andra. Dessutom skall barnet - enligt de förhållningsregler som ges av behandlande läkare inte vistas på förskolan/skolan vid ökad risk för smittöverföring. God följsamhet till de grundläggande hygienrutinerna i förskolan/skolan är tillräckliga för att förebygga smittspridning av MRSA. Inga ytterligare restriktioner vad gäller barns skolgång, sociala samvaro eller deltagande i lek och andra aktiviteter på förskolan/skolan. MRSA i förskolan information till förskolepersonal, ltkalmar.se/smittskydd Hälsoundersökningen vad ingår för barnen? Tidigare sjukdomar inklusive tuberkulos och tidigare sjukvård Aktuell medicinering Vaccinationsstatus, BCG-ärr? Aktuella symtom från luftvägar tarm urin feberperioder hematuri (blod i urinen) Provtagning för blodsmitta (hiv, hepatit B och C) barn < 6 år: F-Cystor och maskägg x 1 (giardia, entamöba) tuberkulos Kompletterande vaccinationer enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet. 23

24 Omnämnts redan 500 år f.kr. av Aristoteles som löss i köttet

25 Springmask Springmask Ett barn med springmask behöver inte vara hemma från förskola eller skola, oavsett om barnet har fått läkemedel eller inte. Det kan vara bra att berätta för förskolepersonalen att barnet har springmask. Då kan de och andra föräldrar vara uppmärksamma på symtom. Det är bra att vara noggrann med hygienen under de två till tre veckor som barnet behandlas. Klipp naglarna på barnet. Se till att barnet tvättar händerna noggrant när hen kommer hem från förskolan eller skolan samt på morgonen. Låt barnet byta kläder när hen kommer hem. Tvätta gärna barnets kläder så snart det går. 25

26 Riktad hälsokontroll för tuberkulos En riktad hälsokontroll för tuberkulos bör utföras vid utbildning, eller vid ny anställning om tuberkulos hos den anställde innebär särskilda risker för andra personer. Rekommendationen gäller personer som exempelvis ska börja studera eller börja arbeta inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt förskoleverksamhet. Hälsodeklaration med frågor. Om man kan ha blivit utsatt för tuberkulossmitta tas blodprov, därefter görs en bedömning om risk att utveckla tuberkulos finns. Personer med symtom som kan tyda på aktiv lungtuberkulos skickas omgående till specialist utan föregående IGRA. Respektive utbildningsenhet eller arbetsgivare ansvarar för att hälsokontrollen genomförs. Lokala rutiner behöver utformas. Ska man vaccinera sig mot tuberkulos? Med hänsyn till den tveksamma skyddseffekten av BCG vid vaccination i vuxen ålder bedöms detta inte vara en meningsfull preventiv åtgärd. Vaccination av vårdpersonal i patientnära verksamhet eller övrig personal inom vård- och omsorgsverksamhet rekommenderas därför inte. Se vidare kapitlet om vaccination, sid

27 Utbrott av smitta på en förskola Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. Det kan också innebära enstaka fall av en smitta med risk för stor spridning eller allvarliga konsekvenser. För att man ska kalla det utbrott kan alltså antalet smittade vara både några enstaka eller för vissa sjukdomar en tredjedel eller fler av barnen (eller förskolepersonalen). Vad kan smittskyddet hjälpa till med vid ett utbrott? Vid misstanke om utbrott kontaktas smittskyddet. Vi har möjlighet att hjälpa till med kartläggning/smittspårning både barn och personal (glöm inte köks- och städpersonal och vaktmästare!) fylls i av chef/personal ge hygienråd informera personal och föräldrar (hur och när?) tipsa om informationsmaterial, i första hand 1177 initiera provtagning etablera kontakt med hälsocentral/barnhälsovården Vem informerar miljö- och hälsa? Vill de ha info? 27

28 Impetigo Om flera barn insjuknar med impetigo eller bölder bör den läkare som ansvarar för förskolan eller distriktsläkaren i området kontaktas. Läkaren bör ta en bakterieodling på de barn som har symtom för att fastställa om en (antibiotikaresistent) bakterie sprids. Vid behov kan smittskyddsläkare kontaktas för rådgivning angående odlingar och övrig handläggning. Streptokockinfektioner Kan vara både ofarliga och livshotande Behandling bakteriens virulens - streptokock-år - Scharlakansfeber individberoende faktorer - Perforerad trumhinna vid barn drabbas sällan av svår sjukdom öroninflammation 12 % är bärare men det varierar med åldern - Svår streptokocksjukdom Vanligtvis ingen antibiotika imeptigo nagelbandsinfektion tjock varig snuva rodnad kring ändtarmsöppningen Behandling ibland streptokocktonsillit, förkortar förloppet med 1-2 dagar 28

29 Streptokockinfektion - utbrott Ett utbrott kan fastställas om streptokockinfektioner är konstaterade hos en tredjedel eller fler av barnen i en grupp, alternativt vid fler än tre upprepade infektionstillfällen hos enskilda barn. Primärvården eller smittskyddsläkare bör då kontaktas. Mag-tarminfektion Diarré hos fler än 1-2 barn i en barngrupp och/eller personal bör föranleda skärpt uppmärksamhet när det gäller de hygieniska förhållandena. Om 2 eller fler på samma enhet insjuknar inom ett dygn är det ett utbrott. Handhygien är av största betydelse. Den som är magsjuk ska stanna hemma i minst två dygn efter tillfrisknande för att förhindra smittspridning Kontakta smittskyddsläkaren för råd om flera barn och/eller flera i personalen är magsjuka det gäller särskilt vid feber i mer än 1 2 dygn eller blodiga diarréer, samt vid eventuell misstanke om livsmedelsburen smitta. Beroende på vilket smittämne det rör sig om kan det bli aktuellt med extra hygienåtgärder/smittspårning/provtagning. 29