I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:

Relevanta dokument
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Den värderande analysen

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Kursplan: Samhällskunskap

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lämna kartellen och slipp böter så här går det till

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Lokal Pedagogisk planering

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom i mål T , se bilaga (ej bilagd här)

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Ekologi Så fungerar naturen

<#' KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Fullgjorda kursutvärderingar: 15 Frågor: 27. Lärarens kommentar. Tack till alla er som deltog i kursutvärderingen!

Exempeluppgift. Miljöproblem

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Socialpsykologi 7,5 hp

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

tentaplugg.nu av studenter för studenter

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Livets myller Ordning i myllret

för samtalen och diskussionerna framåt

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Handbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras.

Atomer och det periodiska systemet

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Konkurrensverkets hantering av tips och förfrågningar

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp)

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Redovisning 1. Daniel Nordström

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle

fl KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Transkript:

Seminarieuppgifter REDOVISNING KONKURRENS I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom 2008-12 skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för målets bakgrund med klagande och motparter samt vilken domen blev. 2. En motivering varför domen är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla fallen till nationalekonomiskt teori från Tillämpad mikroekonomi och lämpliga lagparagrafer som tas upp i kapitlet (OBS att i den nya konkurrenslag som trädde i kraft den 1 november 2008 återfinns förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag i 2 kap. 1, istället för som tidigare i 6 ). 4. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Konkurrensverket anför i målet att bilhandlarna gemensamt fastställt priser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar. Vilket skulle syftet med ett sådant beteende kunna tänkas vara? Vad anför bilhandlarna till sitt försvar? Bilhandlarna och Konkurrensverket är oeniga om den geografiska avgränsningen av marknaden. På vilket sätt är de oeniga? Kan deras oenighet förklaras med hjälp av ekonomisk teori och i så fall hur? 2. Bilhandlaren A. Bil får en sänkning av konkurrensskadeavgiften. Varför?

GRANSKNING KONKURRENS Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Konkurrensverket anför i målet att bilhandlarna gemensamt fastställt priser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar. Vilket skulle syftet med ett sådant beteende kunna tänkas vara? Vad anför bilhandlarna till sitt försvar? Bilhandlarna och Konkurrensverket är oeniga om den geografiska avgränsningen av marknaden. På vilket sätt är de oeniga? Kan deras oenighet förklaras med hjälp av ekonomisk teori och i så fall hur? 2. Bilhandlaren A. Bil får en sänkning av konkurrensskadeavgiften. Varför? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Begreppen inommärkeskonkurrens och mellanmärkeskonkurrens används i målet. Förklara vilken betydelse dessa begrepp har i detta sammanhang och varför de är viktiga.

REDOVISNING MARKNADSEXPERIMENT I redovisning av marknadsexperimentet skall följande områden täckas in: 1. Att förbereda och genomföra marknadsexperimentet efter anvisningar 2. Att redovisa och förklara resultatet med tydliga kopplingar till nationalekonomisk teori 3. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och göra fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. Fråga 1 skall redovisas i direkt anslutning till experimentet. 1. Vad är den potentiella handelsvinsten? Hur beräknas den förverkligade delen av denna handelsvinst för säljare med olika kostnadskurvor och köpare med olika värdering? 2. Experimentet gällde en så kallad prislappsmarknad. Hade det spelat någon roll för slutresultatet om man istället använt sig av en börsmarknad eller ett klareringshus? Hade det spelat någon roll för anpassningshastigheten?

GRANSKNING MARKNADSEXPERIMENT Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Experimentet gällde en så kallad prislappsmarknad. Hade det spelat någon roll för slutresultatet om man istället använt sig av en börsmarknad eller ett klareringshus? Hade det spelat någon roll för anpassningshastigheten? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Diskutera om en prislappsmarknad i en omgivning som kännetecknas av perfekt konkurrens (som i experimentet) alltid leder till en jämvikt oavsett hur marginalkostnadskurvor och marginalvärderingskurvor ser ut. Motivera och förklara.

REDOVISNING SKATTESÄNKNINGAR I redovisningen utifrån artikeln Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns argumentation och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör kopplingarna med exempel ur artikeln. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt teorin används. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vilka mikroekonomiska argument förs fram som stöd för skattelättnader för de aktuella branscherna? Vilka effekter kan förväntas på kort och lång sikt? 2. I vilken grad infrias förväntningarna och hur förklaras resultatet?

GRANSKNING SKATTESÄNKNINGAR Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vilka mikroekonomiska argument förs fram som stöd för skattelättnader för de aktuella branscherna? Vilka effekter kan förväntas på kort och lång sikt? 2. I vilken grad infrias förväntningarna och hur förklaras resultatet? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Vilken relevans har resultaten för svensk skattepolitik på dessa och andra områden?

REDOVISNING KOMMUNAL POLITIK I redovisningen utifrån artikeln Hur reagerar väljare på skatteförändringar? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för syfte, metod och slutsatser i kapitlet. 2. En motivering varför rapporten är intressanta ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla rapporten till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi 4. Åskådliggör med exempel författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vad kommer rapporten fram till för svar angående hur olika väljare reagerar på skatteförändringar? Stämmer resultatet med de förväntade resultaten (om nej varför inte)? 2. Vilket skattemått används och varför?

GRANSKNING KOMMUNAL POLITIK Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vad kommer rapporten fram till för svar angående hur olika väljare reagerar på skatteförändringar? Stämmer resultatet med de förväntade resultaten (om nej varför inte)? 2. Vilket skattemått används och varför? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Antag att medianväljaransatsen förklarar den förda politiken. Vilka antaganden skulle kunna göras om olika väljares uppfattningar om bästa skattesats. Resonera om hur väljares inkomster kan påverka en sådan uppfattning.

REDOVISNING ROVDJUR I redovisningen utifrån artikeln Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den svenska faunan skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. I rapporten betraktas de stora rovdjuren som en kollektiv vara. Förklara vad som menas med detta påstående, diskutera om det är en rimlig tolkning att de stora rovdjuren räknas till detta begrepp, och motivera er slutsats. 2. Då man talar om kollektiva varor brukar en av de stora svårigheterna vara att bestämma den totala betalningsviljan. I rapporten undersöks om det finns betalningsvilja för att bevara rovdjursstammar. Vilka är resultaten? Vad kan man säga om den generella betalningsviljan i hela Sverige respektive i län med många rovdjur? Vilken typ av problem kan uppstå om betalningsviljan varierar mellan olika grupper?

GRANSKNING ROVDJUR Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. I rapporten betraktas de stora rovdjuren som en kollektiv vara. Förklara vad som menas med detta påstående, diskutera om det är en rimlig tolkning att de stora rovdjuren räknas till detta begrepp, och motivera er slutsats. 2. Då man talar om kollektiva varor brukar en av de stora svårigheterna vara att bestämma den totala betalningsviljan. I rapporten undersöks om det finns betalningsvilja för att bevara rovdjursstammar. Vilka är resultaten? Vad kan man säga om den generella betalningsviljan i hela Sverige respektive i län med många rovdjur? Vilken typ av problem kan uppstå om betalningsviljan varierar mellan olika grupper? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Antag att man via sidobetalningar skulle kompensera individer som drabbas negativt av de stora rovdjuren fullt ut. Diskutera om detta skulle utjämna betalningsviljan mellan länen och kanske helt utradera skillnaderna.

REDOVISNING UPPHANDLING OCH UPPFÖLJNING I redovisningen utifrån artikeln Vart tar pengarna vägen? Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vilka problem vid upphandling och uppföljning identifierar artikeln? 2. Formulera upphandlarens och enterpenörens agerande i form av ett spel där upphandlaren väljer mellan om kostnadsuppföljning ska genomföras eller ej, och entreprenören väljer anbud och slutlig kostnad.

GRANSKNING UPPHANDLING OCH UPPFÖLJNING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vilka problem vid upphandling och uppföljning identifierar artikeln? 2. Formulera upphandlarens och enterpenörens agerande i form av ett spel där upphandlaren väljer mellan om kostnadsuppföljning ska genomföras eller ej, och entreprenören väljer anbud och slutlig kostnad. Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Artikelförfattarna pekar på möjligheten att använda den information som genereras i upphandlingar är detta en möjlig väg att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten?

REDOVISNING HÅLLBART FISKE I redovisningen utifrån sammanfattningen av Riksrevisionens rapport Statens insatser för ett hållbart fiske samt artikeln Överfiske och låga inkomster för fiskare- ett fall av otillräckliga äganderätter av Mark Bradyskall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens/artikeln syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten/artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla rapporten/artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna rapport/artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Förklara vad som menas med överfiske. Varför kan överfiske ses som en version av det fria tillträdets tragedi? Vilken är nationalekonomins klassiska lösning på detta problem och kan denna lösning tillämpas på fiske? 2. Rita och förklara diagrammet som används i artikeln, åskådliggör gärna med hur effekterna av de två olika målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik bevarande och strukturpolitik kan antas påverka kurvorna i diagrammet.

GRANSKNING HÅLLBART FISKE Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Förklara vad som menas med överfiske. Varför kan överfiske ses som en version av det fria tillträdets tragedi? Vilken är nationalekonomins klassiska lösning på detta problem och kan denna lösning tillämpas på fiske? 2. Rita och förklara diagrammet som används i artikeln, åskådliggör gärna med hur effekterna av de två olika målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik bevarande och strukturpolitik kan antas påverka kurvorna i diagrammet. Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) I rapporten från Riksrevisionen ges flera exempel på att de åtgärder som används inom fiskepolitiken motverkar målet m ett hållbart fiske. Redogör för detta och försök ge en förklaring till situationen.

REDOVISNING ÅTERVINNING I redovisningen utifrån artikeln Återvinning och samhällsekonomi skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Redogör för hur artikelförfattaren anser att ett beslut om samhällsekonomiskt effektiv återvinning bör fattas. 2. Anser artikelförfattaren att återvinningen i nuläget är utformad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Varför/varför inte?

GRANSKNING ÅTERVINNING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Redogör för hur artikelförfattaren anser att ett beslut om samhällsekonomiskt effektiv återvinning bör fattas. 2. Anser artikelförfattaren att återvinningen i nuläget är utformad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Varför/varför inte? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) I artikeln argumenteras emot nationella normer för återvinning. Innebär denna ståndpunkt att man argumenterar för att miljömålen är olika i olika delar av landet eller kan den motiveras på annat sätt?

REDOVISNING OJÄMLIKHET OCH HÄLSA I redovisningen utifrån artikeln Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel hur författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Författarna presenterar några olika mekanismer genom vilka man skulle kunna anta att inkomster och inkomstfördelning påverkar hälsan. Identifiera och beskriv dessa. Vilka resultat kommer man fram till?

GRANSKNING OJÄMLIKHET OCH HÄLSA Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Författarna presenterar några olika mekanismer genom vilka man skulle kunna anta att inkomster och inkomstfördelning påverkar hälsan. Identifiera och beskriv dessa. Vilka resultat kommer man fram till? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Hur påverkar befolkningens hälsa samhällsekonomin? Diskutera olika möjliga mekanismer.

REDOVISNING DISKRIMINERING I artikeln Diskriminering på bostadsmarknaden:effekten av att heta Mohammed av Ali Ahmed och Mats Hammarstedt skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel hur författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Kan man utifrån studien och dess resultat säga något om vilken typ av diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden? 2. Vilket är problemet då det gäller att mäta diskriminering utifrån registerdata och vilka följder får detta för vad nationalekonomisk forskningen kan säga om förekomsten av diskriminering i samhället? Är experimentella studier är ett sätt att komma runt dessa problem?

GRANSKNING DISKRIMINERING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Kan man utifrån studien och dess resultat säga något om vilken typ av diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden? 2. Vilket är problemet då det gäller att mäta diskriminering utifrån registerdata och vilka följder får detta för vad nationalekonomisk forskningen kan säga om förekomsten av diskriminering i samhället? Är experimentella studier är ett sätt att komma runt dessa problem? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Diskutera i vilken mån man kan tro att studiens resultat är tillämpliga på andra marknader? Hur är det med studiemetodens tillämplighet?